Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Pfizer överklagar

Ingert Nilsson
-
0

Pfizer ska låta Länsrätten bedöma TLV:s beslut att dra in subventionen för Lipitor 10 mg.
– Vi tycker att det här är både ett olyckligt och felaktigt beslut, säger Petra Eurenius, informationschef på företaget.

Enligt företaget är det idag drygt 10 000 patienter som behandlas med den lägsta dosen Lipitor som redan provat simvastatin. Att de nu ska byta behandling kommer enligt företagets beräkningar att bli en dyr historia på kanske 100 miljoner.
? Då är alternativet en högre dos Lipitor eller Crestor som är dyrare.
Martin Forsberg på TLV avvisar kritiken.
? Man kan också pröva pravastatin. Vi såg inte något skäl att subventionera en behandling som är 16 gånger dyrare. Att 30 procent, drygt 10 000, av patienterna som idag behandlas med Lipitors lägsta dos inte kan använda simvastatin finns det enligt honom inte belägg för.

När företaget överklagar till Länsrätten kan den besluta om inhibition av TLV:s beslut, då gäller subventionen tills den juridiska kraftmätningen är klar.
De tre utomstående experterna i den arbetsgrupp som gjort genomgången av statinerna, läkarna Jan Håkansson, Peter Nilsson och Annika Rosengren reserverade sig mot beslutet att dra in subventionen för den lägsta dosen Lipitor.

Subventionen för statiner begränsas

Ingert Nilsson
-
0

Flera av de blodfettssänkande läkemedlen förlorar sin subvention efter att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets genomgång av gruppen nu är klar.
Lipitor 10 mg och Crestor 5 mg ska inte längre ingå i högkostnadsskyddet. Inte heller Lescol, Lescol Depot eller Pravachol ska längre subventioneras och Zocord förlorar subvention för alla förpackningar utom en.

Generika som innehåller substanserna pravastain och simvastatin som är den aktiva substansen i Pravachol och Zocord behåller subventionen.
Lipitor och Crestor behåller subventionen för högre styrkor, men ska bara användas om generiskt simvastatin först prövats, samma regler gäller för Ezetrol.
Produkterna Questran och Questran Loc förlorar också subventionen för behandling av blodfettrubbningar.
De nya reglerna börjar gälla från 1 juni.

Om besluten går igenom, det vill säga eventuella överklaganden går inte företagens väg, räknar TLV med att 170 miljoner kronor per år frigörs för andra ändamål.

Samtidigt med TLV:s beslut kommer därför Socialstyrelsen med nya riktlinjer för strokesjukvården, bland annat bör alla patienter som behöver det få propplösande behandling inom fyra timmar. Sådana förbättringar av vården skulle kosta cirka 60 miljoner om året.

Läkemedelsverket sågar EU:s förslag om patientinformation

Ingert Nilsson
-
0

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL tycker det vore en fördel om läkemedelsindustrins information till patienter förhandsgranskas antingen på nationell nivå eller på EU-nivå för centralt godkända läkemedel. Det framgår av organisationens remissvar till regeringen på de förslag till ny lagstiftning inom läkemedelsområdet som EU-kommissionen presenterat, det så kallade pharmapaketet. Det är en åsikt som vare sig Läkemedelsindustrin, Lif eller Läkemedelsverket delar.

Läkemedelsverket påpekar i sitt svar att förhandsgranskning av en myndighet kan strida mot censurförbudet och Lif hänvisar till det svenska systemet där branschen själv håller i granskningen.
Läkemedelspaketet som lämnades till medlemsstaternas regeringar strax för årsskiftet innehåller förslag till lagändringar på tre olika områden; patientinformation, säkerhetsövervakning och förfalskade läkemedel.

Det förslag som mött mest kritik är det som gäller information till patienter. Men det slutliga förslaget tycks nu i stort sett välkomnas av Lif, medan Läkemedelsverket är kritiskt. Förslaget bör i sin nuvarande utformning inte införas, anser myndigheten.
Enligt förslaget ska företagen få ge information om sina receptbelagda läkemedel i alla situation där en patient själv efterfrågar den.
Läkemedelsverket anser att förslaget inte gör någon tydlig skillnad mellan information och marknadsföring.
?Med en sådan suddig gräns finns en stor risk att läkemedel uppfattas som vilken kommersiell produkt som helst med de nackdelar ur trovärdighetssynpunkt som detta skulle innebära?, skriver verket i sitt remissvar.
? Den här otydligheten innebär också att vi riskerar en överkonsumtion av läkemedel. Vi vet ju att om patienter vill ha ett läkemedel och det inte är medicinskt fel att förskriva det så får ofta patienten som han eller hon vill, säger Jane Ahlqvist-Rastad på Läkemedelsverket.
EU-kommissionen förslår bland annat att det ska bli tillåtet för industrin att ha kampanjer till förmån för folkhälsan, som först ska godkännas av de nationella myndigheterna.
? För det första är det svårt för oss att godkänna kampanjer i förväg eftersom det strider mot vår lagstiftning om yttrande frihet. För det andra var går gränsen mellan marknadsföring och information i sådana fall, säger Jane Ahlqvist-Rastad.

Även när det gäller förslagen på hur säkerhetsövervakningen ska ändras är Läkemedelsverket betydligt mer kritiskt än Lif, även om båda är positiva till de förenklingar som föreslås.

Enligt förslaget ska databasen (Eudravigilance) som innehåller de europeiskt godkända produkternas biverkningar bli den enda plats dit biverkningar behöver rapporteras. Såväl industrin som Läkemedelsverket tycker det är bra att företagen inte längre ska behöva skicka rapporter till de nationella myndigheterna. Men Läkemedelsverket anser att biverkningsrapportering från sjukvård och allmänhet bör ske via nationella system om dessa, som i Sverige, finns.
Skälet är att man befarar att rapporteringen kommer att minska.

Läkemedelsverket applåderar inte heller förslaget att skapa en ny rådgivande kommitté för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel. Enligt förslaget ska kommittén ersätta den arbetsgrupp med representanter från alla medlemsstater som finns idag och som Läkemedelsverket anser är viktig bland annat för att implementera beslut. Om förslaget går igenom bör alla medlemsstater finnas med i den rådgivande kommittén, anser myndigheten.

Läkemedelskostnaden ökade men inte i Jämtland

Ingert Nilsson
-
0

Fördelat på landsting har kostnaderna ökat mest i Gotlands kommun. För alla landsting utom Jönköping och Jämtland har läkemedlen blivit dyrare. Jämtland är det enda landsting där kostnaden minskat något medan Jönköping använt lika mycket pengar som 2007, 719 miljoner kronor, på läkemedelsbehandling.

-Förklaringen är att vi nog är det sista landsting som lagt över kostnaderna för cytostatika på rekvisition, det vill säga på slutenvården, säger Ingela Jönsson, på enheten för läkemedelsekonomi i Jämtland.

Totalt är det kostnaderna för behandling mot reumatism och diabetes som ökat mest. Enligt den statistik som TLV, Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket redovisar har kostnaden för dessa ökat med 21 procent till 1,6 miljarder kronor (reumatism) och med åtta procent till drygt 1,1 miljarder för diabetesmedlen.

För den största kostnadsminskningen står magsyremedlen. Subventionens omfattning för dessa minskade med 90 miljoner kronor under 2008. Det är delvis ett resultat av TLV:s granskaning av blodtrycksmedlen som blev klar i februari förra året, menar myndigheten. Då begränsades bland annat subventionen för betablockerare och kalciumantagonister

Apotekare demonstrerar

Ingert Nilsson
-
0

Skälet till demonstrationen är regeringens förslag att det ska räcka med farmacevtkompetens för att vara läkemedelsansvarig på apotek.

