Månads arkivering april 2010

Apotek Hjärtat planerar egen grossistverksamhet

Ännu så länge är det ett tiotal av leverantörerna som kommer leverera varor direkt till Apotek Hjärtats egen grossist.
? Vi jobbar oss igenom leverantör för leverantör och vårt budskap är tydligt. Vi vill ha alla varor levererade till en distributör som sedan levererar vidare till våra apotek, säger Jostein Lönberg, vice vd med ansvar för logistik och distribution på Apotek Hjärtat.

Apotek Hjärtat blir därmed den kedja som först satsar på att bli sin egen fullsortimentsdistributör. Anledningen är enligt Jostein Lönberg kostnadseffektivitet och att de vill få full koll på sina varor.
? Idag är det tio leveranser i veckan till varje apotek. Det är dyrt för apoteken eftersom personal ska ta emot varorna och plocka upp dem. Om vi istället har en egen distributör som levererar hela sortimentet till apoteken så kan vi få ner antalet leveranser vilket är mycket mer kostnadseffektivt.
? Sen vill vi få bättre kontroll på varorna. Idag är det inom det generiska utbytet till exempel läkemedelsföretagen och TLV som ska garantera att månadens vara ska finnas, men vi kan konstatera att det inte fungerat särskilt bra. Har vi vårt eget distributionslager får vi större kontroll över varorna.

Idag är det läkemedelsföretagen som betalar för distributionen av läkemedel till apoteken genom en avgift till antingen KD Pharma eller Tamro, beroende på vem det är som distribuerar läkemedlen. Men nu väljer Apotek Hjärtat att istället själva köpa in en grossittjänst från en tredje part som de ännu inte vill säga vilket det är. De betalar alltså för distributionen själva, men räknar med att den ökade effektiviteten ska bli större än kostnaden. Ytterligare en anledning är att de vill kunna använda sin styrka som stor aktör.
? Vi vill komma överens med läkemedelsföretagen om ett bra pris som vi betalar och sen behöver de bara leverera läkemedlen till vår grossist, säger Jostein Lönberg.

Enligt Jostein Lönberg är det inga problem att få leverantörerna av OTC och handelsvaror att istället leverera till Apotek Hjärtats egen grossist. Däremot är läkemedelsföretagen som säljer receptbelagda läkemedel lite svårare att övertyga, men på sikt tror han att även de kommer leverera direkt till Apotek Hjärtat.
? Även läkemedelsföretagen får ju bättre kontroll över att deras produkter når apoteken på det här sättet.

Ännu kan inte Jostein Lönberg svara på när han tror att de har en fullsortimentsdistribution igång.
?  Det här är inte akut och inget vi hastar igenom, vi kommer jobba oss igenom leverantör för leverantör.

Data stöder samtidig användning av PPI och clopidogrel

0

Läkemedelsverket rekommenderade nyligen att protonpumpshämmande medel så kallade PPI, som innehåller omeprazol och esomeprazol inte ska tas tillsammans med blodförtunnare med clopidogrel. Detta sedan studier visat att effekten av clopidogrel kan försämras om något av de båda PPI-preparaten tas samtidigt.

Tidigare studier har visat på ett samband mellan PPI överlag och försämrad effekt av clopidogrel medans andra inte har visat på något samband. Nu kommer ytterligare en studie som talar för att det skulle vara okej med den samtidiga användningen, med avseende på ökad risk för hjärt-kärlhändelser och dödlighet.

Forskare vid University of East Anglia i Storbritannien har analyserat data från 23 randomiserade kliniska prövningar som involverar sammanlagt 90 000 patienter från hela världen. Forskarnas slutsats är att det inte föreligger någon ökad risk att drabbas av hjärt-kärlhändelser eller död vid samtidig behandling med de båda läkemedelstyperna.

Yoon Loke, en av forskarna bakom studien som publicerats i Alimentary Pharmacology & Therapeutics, säger att han anser det förhastat att som läkemedelsmyndigheter i både EU och USA avråda från samtidig behandling.

Tummen ner för nytt KOL-preparat

0

Det är läkemedelskandidaten Daxas med den aktiva substansen roflumilast som fått bakslag i den amerikanska ansökningsprocessen. Medlet är en oral fosfodiesteras 4-enzymhämmare som tidigare väckt förhoppningar då det visat på god effekt. Preparatet har utvecklats av Nycomed och tillverkas på licens av företaget Forest Laboratories sedan augusti förra året.

