Under det här året får inte några nya apotek öppnas i Ungern Beslutet har fattats av den högerstyrda regeringen som tillträdde i somras. I början av 2007 reformerade den dåvarande socialistiska regeringen apoteksförordningen. Det krävdes inte längre att apotekare var delägare i apoteken. Tidigare demografiska och geografiska begränsningar togs också bort och receptfria läkemedel släpptes för försäljning i detaljhandeln.
Reformen har ökat antalet apotek från 2000 till 2400, 600 nya har öppnat och 200 har fått slå igen. De flesta nya apotek har etablerats i storstäderna.
Men närmare 400 apotek till lever nu under konkurshot, eftersom antalet recept enligt nyhetsbyrån Pharma adhoc är konstant.
Annons
Home 2010
Årlig arkivering 2010
Ungern stoppar apoteksreform
Massvaccinering fungerade bra visar utvärdering
Utvärderingen är en av de första som tittat i backspegeln för att se hur det egentligen gick vid massvaccineringen under hösten och vintern 2009. Bakom rapporten ligger Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV och uppdragsgivare är Västra Götalandsregionen.
I regionen vaccinerades drygt 923 000 personer med över 1 miljon doser Pandemrix. En av slutsatserna är att vården fick information från flera olika håll, både nationellt, regional och lokalt vilket upplevdes som stressande för hälso- och sjukvårdspersonalen.
– Vi föreslår att den vaccinationsmanual som tagits fram marknadsförs som central informationskälla, säger professor Lars Edegren vid Västra Götalandsregionen.
Utvärderingen från NHV visar att planeringen inför massvaccinationen var bra och att regionen lade upp hur arbetet skulle gå till redan innanvaccinet kom. Vissa svårigheter att nå grupper som ungdomar och invandrare konstateras och i framtiden bör man enligt utvärderingen satsa på särskilda åtgärder riktade mot dessa grupper.
Stefan Thorpenberg vid NHV säger i ett pressmeddelande att det i materialet finns en skillnad mellan statistiken och det som sägs i intervjuer med personalen.
– I det statistiska materialet framstår svininfluensan som bagatellartad men i men i intervjumaterialet framkommer att många som arbetade i sjukvården upplevde situationen som tidvis mycket pressad. Dels för att effekterna av svininfluensan inte var kända och många människor krävde information som inte var möjlig att ge, dels för att flera unga människor hamnade på intensivvården, vilket är mycket ovanligt för en vanlig influensa.
LSD kan användas mot depression menar forskare
Patienter med särskilt svåra depressioner, tvångssyndrom eller kronisk smärta skulle kunna bli hjälpta av LSD (lysergsyredietylamid) eller det hallucinogena narkosmedlet ketamin. För det argumenterar schweiziska forskare i Nature Reviews Neuroscience. De skriver att nyligen gjorda studier där hjärnan avbildats visar att psykadeliska medel påverkar hjärnan på ett sätt som kan vara till fördel för vissa patienter.
Behandling med dessa typer av narkotikaklassade medel är kontroversiell och omdiskuterad vilket de schweiziska forskarna menar kan vara till deras nackdel. De presenterar bland annat en mindre amerikansk studie som nyligen publicerats där ketamin visade sig förbättra humöret på några minuter hos svårt deprimerade patienter. Ketamin påverkar signalsubstansen glutamat och som kan göra att humöret ändras. Behandlingen håller i sig några dygn men skulle enligt författarna kunna ges för att häva en extra svår svacka.
Mats Humble, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala säger till Sveriges Radio det i särskilda fall, där man snabbt måste häva risken för självmord, skulle det kunna vara möjligt att använda ketamin.
– Men behandling med ketamin måste övervakas noggrant och ges i små doser, säger han.
Något sänkta förmånskostnader
Jämför man årets kostnader för läkemedelsförmåner med de för 2009 har de minskat med 0,9 procent. Under januari till juli var kostnaderna i år 1,5 procent lägre än samma period förra året. Det visar statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För juli var siffran 1,8 procent lägre än förra året.
Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel går enligt SKL inte att jämföra med förra året eftersom beredningar från slutenvården inte har redovisats på beredningsnummer. Dessutom har Stockholms läns landsting från januari 2010 börjat redovisa nettopris. SKL gör därför inga jämförelser med tidigare år av dessa siffror.
SKL:s statistik grundar sig på data från Apotekens Service AB.
Oro för djurläkemedel efter omregleringen
Antalet apotek ökar i landet och för människor tyder det mesta på att tillgängligheten av läkemedel ökat efter omregleringen. Men för djuren har privatiseringen inte haft den önskvärda effekten menar Sveriges Veterinärförbund, tvärtom har det blivit svårare.
Enligt Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund är veterinärläkemedlen inte attraktiva varor för apoteksägarna eftersom de inte ger någon stor lönsamhet.
-Dels handlar det om små volymer och höga lagerkostnader och en begränsad omsättning på preparaten. Det gör att apoteken inte håller dem i lager.
Veterinärförbundet har fått in klagomål från flera delar av landet av djurägare som berättar att de fått vänta i flera dagar på att ett läkemedel ska komma. Även för djurläkemedel gäller 24-timmarsregeln, alltså att ett apotek ska kunna tillhandahålla ett förskrivet preparat inom ett dygn. Men enligt Johan Beck-Friis gäller detta inte i praktiken.
– Vår uppfattning är att det har blivit mycket sämre efter omregleringen när den servicefunktion som Apoteket AB hade har försvunnit. Nu tvingas många djurägare ringa runt till veterinären och hoppas på att någon har läkemedlet på lager. De får inte förskriva preparat men förse djurägaren med akutdoser.
Även på Läkemedelsverket har man fått vissa signaler om ett försämrat sortiment.
– Men vi har ingen sammanställning eller rapport som bekräftar det, säger Henrik Holst veterinärkoordinator på Läkemedelsverket.
Att starta ett apotek enbart med djurläkemedel är inte tillåtet med dagens lagstiftning och ett apotek måste kunna erbjuda ett fulsortiment. Johan Beck-Friis menar att det gör det svårt för småföretagare som vill öppna nischade djurapotek och Veterinärförbundet har efterlyst någon form av dispens från Läkemedelsverket för att underlätta för dem att få apotekstillstånd. Men frågan ligger inte i verkets hand eftersom de inte fått något sådant uppdrag av regeringen.
Än så länge är det alltså upp till de stora kedjorna att tillhandahålla även djurläkemedel och en titt på kedjornas hemsidor visar att Apoteket AB och Kronans Droghandel är de som har särskilda flikar om djurläkemedel. Av Kronans omkring 170 apotek står att det är 25 som har djursortiment. Enligt Ann Björck, kundansvarig för djurläkemedel på Apoteket AB är den låga omsättningen en begränsande faktor.
– Man får komma ihåg att djurläkemedel står för omkring 2 procent av den totala omsättningen. Då kan inte 1000 apotek ha fullt lager hemma. Hos oss kan man nu skicka in elektroniska recept och få djurläkemedel hemskickade på ett par dagar, en möjlighet som kanske inte är så känd.
– Ett par mindre nischade djurapotek startar nu i augusti. Med nya expeditionssystem för småföretagare som nu är godkända blir de förhoppningsvis fler, säger Johan Beck-Friis.
Indien screenar för livsstilssjukdomar
Över 20 000 hälsocentrer 100 disktrikt runt om i Indien ska delta i den stora screeningen. Nyligen beviljades statliga utlägg för omkring 260 miljoner dollar för att få till stånd en kontroll av indiernas hälsotillstånd. Enligt planen ska över 70 miljoner indier över 30 år testes för livsstilssjukdomar som diabetes, stroke, hjärt-kärlsjukom och cancer, skriver tidningen Scrip.