Det är det nybildade nätverket, Apotekarsällskapet som nu ställt sig utanför Riksdagshuset för att uttrycka kritiken mot förslaget. Nätverket anser att den ansvariga på apotek bör vara apotekare. Manifestationen pågår till klockan 13.

Förbud mot zinkoxid i solkräm

Ingert Nilsson
-
0

Skälet till beslutet är att zinkoxid inte finns på den lista över UV-filter som är godkända för användning enligt EU-lagstiftningen. Den vetenskapliga kommitté inom EU som bedömer vilka ämnen som kan användas har ännu inte gjort någon slutlig bedömning av om zinkoxid är oskadligt som skydd mot UV-strålning.

Läkemedelsverket har i sin granskning funnit tio företag som idag säljer solkrämer med den otillåtna oxiden.

Barnvacciner är säkra

Ingert Nilsson
-
0

Vaccinerna har i det närmaste eliminerat sjuklighet och dödlighet av många tidigare vanliga sjukdomar, slår expertgruppen fast i den rapport som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering låtit göra. Att smittkoppor utrotats och polio nu bara finns i ett fåtal länder är resultatet av ett omfattande globalt vaccinationsprogram.

Men det har på senare år funnits såväl oro som kritik mot vaccinationer. I Sverige sjönk till exempel vaccinationsgraden bland små barn under några år, vilket varit ett skäl till att Socialstyrelsen avvaktat beslutet att bygga ut programmet. Om det finns en oro för allvarliga biverkningar sjunker täckningsgraden. För att allmänna vaccinationsprogram ska ge ett gott skydd bör cirka 95 procent av alla barn vaccineras enligt WHO.

SBU:s experter har utvärderat fem barnvacciner där det funnits farhågor både när det gäller nytta och biverkningar. Dessa är vaccinerna mot hjärnhinneinflammation, kikhosta, hepatit B och tuberkulos, samt kombinationsvacciner mot mässling-påssjuka-röda hund.

När det gäller MPR-vaccinet konstaterar experterna att det inte ökar risken för vare sig autism, epilepsi, diabetes eller allvarliga infektioner. Kikhostevaccinet som skyddar mot hostan i minst fem år har enligt den samlade forskningen inga allvarliga biverkningar, inte heller vaccinet mot hjärnhinneinflammation, eller tuberkulos. När det gäller hepatit B anser SBU-experterna att det inte finns några data som talar för ett samband mellan vaccinet och MS.
Vacciner mot difteri, stelkramp, polio och pneumokockvaccin ingår inte i granskningen.

Vitamintillskott skyddar inte mot sjukdomar

Alexandra Selivanova
-
0

Varierad kost som innehåller mycket frukt och grönsaker förebygger cancer och andra sjukdomar. Vitaminpiller har däremot varit omdebatterade och vissa studier har till och med visat att vitamintillskott kan vara farliga. För några år sedan visade en amerikansk studie att vitamin C och E kan öka risken för hjärtattack. Förra året kom en dansk metaanalys som visade att höga mängder antioxidanter kan öka risken för både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Studien som publiceras idag i Archives of Internal Medicine pågick i 15 år och är den största någonsin i sitt slag. Mer än160 000 kvinnor mellan 50 och 79 år ingick i det analyserade materialet. Av dessa tog drygt 42 procent multivitaminer regelbundet och resten åt inte några kosttillskott.
Forskarna jämförde förekomsten av bland annat bröst-, tarm-, njur- och lungcancer mellan dessa två grupper. Multivitaminer varken ökade eller minskade risken att drabbas av cancer.

Det fanns inte heller något samband mellan de flesta vitamintillskott och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Men de multivitaminer som innehöll extra höga doser av B- och C-vitamin samt selen och zink gav ett visst skydd, enligt studien.

– Det är inte lätt att ersätta bra kost med piller, säger Alicja Wolk som forskar i näringsepidemiologi vid Karolinska Institutet.

Alicja Wolk och hennes forskarlag har inte heller hittat något samband mellan vitaminintag och minskad dödlighet i till exempel cancer.

– Det finns ett par tusen olika substanser i frukt och grönsaker vars funktioner vi inte känner till. Om man tar en vitamintablett är det 10 substanser man får i sig. Det bästa rådet är att ha varierad kost, då är det garanterat att man får i sig allt man behöver.

Kvinnorna som ingick i den aktuella studien var relativt högutbildade och hade bra kostvanor. Därför vill forskarna i dagsläget inte tala om några generella rekommendationer när det gäller kosttillskott. Fler studier behövs innan säkra slutsatser kan dras.

Alicja Wolk påpekar även att alltför höga doser av vitamintillskott kan vara farliga.

– Vissa tar för mycket och då kommer kroppen ur balans. Under evolutionens gång har människan inte ätit så mycket vitaminer. Vi är inte anpassade att hantera så pass stora mängder. Det svenska ordet ”lagom” passar bäst här.

Kortikosteroider vid KOL kopplas till lunginflammation

Läkemedelsvärlden
-
0

Amerikanska forskare har gått igenom data från 18 randomiserade och kontrollerade studier av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, som behandlats med inhalationssteroider.

Totalt ingick 16 969 patienter som behandlats i 24 veckor eller mer. Forskarna jämförde patienter som tog enbart inhalationssteroider med de som tog placebo. De jämförde också patienter som tog inhalationssteroider i kombination med långverkande beta-agonister med dem som enbart tog långverkande beta-agonsiter.

Slutsatsen forskarna kom fram till var att behandling med inhalationssteroider var kopplad till en 60 procents ökad risk att drabbas av lunginflammation och en 70 procents ökad risk att få svår lunginflammation. De såg däremot inte någon koppling mellan inhalationssteroiderna och en ökad dödsrisk.

Redan i november förra året publicerades en metaanalys i tidskriften JAMA som pekade på en 34-procentig ökad risk att drabbas av lunginflammation för personer med KOL som behandlas med dessa läkemedel och behandlingen har varit uppe för debatt tidigare. Forskarna bakom den senaste studien som bland annat är verksamma vid Wake Forest University School of Medicine, skriver i en kommentar till artikeln att resultaten ger behandlande läkare anledning att omvärdera sina risk-nytta bedömningar när de sätter in inhalationssteroier på just KOL-patienter.

Läs mer om diskussionen om KOL-läkemedel i nummer 1/2009 av Läkemedelsvärlden.

Pfizer offentliggör finansiering

Petra Hedbom
-
0

Som ett led i att förbättra förtroendet från allmänheten meddelade läkemedelstillverkaren Pfizer på måndagen, att de öppet ska redovisa sina utbetalningar till anställda inom den amerikanska sjukvården. Från och med början av nästa år ska uppgifter finnas tillgängliga på företagets hemsida om vilka personer och institutioner som får betalt av dem för att bedriva kliniska prövningar, utföra konsultuppdrag och hålla föredrag. Alla summor på 500 dollar per år eller mer kommer att offentliggöras.

Den republikanske Iowa-senatorn Charles Grassley som varit med och lagt fram det så kallade Physician Payments Sunshine Act, som föreslår ett nationellt register över läkemedelsindustrins betalningar till läkare, var mycket positiv till beskedet. I ett öppet mejl skriver han att medborgarna ha rätt att veta vilka ekonomiska relationer som finns och detta är ett steg i rätt riktning.

Både den amerikanska läkemedelsindustrin och sjukvården har fått hård kritik för att i för hög utsträckning ha ekonomiska affärer som inte redovisas. Enligt en artikel i New England Journal of Medicine från 2007 tar nio av tio allmänläkare emot gratisluncher av företag och 28 procent får ersättning för att hålla utbildning och föredrag om specifika läkemedel.

Alternativmedicin tveksamt mot reumatoid artrit

Petra Hedbom
-
0

Det är den brittiska oberoende organisationen Arthritis campaign som gjort en genomgång av vetenskapliga studier av 40 alternativa preparat mot reumatoid artrit eller artros. Eftersom många av dessa patienter använder någon form av alternativmedicin, omkring 60 procent i Storbritannien, ville de ta reda på hur effektiva de egentligen är.

Forskarna tittade på ätbara behandlingar som tabletter och oljor och på sådana som appliceras på huden. Effekten mättes genom att patienterna fick bedöma sitt välbefinnande och hur mycket smärta de upplevde efter behandling. För behandlingar mor reumatoid artrit visade sig 13 av 21 behandlingar ha ingen eller liten positiv effekt. Bland dessa fanns kollagen, selen, grönläppad mussla, reumalex örtblandning, vitamin A, C och E och linfröolja. Däremot visade sig fiskolja ha god effekt på stelhet och smärta i lederna.

För artros hade alternativbehandlingarna en bättre effekt, där hade 21 av 27 behandlingar en viss positiv effekt. Mest effektiv var capsaingel från chilipeppar som lindrade smärta och ömhet i leder. Glukosamin, en väldigt omdebatterad behandling mot artros, visade sig inte ha någon tydlig effekt i de aktuella studierna.

Forskarna tittade också på hur pass säkra produkterna var. Av de 40 studerade behandlingarna fick tio en mildare varning på grund av biverkningar. Allvarligaste biverkningar fick den kinesiska örten lei gong teng eller thunder god vine som kan leda till håravfall, magproblem och menstruationsrubbningar.

Forskarna från Arthritis campaign påpekar att för vissa patienter fungerar en del av behandlingarna bra och resultaten betyder inte att de vill bannlysa alternativmedicin. Däremot är det viktigt att patienterna informeras om de vetenskapliga studier som finns, menar de.

Gratis antibiotika på amerikanska varuhus

Petra Hedbom
-
0

I sin kamp om kunderna när ekonomin svajar har amerikanska matvarukedjor tagit till nya metoder, rapporterar nyhetstjänsten Pharma adhoc. På flera håll kan kunderna sedan årsskiftet hämta en gratiskur med antibiotika i samband med att de köper mjölk och tvättmedel.

En representant för en av kedjorna, ?Stop & Shop? säger att för ett företag som förser sina kunder med hälsosam mat som hjälper dem att hålla sig friska är det lika viktigt att hjälpa dem att bekämpa bakterieinfektioner. Just deras erbjudande marknadsförs med en omfattande reklamkampanj som pågår till mars.

Vilka typer av antibiotika som delas ut i de olika affärerna varierar men bland de vanliga är tetracyclin, ciprofloxacin, erytromycin och fenoximetylpenicillin. Vanligen är det en kur på två veckor som delas ut. Redan tidigare har andra grupper av generiska läkemedel sålts för några tior, som ett sätt att locka kunderna till sig och nu har turen kommit till antibiotika.

Kritiker menar att detta är förödande eftersom antibiotikakonsumtionen snarare borde gå ner än upp med tanke på resistensutvecklingen.

Acetylsalicylsyra kopplad till minskad risk för magcancer

Petra Hedbom
-
0

Studien har letts av amerikanska forskare vid National Cancer Institute of America och är en metaanalys där forskare analyserat data på 3 11 115 personer i sju år. Studiedelatagarnas förbrukning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) ett år innan studien började kartlades.  Syftet var att undersöka sambandet mellan NSAID och en minskad cancerrisk, något som visats i tidigare studier.

Av deltagarna uppgav 73 procent att de tagit acetylsalicylsyra och 56 procent andra NSAID-preparat minst en gång tolv månader innan studiens början. En fjärdedel uppgav att de tog acetylsalicylsyra dagligen och tio procent att de tog andra NSAID dagligen. Efter sju år såg forskarna att risken att drabbas av magcancer bland dem som tagit acetylsalicylsyra var sju per 100 000 personår och elva per 100 000 personår för de som inte gjort det. Även andra typer av NSAID minskade risken attd rabbas av magcancer med 32 procent.

Christian Abnet, en av forskarna som lett studien, skriver i en kommentar att resultaten är vikiga eftersom dödligheten i magcancer är hög och det behövs sätt att förebygga sjukdomen. Samtidigt menar Lesley Walker, på Cancer Research i Storbritannien till BBC att biverkningarna med NSAID inte ska bortses från och att det är alldeles för tidigt att rekommendera någon att ta sådana läkemedel i syfte att skydda sig från cancer.

Farmaciförbundet kräver fyra procent

Petra Hedbom
-
0

Farmaciförbundet medlemmar tillhöra alla yrkesgrupper inom Apoteket AB. De lämnade på fredagen över sina krav som innebär ett ettårigt löneavtal med en minimihöjning på 300 kronor. Inför förhandlingarna som börjar den 18 mars kräver förbundet dessutom en lägstalön på 16 800 kronor som efter två yrkesverksamma år ska höjas till 18 000 kronor.

Almega vill ha ett flerårigt branschavtal som är anpassat till den nya privatiserade apoteksmarknaden, något som Farmaciförbundet inte anser vara aktuellt.
? Vi ser inga behov av ett nytt branschavtal i nuläget. Det är bättre att avvakta och låta eventuella framtida aktörer vara med och forma ett nytt branschavtal, säger förbundets förhandlingschef Monika Gustafsson i ett pressmeddelande.

Fertilitetsbehandlingar ökar inte cancerrisk

Alexandra Selivanova
-
0

I Sverige drabbas cirka 800 kvinnor av äggstockscancer varje år, oftast kvinnor i 60-70-årsåldern. Äggstockscancer har inga uttalade symtom i början av sjukdomsförloppet och upptäcks ofta sent, vilken leder till hög dödlighet.

Det har funnits en oro för att hormonella fertilitetsbehandlingar skulle öka risken för äggstockcancer  men resultat av studier som har gjorts har varit otydliga. I den nya omfattande studien har danska forskare följt mer än 54000 kvinnor som fått behandling mellan 1963 och 1998. Vid uppföljningens slut var den yngsta patienten 18 och den äldsta 81 år. Det är den största patientgruppen någonsin för en sådan studie.  Patienterna fick gonadotropiner, klomifencitrat, gonadotropin-frigörande hormon och humant korioniskt gonadotropin.

Av 54 000 kvinnor som deltog i studien drabbades endast 156 av äggstockscancer. Forskarna fann heller ingen koppling mellan upprepade fertilitetsbehandlingar och cancerrisk.

I en kommentar skriver forskarna att de här nya resultaten visar att fertilitetsbehandlingar inte ökar risken att få äggstockscancer. Eftersom de flesta kvinnor som deltog i studien är nu i 40-årsåldern kommer de att följas även i fortsättningen.

GSK bekräftar besparingar

Petra Hedbom
-
0

De kommande nedskärningarna uppges vara en del i GSK:s omstrukturering och inte en effekt av finanskrisen. I samband med att företaget presenterade sin kvartalsrapport på torsdagen meddelade ledningen att besparingar på 2,5 miljarder dollar fram till 2011 är att vänta. Tidigare i veckan rapporterade brittiska medier om att upp till 6000 jobb skulle bort men några siffror eller var i den globala verksamheten besparingarna ska ske ville inte vd Andrew Witty säga.

 Enligt nyhetstjänsten First Word har företagets försäljningssiffror dalat med 3 procent senaste kvartalet och receptbelagda läkemedel med 4 procent. Storsäljaren diabetesläkemedlet Avandia (rosiglitazon), har sjunkit med hela 17 procent vilket beror på rapporter om allvarliga biverkningar. Totalt minskade nettoinkomsten från 7,6 till 6,7 miljarder dollar.

1...515253...58Sida 52 av 58