Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Oenighet om förfalskningar

Läkemedelsvärlden
-
0

Oenighet om vad som ska definieras som falska (counterfeit) läkemedel har blossat upp inom WHO. Flera utvecklingsländer har kritiserat den definition som WHO:s direktion presenterade på ett möte i slutet av januari.

Kritikerna, bland annat Indien och Brasilien, hävdar att WHO är på väg att vidga sin definition till att också omfatta intrång i de immateriella rättigheterna. De menar att WHO med en sådan definition går de multinationella företagens ärende, genom att frågan om säkra läkemedel kan utnyttjas av dem i konkurrensen med generikaföretag.

Flera delegationer på mötet i januari hävdade också att WHO genom att använda termen counterfeit, som är en term som används i diskussioner om patent och immateriella rättigheter, förvirrar en diskussion som främst bör handla om falska och undermåliga produkter.

Oenigheten om utkastet till en definition av caunterfeit och WHO:s mandat att bekämpa förfalskningar resulterade i att en ny rapport och resolution kommer att presenteras vid World Health Assembly i Genève i maj.

Vaccin mot denguefeber testas

Ingert Nilsson
-
0

Det första vaccinet mot denguefeber är nu på väg att närma sig klinisk användning. Företaget Sanofi Pasteur planerar nu tillsammans med thailändska myndigheter att göra en barnstudie.

Denguefeber är efter malaria den globalt mest spridda tropiska sjukdomen och drabbar främst barn.
Sanofi Pasteur har sedan 1990-talet arbetat med utvecklingen av ett vaccin och kliniska försök startade i USA i början av 2000-talet på vuxna.
I Mexico, Peru och Filipinerna pågår också studier på vuxna och barn.

Cirka 230 miljoner människor infekteras varje år, två miljoner, ofta barn, drabbas av hemorragisk feber som är en allvarligare form av sjukdomen.

Nätupprop för monopolet

Ingert Nilsson
-
0

PRO, Farmaciförbundet och den rödgröna alliansen har nu fått draghjälp av en projektledare på Telia i Sandviken, Daniel Persson. Han liksom dem anser att apoteksmonopolet är den bästa garanten för bra och säkra läkemedel.
? Jag har en sjukdom som kräver ständig medicinering och har en hel del kontakt med apotek här i området, förklarar han sitt engagemang kring omregleringen.

Daniel Persson har nu startat en hemsida, raddaapoteket.nu, där de som är av samma åsikt som honom kan skriva på en protestlista. Hittills har han fått närmare 900 underskrifter.
Tryggheten är ett av Daniel Persson argument för ett fortsatt detaljhandelsmonopol.


Storvik där han bor är en typisk glesbygdsort som ,befarar han, riskerar att bli av med sitt apotek om verksamheten blir styrd av vinstintressen.
? Idag kan jag gå till apoteket och få professionella råd och lita på att personalen inte bara är ute efter att tjäna pengar på mig, säger han i en intervju i Arbetarbladet.
Och han inte något emot att bli kallad apotekskramare.
? Det var ett roligt uttryck, så det får folk gärna kalla mig.

MSD drar tillbaka läkemedelsansökan

Ingert Nilsson
-
0

MSD lämnade hösten 2007 in sin ansökan om att få Vorinostat MSD godkänt i Europa. Men företaget har nu medan den vetenskapliga kommittén CHMP förbereder ärendet beslutat att dra tillbaka sin ansökan.

Enligt ett pressmeddelande från EMEA är skälet att CHMP inte anser sig kunna förorda ett godkännande på de data som finns idag.
Vorinostat är en substans för att behandla patienter med T-cell lymfom med progressiv, bestående eller återkommande former av sjukdomen.
I USA godkände FDA vorinostat hösten 2006 med produktnamnet Zolinza.

Många ansökningar om receptfritt

Läkemedelsvärlden
-
0

Förra året avslutade Läkemedelsverket 1 150 ansökningar om läkemedel, vilket var fem procent fler än 2007. Men inkomna ärenden ökade betydligt mer, med 16 procent, 2008. Det framgår myndighetens årsredovisning.
Det finns idag centrala, ömsesidiga, decentrala, och nationella godkännanden, förutom godkännanden för parallellimport som Läkemedelsverket handhar.

Det var den nationella och decentrala proceduren som ökade, medan ansökningar om parallellimport minskat något, liksom också de centrala och ömsesidiga jämfört med 2007.

Ansökningarna i den nationella proceduren ökade förra året med 66 procent (totalt 283 ärenden). Ökningen beror bland annat på fler ansökningar om receptfrihet som kanske är ett resultat av den kommande omregleringen på apoteksmarknaden och möjligheterna att sälja OTC-medel i detaljhandeln. En annan del av ökningen beror på att statistiken också innehåller växtbaserade läkemedel som nu godkänns som läkemedel.
Den decentrala proceduren som  främst används av generikaföretag ökade med 41 procent jämfört med 2007. Totalt har Sverige idag mer än dubbelt så många godkända läkemedel som för tio år sedan, närmare 10 000 produkter.

Samtidigt som ärendemängden ökat något har myndighetens intäkter minskat med åtta procent från 423 miljoner kronor till 390 miljoner jämfört med 2007. Den främsta förklaringen, är enligt årsredovisningen ett regeringsbeslut att minska läkemedelsföretagens avgifter till myndigheten med 20 procent.

Danska apotekskunder gillar sms-påminnelse

Ingert Nilsson
-
0

Danska apotekskunder kan sedan ett par år tillbaka få gratis ?kom ihåg din medicin-sms?. Men det är sedan kunderna via hemsidan, apoteket.dk, kan beställa påminnelserna som servicen tagit riktig fart, berättar Hanne Thybo, på Danmarks Apotekarforening i facktidningen Farmaci.

Sedan våren 2008 kan brukarna också anmäla flera sms på samma mobilnummer, ett för vart läkemedel, vilket gör det möjligt att få flera sms samma dag om läkemedlen ska tas vi olika tidpunkter samma dag eller veckan.
Den som beställer tjänsten formulerar själv påminnelsetexten, vilket speciellt glatt föräldrar, som beställer påminnelse-sms för sina barn, enligt Hanne Thybo.
? Vi hör ofta av föräldrar som berättar att deras barn nu kommer ihåg att ta sina mediciner.

Apotekarnas sms-service har nominerats till World Summit Award priset i kategorin e-health.

Konkurrensverket tveksamma till läkemedelsköp

Ingert Nilsson
-
0

Astrazeneca vill sälja sin läkemedelsportfölj med receptfria läkemedel som Alvedon, Nezeril, Nasin och Reliv till GSK för cirka 1,7 miljarder kronor. Astrazeneca har sina receptfria produkter samlade i det helägda bolaget Tika som då byter ägare.
Men köpet kan gå i stöpet om Konkurrensverket anser att konkurrensen blir allt för lidande av koncentrationen.
? Vi tycker att vi behöver titta lite mer på det här, säger Camilla Nyroos på myndigheten.

Om köpet går igenom kommer GSK att ha en mycket stor marknadsandel när det gäller receptfria medel mot värk. Astrazenecas Alvedon är det i särklass största receptfria läkemedlet, förra året sålde Apoteket Alvedon för 262 miljoner kronor, mer än dubbelt så mycket som McNeils försäljning av Ipren som ?är det näst största receptfria medlet i kronor. GSK säljer även Panodil. Och McNeil säljer förutom Ipren också Treo.
Blir det affär kommer den svenska OTC-marknaden att ha två starka aktörer istället för tre, vilket väcker farhågor om hur höga inträdeshindren blir för nya aktörer, speciellt efter en omreglering av apoteksmarknaden, menar Konkurrensverket.

Till sista april ska myndigheten vara färdig med sitt beslut. Om Konkurrensverket säger nej till affären kan företagen överklaga till Marknadsdomstolen. Under Konkurrensverkets utredning kan de två företagen också komma med förslag, så kallade frivilliga åtaganden, för att mildra effekten av koncentrationen.

 

TNF-alfahämmare säljer mest

Petra Hedbom
-
0

Den största kostnadsökningen under 2008 har skett i gruppen läkemedel som används vid ledgångsreumatism, cancer och transplantation, de stod för 41 procent av den totala kostnadsökningen förra året. Det framgår när Apoteket AB idag presenterar sin försäljningsstatistik.

Läkemedel från dessa grupper toppar den totala försäljningslistan av receptbelagda läkemedlen. Leder gör Enbrel (etanercept) och Humira (adalimumab) mot rumatoid artrit. Trea på listan ligger det blodfettssänkande medlet Lipitor (atrovastatin) som i förra veckan förlorade sin subvention efter beslut från TLV. Därefter kommer Efexor Depot (venlafaxin) mot depression och Symbicort Turbohaler (budesonid, formoterol) mot astma och KOL. Totalt uppgick försäljningsvärdet för 2008 till 34,6 miljarder kronor.

Apotekets statistik visar också att det finns stora skillnader mellan landstingen vad gäller användningen av nya dyrare läkemedel. Kalmar län, liksom Gotland och Skåne använder till exempel TNF-alfahämmare i hög utsträckning, där förskrivs dubbelt så många doser per innevånare ut av preparaten ut som i Södermanland och Jämtland.

Kostnadsökningen för den totala läkemedelsförsäljningen skiljer sig också åt inom landet. På Gotland som toppar den ligan har den ökat med 8 procent, i Stockholm med 6,5 procent, i Skåne med 4,5 och i Värmland med 3 procent. En förklaring till det kan, enligt Peter Persson, chef för enheten för läkemedelsstatistik på apoteket AB, vara att befolkningen ökar mer i Stockholm än andra delar av landet.

Läkemedel för nervsystemet som antidepressiva och smärtstillande preparat, är den läkemedelsgrupp som är störst kostnadsmässigt. Gruppen står för en femtedel av den totala läkemedelskostnaden. En av de få läkemedelsgrupper som det säljs mindre av är antibiotika, den sjönk under 2008. Mest sjönk den i Halland där den minskade med nästan 9 procent.

Blodtrycksläkemedel gör oss mindre rädda

Alexandra Selivanova
-
0
Blodtrycksläkemedel gör oss mindre rädda

Förra året publicerades en studie som undersökte effekterna av propranolol på en mindre grupp patienter med posttraumatiskt stressyndrom. Propranolol är en så kallad betablockerare som används för behandling av högt blodtryck. Resultaten tydde på att propranolol minskade fysiska symtom hos patienterna när de påmindes om de traumatiska händelserna. Men det var oklart om propranolol kunde ge en bestående effekt.

Holländska forskare har nu gått vidare och testat teorin på 60 friska försökspersoner. Under studiens gång fick försökspersonerna se en bild på en spindel samtidigt som de fick en elektrisk chock. På det sättet började deltagarna uppleva stress enbart av att se bilden. Forskarna mätte de fysiska symtom på stress och rädsla när bilden visades.

Hälften av deltagarna fick sedan propranolol och hälften fick placebo. De som fick propranolol upplevde mindre stress och rädsla när de fick se spindelbilden igen.
Personer i placebogruppen blev av med sin rädsla när de fick se spindelbilden många gånger i en lugn miljö, men efter att ha fått flera elektriska chocker kom rädslan för spindlar tillbaka. Personerna i propranololgruppen däremot verkade ha tappat kopplingen mellan obehagliga elchocker och spindlar.

När människor upplever stress frigörs ett antal hormoner i kroppen. En av dessa är noradrenalin som binder till betareceptorer i amygdala, hjärnområdet som ansvarar för kopplingen mellan minnen av olika händelser och känslor. Forskarna bakom studien tror att propranolol, som blockerar betareceptorer, kan bryta den här kopplingen.

Forskarna hoppas att det i framtiden blir möjligt att behandla patienter med emotionella besvär med betablockerare.

Gsk sänker priset för världens fattigaste

Petra Hedbom
-
0

Läkemedelsjätten Glaxosmithkline, Gsk, ska införa prislättnader i ett stort antal av världens fattigaste länder. Det meddelade företagets vd Andrew Witty i ett tal på Harvard Medical School i fredags. Andrew Witty berättade också att 20 procent av den försäljning som företaget har i dessa länder kommer att investeras i sjukvård på plats. Gsk har en årlig försäljning på omkring 30 miljoner pund i de fattigaste delarna av världen.

Priserna på läkemedel i dessa länder kommer att bli så mycket som 75 procent lägre än i industriländerna. Dessutom sade Witty att Gsk kommer att skänka patent på tekniker till dessa länder för att möjliggöra forskning och utveckling av nya läkemedel mot sjukdomar som malaria och kolera. Utvecklingen ska ske på plats i de drabbade länderna.

Andrew Witty sade att exakt hur detta ska gå till vet man inte än och han uppmanade också andra företag att göra detsamma så att underlaget för att driva forskningen framåt blir större.

Efter att Gsk meddelat sin nya satsning sade analytiker vid bland annat Matrix Corporate Capital att det är ett av de bredaste och största initiativen i fattiga länder som ett läkemedelsföretag annonserat.

Göran Hägglund dementerar konflikt

Petra Hedbom
-
0
Göran Hägglund dementerar konflikt

Det var många som blev förvånade när Ann-Christine Tauberman med kort varsel tvingades lämna sitt uppdrag som generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, TLV, den 5 februari. Att regeringen valde att byta ut henne mitt under det viktiga arbetet med att ta fram en modell för handelsmarginalen på den omreglerade apoteksmarknaden har fått spekulationerna om en konflikt mellan Ann-Christine Tauberman och regeringen att gro. Dessutom fick hon så sent som i oktober sitt förordnade förlängt av regeringen.

Men för Läkemedelsvärlden dementerar Göran Hägglund att ledarbytet handlar om någon oenighet i att ta fram en ny prismodell.
–    Det är viktigt att påpeka att TLV ännu inte har lämnat något förslag så att det skulle vara orsaken kan jag dementera. Det är snarare myndighetens förmåga att ta sig an det nya uppdraget som lett till slutsatsen att ny kompetens behöver tillföras. Regeringen har inte haft någonting att anmärka på hur myndigheten styrts fram till nu, svarar han.

Regeringen handplockade den före detta chefen för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen, Gunilla Hulth-Backlund att leda myndigheten i fortsättningen.

Varför skedde inte tillsättandet med ett offentligt ansökningsförfarande?
–    TLV står inför några viktiga leveranser i närtid. Vi bedömde det viktigt för personalen och för att inte tappa tempo att undvika en lång period av osäkerhet, därför valde vi en snabb process, svarar Göran Hägglund.

Flera socialdemokrater har upprörts över hur ledarbytet gått till och Ylva Johansson (s) har sagt att de överväger att KU-anmäla förfarandet. Det är ingenting som oroar Göran Hägglund.
–   En av riksdagens uppgifter är att granska regeringen och det är vi inte oroliga för. Vi har ingenting att dölja.

Astrazeneca och Cellartis förlänger samarbete

Petra Hedbom
-
0
Astrazeneca och Cellartis förlänger samarbete

Läkemedelsjätten Astrazeneca genomför liksom flera andra stora bolag i branschen just nu omfattande nerdragningar. Sedan 2007 när företaget började sitt omstruktureringsprogram har närmare 15 000 jobb försvunnit. I samband med bokslutet för 2008 annonserades att ytterligare omkring 6000 tjänster ska bort de kommande fyra åren, för att som det sägs, göra företaget mer kostnadseffektivt.

Vid ett Sverigebesök på fredagen sade företagets vd David Brennan, att besparingarna inte har att göra med finansläget i världen utan är en del av en strategi där Astrazeneca ska omstrukturera och fokusera mer på forskning och utveckling.

På frågan om Astrazeneca, i likhet med bland annat Pfizer som köpt konkurrenten Wyeth, planerar några stora nyförvärv, svarade David Brennan nej.
–    Jag tror inte att sammanslagningar och köp gynnar oss och våra aktieägare. Ledningen i ett företag måste kunna styra verksamheten till bättre lönsamhet på andra sätt än att bli större, sade han.

Däremot satsas mycket på samarbete med andra, framför allt just vad gäller forskning och utveckling. Att företaget förlänger det tvååriga forskningsprojekt de haft med Göteborgsbaserade Cellartis är ett sådant exempel. Cellartis utvecklar testsystem och produkter baserade på humana embryonala stamceller och förhoppningen är att dessa ska kunna användas för att studera metabolism och säkerhet hos läkemedelssubstanser.

Två nya produkter på marknaden per år och en utvecklingstid på åtta år för varje ny produkt, menar David Brennan ska få Astrazeneca att klara sig förbi en tid av patentutgångar och ett tufft finansläge.

Satsning på biologiska läkemedel och att fortsätta expandera på nya marknader är också avgörande faktorer, där Kina, Mexiko och Turkiet nämns som exempel.
–    Flera av våra storsäljare i Kina till exempel är äldre läkemedel. Just nu väntar vi på att få Crestor och Nexium godkända för subvention där, sade David Brennan.

Vaccinationskampanj mot polio startar i Västafrika

Alexandra Selivanova
-
0

Poliomyelit eller polio är en paralyserade virussjukdom drabbar många barn i bland annat Västafrika. United Nations Children?s Fund kämpar för att utrota polio i Afrika. Volontärer från åtta länder ska nu delta i en stor vaccinationskampanj som under tre dagar ska förse miljontals barn med poliovaccin.

Den hittills framgångsrika kampen mot polio drabbades av ett bakslag 2003. I Nigeria fick vaccinationskampanjen stoppas efter protester från religiösa ledare. Poliovaccin var ett påhitt från västvärlden som skulle både sterilisera och infektera muslimer med HIV, enligt ryktena som spreds då.

Sedan 2003 har polioviruset spridit sig från Nigeria till 23 andra länder där polio tidigare hade utrotats. 791 nya fall av polio rapporterades i Nigeria under 2008, enligt Global Polio Eradication Initiative.

Den senaste vaccinationskampanjen som utförs i samarbete med Nigerias och andra afrikanska regeringar kan vara ett steg framåt.

Warfarin förhindrar inte trombos hos cancerpatienter

Alexandra Selivanova
-
0

Bildning av blodproppar som avlägsnar sig från kärlväggen och kan blockera blodkärl i livsviktiga organ kallas för tromboembolism. Tumörer orsakar tromboembolism genom att utsöndra substanser som främjar blodkoagulering. Cytostatika som förs in med hjälp av central ven kateter eller hormonbehandlingar kan också orsaka blodproppar. Tromboembolism drabbar kring hälften av alla cancerpatienter. Men både diagnostik och behandling kan förbättras, enligt artikelförfattarna.

Studien stöddes av Cancer Research UK och brittiska Medical Research Council och undersökte 1590 patienter vid olika cancerkliniker i Storbritannien. Alla patienter fick behandling med cytostatika via central ven kateter. Deltagarna delades i tre grupper, en grupp utan warfarinbehandling, en grupp som fick en viss dos warfarin varje dag, samt de patienter som fick olika mängder warfarin.

Uppföljning visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna, warfarin minskade varken förekomsten av tromboembolism eller dödsrisken. Forskarna skriver i sina slutsatser att det kan vara dags att börja fundera på alternativ till warfarin som profylax mot tromboembolism.

Apotekets vinst ökar

Ingrid Helander
-
0
Apotekets vinst ökar

Apotekets rörelseresultat för 2008 blev 950 miljoner kronor, vilket är 362 miljoner kronor mer än år 2007. Detta trots kostnader på 242 miljoner kronor för bildandet av Apoteket Service AB och nedläggningarna av distansapoteken och Kundcentrum.

Den ökade vinsten beror på att Apoteket ökat sin försäljning utan att öka kostnaderna. Procentuellt ökade egenvårdsförsäljningen mest: från en försäljning på 5,8 miljarder kronor 2007 till 6,5 miljarder 2008, en ökning med 10 procent.

Men räknat i kronor ökade försäljningen av de förskrivna läkemedlen mest, från 26,4 miljarder till 27,3 miljarder. Enligt Apotekets bokslutskommuniké beror den ökningen dels på att priserna för de receptbelagda läkemedlen ökade med 1,2 procent och dels att försäljningsvolymen ökade med 2,2 procent. Av de förskrivna läkemedlen omfattades 25,5 miljarder av läkemedelsförmånen vilket är en ökning med 3,6 procent jämfört med året innan. Den avtalsbaserade försäljningen, det vill säga försäljning av läkemedel och tjänster till sjukhus, ökade med 10 procent.

Om framtiden skriver Apoteket AB att de räknar med en fortsatt positiv marknadstillväxt under 2009 och en ökad produktivitet. Men de skriver också att de inte kan lägga någon prognos för 2009 eftersom de ännu inte vet vilken prismodell som kommer att gälla efter omregleringen och inte heller hur många och vilka av Apoteket AB:s apotek som kommer att säljas under våren.

Av vinsten ger Apoteket 237 miljoner kronor till ägarna, det vill säga staten.

Kommissionen publicerar aktörers svar

Petra Hedbom
-
0

Under 2008 inledde EU-komissionen en granskning av europeiska företag som tillverkar originalläkemedel. Anledningen var misstankar om otillåtna uppgörelser och tvivelaktiga strategier som försenar den generiska konkurrensen på marknaden.  Vid två tillfällen genomförde inspektörer från kommissionen oannonserade räder på flera av de stora originalföretagen för att leta efter bevis. Arbetet ska leda till en rapport som förväntas bli klar innan sommaren.

I november förra året kom kommissionen med en delrapport som har varit ute för överseende hos aktörer på området. I söndags var sista dagen att lämna in ett yttrande och över 40 stycken har kommit. Enligt kommissionens talesman Jonathan Todd, ska alla yttranden publiceras på deras hemsida inom de närmsta veckorna och kommer sedan att vara underlag för diskussion när den slutgiltiga rapporten tas fram.

I delrapporten anklagar EU-kommissionen företagen för att använda flera trick för att försena och hindra konkurrensen. Bland annat genom att stämma generikatillverkare och göra otillåtna uppgörelser med dem förhindras nyare kopior att nå marknaden. Att ansöka om flera patent på en och samma produkt, upp till 1000 stycken enligt rapporten, är ett annat sätt att försvårar läget för generikaföretagen. Företag som brutit mot konkurrensreglerna kan få böta upp till tio procent av sin årsförsäljning.

Rapporten har mött hård kritik från industrin och deras europeiska branschorganisation, EFPIA, menar att EU-kommissionen misskrediterar en bransch som behöver långa patent med tanke på de investeringar som läggs ner för att utveckla nya läkemedel.

1...505152...58Sida 51 av 58