Månads arkivering april 2010

Liraglutid mer effektivt än sitagliptin i studie

0

I studien ingick 665 patienter mellan 18 och 80 år med typ 2 diabetes. Dessa slumpades till att få dagliga injektioner av 1,2 eller 1,8 mg liraglutid eller 100 mg oralt sitagliptin. Alla deltagare behandlades också med metformin. Primär endpoint var förändringar i glykosylerat hemoglobin, HbA1c, efter 26 veckor.

Efter 26 veckor hade enligt Lancetartikeln, behandling med liraglutid gett en högre reduktion av HbA1c jämfört med sitagliptin. För de som fick 1,2 mg liraglutid var nedgången i genomsnitt 1,5 procent och för de som fick 1,8 mg var den 1,2 procent järfört med 0,9 procent för de som fick sitagliptin. Den genomsnittliga nedgången i fasteblodsocker var också större bland de patienter som behandlats med liraglutid.

Både liraglutid, som marknadsförs som Victoza av Novo Nordisk, och sitagliptin, som marknadsförs som Januvia av MSD, tillhör gruppen inkretinbaserade diabetesmedel. Victoza  är en human GLP-1 (glukagonlik peptid) analog och efterliknar funktionen hos kroppseget GLP-1 hormon, medan Januvia är en DPP-4 hämmare som blockerar enzymet som bryter ner GLP-1 och andra substanser.

Danska Novo Nordisk, som också har finansierat studien, har stora förhoppningar om att Victoza kommer att blir en riktig storsäljare. Enligt en analys gjort av Reuters förväntas läkemedlet att sälja för omkring 1,4 miljarder dollar 2014.

EU-satsning på äldres sjukdomar

0

I en satsning kallad för Joint Programme on Neurodegenerativ Disease, JPND, har 24 av EU:s medlemsländer enats om att ta ett grepp mot sjukdomar som drabbar den äldre befolkningen.  

I takt med en stigande ålder ökar risken för att drabbas av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och i Europa blir befolkningen allt äldre. Antalet personer över 65 år förväntas öka från dagens 16 procent till 25 procent år 2030. Att förstå orsakerna till varför dessa sjukdomar uppstår är viktigt och målet med JPND är tidigt ställda diagnoser, förbättrade behandlingar samt ökad livskvalitén hos de som drabbas.

Kostnaden för behandling av neurodegenerativa sjukdomar i Europa beräknades under 2006 vara runt 72 miljarder euro och speciellt Alzheimers sjukdom är särskilt kostsam för samhället då det krävs behandling under mycket lång tid.

I mitten av april hölls ett möte i Stockholm där 24 EU-länder tillsammans enades om att sträva efter de mål som arbetats fram i JPND. Detta ska ske med hjälp av en kommitté bestående av 15 stycken experter inom området. Inget enskilt medlemsland har resurser nog att lösa dessa frågeställningar på egen hand och Europakommissionen ska även bidra med nära 2 miljoner euro till denna satsning.

Läkemedelsleveranser ok trots flygstopp

0

En stor del av de läkemedel som säljs på den svenska marknaden tillverkas i Europa och transporteras med bil. Det är en av förklaringarna till varför den kraftigt begränsade flygtrafiken ännu inte påverkat leveranserna i någon högre utsträckning.

Det är branschorganisationen Lif som ställt frågor till sina medlemsföretag om hur distributionen och tillgängligheten av läkemedel påverkats av flygstoppet som orsakats av vulkanutbrottet. Enligt de tillfrågade företagen har flygstoppet  ännu inte orsakat några leveransproblem. De produkter som ligger i farozonen är de med kort hållbarhet som till exempel radiofarmaka som på grund av halveringstiden inte kan fraktas på andra sätt än med flyg. Dessa används enligt Lif främst för diagnostik och följden blir främst försenade undersökningar.

De risker som företagen ser om den begränsade flygtrafiken fortsätter är att läkemedel som kräver kylförvaring behöver kasseras och ökade kostnader för lager, transporter och kapitalbindning. Om flygstoppet eller kraftiga begränsningar i flygtrafiken skulle fortsätta en längre tid finns enligt Lif på sikt en risk för att patienterna drabbas.

