Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Astrazeneca stämmer Apotex för patentintrång

Petra Hedbom
-
0

Det kanadensiska generikaföretaget Apotex fick den 30 mars godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att marknadsföra en generisk variant av Pulmicort Respules (budesonid). Astrazeneca har reagerat på ansökan eftersom de menar att att  Apotex kan ha för avseende att börja marknadsföra generiskt Pulmicort innan patentet går ut 2018.

Astrazeneca har också lämnat in en ansökan om att Apotex inte ska tillåtas sälja sin generiska produkt innan patentmålet är avslutat. Domstolen har meddelat att en muntlig förhandling kan äga rum redan den 16 april 2009 för att nå beslut om det.

Pulmicort Respules används som förebyggande vid astma och är i USA godkänt för behandling av barn mellan 1 och 8 år. Enligt Astrazeneca löper patentet för produkten ut 2018 med utökad pedriatisk exklusivitet till 2019.

Domstolsprocessen kommer bara några månader efter att Astrazeneca ingick ett avtal med företaget Teva som i redan i november var beredda att börja sälja generiskt budesonid. De både företagen kom till en förlikning som innebär att Teva kommer att sälja sin produkt enligt ett särskilt licensavtal och betala royalty till Astrazeneca

Rekordmånga cancerläkemedel på gång

Petra Hedbom
-
0

En färsk rapport från den amerikanska läkemedelsindustrins branschorganisation, PhRMA, visar att det satsas mycket på att hitta behandlingar mot cancer. För närvarande handlar det om 861 preparat som antingen befinner sig i klinisk prövning eller som väntar på godkännande från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Flest läkemedel är på gång mot lungcancer, 122 stycken följt av 106 stycken mot bröstcancer, 103 mot prostatacancer och 70 stycket mot kolorektalcancer. Dessa cancerformer tillhör de som drabbar flest amerikaner och siffrorna är desamma i Sverige. Andra terapiområden där det är saker på gång är njurcancer, leukemi och hudcancer. Bland de nyheter som ligger i pipeline är en syntetisk variant av ett ämne som härstammar från skorpioner för att angripa hjärntumörer och en produkt som med hjälp av nanoteknologi ska underlätta distribution av befintliga läkemedel.

Omkring ett hundratal av de cancerläkemedel som det forskas på är terapeutiska vaccin. Med dessa försöker man få igång kroppens egna immunförsvar att angripa tumörcellerna. Många läkemedels- och biotechföretag arbetar också med att ta fram behandlingar som ska underlätta för patienter som lever med cancer och förbättra deras livskvalitet. Här ligger ett stort fokus på smärtlindring då undersökningar visar att många cancerpatienter lider av svår smärta.

Hur många av dessa läkemedel som blir godkända återstår att se. Svenska Läkemedelsverket menar att en rimlig uppskattning de kommande åren är att 5-10 nya cancerläkemedel per år blir godkända.

Klartecken för Gsk att köpa Tika

Petra Hedbom
-
0

Det var i november 2008 som avtalet mellan brittiska Glaxosmithkline, Gsk, och Astrazeneca tillkännagavs. Avtalet innebär att Gsk köper dotterbolaget Tika av Astrazeneca och därmed flera receptfria läkemedel för omkring 1 770 miljoner kronor. Bland produkterna som nu övergår till Gsk finns Alvedon, Reliv och Nezeril (paracetamol) och Nasin (oxymetazolin) samt Miniform (dimetikon).

När affären blev känd startade Konkurrensverket en särskild utredning med anledning av att Gsk i och med den får en mycket stark ställning inom försäljningen av receptfria produkter mot värk och feber. Det blir det enda företag som säljer receptfritt paracetamol i Sverige.

Nu meddelar Konkurrensverket meddelat att de ger sitt klartecken till affären. Den kommer inte innebära att konkurrensen hämmas på området menar myndigheten. En viktig faktor som verket tagit hänsyn till är omregleringen av apoteksmarknaden som de kommer att innebära nya förutsättningar för försäljningen av receptfria läkemedel, men det är ingenting som gör att de behöver vidta någon åtgärd.

Försäljningen av Tikas produkter uppgick 2007 till 335 miljoner kronor.

NBL ger vägledande beslut om länkar

Petra Hedbom
-
0

Det var efter att Informationsgranskningsmannen, IGM, uppmärksammat att Diabetesförbundet på sin hemsida har länkar till ett antal läkemedelsföretag. Diabetesförbundet bar ansett att detta är annonsering och tar betalt för dessa länkar. Samtidigt har förbundet länkar till andra organisationer, föreningar och myndigheter utan att ta betalt.

För att få klarhet i vad som gäller har IGM begärt att Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, ska göra ett uttalande som kan vara vägledande i frågan. IGM menar att det råder tveksamhet vad som gäller på sidor som både innehåller länkar som föreningen menar kan vara tillnytta för patienten och rena annonser.

I ett yttrande från den 27 mars skriver NBL att det i Läkemedelsbranschens etiska regelverkframgår att Lif:s medlemsföretag inte får betala avgifter som är väsentligt högre än ordinarie medlemsavgifter och annonskostnader. Han menar att regelverket ska tolkas så att avgifter för annonsplatser ska sättas utifrån den prisbild som råder för andra betalande aktörer. Läkemedelsföretagen bör alltså inte kunna betala mer än andra annonsörer för att på så sätt kunna rikta stöd till dem.

NBL skriver också i sitt yttrande att Lif:s medlemsföretag inte bör betala medlemsavgifter till de företag som de samarbetar med om det inte handlar om ett ordinarie medlemskap. Ett företag bör inte heller betala för att en organisation eller förening ska tillhandahålla länkar till företaget på sin hemsida.

Enligt Läkemedelsbranschens etiska regelverk ska stöd från företagen till organisationer vara knutna till specificerade samarbetsprojekt eller aktiviteter.

Metadon hjälper mot kronisk smärta

Petra Hedbom
-
0

En mindre studie på 30 patienter i Uppsala och Stockholm har visat att metadon kan ge en effektiv smärtlindring hos patienter med kroniska problem.

Forskarna bakom studien hoppas att deras positiva resultat ska få fler att våga prova metadon som smärtbehandling.
– Metadon är ursprungligen en väldigt potent smärtlindrare men sedan 60-talet har det mest kommit att förknippats med missbrukarvård. Det har gjort att många både läkare och patienter blivit skeptiska och inte velat prova det. Metadon har fått en dålig klang helt enkelt, säger Aida Plesan, anestesiläkare vid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hon har följt 30 patienter som lider av svår, kronisk smärta som inte orsakas av cancer. De har olika typer av smärta, rygg, buk och även ansiktssmärta men gemensamt är att de har provat annan smärtbehandling utan att bli hjälpta. Patienterna i studien har inte heller haft några missbruksproblem.
-Precis som med alla opiater finns det risk för beroende men i det avseendet är metadon bättre än bland annat morfin eftersom det inte ger samma euofori, säger Aida Plesan.

Patienterna i studien har fått mellan 10 till 150 mg metadon per dygn i tablettform. De har själva kunnat hämta ut läkemedlet på apotek och ta dem enligt ett förutbestämt schema. De har stått i telefonkontakt med läkare och varit på regelbundna återbesök. De flesta i studien upplevde en ökad smärtlindring och inga allvarliga biverkningar. En känd biverkning med den här typen av läkemedel är hjärtpåverkan. Patienterna i studien har därför fått EKG kontrollerat regelbundet men ingen uppvisade några sådana problem. Däremot förekom biverkningar som mag-tarmproblem, trötthet och illamående.

Men enligt Aida Plesan var fördelarna med behandlingen övervägande enligt de flesta studiedeltagarna.
– En av fördelarna med metadon jämfört med till exempel morfin är att det har en längre halveringstid. Patienterna kan ta tabletter två gånger per dag och får då en jämn och stabil smärtlindring. Dessutom är metadon mycket billigare än andra opiater, säger hon.

Mindre skärpning av lag om djurförsök

Petra Hedbom
-
0

Under förra veckan införde EU-parlamentets jordbruksutskott flera ändringar i det försöksdjursdirektiv som kommissionen presenterade i november förra året. Ändringarna innebär mindre skärpningar av den nuvarande lagen än vad som tidigare annonserats. Anledningen är en oro för att en hårdare lagstiftning om försöksdjur skulle få forskningen att flytta till andra länder med sämre kontroll än Europa.

Enligt nätupplagan av tidningen Scrip vill jordbruksutskottet få en bättre balans i direktivet så att det inte hämmar forskningen inom EU, detta efter att industrin riktat kritik mot det ursprungliga förslaget. Utskottet stödde förslaget om att humana primater som är utrotningshotade inte ska få användas för djurförsök. Däremot vände de sig emot att icke-humana primater bara ska få användas för försök då det handlar om livshotande sjukdomar. De menar att ett sådant förbud underminerar möjligheterna att forska på sjukdomar som MS, Alzheimers och vissa typer av cancer.

Utskottet vill också ha en ändring i avsnittet som tar upp vilken grad av smärta som djuren ska tillåtas utstå, lindrig, moderat eller svår. EU-kommissionen ville i sitt förslag att ett djur bara ska få användas flera gånger i ett försök om det inte innebär mer än lindrig smärta. Utskottet vill höja gränsen till moderat. De menar att en alltför hård lagstiftning bara kommer att innebära att ännu fler djur måste användas.

Det nuvarande försöksdjursdirektivet är från 1986 och arbetet med att ta fram ett nytt hade pågått under många år när det i höstas presenterades av kommissionen.  Nästa steg är att det nya förslaget till direktiv går till EU-parlamentet för en första omgång i plenum den 4-5 maj.

LIF föreslår sänkt pris på orginalläkemedel efter patentutgång

Petra Hedbom
-
0

Som svar på den prissättningsmodell som TLV presenterade på torsdagen har Lif lämnat ett förslag på hur en del av besparingarna ska ske. Förslaget innebär att företagen ska sänka priset på orginalläkemedel för vilka patenten gått ut med 65 procent. Detta skulle, menar Lif frigöra omkring 350 miljoner kronor.
-Vi accepterar den modell som TLV föreslår och de besparingar som de vill göra, de är rimliga. Vi har tagit fram en mer detaljerad modell för hur det här ska till. Att sänka priset på läkemedel som har generisk konkurrens är en rimlig väg att gå, säger Anders Blanck vice vd i Lif.

Lif föreslår i den rapport de tagit fram att i de fall det finns utbytbara generika efter en patentutgång ska priset sänkas med 65 procent utifrån det pris som gällde 12 månader innan patentets utgång. För läkemedel där patentet gått ut före den 1 oktober 2002 föreslår de att utgångspriset är det pris som gällde 1 september 2001 eller annat väldokumenterat pris.

Priset på originalläkemedlet ska dock inte bli lägre än det lägsta generikapriset i utbytesgruppen skriver Lif.
-Självklart finns det vissa svårigheter med den här modellen som vi måste arbeta för att lösa. Om priserna blir allt för låga kan det finnas risk att aktörer försvinner och att patienter inte får tillgång till de läkemedel de behöver men sådant får vi titta på, säger Anders Blanck.

En möjlig konsekvens som Lif tar upp i rapporten är risken att vissa orginalläkemedel inte kommer att ingå i förmånen och därför inte heller vara utbytbara. Något som innebär att den 65 procentiga sänkningen inte skulle gälla dessa.
-Det kan få konsekvenser för patienterna och det är viktigt att TLV, läkemedelsföretagen och landstingen analyserar vilka behov som finns för patienterna så att de inte drabbas, säger Anders Blanck.

Generikaleverantörerna nöjda med TLV:s modell

Petra Hedbom
-
0

Hårdare regler och en noggrannare kontroll av generikahandeln är några av de förändringar som väntar på den omreglerade apoteksmarknaden. Enligt Kenneth Nyblom, vd för generikahandlarnas branschorganisation FGL, är den nya prismodellen TLV föreslagit bra.
– Jag är väldigt nöjd och tycker att det är ett förvånansvärt bra arbete TLV gjort med tanke på den korta tid de haft på sig. Den här modellen är betydligt bättre än det som Lars Reje föreslog för ett år sedan, säger han.

En av förändringarna som TLV vill införa är att öka incitamenten för apoteken att sälja de billigaste alternativen i de fall det finns generisk konkurrens. Bland annat ska apoteken få större krav på sig att bara sälja generika som är det billigaste. Fem dagar efter att det att ett generiskt läkemedel upphört vara det billigaste kommer apoteken straffas för en sådan försäljning genom att de förlorar, eller får en reducerad handelsmarginal. En sådan femdagarsgräns tycker Kenneth Nyblom är bra.

I den nya modellen öppnar TLV för att priset på generika ska sättas mer sällan. Idag justeras priset månadsvis. Kenneth Nyblom tycker en sådan princip är intressant men säger att det är viktigt att det inte får bli för långa tidsintervaller mellan prisändringarna.
– Att låta priset löpa över 2-4 månader kan vara bra och ger en jämnare prisbild, men blir det uppemot 6 månader eller längre kommer många aktörer att dra sig ur vilket inverkar hämmande på konkurrensen, säger han.

För att generikamarknaden ska bli ännu mer effektiv finns det mer kvar att göra menar Kenneth Nyblom. Bland annat bör Läkemedelsverket se över kriterierna för utbytbarhet.
– Läkemedelsverket tar ju idag bort originalet från substitutionslistan om det inte längre ingår i förmånen, vilket innebär att det inte blir någon substitution. Vi ser fram mot att få vara delaktiga i att hitta nya besparingar för samhället nu när det finns ett politiskt tryck på besparingar på produkter där patentet gått ut. Det finns mycket pengar kvar att hämta utöver de förslag som kom i går, säger Kenneth Nyblom.

Metaanalyser dåligt underlag för val av antidepressiva

Petra Hedbom
-
0

Det syns inga stora skillnader i effekt i metaanalyser av de vanligaste antidepressiva läkemedlen. Därför bör inget preparatrekommenderas som förstahandsalternativ framför andra. Det skriver Hans Melander, senior expert på Läkemedelsverket i en artikel i Läkartidningen.

Bakgrunden är att det har publicerats ett antal översikter om hur effektiva olika antidepressiva läkemedel är. I januari i år släppte TLV en genomgång av dessa preparat och samma månad publicerades en liknande  metaanalys i Lancet. Genomgången som TLV gjorde bestod  till stor del på en metaanalys av 85 studier med direkta jämförelser mellan olika antidepressiva preparat. Studien i Lancet var liknande och bestod av 117 studier. I artikeln hänvisas också till en mindre metaanalys där venflaxin jämfördes med andra medel mot depression.

Läkemedelsverket menar att dessa metaanalyser skiljer sig åt på flera sätt både vad gäller metod och statistik och att de därför är svåra att jämföra med varandra. Flera av studierna som har direkta jämförelser mellan olika läkemedel är utförda efter godkännande och i marknadsföringssyfte och det sponsrande företagets preparat får ofta ett bättre resultat. Der är tveksamt om sådana tillför någonting skriver Hans Melander.

Slutsatsen Läkemedelsverket kommer till är att de skillnader som ses mellan de olika preparaten i de aktuella metaanalyserna är så pass liten att det inte finns någon anledning att rekommendera något av de vanligaste antidepressiva preparaten som förstahandsalternativ.

Bland de antidepressiva som ingått i studierna är escitalopram, venlafaxin, sertralin, citalopram, parotexin, floutexin, duloxetin och fluvoxamin.

Aktörerna skeptiska till prismodellen

Ingrid Stenberg, Petra Hedbom
-
0

Ulrika Hultgren, informationschef på Tamro är inte helt nöjd med den föreslagna marginalen.
– Generellt är det positivt att man föreslår en höjning av marginalen. Däremot är vi inte övertygade om att ökningen är tillräcklig med bakgrund till att man samtidigt släpper OTC-försäljningen fri. Den föreslagna marginalen är låg i förhållande till Europasnittet, säger hon.

Göran van den Brink, affärsutvecklingsdirektör på finländska Universitetsapoteket säger att förslaget är ungefär som han förväntat sig men även han saknar information om receptfritt.
– Vi behöver mer tid för att räkna på detta innan vi kan säga något om hur det påverkar oss. Men jag är inte så entusiastisk över modellen. En avgörande faktor för oss är handeln med receptfritt och där väntar vi fortfarande på besked, säger han.

Robert Jerring på Kronans Droghandel vill inte uttala sig innan de räknat på saken men menar att TLV gjort ett gediget arbete när de tagit fram den nya modellen.
– Men det här är bara en pusselbit av flera som fortfarande saknas, säger Robert Jerring.

Desto mer nöjd är Apoteket AB över den nya prismodellen.
– Den är logisk och går att förstå. Av alla de modeller som funnits sedan Reje presenterade sin utredning så är det här den bästa. Det är rimligt att man får en extra marginal för att tillhandahålla generika eftersom det kostar pengar för oss att lagerhålla flera kopior. Den här modellen kan vi föra in i befintliga system utan att använda skohorn, säger Bo Gunnarsson i Apoteket AB:s ledningsstab.

Förutom de 10 kronorna per förpackning räknar TLV med att apoteken ska kunna skapa sig en större marginal via parallellhandel och förhandlingar om inköpspriset på patenterade läkemedel. Om den ekvationen kommer att stämma för Apoteket AB har de inte hunnit analysera ännu.
? Deras uppskattning kring parallellhandeln verkar rimlig, hur väl förhandlingarna med industrin kommer att gå är svårt att förutspå, säger Bo Gunnarsson.

På Tamro är man mer skeptisk till den delen av förslaget.
– Vi är fortsatt oroliga över de föreslagna handelsmarginaler som ges på receptbelagda och parallellimporterade läkemedel, framförallt med tanke på dagens aktuella valutakurs, säger Ulrika Hultgren.

Effektivare generikamarknad ska frigöra pengar

Petra Hedbom
-
0

Apoteken måste bli bättre på att köpa och sälja det läkemedel inom en utbytesgrupp som för tillfället är det billigaste menar TLV.
–    Idag är det bara 50-60 procent av fallen som apoteken säljer det billigaste läkemedlet i en grupp och här finns det pengar att spara, menar Joachim Werr projektledare på TLV.

I förslaget till en ny prissättningsmodell som TLV lämnade till regeringen på onsdagen pekas generikamarknaden ut som den pott där pengar finns att hämta.  För att öka apotekens incitament att sälja det billigaste alternativet i en grupp av utbytbara läkemedel ska TLV strama upp reglerna.

De föreslår en modell där apoteken under fem dagar efter det att ett läkmedel slutat vara det billigaste får säljas fritt. Därefter ska de sälja det för närvarande billigaste generikat. Om ett apotek säljer något annat än det billigaste kan de få en reducerad eller ingen ersättning för handelsmarginal beroende på hut dyrt läkemedlet är. För läkemedel under 300 kr föreslås att det inte får säljas alls efter dag fem. Läkemedel som kostar mer föreslås kunna returneras till inköpspris. Hur regelverket ska se ut är inte preciserat än utan utreds för närvarande av TLV.

Även prissättningen för generika ska förändras och bli mer effektiv. Bland annat kan dagens modell där priser sätts en gång i månaden förändras.
–    Vi har tittat på flera europeiska länder och troligen kommer det att bli längre mellan tidpunkterna då priserna får ändras, säger Joachim Werr.

Enligt TLV:s analys står generika för omkring 43 procent av volymen inom läkemedelsförmånen och för knappt 12 procent av värdet. De bedömer att det går att spara 150 ? 200 miljoner kronor årligen med en effektivare prissättning. Dessa kan uppnås på flera sätt, bland annat genom att införa takpriser för generika och prisjämförelser med andra länder och att effektivisera registreringen av generika.

Apoteken får dela på 460 miljoner extra

Ingrid Helander
-
0

Den ökade handelsmarginalen kommer till apoteken via en så kallad ?generikapeng?. Det innebär att för varje förpackning apoteken säljer inom en läkemedelsgrupp där det finns generiska kopior får de 10 kronor extra. Den extra ersättningen kommer oavsett om apoteken säljer originalet eller kopian i utbytesgruppen, syftet är enbart att ersätta apoteken för att de måste lagerhålla både original och kopior.

I övrigt ändras inte handelsmarginalerna något från idag. Totalt kommer handelsmarginalen att öka med 460 miljoner kronor på årsbasis. I det är inte inräknat vad apoteken kan få ut genom att förhandla priser på originalläkemedel, den processen anser TLV att apoteken få klara själva.

Finansieringen av den ökade handelsmarginalen ska ske från tre håll; sänkta priser på originalläkemedel som förlorat patent, nya incitament som ska få apoteken att bli bättre på att lämna ut det billigaste läkemedlet inom en utbytesgrupp och en effektivisering av prissättningen på generika.

Den nya prismodellen kommer alltså att öka kostnaderna för betalaren med tio kronor på de läkemedel där det finns generika. De tio kronorna kommer att läggas på apotekens utpris och inte vara någon form av expeditionsavgift.  Men samtidigt ska TLV:s modell pressa priserna på generika så att totalkostnaderna för läkemedel inte ska öka. Inget läkemedel kommer heller att bli mer än tio kronor dyrare.
–  Vi tror att apoteken kommer att kunna göra vinster på flera sätt i framtiden. Receptbelagda läkemedel kommer förmodligen bli billigare på grund av parallellimport och försäljningen av handelsvaror kommer att öka. Men det behövs även en höjd handelsmarginal för att få nya aktörer att etablera sig i Sverige, sade Joachim Werr, projektledare på TLV.

TLV kommer att följa upp lönsamhet, tillgänglighet och service på den omreglerade apoteksmarknaden för att se till att den ökade handelsmarginalen kommer konsumenterna till gagn.
–  Vi gör en första uppföljningen 2011 för att se att detta fungerar, det kan ju dyka upp oväntade saker som vi inte kan se i de modeller vi räknat och tittat på, säger Gunilla Hulth-Backlund gd på TLV.

Hon utesluter inte att justeringar av handelsmarginalen kan göras innan 2011 om det skulle krävas för att uppnå målsättningarna.

Generikaavtal kostar samhället miljarder

Ingrid Helander
-
0

När ett patent håller på att gå ut sluter originalföretagen avtal med generikaföretagen som gör att läkemedlet inte blir konkurrensutsatt förrän långt senare. Mellan åren 1993 och 2008 lyckades läkemedelsindustrin på det sättet skydda 20 olika läkemedel från billiga alternativ, vilket har kostat de amerikanska konsumenterna 12 miljarder per år.  Det framkommer i en hearing i den amerikanska kongressen, skriver tidningen Pharmatimes. För att motverka liknande avtal arbetar flera amerikanska politiker nu med att få fram en ny lag.

I Europa arbetar EU-kommissionen också med att motverka liknande avtal. Enligt en delrapport från kommissionen som kom i höstas har företagens förseningsstrategier kostat de europeiska konsumenterna 30 miljarder kronor.

Konkurrensverket förespråkar egenvårdsapotek

Ingrid Helander
-
0

Slutrapporten ?Åtgärder för bättre konkurrens ? förslag? innehåller Konkurrensverkets förslag på hur alltifrån till elmarknaden till hemsjukvården kan få bättre fungerande konkurrens. När det gäller apoteks- och läkemedelsområdet har KKV identifierat fyra områden där de tycker regeringen borde agerar för att förbättra konkurrensen.

Det första är att de tycker det borde bli tillåtet att öppna fullskaliga egenvårdsapotek enligt konceptet Apoteket Shop. Så som lagförslagen ser ut nu kommer det inte bli tillåtet på den nya apoteksmarknaden. Där måste man antingen driva ett apotek med tillgång till samtliga godkända humanläkemedel, även de receptbelagda, eller så får man enbart sälja de receptfria preparat som kommer att bli tillåta i dagligvaruhandeln. Det tycker KKV är att motverka en bra konkurrens, enligt dem skulle tillgängligheten bli mycket bättre om det blev tillåtet att driva fullskaliga egenvårdsapotek som fick sälja alla receptfria läkemedel.

Likadant föreslår KKV att det ska bli tillåtet att driva renodlade djurapotek. Inte heller det kommer bli möjligt på den nya marknaden, det är bara de apotek som också säljer humanläkemedel som får sälja djurläkemedel.  En onödig restriktion menar KKV som menar att prispressen på djurläkemedel skulle bli bättre om det blev tillåtet med renodlade djurläkemedel.

De sista två förslagen handlar om att det borde finnas en nationell apotekssymbol och att Läkemedelsverket borde ta fram en utbytbarhetslista på receptfria läkemedel. Den nationella apotekssymbolen håller Läkemedelsverket redan på att ta fram. Och i lagrådsremissen för handel med receptfria läkemedel föreslår regeringen just att Läkemedelsverket ska ta fram en utbytbarhetslista.

Apotek till försäljning presenteras i maj

Petra Hedbom
-
0

Apoteket Omstrukturering, OAB, har nu satt ett datum för när de kommer att presentera vilka av Apoteket ABs apotek som ska bjudas ut till försäljning. Den 5 maj kommer arbetet vara klart och innan det blir offentligt kommer Apotekets personal och ledning få informationen om vilka enheter det rör sig om.

De apotek som ska säljas till intresserade kommer inte att bjudas ut ett och ett utan i olika sammansatta paket eller kluster. I ett kluster ingår flera apotek av olika storlek och på olika platser i landet.
-Planen är att vi i samband med det också ska redovisa hur dessa kluster kommer att se ut, säger Claes Kjellander, projektchef på OAB.

Tidigare har OAB meddelat att de räknar med att själva försäljningen av apoteken kan påbörjas under hösten.

Plavix och acetylsalicylsyra bra vid förmaksflimmer

Petra Hedbom
-
0

I studien ingick 7 554 patienter med förmaksflimmer som inte tolererade behandling med vitamin K-antagonister som warfarin. Dessa delades in slumpmässigt i två grupper och fick antingen 75 mg Plavix (clopidogrel) eller placebo i kombination med acetylsalicylsyra, 75-100 mg per dag.

Efter en uppföljning på 3,6 år hade allvarliga kärlhändelser inträffas hos 832 av de patienter som fått clopidigrel (6,8 % per år) jämfört med 924 i placebogruppen (7,6 % per år). Störst var skillnaden vad gäller stroke. Av de som fick clopidigrel drabbades 296 personer av stroke och 408 av dem som fick placebo.

Risken för blödningar var däremot högre i gruppen som fick båda läkemedlen än i gruppen som bara fick acetylsalicylsyra. Men då dessa blödningar inte var dödliga resonerar forskarna bakom studien att kombinationsbehandlingen ändå är bättre eftersom stroke är mer riskfyllt att drabbas av än blödning.

1...414243...58Sida 42 av 58