Anledningen är att man misstänker stora mörkertal av dessa sjukdomar och satsningen ska kombineras med informationsprogram om hur man lever ett hälsosammare liv. Bakgrunden är en studie som undersökte prevalensen av odiagnostiserad diabetes och högt blodtryck vid några av Indiens största sjukhus och vårdcentraler. Resltaten är en del av Sanofi-Aventis SITE-studie (Screening Inda´s twin Epidemics) som konstaterade att det finns ett stort antal oupptäckta sjukdomsfall.
Sammanlagt ska omkring 32 000 anställda inom hälso- och sjukvården utbildas i att utföra screeningtester och diagnostisera de aktuella sjukdomarna. Omkring 40 miljoner av Indiens cirka en miljard innevånare har diabetes och de toppar listan, följt av Kin, över länder där sjukdomen är som vanligast.
Medicinteknik över Atlanten
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och dess amerikanska motsvarighet FDA fortsätter att utöka sitt samarbete. Nu söker de båda myndigheterna företag som tillverkar medicinteknik för att delta i ett pilotprogram som syftar till att minska mängden dubbelarbete för ansökande företag. Detta genom att bland annat samordna inspektioner av produktionsanläggningar.
De vänder sig till företag som planerar att lämna in ansökan om att marknadsföra en produkt i både EU och USA. Intresserade uppmanas att höra av sig till någon av myndigheterna.
Läkemedelsvärlden på Apoteksmässan
ONSDAGEN DEN 8 SEPTEMBER
LmV tar pulsen på rekryterarna. Läkemedelsexpert eller schampoförsäljare?
Rekryterare från apotekskedjorna och de stora bemanningsföretagen får svara på
frågan om vilken personal apoteken egentligen vill ha.
www.lakemedelsvarlden.se/rekryterarna
TORSDAGEN DEN 9 SEPTEMBER
LmV tar pulsen på apoteken och politiken. Vad hände med de farmacevtiska
tjänsterna? Farmacichefer från apoteken debatterar med politiker om vad
apoteken egentligen förväntas göra för patienten.
www.lakemedelsvarlden.se/apotekenochpolitiken
Eli Lilly avbryter studier med Alzheimerpreparat
Representanter rån Eli Lilly meddelade på tisdagen att preliminära resultat från två pågående fas III-studier är betydligt sämre än de hoppats på och att man stoppar försöken. Läkemedelskandidaten semagacestat har inte visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Preparatet har däremot kopplats till försämringar i kognitiva funktioner och förmåga att utföra vardagliga sysslor jämfört med placebo.
Totalt ingick omkring 2600 patienter i de två studierna med mild till moderat Alzheimer. Substansen verkar genom att minska kroppens produktion av amyloida beta plack, som tros spela en viktig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Forskningen på Alzheimerpreparat har präglats av motgångar och inget nytt preparat har kommit ut på marknaden sedan 2003.
Eli Lilly meddelar att de avbrutna försöken med semagacestat inte kommer att påverka pågående fas III-studier med solanezumab, en annan kandidat som man hoppas ska hjälpa mot Alzheimer.
Koppling mellan vaccin och narkolepsi utreds
Det är en läkare i Malmö som rapporterat in sex fall där barn mellan 12 och 16 år diagnostiserats med narkolepsi efter att ha fått Pandemrix en till två månader tidigare. Eftersom sjukdomen är ovanlig, omkring 500 har diagnosen i Sverige, anser man på Läkemedelsverket att detta är en tydlig signal som nu ska utredas.
Verket har tillsatt en grupp som ska granska om det kan finnas en koppling mellan vaccinet och sjukdomen.
– Vi vet inte alls om det finns ett orsakssamband men vi hoppas nu att läkare i landet ska uppmärksamma detta och höra av sig om misstänkta fall, säger Lennart Forslund, gruppchef för medicinsk information på Läkemedelsverket.
Att de rapporterade fallen kommer från en och samma läkare anser han inte vara konstigt då det handlar om en barnneurolog som specialiserat sig på bland annat narkolepsi. Läkemedelsverket har också fått in en del andra rapporter från privatpersoner och misstänkta fall utreds av läkare på flera håll i landet.
– Det är ju speciellt på flera sätt eftersom vi vaccinerat så stor del av befolkningen, även de som skulle drabbats av narkolepsi ändå.
På Läkemedelsverket har man också skickat meddelande till andra myndigheter i Europa och bett dem uppmärksamma en eventuell koppling. Än så länge har bara ett enda fall av narkolepsi efter vaccinering med Pandemrix konstaterats i Tyskland.
– Nu håller vi på med fiskafänge och vill få in alla diagnostiskt säkerställda fall av narkolepsi för att titta på dem. Man ska komma ihåg att det inte handlar om en vanlig sömninghet utan en mer komplicerad sjukdom än så, säger Lennart Forslund.
Bra med mindre antibiotika innan operation
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har gått igenom litteratur om förebyggande behandling med antibiotika inför operationer och hur det används i Sverige. Deras slutsats är att det i många fall skulle kunna användas mindre antibiotika utan att infektionsrisken skulle öka.
Att ge antibiotika inför kirurgiska ingrepp är vanligt och minskar i många fall risken för infektion efter operationen. Men i sin rapport konstaterar SBU att det också finns gånger då onödigt mycket antibiotika ges. Som exempel nämner de vissa knäoperationer då det ofta ges flera doser när det skulle räcka med att ge en. Vid operation av ljumskbråck där ett nät sätts in är deras slutsats att det inte finns någon anledning alls att sätta in antibiotika.
I andra fall skulle man med fördel kunna använda mer antibiotika. SBU tar upp planerade kejsarsnitt där det finns stöd i litteraturen om att det minskar infektionsrisken men trots det är det inte rutin på alla kliniker.
Det finns enligt rapporten ett starkt vetenskapligt underlag för att antibiotikaprofylax skyddar mot infektion till exempel vid operation och kikarundersökning i tjocktarm, ändtarm, blindtarm, bröstcancerkirurgi och ledproteskirurgi.
Van förhandlare ny chef för Phrma
Phma, eller Pharmaceutical Research and Manufacturers of America, är den amerikanska organisationen för forskande läkemedelsföretag. I februari meddelade dess ledare Billy Tauzin att han lämnar sitt uppdrag efter fem år. Hans efterträdare blir John Castellani som tidigare haft samma uppdrag på Buisness Roundtable, en sammanslutning av ekonomichefer från några av USA:s mäktigaste internationella företag. Precis som Phrma var Buisness Roundtable aktiva när formerna för Barack Obamas hälsovårdsreform förhandlades fram, erfarenheter som kan komma till nytta vid det nya uppdraget.
John Castellani kommer att bli läkemedelsindustrins frontfigur när reformen ska implementeras. Vid en presskonferens i juli sade John Castellani bland annat att han vill arbeta med att förbättra hur Medicare bekostar läkemedel och systemen med försäkring.
Ny vd för Apoteket AB dröjer
I juni blev det klart att Ann Carlsson blir Apoteket AB:s nya vd och koncernchef efter Stefan Carlsson. Men det kan dröja innan hon kliver in i rollen trots att Stefan Carlsson nu slutat. Att inget startdatum kan lämnas beror enligt Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall på när hon kan lämna sitt nuvarande jobb som affärsområdeschef på Ica.
– Hon tillträder under hösten men vi kan inte säga när, det beror på att hon ska avsluta sitt nuvarande arbete. Men det blir senast den 1 december.
Fram till dess går Kristina Schauman in som tillförordnad vd och ekonomichef. Hon sitter i företagets styrelse med kommer inte att delta i styrelsearbetet fram tills det att Ann Carlsson är på plats.
Den före detta vd:n Stefan Carlsson blir inte sysslolös. Den 1 september börjar han ett nytt jobb på management och konsultföretaget Solving Efeso som arbetar med strategier, verksamhets- och organisationsutveckling.
FDA uppmärksammar risk för meningit med Lamictal
På fredagen gick FDA ut med en varning om att Lamictal med den aktiva substansen lamotrigin, kan orsaka aseptisk meningit. Lamictal är ett antiepileptisk läkemedel som är godkänt för behandling av epilepsi och bipolär sjukdom och som varit godkänt i USA sedan 1994. Enligt FDA är det insamlandet av biverkningsrapporter och kommunikation med tillverkaren Glaxosmithkline som lett fram till varningen.
Mellan 1994 och 2009 har 40 fall av aseptisk meningit bland patienter som behandlats med Lamictal varav 35 krävde sjukhusvårds. I de allra flesta av fallen försvann symptomen när behandlingen upphörde. Symptomen är bland annat feber, illamående, huvudvärk och extrem ljuskänslighet som beror på inflammation i membranen som skyddar hjärnan och ryggraden. Enligt FDA:s rapport har dessa kommit mellan en till 42 dagar efter att behandling med Lamictal inletts.
Lamictal är godkänt även i Sverige och meningit finns upptagen bland ovanliga biverkningar i Fass. Enligt Bo Bergman på Läkemedelsverket är man inte på gång att göra någon uppdatering av detta för tillfället.
Nice inflytande ska granskas
Vad det brittiska rådgivande organet Nice säger ja eller nej till kan få konsekvenser för företag och sjukvårds långt utanför Storbritannien. Det är i alla fall vad företaget GfK Healthcare misstänker som i höst ska inleda en studie för att se hur det förhåller sig.
Nice är det organ som ger rekommendationer till den brittiska hälsovårdsmyndigheten National Health Service, NHS om vilka läkemedel, medicinteknik och vård som bör godkännas och subventioneras av staten. Enligt uppgifter i tidningen Scrip anser företaget att ett negativt besked från Nice gör det betydligt svårare för en produkt att bli godkänd i EU och USA. Med start i september kommer de därför att samla in data från beslutsfattare i Sverige, Spanien, Italien och Nederländerna och jämföra utfallen.
Syftet med undersökningen är också att se om de kriterier som Nice har för sina beslut är lämpliga att ha i andra länder med annorlunda hälso- och sjukvårdssystem. Tanken är att företagen kan använda resultatet för att underlätta sina ansökningsförfaranden.
De rekommendationer som Nice ger är i princip de som NHS fastställer i beslut men det kan komma att ändras. I och med regeringsskiftet i Storbritannien står NHS och Nice inför stora förändringar och mycket tyder på att Nice kommer att få en mer rådgivande funktion än att var den som säger ja eller nej. Enligt en artikel i brittiska InPharm vill den nya koalitionsregeringen att NHS ska ha större frihet än nu vad gäller Nice rekommendationer. Om detta blir verklighet kommer det för läkemedelsföretagen innebära att det inte är med Nice de ska komma överens.
På senare år har Nice förhandlat fram rabatter och olika typer av avtal där läkemedelsföretagen har stått för en del av kostnaderna för till exempel dyra cancerbehandlingar. Enligt den nya planen för NHS, som ska inledas först 2014, ska dessa förhandlingar ske direkt mellan företagen och NHS istället.
Muslimska länder vill göra egna vacciner
Vid det senaste mötet i Bandung i Indonesien mellan flera muslimska länder togs flera steg för att nå målet att bli självförsörjande när det gäller vacciner. På mötet deltog bland annat Iran, Malaysia, Mali, Senegal och Tunisien.
Det indonesiska statliga nätverket Bio Farma fick i uppdrag att koordinera samarbetet mellan länderna. Indonesien ska också utveckla och stötta övriga länder att uppfylla WHO:s krav när det gäller säker vaccinproduktion. Den islamiska utvecklingsbanken (IDB) som stöttar ländernas arbete uppmanade länderna att hjälpa islamiska producenter att utveckla halalvacciner.