Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Upplysningen ska bredda sig

Ingrid Helander
-
0

Läkemedelsverkets läkemedelsupplysning, LMU, tar i snitt emot närmare 3 000 samtal i veckan. Tjänsten togs över från Apoteket AB i vintras och under våren gjorde myndigheten en mindre utvärdering av samtalen. En första reflektion de gjort är att majoriteten av samtalen handlar om receptbelagda läkemedel.
Under hösten planerar Läkemedelsverket att genomföra ett pilotprojekt där kontaktinformation till LMU finns i direkt anslutning till de receptfria läkemedel som säljs i allmänna butiker.
– Vi vet inte om det är få samtal om de receptfria läkemedlen för att folk inte har så mycket frågor eller för att de inte känner till oss. Det här är ett sätt för oss att se om samtalen ökar om vi blir mer kända, säger Gert Ragnarsson, direktör på Läkemedelsverket.

Anledningen till att de bara börjar marknadsföra i liten skala är att de inte vill riskera att få långa telefonköer om det visar sig att intresset blir stort. Men ökar efterfrågan är myndigheten beredd på att förstärka läkemedelsupplysningen ytterligare. Läkemedelsupplysningen planerar också att utöka sina öppettider till klockan åtta på kvällen från preliminärt den första november.

Tvist om leveranskrav

Läkemedelsvärlden
-
0

Efter omregleringen har apoteken möjlighet att själva förhandla med leverantörer om priset på parallellimporterade läkemedel. Genom att förhandla till sig ett bättre pris än det som fastställts av TLV kan apoteken öka sin vinst. Men innebär det att en apotekskedja som inte har avtal med en viss parallellimportör inte kan beställa hem en vara? Frågan har hamnat hos Läkemedelsverket efter att flera apotek har hört av sig och frågat vad som gäller. I ett exempel har leverantören Tamro nekat en apotekskedja som de inte har avtal med leverans av ett läkemedel. Apoteket hänvisades till att köpa det betydligt dyrare originalläkemedlet. På Läkemedelsverket är uppfattningen klar ? partihandlare kan inte leveransvägra.
? Vår ställning är att det råder leveransskyldighet för partihandlarna till alla apotek som vill beställa, säger Tor Gråberg på Läkemedelsverket.

På Tamro håller man inte med utan menar att en konsekvens av den nya marknaden är att varor bara levereras till de som har avtal.
? Det viktiga är att vi kan leverera originalet, säger Hans Wahlén, vd på Tamro.
Tamro har till den 13 september på sig att  lämna ett yttrande om sitt agerande till Läkemedelsverket..

Felexpedieringar en företagshemlighet

Ingert Nilsson
-
0

Det finns inte längre någon central rapportering eller statistik över avvikelser och felexpedieringar på apoteken. Allvarliga sådana ska visserligen, om apoteken så bedömer, rapporteras vidare till Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen.

Men en förkrossande  majoritet blir en pinne i den egna kedjans statistik och ska följas upp i apotekens eget säkerhetsarbete. Att man har ett system för det ingår i myndigheternas tillsyn.
– Jag och flera med mig argumenterar ju för att vi borde ha ett nationellt system dit alla typer av fel och missar som gäller läkemedel rapporteras, alltså även de inom sjukvården. Tidigare hade vi i alla fall ett nationellt för apoteken, nu har vi inte det heller, säger Hanna Gyllensten, farmacevt och forskare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
I och med att rapporteringen delas upp på varje aktör finns risken att man missar fel som kanske är vanligare än vad som syns i den egna statistiken -menar hon.

Två faktiska felexpedieringar av ett läkemedel på två olika apotek kanske innefattar 15 expedieringar på olika apotek som nästan blev fel.
– Sådant kan ju till exempel bero på ett problem med förpackningen och som vi nu får svårare att upptäcka, menar hon.
Erik Thorsell, kvalitetsdirektör på Apoteket AB och ordförande i Sveriges Apoteksförenings kvalitetsråd, håller med om att det ligger något i kravet på ett centraliserat rapporteringssystem.
– Men jag tror det blir svårt. Tittar man på felexpedieringarna så beror de ju på en mängd saker. Ibland är det brister i systemet, ibland den mänskliga faktorn och ibland kan det vara chefsproblem och så vidare. Du kommer ibland in på väldigt företagsspecifika frågor. Och det är ju inte något man vill ta upp på branschnivå.