FDA:s rådgivande panel inom allergi- och lungsjukdomar röstade i veckan mot ett godkännande av Daxas med motiveringen att läkemedlet bara gav små förbättringar i lungfunktion. De gav också uttryck för oro över allvarliga biverkningar, speciellt tre självmord och två självmordsförsök bland patienter som provat Daxas. De noterade också en ökad andel cancerfall i gruppen som fick Daxas.

FDA kommer att lämna sitt slutgiltiga besked i mitten av maj och enligt representanter från Forest är de hoppfulla och tanken är bland annat att smalna av indikationen från bred behandling av KOL till att minska antalet exacerbationer.

Avbrutna studier ger falska resultat

1

Det är forskare vid bland annat Mayo Clinic i Minnesota som gått igenom en mängd studier för att se om studier som avbryts i förtid ger andra resultat än de som får hela vägen ut. Resultaten som publicerats i en artikel i JAMA visar att så är fallet.  
– Vår forskning visar att i de flesta fall leder tidigt avbrutna kliniska studier till missvisande uppskattningar av effekten av behandlingen, säger Victor Montori, endokrinolog och en av forskarna bakom studien till tidningen Scrip.

Victor Montori och hans forskarkollegor identifierade 91 studier som avbrutits i förtid och 424 som löpt hela den planerade tiden ut. Dessa grupperades utifrån ett antal olika frågeställningar, som om huruvida ett visst läkemedel minskade incidensen av hjärtinfarkt eller död. Sedan jämfördes de avbrutna studierna med liknande icke avbrutna studier.

Resultaten visade att avbrutna studier visade på ett resultat som var omkring 29 procent bättre än de som gick i fullängd. Det motsvarar enligt forskarna att ett läkemedel som ger en relativ risk reduktion med 43 procent i en avbruten studie, ger en riskreduktion på 23 procent i en som går hela tiden ut.

Forskarna slutsats är att avbrutna kliniska studier leder till felaktiga slutsatser och till ogrundade beslut vid avvägningen mellan risk och nytta med en behandling. Likväl som de positiva effekterna av en behandling riskerar att överdrivas kan också riskerna göra det i en studie som avbryts i förtid. Men här finns det självklart etiska problem som göra det svårt att fortsätta en behandling av patienter som misstänks vara riskabel, resonerar forskarna.

Ingen subvention för Asmanex efter domslut

Under 2007 presenterade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, en genomgång av subventionerade läkemedel mot astma, KOL och hosta. Asmanex (mometason) förlorade då subventionen eftersom det var dyrare än andra jämförbara astmapreparat.

Under våren 2009 ansökte Schering-Plough som marknadsför Asmanex om subvention på nytt med ett lägre pris. Men TLV ansåg att även det nya priset var för högt i förhållande till nyttan och beviljade inte subvention för läkemedlet. Schering-Plough gick vidare och överklagade TLV:s beslut hos förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrätten ger nu TLV stöd i beslutet att inte subventionera Asmanex.

TLV:s beslut att avslå nyansökan för Asmanex gäller sedan den 28 oktober 2009. Företaget överklagade detta och förvaltningsrätten beslutade den 31 mars 2010 att avslå överklagandet.

Pfizer ökar forskning om Asiens sjukdomar

0

Satsningar på nya och växande marknader, så kallade emerging markets, är en strategi som många läkemedelsföretag satsar på nu. Senast meddelar Pfizer att de kommer att öka antalet kliniska prövningar vid sin anläggning i Singapore. Tanken är att dessa ska leda till fler nya läkemedel riktade mot sjukdomar med hög prevalens i Asien.

Steve Yang, chef för företagets forskning och utvecklingsenhet i Asien säger till nyhetsbyrån First Word att prevalensen för vissa typer av cancer är mycket högre i området och att företaget hoppas kunna identifiera specifika mutationer som är av betydelse för detta och sedan kunna matcha med företagens läkemedel. Bland annat är det cancer i lungorna och i mag-tarmområdet som ökar mycket.

Han säger också att företaget hoppas kunna ta fram specifika diabetespreparat exklusivt för asiater. Andelen personer som kommer att drabbas av diabetes i Asien förväntas öka kraftige de kommande åren.

Gener avgör nyttan av folsyra

0

Det är näringsforskaren Ulrika Ericson vid Lunds universitet som gått igenom data om 17 000 kvinnor som ingick i den stora studien Malmö Kost Cancer på 90-talet. Den studien visade att de flesta kvinnor som intog B-vitaminet folat löpte mindre risk att drabbas av bröstcancer.

När Ulrika Ericson inom ramen för sin doktorsavhandling gick igenom data igen såg hon att för omkring en tiondel av kvinnorna var förhållandet det motsatta. Dessa hade en särskild variant av ett enzym som påverkar hur folat används i kroppen.

Med tanke på detta bör man enligt Ulrika Ericson vara försiktig med att rekommendera alla kvinnor tillskott med folsyra.
– Det är bättre att äta en kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Då får man i sig lagom mängder av både folat, andra vitaminer och kostfibrer, säger hon i ett pressmeddelande.
För vissa grupper av kvinnor till exempel de som vill bli eller är gravida eller har en viss typ av blodbrist är kosttillskott med folsyra befogat anser hon.

Ulrika Ericson försvarar sin avhandling vid Lunds universitet den 10 april.

Riksdagen klubbade extemporelag

0

Den rödgröna oppositionen satte sig emot regeringens förslag om att tillåta extemporeläkemedel produceras på andra ställen än dagens öppenvårds- och sjukhusapotek.

När frågan debatterades i riksdagen på onsdagen framförde Thomas Nihlén (MP) sin oro över lagändringens konsekvenser.
– Vi rödgröna anser att förslaget om extemopreläkemedel kan leda till en kommersialisering av industriellt tillverkade läkemedel som inte är kontrollerade eller godkända på vanligt sätt är felaktigt och olämpligt eftersom det riskerar en trygg och säker läkemedelshantering.

Tidigare har  företrädare för oppositionen lämnat in en motion där man avslår förslaget om extemporeapotek. Men motionen avslogs och lagförslaget röstades igenom. Riksdagen beslutade också att alla apotek som fått tillstånd av Läkemedelsverket måste ha den nationella apotekssymbolen väl synlig.

Handeln dålig på att rapportera in försäljningsstatistik

Butikerna som säljer receptfria läkemedel är usla på att rapportera in sin försäljningsstatistik till Apotekens Service AB, trots att de är skyldiga att göra det enligt lag. Av de drygt 3000 försäljningsställen som fanns i november och december var det bara cirka 1100 som rapporterade in sin statstik. I veckan startade den andra rapporteringsperioden och Läkemedelsverket funderar nu på hur de ska få de butiker som inte rapporterar in sin statistik att göra det.
? Vi håller på att mobilisera oss för att se hur och om vi kan administrera vitesförelägganden till de här butikerna. Men det är en stor apparat, det kan handla om flera tusen ärenden och vi måste få till ett sätt att hantera det, säger Malin Eklöf på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

De butiker som inte rapporterade in statistiken för november och december har hittills bara fått en påminnelse, men på sikt kommer de tvingas betala straffavgift. Hjälper inte det kan Läkemedelsverket också dra in rätten att sälja läkemedel.

Skyldigheten att rapportera in försäljningsstatistiken gällde även när det bara var nikotinläkemedel som såldes i handeln. Även då var rapporteringsgraden mycket låg.
? Vi har inte gjort någonting åt det eftersom vi betraktade det första året som en inlärningsperiod. Nu ingår den statstiken i den övriga så vi kommer inte göra något speciellt med de som inte rapporterade in statistiken för nikotinläkemedel, säger Malin Eklöf.

De 6000 försäljningsställen som idag har anmält att de tänker sälja receptfria läkemedel ska under april månad rapportera in hur mycket man sålt för årets första kvartal.

Klart med IT-system för ICA-apotek

0

Apotekens Service AB som testar och godkänner receptexpeditionssystemen och de nya aktörernas införande av dessa godkände nyligen Pharma Solutions system, vilket är det system ICA ska använda på sina apotek. Nu har Apotekens Service också gett ICA klartecken att använda systemet.

Det innebär att ICA nu kan komplettera sin ansökan till Läkemedelsverket och få tillstånd att bedriva apoteksverksamhet och expediera receptbelagda läkemedel.
ICA:s plan är att öppna apotek i 19 Maxibutiker, på längre sikt planerar företaget för ett 100-tal apotek.

Hjärtat bäst kända varumärket

0

Det är tidningen Market som låtit ett undersökningsföretag intervjua 407 personer i Stockholm och Göteborg för att få en uppfattning om hur kända de nya aktörernas varumärken är på den omreglerade marknaden.

När det gäller
spontan kännedom, när man bad deltagarna utan hjälp säga namn på de apotek man kände till, nämnde tre av tio just Apotek Hjärtat. Kronans Droghandel och Medstop hamnade på andra respektive tredje plats.
När konsumenterna fick hjälp genom att titta på kedjornas logotyper vann Apoteket vars logga drygt 90 procent identifierade medan knappt 60 procent prickade rätt på Hjärtat.

