Dålig följsamhet till riktlinjer om antibiotika

Patienter som kommer till vårdcentralen för öron- och luftvägsinfektioner har minskat rejält. Läkarnas förskrivningsmönster har däremot inte förändrats. Det visar en ny avhandling.

19 apr 2010, kl 16:44
0

Användningen av antibiotika har minskat de senaste åren. Skälet till det är främst att patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner. Men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på i princip samma nivå. Det visar Thomas Neumark distriktsläkare i Kalmar och doktorand i allmänmedicin vid Linköpings universitet i sin avhandling som läggs fram på fredag.
Thomas Neumark har analyserat drygt 240 000 patientbesök hos primärvården i Kalmar län, mellan 1999 till och med 2005. Det är den största analysen i sitt slag hittills i Sverige.

Ett skäl till
att andelen förskrivningar ligger kvar på samma nivå skulle ju kunna vara att patienterna som kommer till vårdcentralerna blivit sjukare?
? Jo. Men jag har inte tittat enbart på förskrivningen, utan också på provtagningarna, till exempel snabbtesterna för halsinfektion, snabbsänkan och ålder på patienterna.
Det tycks inte som till exempel de nya riktlinjerna 2002 för hur öroninflammation hos barn ska behandlas haft något större genomslag. Trots att man enligt dessa ska avvakta i tre dagar med behandling för att ge en möjlighet till självläkning förskrevs antibiotika i nästan 80 procent av fallen också efter att riktlinjerna kommit.

Eftersom studien
avslutades 2005 kan det ju också ha skett förändringar i rutinerna på vårdcentralerna, men Thomas Neumark, som också själv arbetar som distriktsläkare tror att de är marginella, eftersom han i sin avhandling visar att de provtagningar man gör inte verkar ha någon större betydelse för förskrivningen.
? Rekommendationen när det gäller halsfluss är att alla patienter innan de behandlas med antibiotika ska testas så att man verifierar att det verkligen behövs. Av de patienter som fick ett positivt svar fick 90-95 procent antibiotika förskrivet, men också 40 procent av de vars test utföll negativt. Varför testar man då?
Och ungefär hälften av patienterna som fick antibiotika under de här åren testades överhuvudtaget inte.
Anledningen till läkarnas dåliga följsamhet till rekommendationerna är mångfacetterad, säger Thomas Neumark. I de nu publicerade studierna har han inte gått in på orsakerna, men vill gärna undersöka det i sin fortsatta forskning.
? I intervjuer visar det sig att läkarna tror att patienterna förväntar sig att få antibiotika förskrivet. Patienterna å sin sida, säger att de i första hand förväntar sig en konsultation och att få råd av läkaren.