Så inom en överblickbar framtid tror han inte på någon central uppsamling, i alla fall inte i branschföreningens regi.
– Men på lite sikt kan man ju tänka sig att myndigheterna kommer att se det som en viktig del i tillsynen. Vore jag på Läkemedelsverket skulle jag nog begära in uppgifter på sådan statistik.

Nu kommer Boots

Läkemedelsvärlden
-
0

Efter en hel del förhandlande blev avtalet mellan brittiska Alliance Boots och Farmacevtföretagarna klart i juli och under hösten öppnar de första apoteken. Det gemensamma namnet är Boots Farmacevtföretagarna AB och apoteken kommer kort och gott att heta Boots. Ägarförhållandena på 51 och 49 procent gör att Boots får majoritet i det gemensamma företaget. Alla apotek i kedjan kommer att ägas av de enskilda entreprenörerna. Farmacevtföretagarna har i samma veva lämnat Farmacevtförbundet och entreprenörerna gått samman i en handlarförening. Alla de handlarägda apoteken blir medlemmar i föreningen som i sin tur kontrollerar de 49 procenten.

Förvirrat med tillsyn från tre håll

Ingert Nilsson
-
0

När Kronans Droghandel i början av året tillkännagav att kunder som använde Coops medlemskort skulle få bonuspoäng när de hämtade ut sina receptbelagda mediciner var det inte något som Läkemedelsverket i sin roll som övervakare av marknadsföringen av läkemedel reagerade på.
Däremot satte TLV, Tandvårds och läkemedelsverket, ned foten och förbjöd KD att ge bonuspoäng på receptbelagda läkemedel.

Att få poäng på kundkortet innebär att kunderna betalar olika pris för samma läkemedel och enligt lagen ska priset vara detsamma för alla läkemedel i högkostnadsskyddet var TLV:s argument.
Synen på bonuspoäng skiljer sig alltså beroende på synvinkel och visar på en del snårigheter när tre myndigheter, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen
och TLV utövar tillsyn över apoteken. Riktigt hur den kommer att se ut och gränsdragningar verkar såväl myndigheterna som apoteken osäkra på.
– Det kommer att sätta sig med tiden. Men det är ju betydligt mer korrespondens mellan oss apoteksaktörer och Läkemedelsverket idag eftersom det är mycket mer som hela tiden ska rapporteras än det var mellan Apoteket AB och Läkemedelsverket, konstaterar Annika Svedberg, idag kvalitetsansvarig på Apoteket Hjärtat men med ett förflutet inom Apoteket AB.

Medan TLV ska utöva tillsyn över läkemedelsförmånen, till exempel att priset på receptbelagda läkemedel är enhetligt och att apoteken sköter generikautbytet som det är tänkt, ska Läkemedelsverket övervaka vad som sker inne på apoteket. Större ombyggnader, förändringar i verksamheten, läkemedelsansvariga liksom byten av dessa är bara några exempel på uppgifter som ska rapporteras in till Läkemedelsverket.
– Och vi har sista ledet. Vi ska övervaka det som sker vid expedieringen. Man kan säga att vi står vid disken, säger Göran Mellbring, på Socialstyrelsen.
Under hösten gör Socialstyrelsen ett 15-tal apoteksbesök. Planen är att börja med apotek som tillhör kedjorna. Det första gjorde man nyligen på apoteket Biet tvärs över gatan från myndigheten.
– Kedjorna ska ju alla ha ett centralt styrt ledningssystem och genom att besöka butiker och intervjua personal och chefer får vi en uppfattning om hur det fungerar i varje kedja.
Att personalen vet hur man kollar förskrivningsrätten eller ett recepts giltighet, hur man informerar på andra språk än svenska, att man har »ordning« på personalens kompetens, hur man kontrollerar att ingen obehörig går in i datasystemet och tittar på receptuttag är några exempel på saker som Socialstyrelsen kontrollerar.

Även om det i teorin finns gränser mellan myndigheternas tillsyn är gränsdragningen, främst mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket oklar.
– Speciellt när det gäller rapporter om avvikelser är det lite knepigt, säger Annika Svedberg.
Lex Maria-anmälningar till Socialstyrelsen finns det rutiner för sedan monopoltiden. Men numer ska apoteken också rapportera allvarliga avvikelser och brister till Läkemedelsverket.
Vad som skiljer, om vissa ärenden bara ska rapporteras till den ena myndigheten är oklart.
– Vi vet att aktörerna tycker det här är bökigt och vi bygger nu samverkansplattformer för att tydliggöra gränserna, försäkrar Annika Babra på Läkemedelsverket.

Dyrt när upphandlingar överklagas

Ingert Nilsson
-
0
Dyrt när upphandlingar överklagas

I början av året beslutade de fyra landstingen i den så kallade Fyrklövern, Dalarnas, Västmanlands, Gävleborgs och Uppsalas landsting, att upphandla Glaxosmithklines, GSK, pneumokockvaccin Synflorix till barnvaccinationsprogrammet. Först flera månader senare kunde avtalet skrivas på. Då hade upphandlingen på Pfizer/Wyeths initiativ varit uppe två gånger i förvaltningsrätt, vandrat vidare till Kammarrätten och slutligen avvisats överprövning i Regeringsrätten.
De senaste åren har det blivit allt vanligare att landstingens upphandlingar av vacciner och läkemedel till slutenvården avgörs i domstol. När Fyrklövern 2009 upphandlade läkemedel för totalt cirka 560 miljoner kronor blev till exempel ett -15-tal beslut föremål för juridisk prövning.

Andelen som går de klagande företagens väg har också ökat i takt med att överprövningarna blivit fler. En analys som gjorts vid Umeå universitet på uppdrag av Läkemedelsindustriföreningen, Lif, visar att av 35 överprövningsärenden i länsrätterna mellan 2008 och 2010 ledde 69 procent till bifall, det vill säga domslutet gick delvis eller helt emot landstinget. Stora företag som ofta överklagar tycks mer framgångsrika i termer av beviljat utfall.
Men ett bifall i länsrätterna innebär inte att det klagande företaget också i slutändan tar hem upphandlingen, utan bara att något måste göras om eller rättas till.
»Det har blivit väldigt gnälligt. Företagen hugger på skitsaker för att förhala. Det bekräftar bara mina fördomar om läkemedelsindustrin. Man letar med ljus och lykta för att finna det minsta lilla man kan överpröva om beslutet inte gått ens väg« är en kommentar från uppretad upphandlare som kommit fram i utredningen.
– Det går inte att hålla på så här. Jag har sagt till företagen att de måste sluta, säger Bengt Robertsson som under sina tio år som upphandlare i Uppsala landsting lägger mer och mer arbetstid på företagens överprövningar.

Det finns flera teorier kring varför överprövningarna ökat. En är att slutenvårdens del av den totala läkemedelsmarknaden i Sverige ökar. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kommer kostnaden på slutenvårdssidan att öka med fem–sex procent de närmaste åren, medan kostnaden i princip beräknas stå still på öppenvårdssidan.
En annan teori som kan förklara de ökade överprövningarna kan vara att det görs fler samordnade upphandlingar, liknande den som Fyrklövern gjorde, där flera landsting går samman. Enligt utredningen från Umeå universitet tycks det som att samordnade upphandlingar leder till fler överprövningar. Kanske för att de då får större ekonomisk vikt för enskilda företag.
Upphandlingarnas betydelse för enskilda företag beror förstås på vad man har i sin läkemedelsportfölj. För vissa leverantörer handlar det om mycket pengar. På vaccinområdet kan det i princip handla om att vinna eller försvinna på den svenska marknaden om nationella upphandlingar, som nu av HPV-vaccinet, blir vanligare.
Samtidigt som företagen får mycket kritik från landstingens upphandlare svarar läkemedelsföretagen med att det är landstingens upphandlingsunderlag som är bristfälliga.
– Om överklagandena ökar så är det något fel. Då är det kunskapsnivån som är för låg, speciellt om överprövningarna går de klagandes väg. Och då måste landstingen bli bättre på att hantera det här, säger Rickard Bergström, vd på Lif.
Visst händer det att något ibland blivit uppenbart fel i förfrågningsunderlaget, medger Bengt Robertsson.
– Men om något är galet tycker jag företagen kan ta det innan sista dagen för korrigeringar.
Att företag inte gör det utan istället överklagar om upphandlingen inte går deras väg beskriver många upphandlare som taktik från företagens sida. Har man ett gammalt avtal som man inte får förlängt kan man genom att överklaga förskjuta beslutet.
– Jag kommer ihåg en gång då vi hade 30 procent rabatt i det gamla avtalet, medan det nya sa 60 procent. Det överklagades och vi förlorade ganska många miljoner innan det förhandlats klart.

Längre avtalstider på två plus två år istället för som nu totalt två år är en möjlighet för att som Bengt Robertsson säger »slippa köra tombola varje år«.
Det andra är att göra upphandlingarna enklare, det vill säga i princip bara gå på lägsta pris och undvika att lägga in viktning kring effekter. En övervägande andel av överklagandena är just relaterade till utvärderingen, visar Lif:s analys. Det är där det finns störst utrymme för tolkningsfrågor. Det är betydligt svårare att svara på frågan vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga läkemedlet än att svara på vilket som är billigast. Så gjorde till exempel de fyra Norrlandslandstingen vid den senaste upphandlingen av slutenvårdsmedel. När de bara efterfrågade lägsta pris blev det inte några överprövningar av besluten.
Men en sådan utveckling innebär också att man lämnar den värdebaserade prissättningen vid upphandlingar.
– När det gäller upphandlingen av pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet som vi nu ska dra igång igen kommer vi nog att säga att det ska vara minst tiovalent och dra ett prisläge rakt av, pris per dos alltså, tror Bengt Robertsson.
I slutet av september ska representanter för företagen och landstingen träffas för att diskutera möjliga lösningar.

Risk för besk eftersmak med myndighetsstyrd forskning

Ingrid Helander
-
0

Bättre läkemedelsanvändning åt folket. Orden står på det fiktiva plakat som illustrerar vårt specialreportage på sidan 18. Det kan kanske uppfattas en smula ironiskt, men det sammanfattar det som sex olika medlemsorganisationer i det här landet sätter högt på sin agenda. Sex olika organisationer som säger sig verka för samma sak. Till det kommer fem myndigheter och ett antal professionella nätverk som också har i uppdrag att på ett eller annat sätt verka för en bättre läkemedelsanvändning. Sett i det perspektivet är det fascinerande att patienter i Sverige ändå får fel läkemedel i fel dos vid fel tillfälle.  
Anledningen är enligt de inblandade själva att det råder brist på samordning. Många vill samma sak men drar åt olika håll. Och alla sätter de nu ett stort hopp till det Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL, som på regeringens initiativ håller på att ta form på Läkemedelsverket.  

När Gert Ragnarsson, direktör på Läkemedelsverket, berättar om planerna för centrumet (sidan 16) blir det uppenbart att ambitionerna är höga. Han är övertygad om att arbetet inom ett par år lett till klara förbättringar för patienter. Nyckeln till framgången sägs ligga i att det är representanter från de fem läkemedelsnära myndigheterna och landstingen som ska bestämma inriktningen på arbetet. De ska också prioritera bland projektansökningarna. Tanken är att på så sätt få en mycket större kraft i den satsning som nu görs på bättre läkemedelsanvändning. Myndigheterna kan följa forskningsfronten och snabbt föra ut nya resultat i sina respektive organisationer.
Det låter bra. Tittar man på det arbete som idag pågår kring bättre läkemedelsanvändning får man mest syn på en förvirrande och ineffektiv röra av samförstånd och revirpinkande. Lyckas CBL reda i den röran kan skattebetalare och patienter äntligen se fram emot att få lite valuta för pengarna.

Men det finns en risk att hela projektet får en besk eftersmak. När det kommer till läkemedelsanvändning finns det mängder av kontroversiella frågor som behöver ställas varav många går rakt emot de uppdrag och de arbetssätt som myndigheterna har. Det finns frågor att ställa kring det generiska utbytet, kring landstingens sätt att hantera läkemedelsfrågor, kring den information som når patienterna från våra myndigheter. Och så vidare. Egentligen kan i princip alla frågor som har med felaktig läkemedelsanvändning att göra härledas tillbaka till någon av de organisationer som nu ska styra över utvärderingen.  Det vore konspiratoriskt att påstå att de kommer utnyttja den makten till att medvetet mörka sina egna -brister. Det är inte heller det som är den stora risken. Den stora risken är att en representant från TLV tycker att frågan om effekterna av generiskt utbyte är uttjatat, att landstingen anser sig redan på förhand veta att det inte är någon idé att försöka ändra i it-systemen eller att de bara inte vill lägga resurser på att fundera över olika professioners roll i vården. Detta är så klart bara påhittade exempel. Men poängen är att det, även om viljan är stor, kan bli extremt svårt för våra myndigheter att på ett klokt sätt hantera makten över den största satsningen som hittills gjorts på bättre läkemedelsanvändning.

När regeringen argumenterade för att lägga ett nytt centrum för bättre läkemedelsanvändning hos Läkemedelsverket angav de bra organisation och samlad kompetens som de främsta skälen. Men om vi om ett par år inte fått läsa några kritiska forskningsrapporter som utvärderat myndigheternas och landstingen roll för den felaktiga läkemedelsanvändningen, ja då vet vi en gång för alla att forskning gör sig bäst när den är fri.
 

Stopp krävs för Avandia i England

Charlotte Schröder
-
0

Uttalandet om att diabetesläkemedlet Avandia (rozigliatazone) borde dras in på den engelska marknaden är kontroversiellt eftersom de brittiska regulatoriska experterna därmed föregriper den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s utlåtande i frågan.

Talesman Stephen Hallworth för MHRA, The Medicine and Healthcare products Regulatory Agency, menar att myndighetens slutsats är att riskerna med Avandia överväger nyttan och att läkemedlet därmed inte längre har en plats på den engelska marknaden. En stark åsikt som enligt talesmannen också har framförts till EMA.

I augusti skickade MHRA ut ett nyhetsbrev till läkare och sjukvårdspersonal där man rekommenderade att alternativ behandling till de patienter som står på Avandia borde övervägas.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som godkände GlaxoSmithKlines Avandia år 2000, har i dagarna ett extrainsatt expertmöte angående läkemedlets säkerhet och väntas presentera sin ståndpunkt någon gång mellan den 20-23 september.  

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kom redan den 14 juli med ett preliminärt utlåtande om Avandia: Läkemedlet står kvar på marknaden men med en kompletterande varning. Slutgiltigt besked om Avandias vara eller icke vara på den amerikanska marknaden presenteras i slutet av september.

Bakgrunden till den nya granskningen av Avandia är nya studier som påvisat ökad risk för stroke och hjärtinfarkt hos patienter som fått Avandia. I ett upprop i BMJ, British Medical Journal tidigare i somras framfördes kritik från en rad ledande experter om att läkemedelsmyndigheterna arbetar alldeles för långsamt i frågan och att ?läkemedlet omedelbart måste dras in och att det aldrig borde ha godkänts överhuvudtaget?.

Kritik mot landstingsstödd homeopati

Petra Hedbom
-
0

I en mycket kritisk artikel på DN-debatt idag, angriper föreningen Vetenskap och folkbildning, VoF, alternativa behandlingar, framför allt homeopati. De menar att teorin bakom, om att utspädda ämnen från djur, växter och mineraler kan bota sjukdomar är verkningslös och därför inte borde bekostas av skattemedel.

De kritiserar ett antal politiker som ställer sig bakom de alternativa behandlingar som antroposofisk medicin som utöva vid bland annat Vidarkliniken i Järna. Kliniken har avtal med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Landstinget i Östergötland och Landstinget Sörmland vilket artikelförfattarna anser felaktigt.

I artikeln skriver Hanno Essén, ordförande i VoF, tillsammans med elva andra representanter från föreningen att nästa regering oavsett färg, måste sluta slösa skattebetalarnas pengar på verkningslösa behandlingar. 

Bättre öppettider på apotek

Charlotte Schröder
-
0

Öppettiderna på svenska apotek har förbättrats avsevärt sedan apoteksomregleringen. Branschorganisationen Sveriges Apoteksförening redovisar att 167 apotek har förbättrat sina öppettider motsvarande 850 timmar i veckan. Samtidigt har också 100 nya apotek öppnat runt om i landet.
– Historiskt sett har Sverige haft ett mycket lågt antal apotek per invånare jämfört med resten av Europa. Sedan fler aktörer fått möjligheten att öppna apotek ser vi nu att klyftan minskar snabbt, säger Johan Wallér, Sveriges Apotekarförening i ett pressuttalande.

Biologiska läkemedel minskar sjukskrivning

Charlotte Schröder
-
0

Lundaforskarna bakom studien ingår i det s k MORSE-projektet där patienter med svåra symtom av ledgångsreumatism, RA, följdes under ett år efter det att behandling med TNF-alfahämmare satts in. 365 män och kvinnor i åldrarna 18-58 år deltog i studien.

Vid behandlingens start, det vill säga före insättandet av biologiska läkemedel, var 38,6 procent av de rekryterade patienterna sjukskrivna. Efter sex månader med behandling hade andelen sjukskrivna sjunkit till 28,5 procent. En siffra som höll i sig under hela det första behandlingsåret. Varje studiedeltagare jämfördes med fyra slumpvis valda personer i den allmänna befolkningen avseende sjukskrivningsförekomst.

Studien är publicerad i Annals of the Rheumatic Deseases och är enligt forskarna själva unik eftersom de för första gången har kunnat utvärdera behandling med TFN-alfahämmare genom att väga samman information om patienternas sjukdomsstatus och deras behandling med upplysningar om sjukskrivning från Försäkringskassan.

Läkemedelsförskrivning varierar mellan kommuner

Charlotte Schröder
-
0

I riket som helhet fick 45,2 procent av patientgruppen 80 år och äldre tio eller fler läkemedel under 2008. Läkemedelsanvändningen till denna äldsta patientgrupp varierade dock efter kommun och landsting, enligt SFP:s kartläggning.

Bohuslän och Bohusdistriktet av SFP toppar statistiken med 50,4 procent, undantaget  Tanums kommun (42,7%). Att många äldre i behov av ett stort antal läkemedel är förklarligt och inget negativt i sig, men att förskrivningen ser olika ut beroende på vilken kommun man bor i indikerar något om vårdens kvalitet för äldre i de olika delarna av Sverige, menar SFP.

SFP:s analys av nyckeltalen är att andelen äldre med tio läkemedel eller fler, säger något om vården i stort för äldre. Kommuner och län med lägre andel antas ha bättre vård för sina äldsta än om andelen är hög.
 

Tusentals fast i läkemedelsmissbruk

Petra Hedbom
-
0

Den statliga utredaren Gerhard Larsson har velat undersöka hur utbrett missbruk av läkemedel är i Sverige. I en brevenkät till 70 000 slumpmässigt utvalda i befolkningen svarade cirka en procent att de hade problem relaterade till läkemedelsanvändning rapporterar Dagens Nyheter.

Utredningen, som ska överlämnas till regeringen i vinter visar att omkring 185 000 svenskar hämtade ut minst en årsförbrukning av smärtstillande läkemedel, lugnande medicin eller sömnmedel under 2009.
– Jag är förvånad att det handlar om en så stor del av befolkningen, även om det i många fall inte handlar om en felaktig användning utan en befogad behandling, säger Gerhard Larsson till DN.

Enligt utredaren finns i ett genomsnittligt landsting utanför storstäderna ungefär 400-500 personer som behöver hjälp med att komma ur ett läkemedelsmissbruk.
-Läkaren som skriver ut beroendeframkallande läkemedel bör ta ett större ansvar för att patienterna ska kunna sluta med medicinen, säger han.

Seroquel XR får utökad indikation

Petra Hedbom
-
0

På torsdagen meddelade Astrazeneca att deras antipsykostiska läkemedel Seroquel XR (quetiapin, fumarat) fått okej för en utökad indikation. Preparatet är nu godkänt som tilläggsbehandling vid egentliga depressionsperioder hos patienter med MDD (major depressive disorder) där tillräckligt behandlingsresultat inte uppnåtts med antidepressiv monoterapi.

Seroquel XR är idag godkänt i 72 länder för behandling av schizofreni, i 57 länder för bipolär mani, i 49 länder för bipolär depression, i 33 länder för underhållsbehandling vid bipolär sjukdom, i sex länder för egentlig depression och i tre för behandling av generellt ångestsyndrom.

Preparatet, som  under andra kvartalet 2010 sålde för 1,4 miljarder dollar, är samtidigt föremål för ett stort antal rättsprocesser i USA.

Bisfosfonater kopplas till ökad cancerrisk

Petra Hedbom
-
0

Forskare från den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har analyserat data från landets hälso- och sjukvårdsregister för att undersöka om det kunde hitta någon koppling mellan användning av bisfosfonater och risken att drabbas av cancer i mag-tarmregionen. De samlade in uppgifter om män och kvinnor över 40 år som diagnostiserats med esofaguscancer, magcancer eller kolorektalcancer mellan 1995 och 2005.

Deras slutsats är att de personer som fått bisfosfonater utskrivet fler än tio tillfällen eller som behandlats med det längre än fem år löpte en dubbelt så hög risk att drabbas av esofaguscancer jämfört med kontroller som inte tagit bisfosfonater. I studien, som publicerats i Brittish Medical Journal, fann de inget samband mellan bisfosfonater och magcancer.

De brittiska forskarna säger att esofaguscancer är väldigt ovanlig men att en fördubblad risk ändå bör tas i beaktande vid långtidsanvändning av bisfosfonater. Jane Green, en av läkarna bakom studien, säger till Reuters att en liknande studie med data från samma databaser inte visade på något samband men att den här studien följt patienterna över en längre tid.
– Användningen av bisfosfonater ökar och det är viktigt att se våra resultat ur ett större perspektiv. Vi har ännu inte tillräckligt med information om långtidseffekter och risker av de här preparaten för att dra några slutsatser, säger hon.

Läkemedelsverket
stuvar om

Petra Hedbom
-
0

Läkemedelsverket har de senaste åren fått ett antal nya uppdrag och i samband med det gjort en genomgång av myndighetens struktur och uppbyggnad. Ett resultat av detta är en omorganisation som sjösattes den 1 september.

Förändringarna innebär bland annat att myndigheten bildat fyra nya utredningsenheter. Dessa ska ansvara för kliniska och prekliniska utredningar vid ansökningar om godkännande eller ändringar av läkemedel. Dessutom ska enheter arbeta med uppföljning av produkterna vid användning.

En av de nya enheterna ska jobba med farmakovigilans och hantera biverkningsrapporteringen ansvara för att spana efter tidgiga signaler på problem med ett läkemedel. Den regulatoriska enheten delas upp i en ny regulatorisk enhet och en enhet för produktinformation.

Tanken med omorganiseringen är att arbetet på myndigheten ska effektiviseras men till en början varnar man för att det kan bli lite rörigt.

1...202122...55Sida 21 av 55