Läkemedel för 1 100 miljarder 2014

0

Ökningen av läkemedelsförsäljningen kommer att sakta ner i år men trots det kommer den att ligga på omkring 1 100 miljarder dollar om fyra år. Den analysen gör IMS Health i sin senaste rapport om läkemedelsindustrin. Siffrorna är bättra än vad som förutspåddes för ett par år sedan då patentstupet uppgavs bromsa försäljningsökningen betydligt mer.

För receptbelagda läkemedel spår IMS-rapporten att den globala försäljningen kommer att med minst fem, procent per år fram till 2014.  Försäljningen i Indien och Kina väntas växa 17 procent per år.
– Det som är förvånande är hur stabil vi förväntar oss att tillväxten ska bli trots de patentutgångar som ligger framför oss, säger Murray Aitken, senior vice vd på HMS Insight Healthcare till Reuters.

Faktorer som enligt rapporten dämpar försäljningen under 2010 är enligt rapporten förutom patentutgångar, prissänkningar i Japan, världens näst största läkemedelsmarknad och nedskärningar i sjukvårdsbudgetar i Europa. USA kommer fortsatt att vara världens största marknad för läkemedel med en försäljning på omkring 390 miljarder dollar 2014.

S hoppas på regeringskritik

0

En av de som varit mest aktiva i veckans utfrågningar i Konstitutionsutskottet med anledning av regeringens styrning av Apoteket AB är det tidigare statsrådet Morgan Johansson (S). Han menar att regeringen har misskött den senaste tidens hantering av Apoteket AB och hävdar att den genom bildandet av Omstruktureringsbolaget försämrat den offentliga insynen i bolaget.

Vid tisdagens utfrågning av socialminister Göran Hägglund frågade han vem som är ägare av Apoteket AB och fick svaret att det är OAB.
– Om OAB är ägare undrar jag varför det var Göran Hägglund själv som meddelade förra styrelseordförande Per Båtelson att styrelsen skulle gå? I mina ögon är det regeringen som styr Apoteket AB med OAB som en fasad. I och med att de äger Apoteket AB slipper man undan den offentliga insynen vilket är ett problem, säger Morgan Johansson.

Göran Hägglund förklarade vid utfrågningen att han ansåg att det var en hederssak att det var han, som varit den som rekryterat Per Båtelson, också var den som framförde budskapet.
 
Den 27 april
är det statsminister Fredrik Reinfeldts tur att svara på frågor om Apoteket AB. Sedan ska KU behandla ärendet och i mitten av maj är planen att ett betänkande ska vara klart.
– Jag hoppas att vi ska kunna få med oss de borgerliga i en kritik mot regeringen, säger Morgan Johansson.

Den 14 juni planeras en granskningsdebatt i riksdagen i frågan.

Doc Morris har valt it

0

Det börjar utkristallisera sig vilka it-system de olika apotekskedjorna kommer att satsa på. Senast i raden att välja är Doc Morris som bestämt sig för att låta företaget Logica står för det receptexpedieringssystem som ska användas framöver.

Än så länge använder Doc Morris liksom de flesta andra apotek den så kallade övergångslösningen från Apoteket AB. Det nya it-stödet, Pharma Logica, som också kommer att användas av Kronans Droghandel, kommer att börja levereras ut till Doc Morris apotek under andra halvåret i år.

Svårt att backa antibiotikaresistens

0

Martin Sundqvist har i sin forskning, som han disputerade med i slutet av februari, studerat vad som hände med trimetoprim-resistensen hos E.coli efter det att läkarna i Kronobergs län minskade förskrivningen med 85 procent. Resultatet visar att inte mycket hände med resistensen.
– Den viktigaste slutsatsen av den här forskningen är att sambanden mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling är komplexa. Sambandet är uppenbart på så sätt att om vi använder mycket antibiotika så får vi mer resistens, men omvänt är det inte lika självklart. Bara för att vi slutar använda ett antibiotikum så betyder inte de att bakterierna kommer anpassa sig tillbaka till att inte vara resistenta.

När det väl stod klart att resistensen inte minskade trots begränsad användning gjorde Martin Sundqvist ett par uppföljande studier där han försökte förstå vad som händer i de bakteriestammar där resistens utvecklats.
– Det vi såg var att de bakterier som utvecklat resistens mot trimetoprim också var resistenta mot andra antibiotika. Det verkar som om det finns mekanismer som gör att bakterier som utvecklar resistens mot ett antibiotikum har lätt att göra det mot fler. Och är bakterierna resistenta mot flera medel verkar de också mer benägna att hålla kvar resistensen även mot det antibiotikum som man tagit bort. Den exakta mekanismen bakom att det blir så vet vi inte.

När det diskuteras strategier för att minska antibiotikaresistensen brukar ett förslag vara att sjukvården ska använda sig av cyklisk användning av antibiotika. Det vill säga att ett sjukhus använder ett antibiotikum en period och sedan byter.

Men resultaten från Martin Sundqvist forskning tyder på att effekten av den strategin skulle bli mycket begränsad.
– På samhällsnivå ser det inte ut att fungera alls. Förskrivningen av trimetoprim har hållit sig väldigt låg i Kronoberg även efter vårt projekt. Men vi har inte mindre trimetoprimresistens än de andra länen.
– Ska man hålla tillbaka resistensutvecklingen verkar det som om det är ordentlig återhållsamhet som gäller från början. När resistens väl är där är det mycket svårt att backa.
 

Ord mot ord i KU

1

Först ut att svara på frågor var före detta styrelseordförande Per Båtelson som bland annat uttryckte en lättnad över att de tidigare hemliga nya ägardirektiven (se faktaruta) nu blivit kända.  KU-ordföranden Berit Andnor (S) inledde utfrågningen med att berätta att ledamöterna fått ta del av dem strax innan utfrågningarna inleddes.

Enligt Per Båtelson var det inte det omtalade stoppade Ica-samarbetet, utan framför allt direktiven som gällde Apoteket Farmaci och dosverksamheten som fick den före detta styrelsen att reagera. Dosverksamheten ansågs vara av stor betydelse för Apoteket AB:s internationella expansion. Sammanlagt skulle enligt honom de inskränkningar som ägarinstruktionerna innebar leda till förluster på 10 miljarder kronor.
– Jag tolkade de här begränsningarna som eftergifter för blivande köpare sade Per Båtelson.

En tvistefråga var huruvida OAB kallat till en extra hemlig bolagsstämma när de nya ägardirektiven antogs. Detta skedde enligt Per Båtelson utan att styrelsen informerats. Men Eva-Britt Gustafsson, vd för OAB, hävdade vid sin utfrågning på måndagen att Per Båtelson missat ett viktigt möte med OAB om de nya ägardirektiven och att detta var förklaringen till bristen på information om bolagsstämman.

När en av KU:s mer aktiva frågeställare, Morgan Johansson (S), frågade Eva-Britt Gustafsson vad som hände under perioden mellan den 3 och 18 september förra året, när två nya ägarinstruktioner lämnades till Apoteket AB sade hon att det pågått en tät dialog mellan OAB och Apoteket AB. Enligt henne föreslogs flera förslag till begränsningar i företagets handlingsfrihet av Apotekets vd, Stefan Carlsson. Hon nekade till att påtryckningar från internationella apoteksköpare skulle ha påverkat OAB. Istället var en avgörande fråga att Apotekets samarbete med Ica gått mycket längre än man sagt.

När socialminister Göran Hägglund utfrågades på tisdagen svarade han bland annat att OAB gjorde rätt som avsatte styrelsen.
– Vi såg inget annat alternativ. Motsatsen hade lett till att omregleringen inte hade kunnat genomföras enligt de beslut som riksdagen fattat.

 Thomas Nihlén (MP) är en av de riksdagsledamöter som står bakom anmälningarna till KU.  Han är glad att frågan tagits upp men har inte stora förväntningar på resultatet.
– Erfarenheten säger att det ska väldigt mycket till för att KU ska framföra någon skarp kritik. Tyvärr blir det väldigt ofta så här att ord står mot ord och då är inte utfrågningarna något särskilt kraftfullt verktyg säger han.

Patient fick fel APO-dospåse

0

Den äldre kvinna som led av demenssjukdom fick sina läkemedel via vårdcentralen i APO-dospåsar. Vid ett tillfälle fick hon en dospåse som tillhörde en annan patient. Den felaktiga påsen innehöll 400 mg Tegretol retard (karbamazepin) mot kramper och 100 Clozapin (klozapin) mot schizofreni. Den undersköterska som delat läkemedlen hade inte uppmärksammat att fel namn och personnummer stod på påsen utan bara konstaterat att rätt antal tabletter låg i.

När patientens dotter några timmar senare kom hem till mamman hittade hon henne medvetslös. Hon fördes akut till sjukhus där hon vårdades i sex dagar innan hon hämtade sig fysiskt. Felet med läkemedlet uppdagades när anhöriga hittade en APO-dospåse med en annan persons namn och personnummer i soporna hos kvinnan. Först då kunde rätt diagnos ställas på kvinnan.

Patientens dotter anmälde både den undersköterska som delat medicinen, distriktssköterskan och verksamhetschefen vid den aktuella vårdcentralen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Hon anser att de brustit i id-kontroll och i avvikelsehantering eftersom det inte gjordes någon avvikelserapportering om att det saknades en dospåse för den patient som den äldre kvinnan felaktigt fått. Istället beslutades på vårdcentralen att en annan dags dospåse skulle överlämnas. Enligt dottern upptäcktes inte heller att den korrekta dospåsen inte var överlämnad utan fanns kvar på vårdcentralen.

Undersköterskan som delat läkemedlet medger att ett allvarligt fel begåtts och uppger att en förklaring kan vara stress. Enligt ansvariga på vårdcentralen har nu rutinerna för läkemedelshantering setts över och de har bland annat tillsatt en distriktssköterska som arbeta med att utveckla och kommunicera rutiner och ansvarsområden inom hemsjukvården. Möte med det lokala apoteket för att ta fram säkrare rutiner har också hållits. Händelsen är anmäld till Socialstyrelsen som anser att verksamheten har vidtagit de åtgärder som behövs för att främja patientsäkerheten.

HSAN anser inte att det finns tillräckligt stöd för att visa att den anmälda distriktssköterskan och verksamhetschefen bör kritiseras. Däremot ger de undersköterskan som delade den felaktiga dospåsen en varning.

Nya råd för TBE-vaccinering av äldre

2

De som fyllt 60 år när de påbörjar sin vaccination mot fästingburen encefalit, TBE bör stärka sin grundvaccinering med en tredje dos. Rådet är att ta den två månader efter att man tagit den andra dosen, enligt nya riktlinjer från Smittskyddet, för att stärka grundimmuniseringen.
? Skälet är att bland de som får vaccinationsgenombrott, alltså insjuknar trots att de vaccinerat sig är de över 60 helt dominerande, även om vi sett vaccinationsgenombrott i alla åldrar, säger Mona Insulander smittskyddssjuksköterska i Stockholms läns landsting.

De förändrade riktlinjerna är en följd av en svensk studie, nyligen publicerad i tidskriften Vaccine, där man följt upp 27 upptäckta fall av vaccinationsgenombrott.

Genom att ge en tredje dos redan två månader efter den andra dosen tror man sig stärka skyddet hos äldre.
? Sedan fortsätter man vaccinationsprogrammet som vanligt. Men för att fullfölja grundvaccineringen är det viktigt att den fjärde dosen, som ska 6-12 månader efter de tre första tas i god till inför kommande den kommande fästingsäsongen, säger Mona Insulander.

Enligt tidigare riktlinjer kan den tredje dosen ges nio till tolv månader efter den andra dosen. Den rekommendationen gäller fortfarande, om man inte fyllt 60 alltså.

Cirka 200 personer insjuknar varje år i Sverige i TBE. De flesta tillfrisknar helt, men cirka tio procent får förlamningar och drygt en tredjedel får andra långdragna besvär. Vaccinering ingår inte i högkostnadsskyddet.

Medstop väljer Pharma Solutions

0

Apotekskedjan Medstop med 60-alet apotek använder sig idag av den så kallade it-övergångslösningen. Men i höst kommer företagets apotek att gå över till systemet Pharma Suite som tillhandahålls av Pharma Solutions.

Det är ett flertal apotek som valt att samarbeta med Pharma Solutions. Apotek Hjärtat, Icas Cura-apotek, Åhléns och Foxfarmaci hör till dessa. Pharma Solutions samägs av företagen Visma och Siruis IT och Medstop kommer också att låta Visma sköta ekonomi- och lönetjänster meddelas i ett pressmeddelande.  

660 apotek godkända

0

Totalt har Läkemedelsverket  hittills gett klartecken till 660 fullsortimentsapotek. Av dessa är 44 stycken helt nya och övriga är apotek som överlåtits från Apoteket AB. Den tidigare monopolistens apotek är enligt en övergångsbestämmelse undantagna från kravet på tillstånd fram till den 30 juni 2010.

Men då, och senast då, ska också de ha sina tillstånd på plats. Annars får de inte bedriva apoteksverksamhet.
– Apoteket AB måste också ansöka om tillstånd för varje enskilt apotek, på så sätt är lagen lika för alla, säger Anna Beckman Gyllenstrand på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Liksom för alla andra apotek krävs att Apoteket AB förutom att de uppfyller krav på lokaler, bemanning och möjlighet att tillhandahålla läkemedel, att de har ett it-system som fått okej av Apotekens Service AB. Enligt Anna Beckman Gyllenstrand har bolaget påbörjat en ansökningsprocess.

På Läkemedelsverkets hemsida kan man se hela listan över alla de apotek som hittills blivit godkända av myndigheten.

Bättre cancerbehandling med koll på biomarkörer

0

Det är en amerikansk studie av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer som visar på nyttan med individanpassad behandling. I den aktuella fas II-studien, BATTLE, ingick 225 patienter som alla genom biopsi, testades med avseende på biomarkörer. Bland annat undersöktes vilka som hade mutationer i KRAS och EGFR-generna.

I studiens första fas fick några av patienterna behandling med ett av de fyra läkemedlen, Tarceva (erlotinib), Nexavar (sorafenib), Astrazenecas läkemedelskandidat Zactima (vandetanib), eller en kombination av Tarceva och Targretin (bexaroten). För dessa hade ingen hänsyn till olika tumörspecifika biomarkörer tagits. En andra patientgrupp fick behandling där hänsyn tagits till biomarkörerna.

Efter åtta veckor var det 46 procent av samtliga patienterna vars tumörer var progressionsfria, jämför med 30 procent som är snittet för lungcancerpatienter. Av patienter som hade mutationer i EGFR genen och som fick Tarceva var det 71 procent som var progressionsfria efter åtta veckor. Bland patienter med mutationer i KRAS-genen och som fick Nexavar var 61 procent progressionsfria jämfört med 22 procent bland de med samma mutation som fick Tarceva.

Resultaten presenterades i helgen vid ett möte för American Association for Cancer Research, AACR och enligt forskarna bakom studien är det ett viktigt steg för att visa vikten av att patienter med lungcancer får behandling som är tumörspecifik.
– Patienter som uppnådde sjukdomskontroll efter åtta veckor hade en överlevnad på i snitt 11,2 månader. Patienter där behandlingen inte hade effekt efter två månader levde i snitt sju månader, säger studieledare Edward Kim till nyhetsbyrån First Word.

Dålig följsamhet till riktlinjer om antibiotika

0

Användningen av antibiotika har minskat de senaste åren. Skälet till det är främst att patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner. Men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på i princip samma nivå. Det visar Thomas Neumark distriktsläkare i Kalmar och doktorand i allmänmedicin vid Linköpings universitet i sin avhandling som läggs fram på fredag.
Thomas Neumark har analyserat drygt 240 000 patientbesök hos primärvården i Kalmar län, mellan 1999 till och med 2005. Det är den största analysen i sitt slag hittills i Sverige.