I undersökningen
fick de intervjuade också svara på frågan var de skulle handla nästa gång. Och när det gäller de receptbelagda läkemedlen vann Apoteket. Det tolkas som att förtroendet för Apoteket är högre än för de nya kedjorna.
Men undersökningen visar också att tillgängligheten har betydelse för kunderna, 25 procent av de tillfrågade sa att nästa köp skulle ske i det apotek som låg närmast till.

Förslag på nya psykiatriska diagnoser

0

Till och med den 20 april är det möjligt att lämna synpunkter på det amerikanska psykiatrikerförbundets förslag till revidering av den diagnostiska manualen DSM, Diagnostic and statistical manual of mental disorders.

Den nya manualen
, som blir den femte i ordningen, DSM4 har varit i bruk sedan 1994, är tänkt att vara klar för användning 2013. I Sverige och övriga Europa används också ett annat system, ICD, men det amerikanska DSM-systemet har också här blivit det verktyg som ofta används.
I förslaget förs begreppet aspergers syndrom in under rubriken autism-spektrum-störning och den kontroversiella termen mentalt retarderad ersätts med intellektuellt funktionshindrad.

I den engelska
terminologin används två termer vid missbruk, abuse och dependence, som båda betyder beroende på svenska. I förslaget ändras kategorin ?substance abuse and dependence? till ?addiction and related disorders?.
I förslaget finns nu också spelberoende med under en ny avdelning döpt till beteende-beroende, däremot inte sex- och internet-beroende, som dock diskuterats i arbetsgruppen.

Den nya manualen
har också konstruerat ett nytt verktyg för att bedöma självmordsrisk och man har tittat över kriterierna för ätstörningar, bland annat finns en ny kategori kallad hetsätningsstörning som skiljer sig från bulimi.

En ny diagnos
på barn finns också med i förslaget. ?Temper dysregulation with dysphoria, TDD kallas den och beskriver tillstånd av ständig argsinthet.
På flera patientföreningars bloggar diskuteras nu livligt för och nackdelar med förändringarna.
Efter att hemsidan stängs för kommentarer den 20 april kommer det nya förslaget till diagnostiska kriterier att testas kliniskt och en slutlig version kommer alltså 2013.

Sköterskor dåliga på rapportera biverkningar

Trots att det finns dubbelt så många legitimerade sjuksköterskor som det finns läkare, drygt 70 000, stod de bara för 23 procent av biverkningsrapporterna förra året.
I april 2007 infördes generell sjuksköterskerapportering men det tycks inte ha fått det genomslag man hoppats på konstaterar Martin Bäckström, specialistsjuksköterska och handläggare vid regionalt biverkningscentrum i Umeå.
? Vad det beror på vet vi inte, men om jag ska spekulera kan det vara så att sköterskorna trots våra informationsinsatser inte är medvetna om den här möjligheten, säger han.

Varför andelen
rapporter från sköterskor inte ökar ska man nu försöka få svar på. Under våren ska Martin Bäckström och forskarkollegan Elisabet Ekman vid biverkningscentrum i Lund gå ut med en enkät till sjuksköterskor för att undersöka anledningen.

Sköterskor inom
öppenvård är de som idag rapporterar flest biverkningar. De står för 13 procent av förra årets biverkningsrapporter, medan sköterskor inom slutenvården stod för fyra procent.
Totalt tog Läkemedelsverket förra året emot 6245 rapporter om biverkningar. Av dem gällde 1655 svininfluensavaccinet Pandemrix.

Bland rapporterade
läkemedel med allvarliga biverkningar finns diklofenak som stod för en procent av de rapporterna. Diklofenak är sedan några år tillbaka receptfritt i lägre doser.

EU-dom kan stoppa brittiskt val av generika

0

Det är den brittiska branschorganisationen Association of the British Pharmaceutical Industry som har vänt sig till EU-domstolen i frågan. Organisationen anser att den brittiska myndigheten NHS, som står för landets subventioner av läkemedel, har gjort fel när de låter läkare förespråka generika istället för originalläkemedel.

Branschorganisationen har också vänt sig emot att NHS har tillåtit program där läkare fått ekonomiska incitament för att välja billigare generika. De anser att NHS liksom läkemedelsföretagen inte borde få förespråka vissa märken framför anda.

Generaladvokaten Niilo Jääskiknen har i ett tidigare utlåtande talat till läkemedelsföretagens fördel och generellt går EU-domstolen på dessa rekommendationer i 60 procent av fallen. Enligt nyhetsbyrån First Word anser dock insatta advokater att det inte kommer att bli så denna gång. Anledningen är att EU inte har rätt att lägga sig i länders sjukvårdsfinansiering.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng