Annons
Home 2010

Årlig arkivering 2010

Brister i kompetensutveckling på apoteken

0

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har möjligheten och tiden till att kompetensutveckling på arbetstid försämrats. Det framgår av resultatet av en undersökning bland Farmaciförbundets medlemmar. Av de 1150 personer som deltagit i undersökningen anser strax över hälften att kompetensutvecklingen minskat i och med omregleringen apoteksmarknaden.

Åsa Norrman-Grenninger, kanslichef på Farmaciförbundet, säger att siffrorna är allvarliga.
– Det är alarmerande när 80 procent säger att de inte har tid till kompetensutveckling.  Att kunna hålla sig à jour med vad som händer inom läkemedelsområdet är avgörande för att behålla den kompetens som svensk farmacipersonal har idag.

Alla medlemmar i Farmaciförbundet erbjöds att delta i den webbaserade undersökningen. De fick svara på 35 frågor med svarsalternativ. Sammanställningen av svaren tyder på ett missnöje över situationen som den ser ut idag. Omkring 60 procent av de som svarat anger att den främsta orsaken till att de inte haft möjlighet till kompetensutveckling är en hård arbetsbelastning och 70 procent att de använder fritiden för att hålla sig uppdaterade.
– Även om arbetsgivaren är med på att kompetensutveckling ska ingå så blir den inte av på grund av den hårda arbetsbelastningen. En av anledningarna att tillgängligheten av information har minskat beror på brist på datorer ute på apoteken, säger Åsa Norrman-Grenninger.

Av undersökningen framgår också att den utbildning som skett på apoteken sedan omregleringen till största delen handlat om företagens affärsmål och visioner, kunderbjudanden och it-system. Knappt tre procent anger att de fått kompetensutveckling på läkemedelsområdet.

Att fokus ligger här i en inledningsfas menar Åsa Norrman-Grenninger är förståeligt men att det inte får ske på bekostad av fortbildning om läkemedel.
– Det här visar tydligt att det finns ett behov av en nationell och oberoende kunskapsbank som alla farmacipersonal har tillgång till, det är ett av Farmaciförbundets grundläggande krav. En liknande struktur fanns tidigare genom Apoteket AB men nu skiljer det sig från företag till företag vilket är olyckligt, säger hon.

Farmaciförbundet kommer nu att göra en djupanalys av resultatet och bland annat studera det på företagsnivå, för att sedan bestämma hur de ska gå vidare med frågan. Undersökningen kommer också att upprepas årligen för att följa utvecklingen. Åsa Norrman-Grenninger menar att staten måste bestämma sig för om apoteksbranschen är enbart detaljhandel eller en del av hälso- och sjukvården.
– Trenden nu är att det är upp till dig själv som fapoteksanställd om du vill hålla dig uppdaterad. Vi tycker att det är en rättighet att det ska ske på betald arbetstid.

Andreas Pott blir tillfällig EMA-chef

0

Svenska Thomas Lönngren slutar sitt uppdrag som chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den 31 december i år. Då löper den andra av hans femårsförordnanden ut men någon ersättare finns ännu inte klar. Anledningen är att rekryteringsprocessen dragit ut på tiden och en korrekt platsannons publicerades först i veckan. Enligt Thomas Lönngren själv kommer det troligen ta till halvårsskiftet 2011 innan en ny kandidat är utsedd.

Under tiden får EMA en interrimchef i form av Andreas Pott som tar över den 1 januari. Han är för närvarnade administrativ chef för myndigheten och har en examen i statsvetenskap från Hamburg i bagaget. Andreas Pott har jobbat på EMA sedan 2000 och innan dess var han vid Europaparlamentet.

Ansökningstiden för den som är intresserad går ut den 24 november och annons finns på EU:s hemsida.

Praktikersättning blir upp till varje företag

0

Studentkårer och fackförbund har varit oroliga för att apotekar- och receptariestudenter inte ska få den ersättning som de får idag under sin apotekspraktik. Anledningen är att det avtal som Apoteket AB hittills haft sagts upp från och med årsskiftet som en effekt av omregleringen.

På torsdagen presenterade en arbetsgrupp där representanter från de största apotekskedjorna suttit med en överenskommelse. I och med den garanterar de praktikplatser för alla studenter, men någon gemensam ersättning har de inte kommit fram till. Från och med höstterminen 2011 blir det upp till varje företag att bestämma ersättningen. På Sveriges Farmacevtförbund är man inte nöjda.
– Det här förändrar inte vår inställning. Vi har uppfattningen att det är kollektivavtal som gäller för praktikanterna och den frågan kommer vi att driva vidare och förhandla med arbetsgivarorganisationen Almega inom kort, säger Martin Lindeblad, förhandlingschef på SFF.

Enligt tidigare avtal har apotekarstudenterna under den sex månader långa praktiken i och med kollektivavtal räknats som anställda och haft praktiklön på omkring 13000 kronor i månaden. Branschens arbetsgrupp har enats om att ersättningarna ska vara oförändrade under våren 2011 för att därefter bli företagsspecifik.

Praktikplatserna kommer att fördelas efter företagens marknadsandelar men det är lärosätena som slutligen fördelar. För studenterna kan det alltså bli viktigt att veta vilken ersättning som gäller var när de söker praktiken.

De aktörer som är med i överenskommelsen är Apotek Hjärtat, Apoteket AB, Apoteksgruppen, Cura Apoteket, Kronans Droghandel, Doc Morris, Medstop och Vårdapoteket.

KD Pharma varslar 90

0

Enligt företagets vd Thomas Gawell är omregleringen av apoteksmarknaden och det faktum att distributionen konkurrensutsatts en anledning till att besparingar nu behöver göras. Totalt är det 70 kollektivantällda och 20 tjänstemän som varslats om uppsägning.

I maj sålde KD Pharma sin enhet i Borlänge och all apoteksdistribution flyttas nu till Enköping. Kvar i Mölnlycke blir centrallagerhanteringen.
– Vi genomför en större omorganisation för att anpassa oss. Även på leverantörssidan ökar nu konkurrensen och vi centraliserar apoteksdistributionen till Enköping, säger han till Göteborgs Posten.

Industrin måste våga fokusera

0

En alltför bred verksamhet med för spretiga produktportföljer riskerar att få läkemedelsföretag av alla storlekar att nå sämre resultat. När förutsättningarna förändras och med organisationerna som slimmats så mycket det bara går krävs istället en förmåga att fokusera och nischa sig. Det är i alla fall slutsatsen i en rapport om företag inom life science som konsultfirman Accenture har tagit fram.

Accenture har i ett globalt forskningsprojekt tittat på ledande läkemedelsföretag för att identifiera så kallade högpresterande företag, företag som trots konjunkturförändringar och ekonomiska kriser klarar sig bättre än sina konkurrenter. Liksom otaliga andra rapporter är slutsatsen att läkemedelsindustrin står inför tuffa år där förväntningarna på tillväxten är låg och patentgångar fortsätter generera stora förluster.

Av de analyserade företagen inom läkemedelssektorn är det ett företag som sticker ut ? danska Novo Nordisk.
– De fick höga betyg på alla de områden vi identifierat som viktiga och det enda som klassades som högpresterande, säger Hans-Erik Ahlskog på Accenture.

Att Novo Nordisk placerar sig över både Astrazeneca, Novartis och GSK kan enligt honom till stor del förklaras av att de tydligt fokuserat på ett område. Inom diabetesfältet har de förutom att utveckla läkemedel också arbetat för en bra kontakt med patienter, läkare och betalare och på så sätt blivit breda inom sitt område och skapat förståelse för hur man adderar värde.

Enligt rapporten behöver specialiseringen inte bara handla om terapiområden. Ett annat exempel på lyckade företag är Teva som nischat sig inom generika. Ytterligare ett sätt att bli specifik är att bli specialist på en geografisk marknad.

I rapporten beskrivs det som att företagen gynnas av att ha en mer sofistikerad global expansion än den idag ofta opportunistiska.
– Många företag vill gärna ta sig in på tillväxtmarknader i till exempel Asien och Sydamerika som anses lovande. Men det skiljer väldigt mycket mellan olika länders och regioners hälso- och sjukvårdsystem och företagsklimat. Det kan vara mer lönsamt att satsa på mindre områden och lära känna hur systemen och kulturen fungerar där och hitta marknader som lämpar sig för de egna produkterna.

Att fokusera företagets verksamhet handlar enligt Accentures analys lika mycket om att våga sälja av och skala bort delar som är överflödiga som att köpa upp verksamheter som ligger i linje med det egna kärnområdet.
– Läkemedelsindustrin har under en lång period sparat för att behålla lönsamhet, nu handlar det om hur den ska växa igen, säger Hans-Erik Ahlskog.

Tveksamma diabetestips på Facebook

0

Undersökningen som sponsrats av den apotekskedjan CVS Caremark, har tittar på de 15 största så grupperna eller communities för diabetiker som finns på Facebook. Forskare från bland annat universiteten i Harvard och Brigham har granskat sidorna och tittat på innehållet i kommentarerna.

Slutsatsen är att omkring två tredjedelar av inläggen består av spontana kommentarer om erfarenheter av diabetes och behandlingar. Tretton procent är svar på direkta frågor från andra deltagare och 27 procent av inläggen är reklamliknande texter om olika läkemedel och preparat. Forskarna såg att den största delen av dessa behandlingstips gällde preparat som inte är godkända av läkemedelsmyndigheten FDA liksom naturprodukter. I många fall var avsändaren okänd.

Forskarna tittade också på kvaliten av det som skrevs och kom fram till att det sällan handlade om rent skadliga tips som uppaningar om att ändra doseringar och självmedicinera. Information från Facebook
samlades under en dag i augusti 2009 och medeltalet för antalet
medlemmar i grupperna var 9000 personer. Inlägg som studerades var upp
till sex månader gamla.

Resultaten som publicerats i en artikel i Journal of General Internal Medicine är de första i ett treårigt projekt som ska analysera patienters beteende på bland annat internet för att skapa förståelse för hur det påverkar saker som följsamhet till läkemedelsbehandling.
– Det här är den första studien som i detalj tittar på kvalitén av den information som diabetiker delar med varandra genom Facebook. Det finns absolut delar som är positiva för folkhälsan men patienter och läkare ska vara medvetna om att det är rena rama vilda västern, kommenterar William Shrank, en av professorerna bakom studien.

Otsukas reklamfolder fälld av NBL

0

Otsukas Pharma Scandinavia skickade för några månader sedan ut en folder om företaget läkemedel Pletal riktad till förskrivare. I foldern fanns en figur som fick anställa vid Statens institut för medicinsk utvärdering, SBU, att höja på ögonbrynen.

Enligt SBU liknade figuren myndighetens logotyp och foldern var utformad på ett sätt som kunde få mottagaren att tro att det handlade om information från SBU. Rubriken på foldern var ?Vad skriver SBU om Pletal (cilostazol) vid fönstertittarsjuka??

Från SBU vände man sig till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, för att fråga om Otsukas verkligen följt de etiska reglerna. NBL har nu granskat ärendet och kommit fram till att så inte var fallet. NBL fäller företaget på flera punkter och ålägger dem att betala en avgift på 45 000 kronor.
– Vi vill gärna bli citerade men då ska det vara på ett korrekt sätt, säger Måns Rosén, chef för SBU.

Lovande mikrotablett mot Parkinsons

0

Genom ett egenutvecklat system där läkemedel mot Parkinsons ges i form av mikrotabletter som doseras individuellt är tanken att företaget Sensidose ska förfina behandlingen av sjukdomen.  Ett av problemen med att behandla Parkinsonpatienter är att få jämna plasmanivåer av levodopa som omsätts snabbt i kroppen.

Uppfinningen från Sensodose består av en elektronisk doseringsapparat med tabletter som alla innehåller en mycket liten dos av läkemedlet. Genom att räkna ut ett individspecifikt antal kan dosen specificeras för varje patient. Läkemedlet, som heter Levodose är  i sig inte det nya utan det handlar om just administreringssättet.
– Resultaten från tvp kliniska fas I-studier visar att konceptet fungerar, säger Sören Nygren, vd för Sensidose.

Doseringsapparaten jämförs med en mobiltelefon i storlek och innehåller också funktioner som enligt företaget underlättar tabletthanteringen för patienten som påminnelselarm och en elektronisk dagbok där patienten kan registrera symptom och behandlingseffekt. Information från doseringsapparaten kan sedan överföras till behandlande läkares datasystem.

Dokumentation från de båda kliniska studierna sammanställs nu och därefter planeras en stabilitetsstudie innan företaget lämnar in en registreringsansökan till Läkemedelsverket förhoppningsvis under nästa år.

Det regulatoriska arbetet släpar efter säger FDA-chef

0

Forskning och kunskap om hur läkemedel utvecklas och godkänns ligger långt efter den medicinska forskningen. Det är något som riskerar att nya läkemedel inte når marknaden i tid och därför ska en ny satsning nu göras. Det säger chefen för hälso- och sjukvård på amerikanska Food and drug administration Margaret Hamburg, i en intervju med InPharm.

I början av oktober lanserade hon ett så kallat Advancing regulatory science initiative med målet att komma runt de hinder som idag finns i läkemedelsutvecklingens senare faser.
– Enkelt uttryckt finns det ett bekymmersamt gap mellan framsteg inom den medicinska forskningen och tillgängligheten av nya behandlingar i vården, säger hon.

Enligt Margaret Hamburg använder sig FDA av förlegade metoder att översyn och godkännande av nya behandlingar och har därför beslutat att satsa pengar på hur metoderna kan förbättras. I projektet ingår bland annat pilotstudier för nya sätt att identifiera biverkningar tidigare med till exempel biomarkörer och kunskaper om genomet. Ett nytt center för regulatorisk forskning kommer att ta plats inom FDA:s organisation som ska koordinera arbetet.

Lägre försäljning för Pfizer

0

I sin delårsrapport som presenterades på tisdagen framgår att Pfizers vinst föll till 866 miljoner dollar, jämfört med 2,88 miljarder dollar samma period i fjol. Försäljningen för företaget steg med 39 procent till 16,17 miljarder dollar delvis beroende av Pfizers köp av konkurrenten Wyeth.

Den starkare dollarn och generisk konkurens för företagets Lipitor och Efexor XR anges av analytiker som förklaringar till den minskade vinsten.

Slidprov säkrare än urinprov som klamydiatest

0

Klamydia ger i de flesta fall inte ger några symptom i det tidiga skedet viket gör att det är det extra viktigt att testar sig vid misstanke. Test kan göras hos gynekolog men möjligheten att kunna testa sig själv anses vara ett viktigt redskap för att minska smittspridningen och självtest säljs bland annat på apotek.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har kartlagt vilken typ av egentest, urinprov eller prov från slidan, som är mest effektiv. Slutsatsen är att urinprov är mindre känsligt, det vill säga missar något fler fall av klamydia, än prov från slidan och livmoderhalsen. Prov från slidan är den metod som hittar flest smittade. Forskningen visar också att prov från urin, slida och livmoderhals ger lika säkra besked för de kvinnor som inte är smittade.

SBU lyfter i sin genomgång fram att det är viktigt att lyssna på vilken metod patienten själv föredrar, för att så många som möjligt ska vilja lämna prov för klamydiadiagnostik. Det finns forskning som visar att kvinnor föredrar självtest framför gynekologisk undersökning.

Klamydia är den vanligaste rapporterade sexuellt överförbara sjukdomen i
Sverige och obehandlad kan den orsaka äggledarinflammation som i sin
tur kan leda till sterilitet.

PKU-föreningen ger sig inte

0

Efter att läkemedelsföretaget Merck förlorat målet i förvaltningsrätten har Svenska PKU-föreningen begärt att få prövningstillstånd hos kammarrätten i Stockholm. Där blev det dock kalla handen med hänvisning till att privatpersoner inte har klagorätt.
? Vi påpekar nu i ett svar till kammarätten att det inte är jag och ordförande Eva Falk Carlsson som enskilda individer som överklagat, utan att det är svenska PKU-föreningen, säger läkaren Ulf Carlsson som är föreningens expertstöd.
? Det framgår också mycket tydligt av vår överklagan, men det har kammarrätten av någon anledning förbisett. Och det finns en paragraf om att en rätt gjort ett misstag kan man ändra det.
? Men jag kan tänka mig att de är lite brydda över att en patientförening överklagat. Det är nog mycket ovanligt, om det överhuvudtaget hänt tidigare.

Det vet inte
heller kammarrättsrådet Siiri Lewis om det har.
? Men vi har avvisat deras överklagan och tar inte upp den igen, säger hon.
Däremot har kammarrätten skickat föreningens överklagan till Regeringsrätten som nu får fatta beslut om man ska ge föreningen prövningstillstånd.

Antibiotika påverkar tarmfloran under lång tid

0

Korta behandlingar med antibiotika kan påverka den normala tarmfloran mer än man tidigare trott. Nu visar studier att höga halter av resistensgener kan upptäckas efter bara sju dagars antibiotikabehandling och att de kan finnas kvar upp till två år efter behandlingen, även om patienten inte tagit någon mer antibiotika.

Cecilia Jernberg, disputerad mikrobiolog
på Smittskyddsinstitutet, som gjort granskningen understryker vikten av att använda antibiotika med försiktighet. De långsiktiga effekterna av korta behandlingar understryker hur viktigt det är att riktlinjerna genomförs, påpekar hon.

Genombrott för behandling av hepatit C

0

Ny behandling för patienter med hepatit C som cirka 170 miljoner människor, varav runt 50 000 i Sverige är smittade av sjukdomentycks inte vara så långt borta. Tre företag, MSD, Vertex och svenska Medivir presenterar på den amerikanska kongressen ?American Association for the Study of the Liver (AASLD) lovande resultat på sina nya proteashämmare.

De nya kandidaterna
väcker alla förhoppning om en bättre behandling för patienter med genotyp 1 som är den mer svårbehandlade formen och den mest frekventa varianten i västvärlden. I Sverige bär till exempel cirka hälften av de smittade på den genotypen.
Såväl Vertex substans telaprevir som MSD:s boceprevir har testats i fas III-studier medan Medivirs kandidat testats i en fas II studie.

Även ur ett
ekonomiskt perspektiv är nya behandlingar för hepatit C mycket attraktivt för industrin. Med nya bättre läkemedel förväntas marknadsvärdet för behandlingen till cirka åtta miljarder 2012.

Läkemedelsmissbruk kostar 20 miljarder om året

0

Totalt kostar missbruk av narkotika, alkohol och läkemedel samhället 150 miljarder om året, enligt de beräkningar som den pågående missbruksutredningen räknat ut. Samtidigt använder landsting och kommuner cirka 16,5 miljarder om året för vården av beroendeproblematiken, vilket ger en relation på 1 till 9 mellan insats och problem, skriver Gerhard Larsson i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Hans slutsats
är att investeringar i en effektiv missbruksvård bör kunna ge stora vinster inte bara för att hjälpa individer utan också för samhället.
Till årsskiftet ska Missbruksutredningen lämna sina förslag till regeringen om hur missbruksvården ska moderniseras. Men i debattartikel skissar han på några huvudlinjer. Bland dem finns ökad och jämnare tillgång till vård, tidigare upptäckt och utbildning i beroendesjukdomar.

Uppsats om farmacevtens förändrade roll prisas

0

Avregleringen av den svenska apoteksmarknaden innebär att farmacevtens roll är på väg att omdefinieras. Den förändringen intresserar de två vinnarna Emma Otterström och Ida Nilsson vid Göteborgs universitet
– Omdefinieringen av yrkesrollen pågår just nu och var det kommer att landa vet vi inte än, säger Ida Nilsson.
– Även om man också under monopoltiden skulle sälja, hade man en annan uppdelning mellan farmacevternas roll och apoteksteknikernas.
-Nu har man betydligt mer fokus på merförsäljning även i receptkanalen, säger Ida Nilsson.

I takt med förändringen kommer professionens framtid kanske ligga i att återuppfinna sig själva i linje med de nya förutsättningarna, skriver de två i sin uppsats.
Genom att omformulera merförsäljning till att handla om mervärde för kunden snarare än ett medel för lönsamhet för företaget passar de nya arbetsuppgifterna bättre in i de professionellas befintliga roll, är en utväg för farmacevtrollen i framtiden, enligt skribenterna.