Ett skäl till
att andelen förskrivningar ligger kvar på samma nivå skulle ju kunna vara att patienterna som kommer till vårdcentralerna blivit sjukare?
? Jo. Men jag har inte tittat enbart på förskrivningen, utan också på provtagningarna, till exempel snabbtesterna för halsinfektion, snabbsänkan och ålder på patienterna.
Det tycks inte som till exempel de nya riktlinjerna 2002 för hur öroninflammation hos barn ska behandlas haft något större genomslag. Trots att man enligt dessa ska avvakta i tre dagar med behandling för att ge en möjlighet till självläkning förskrevs antibiotika i nästan 80 procent av fallen också efter att riktlinjerna kommit.

Eftersom studien
avslutades 2005 kan det ju också ha skett förändringar i rutinerna på vårdcentralerna, men Thomas Neumark, som också själv arbetar som distriktsläkare tror att de är marginella, eftersom han i sin avhandling visar att de provtagningar man gör inte verkar ha någon större betydelse för förskrivningen.
? Rekommendationen när det gäller halsfluss är att alla patienter innan de behandlas med antibiotika ska testas så att man verifierar att det verkligen behövs. Av de patienter som fick ett positivt svar fick 90-95 procent antibiotika förskrivet, men också 40 procent av de vars test utföll negativt. Varför testar man då?
Och ungefär hälften av patienterna som fick antibiotika under de här åren testades överhuvudtaget inte.
Anledningen till läkarnas dåliga följsamhet till rekommendationerna är mångfacetterad, säger Thomas Neumark. I de nu publicerade studierna har han inte gått in på orsakerna, men vill gärna undersöka det i sin fortsatta forskning.
? I intervjuer visar det sig att läkarna tror att patienterna förväntar sig att få antibiotika förskrivet. Patienterna å sin sida, säger att de i första hand förväntar sig en konsultation och att få råd av läkaren.

Mindre semester mot högre lön

0

Avtalet gäller för alla utom apoteksanställda hos ICA och Åhléns som har Svensk Handel som arbetsgivarorganisation. Med Svensk Handel som är deras arbetsgivarorganisation gör facket en separat förhandling.
Avtalet är ett lokalt lönebildningsavtal, vilket innebär att avdelningsstyrelserna i varje bolag förhandlar om lönenivåerna och att den slutgiltiga lönen sätts i de individuella lönesamtalen

Förutom överenskommelsen
om lönenivåer förlängdes kollektivavtalet, alltså avtalet om de allmänna villkoren med ett år. Det betyder att branschavtalet gäller fram till 30 april 2012 då lönerna ska förhandlas igen.

Men Farmaciförbundet
fick gå med på en ändring när det gäller semesterdagar i de allmänna villkoren. Individen kan komma överens med arbetsgivaren om att förhandla bort de semesterdagar man har utöver de lagstadgade 25 och kompensera det med en högre månadslön.
? Svensk handel krävde en sådan överenskommelse när vi upprättade kollektivavtalet med dem och därför krävde Almega det också. Men det är alltid den anställde som bestämmer om han eller hon vill det, säger förhandlingschef Tero Huhta på Farmaciförbundet.

Novartis köper amerikanskt generikaföretag

0

Ungefär halva marknadssegmentet för respiratoriska sjukdomar, på totalt 32 miljarder dollar, väntas bli av med sina patent i slutet av 2016. Det är skälet till att Novartis dotterbolag, generikaföretaget Sandoz, nu köper det amerikanska generikaföretaget som inriktat sig just på generikaläkemedel mot astma och KOL.

Enligt ett
uttalande från Sandoz förväntas också försäljningen av dessa läkemedel öka betydligt snabbare än läkemedelsmarknaden i övrig, beroende på en underdiagnosticering idag av dessa sjukdomar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng