Annons
Home 2009

Årlig arkivering 2009

Apoteket AB nöjda med listan

Beslutet om att apoteksmonopolet sak avskaffas har några dygn på nacken och i dag blev det svart på vitt vilka av Apoteket AB:s apotek som kommer at fortsätta vara deras och vilka som ska bort. Totalt kommer företaget att behålla omkring 315 apotek i olika delar av landet.

Enligt Eva Fernvall, varumärkes- och kommunikationschef på Apoteket är ledningen nöjd med listan som de fått.
– Det är en lagom stor mängd apotek som vi kommer ha kvar och vi känner oss nöjda. Men självklart finns det apotek som vi gärna skulle velat ha kvar som nu ska säljas, säger hon.

Att fördelningen skulle ge Apoteket en för stark ställning på den omreglerade marknaden, kritik som bland andra Sveriges Farmacevtförbund framfört,  håller hon inte med om.
– Vi kommer att ha omkring 35 procent och det är vad Konkurrensverket säger är okej, säger Eva Fernvall.

Hon beskriver den närmaste framtiden som väldigt tuff med många stora förändringar. Innan de olika klustren säljs ska de övergå till bolag som kommer att ägas av ett dotterbolag till Apoteket AB.
– Under övergångstiden ska läkemedelsförsörjningen fungera som vanligt så att inte någon kund blir utan läkemedel, säger Eva Fernvall.

Facket upprörda över fördelningen

Att bara 150 apotek ska föras över till ett statligt bolag för att sedan drivas av småföretagare är dåligt och en alldeles för låg siffra. Det tycker Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund och vd för Farmacevtföretagarna.
–  Det är en stor besvikelse att OAB inte utnyttjade riksdagens mandat att låta 200 apotek ingå i gruppen med småföretagare. Vi har träffat 300 intresserade i bara 9 orter runt om i Sverige så 150 är för få, säger han.

Liksom flera intresserade hade Lennart Axelsson vid lunchtid på tisdagen inte tagit del av listan över hur de olika klustren är uppbyggda eftersom OAB:s hemsida havererade strax efter att listan offentliggjordes.
– Det är ju det första man vill kritisera att den inte går att komma åt. Men av det jag har sett reagerar jag på att Apoteket kommer att få en så fortsatt stor dominans på marknaden. Det känns besynnerligt att de ska fortsätta ha en så stark ställning. De planerar dessutom att utöka sin verksamhet dominansen kommer att leda till en osäkerhet från andra nya aktörer. Det blir ingen bra konkurrenssituation, säger Lennart Axelsson.
 
Farmacevtföretagarnas plan att förvärva ett antal av apotek kvarstår och Lennart Axelsson säger att planerna blivit stärkta efter att försäljningslistan blivit klar.
– Med Apoteket AB som en kvarstående stor aktör behövs alternativ i form av småföretagande.

Nu går starskottet för försäljningen

Nu startar försäljningen av de portföljer med apotek som Omstruktureringsbolaget (OAB) konstruerat.
? Nu är den här dagen vi längtat efter, sade Eva-Britt Gustafsson när hon på en presskonferens presenterade klusterindelningen.

Hur själva
försäljningen går till, om det finns ett lägsta pris för de olika klustren är dock en affärshemlighet.
? Men vi räknar med att försäljningen ska bli klar under hösten, sade Eva-Britt Gustafsson.

Så som portföljerna nu ser ut, får Apoteket AB två stora konkurrenter. Två av portföljerna innehåller 170 respektive 200 apotek vardera. Sex kluster innehåller mellan 10-20 apotek var och är tänkta för aktörer som är intresserade av en nischad verksamhet, eftersom man enligt Eva-Britt Gustafsson vet att det finns ett stort intresse av att öppna apotek som vänder sig till speciella kunder.

Det kommer
inte att vara möjligt för en stor kedja att köpa båda de stora klustren, däremot är det oklart om det verkligen kommer att bli sex mindre kluster eller om en aktör kan köpa flera av dessa mindre.
De 150 apotek som avsätts till småföretagarportföljen kommer enligt Eva-Britt Gustafsson att bli betydligt större. Hon räknar med att det inom tre år kommer att ingå närmare 300 apotek i småföretagsbolaget, genom nyetableringar.
? Det är nu en omfattande transaktionsprocess som sätts igång.

Läs mer om hur klustren ser ut här.

315 apotek kvar i Apotekets ägo

Totalt kommer Apoteket AB att få behålla 315 av sina öppenvårdsapotek och shoppar. Detta ger dem en marknadsandel på omkring 34 procent i utgångsläget. 466 apotek, uppdelade i åtta kluster kommer att säljas till nya aktörer.  Dessutom kommer 150 apotek att föras över till ett statligt bolag för att drivas av småföretagare, en siffra som är lägre än väntat.

De åtta klustren, eller grupperna, är av olika storlek och innehåller mellan 10  och 200 apotek som kommer säljas till stora och medelstora företagare. Enligt den lista som finns publicerad på Omstruktureringsbolagets hemsida består för nävarande Grupp 1 och 2 av 181 respektive 165 rikstäckande apotek. Grupp 3 består av 21 apotek i Stockholmsområdet och grupp 4 av 20 apotek i Göteborgsområdet. I Skåne säljs 21 apotek tillsammans i vad som kallas grupp 5. I grupp 4 och 7 ingår 12 expeditionsapotek vardera i anslutning till sjukhus i  Mellansverige och Skåne. Grupp 8 består av 10 apotek utspridda över hela landet.

Enligt Eva-Britt Gustavsson vd på omstruktureringsbolaget som håller i försäljningen, finns både utländska och svenska intressenter. Dessa består av företag inom apoteksbranschen, riskkapitalbolag och andra aktörer.

En förteckning över samtliga apotek som ska säljas finns på OAB:s hemsida www.omstruktureringsbolaget.se. Enligt bolaget kan vissa justeringar av listan komma att göras framöver.

Nytt grepp i kampen mot falska läkemedel

När Janssen-Cilag började marknadsföra sin produkt Priligy (dapoxetin) mot för tidig utlösning i Sverige hade kopior av produkten redan börjat säljas illegalt. Liksom Viagra (sildenafil) mot erektionsproblem tillhör dapoxetin en kategori av läkemedel som i stor utsträckning säljs via internet eftersom det finns ett motstånd hos många att ta upp sexuella problem med sin läkare.

– Just därför finns det också många falska kopior som kan vara direkt farliga, säger  Anna Käll, Public Affairs Manager på Janssen-Cilag.

På varje förpackning som innehåller Priligy finns ett 12-siffrigt serienummer tryckt. Numret finns lagrat i en databas och genom att gå in på en särskild hemsida och skriva in numret har patienten eller förskrivaren möjlighet att kontrollera att en viss förpackning är äkta.

Konstruktionen av själva pappersförpackningen är också tillverkad på ett nytt sätt som ska vara svårare att kopiera.
– Det här är första gången vi provar de här greppen men faller det väl ut är det möjligt att vi går vidare till andra produkter, säger Anna Käll.

Ödeskväll för apoteksanställda

Imorgon kommer Apoteket Omstrukturering AB, OAB, att gå ut offentligt med vilka av landets apotek som kommer att bjudas ut till försäljning. Då redovisas de så kallade klustren som OAB har satt samman och vilka apotek som ingår i dessa. Vilka dessa är har varit en välborgad hemlighet, inte ens Eva-Britt Gustavsson själv, vd för OAB, har sett namnet på de apotek som hon och kollegorna analyserat.

Men redan ikväll kommer alla anställda på apoteken i hela landet att få besked om vad som händer med just deras arbetsplats. Det är minst sagt en ovanlig arbetsdag för många.

Carin Svensson, ordförande i Farmacevtförbundet är själv apotekschef på Apoteket Skytten i Jakobsbergs centrum och har kallat sin anställda till ett möte efter stängning.
– Ungefär 17.45 kommer jag att delta i en telefonkonferens med regionchefen och andra apotekschefer i den region som mitt apotek tillhör. Eftersom vi tillhör en stor region med 70 apotek kommer vi att delas in i tre grupper men exakt hur det kommer att gå till det vet jag inte, säger Carin Svensson.

När apotekscheferna fått information på telefon berättar de för sin anställda vad som sker med just deras arbetsplats ? om det ska det säljas eller vara kvar. På de flesta apotek blir det kl 18 efter stängning. På apotek med längre öppettider kan cheferna ha sammankallat till flera möten vid olika tider. Anställda som inte är närvarande som föräldrarlediga och sjukskrivna, ska kontaktas på telefon av apotekscheferna.

Den information som apotekscheferna får rör enbart det apotek de själva ansvarar för, hela listan blir offentligt först imorgon, tisdag.
– Det är ju väldigt olika hur folk kommer att reagera, som jag skrev i kallelsen till vårt möte kan det vara fest eller gravöl, man får välja själv. Oavsett vad beskedet blir kommer det finnas både nöjda och ledsna medarbetare, säger Carin Svensson.

Vad händer efteråt?
– Det är upp till varje chef men här kommer vi att stanna kvar och resonera över vad beslutet innebär, många frågor kommer att dyka upp, det är jag säker på. Apoteket kommer också att starta upp en telefonlinje dit anställda kan vända sig med frågor de närmaste veckorna.

Immunhämmande läkemedel kostar samhället mest

Kostnaderna för receptförskrivna läkemedel beräknas öka från 2088 års 20,3 miljarder till mellan 22 och 23 miljarder år 2012. De kommande åren förväntas kostnaderna öka med omkring 3 procent år år. Det visar siffror som Socialstyrelsen presenterar i sin analys och prognos av läkemedelsförsäljningen i Sverige.

Rapporten vittnar om en något minskad takt av kostnadsökningarna som annars stegrat sedan 2007 och 2008. Då ökade kostnaderna med ungefär fyra procent efter att legat stilla mellan 2003 och 2006. En anledning till att kostnadsutvecklingen nu förväntas bli mindre är enligt Socialstyrelsen att den ekonomiska krisen.
– En viktig faktor som bidragit till kostnadssänkningen är att landstingens arbete med att begränsa omotiverad förskrivning av dyra läkemedel verkar ha ökat det senaste året och mycket tyder på att ned ekonomiska nedgången har påskyndat processen, säger Maarten Sengers vid Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning i en presskommentar.

Mest kostar immunhämmande läkemedel mot bland annat reumatoid artrit som totalt svarade för 1 598 miljoner kronor förra året och som stod för en kostnadsökning på 21 procent mellan 2007 och 2008. Hit hör till exempel TNF-alfahämmarna Enbrel (etanercept) och Humira (adalimumab). Två på listan ligger insuliner för behandling av diabetes som kostade 929 miljoner förra året. Därefter kommer adrenergika inhalatorer som används för behandling av astma och KOL.

Bland de 50 mest kostsamma läkemedelsgrupperna är det psykostimulantia som har den högsta ökningstakten. Detta beror främst på att förskrivningen av läkemedel mot ADHD, framförallt Concerta och Ritalin (metylfenidat). Kostnaderna för vaccinet Gardasil mot humant papillomvirus, Seroquel (quetiapin) och Revlemid (lenalidomid) ökade alla med minst 20 miljoner kronor under 2008.

Socialstyrelsen spår att kostnaderna kommer att minska och att de 2012 kommer att ligga på mellan 1 till 2 procent. En förklaring är att många patent går ut i slutet av 2011 och 2012. Socialstyrelsen räknar också med att de genomgångar som TLV gör kommer att får större betydelse för att begränsa förskrivningen av onödigt dyra läkemedel.

Förvirrat läge kring läkemedelsinformationen

0

I samband med omregleringen av apoteksmarknaden har regeringen gett Läkemedelsverket i uppgift att sköta den producentoberoende läkemedelsinformation som Apotekets Kundcentrum tidigare hanterat. Men Läkemedelsverket sa tidigt ifrån att de inte har möjlighet att bygga upp någon egen nationell läkemedelsupplysning. Istället har de föreslagit att Sjukvårdsrådgivningen får det uppdraget.

Och nu har regeringen sagt ja till den lösningen under förutsättning att det går att lösa med bra avtal.
? Vi jobbar nu vidare för att få igång en sådan lösning. Detaljerna är inte klara och jag vet inte när det kan vara igång operativt. Men det är i alla fall bestämt nu att det är den här lösningen som vi jobbar för, säger Ursula Forner, kommunikationsdirektör på Läkemedelsverket.

På Sjukvårdsrådgivningen är man lite mer avvaktande och menar att det är mycket kvar som måste lösas. De har precis påbörjat arbetet med att analyser hur en sådan tjänst skulle kunna integreras i deras system.
? En skiss som vi funderar på är att samtalen går till vårt nummer 1177. Där svarar först våra ordinarie sjuksköterskor. Om de inte kan svara på frågan kopplar de vidare samtalet till annan personal som blir nischade på läkemedel. Krävs det sedan ytterligare kompetens får vi koppla vidare till Läkemedelsverkets experter, säger Björn Gustafsson som fått ansvar för frågan på Sjukvårdsrådgivningen.
? Men det här är bara en skiss ännu så länge, vi måste analyser det mer innan vi bestämmer något.

Sjukvårdsrådgivningen ägs av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och den formella lösningen på hur läkemedelsinformationen ska hanteras blir därför något krånglig. Först ska regeringen säga ett slutgiltigt ja till att Läkemedelsverket lägger ut uppgiften på någon annan. Sen får Läkemedelsverket göra upp med SKL och teckna avtal med dem. Därefter blir det SKL:s beställarenhet som får lägga en beställning till Sjukvårdsrådgivningen. Den verksamheten är i sin tur uppdelad på 17 olika landsting och Sjukvårdsrådgivningen måste därför hitta minst två olika landsting som kan tänka sig att ta på sig uppgiften att också svara på läkemedelsfrågor.
? Vi har skickat ut frågan till alla landsting men hittills inte fått något svar, säger Björn Gustafsson.
? Närmast till hands ligger förstås Kalmar och Uppsala eftersom det är där som Apotekets Kundcentrum varit placerade. Men vår verksamhet i Uppsala har vi precis lagt ut på entreprenad, så det är möjligt att det försvårar det hela lite.

Om läkemedelsinformationen landar hos Sjukvårdsrådgivningen tror Björn Gustafsson att de kommer att behöva rekrytera farmacevtisk personal.
? Ja, även om våra sjuksköterskor blir vidareutbildade inom läkemedel så tror jag nog att vi kommer behöva ta in ny kompetens.
Läkemedelsverket håller just nu på att rekrytera fyra apotekare som ska kunna svara på de frågor som Sjukvårdsrådgivningen inte klarar att hantera.

En annan knäckfråga är vad som ska hända med den databas som Apoteket Kundcentrum byggt upp med mängder av fråga-svar.
? Det är ju en del av det som vi får titta på i vår analys tillsammans med Läkemedelsverket och Apoteket. Det är klart att vi vill använda den kunskapsbas som finns upparbetad, säger Björn Gustafsson.

Oavsett vilken lösning det blir är det ingen som tror att den kommer att vara operativ från den 1 juli.
? Jag ser inte att vi kan ha något igång förrän tidigast den 1 oktober, säger Björn Gustafsson.

På Läkemedelsverket är man medveten om tidsproblematiken.
? Vi kommer behöva ha någon slags interrimlösning och det är möjligt att vi får använda oss av Apoteket där, men det kommer att lösa sig innan den 1 juli, säger Ursula Forner.

Konsumenter skeptiska till nya läkemedel

0

Marknadsundersökningen är gjord av reklambyrån DDB och bygger på intervjuer med drygt 1800 personer i 11 länder. Syftet med undersökningen var att ta reda på konsumenters syn på sin egen hälsa och läkemedelbranschen.

Resultatet visar bland annat att de tillfrågade var skeptiska till nya läkemedel. När de fick välja mellan påståendet att de skulle välja ?ett läkemedel som funnits på marknaden en tid? eller ?ett läkemedel som du vet är det senaste inom området? valde 70 procent ett läkemedel som funnits en tid. Något som är viktigt för läkemedelsföretag att tänka på när de introducerar nya läkemedel skriver rapportförfattarna. Både läkare och patienter måste utbildas kring vad det nya läkemedlet tillför menar de.

Undersökningen visar också att en knapp majoritet, 54 procent, av konsumenterna hellre väljer generika framför originalläkemedel. När det gäller deras inställning till läkemedelsindustrin är den också lätt avvaktande. En tredjedel svarar att de litar mindre på läkemedelsindustrin nu än för fem år sedan. Samtidigt tycker också 39 procent att läkemedelsindustrin får mer negativ uppmärksamhet i media nu jämfört med för fem år sedan.

När det gäller internet och dess roll för läkemedelsindustrin konstaterar man i undersökningen att tilliten till läkemedelsföretagens egna webbplatser är låg. Endast 7 procent av de tillfrågade rankade dessa sidor som det mest tillförligtliga. En fjärdedel ansåg att myndigheters sidor var mest tillförlitliga och 18 procent litade mest på patientföreningars eller patientcommunities sidor.

Trots den kritiska inställningen till läkemedelsföretagen har de flesta ändå en positiv inställning till läkemedel. Två tredjedelar svarade att de trodde de flesta läkemedels positiva effekter var större än dess biverkningar.

Kronans Droghandel startar apotekskedja

0

Kronans Droghandel är idag en av två läkemedelsdistributörer på den svenska marknaden. Men från och med senhösten räknar de också med att ha dragit i gång ett nytt bolag som driver apotek. Namnet kommer vara detsamma och företaget har ambitionen att bli en av landets ledande apoteksaktörer.
? Vi har arbetat fram ett koncept som bygger på vad vi vet om den svenska marknaden. Vi är små i förhållande till de stora internationella kedjorna men vi tror inte storleken spelar så stor roll. Fokus kommer att ligga på service och bemötande, säger Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

Det nya bolaget kommer vara särskilt från den del av Kronans Droghandel som sköter distribution. Distributionsbolaget kommer finnas kvar i Göteborg, medans apoteksdelen av bolaget ska ha sitt huvudkontor i Stockholm. Distributionsbolaget kommer att bli leverantör till apoteksbolaget, men de räknar också med att bli läkemedelsdistributörer till även andra apoteksföretag.
? Det finns idag två läkemedelsdistributörer i Sverige, och det kommer det finnas även efter omregleringen och vi ska då förse även andra apotek med läkemedel, säger Cecilia Marlow.

Stora delar av ledningsgruppen för det nya bolaget är redan på plats, och företaget påbörjar nu sin rekryteringsprocess till ytterligare 5 till 10 tjänster.
? I det här första steget handlar det om att rekrytera roller inom kvalitet, sortiment, drift och marknadsföring, säger Cecilia Marlow.

När det gäller vårens stora debatt om kompetenskraven på läkemedelsansvariga har Kronans Droghandel sin ambition klar.
? Vi ser ju helst att den läkemedelsansvariga är apotekare, men vi ska också vara realistiska och se till den personal som vi tar över när vi köper apotek från Apoteket AB.

Varför ska man jobba hos er?
? Jag hoppas och tror att vi kommer bli en attraktiv arbetsgivare eftersom vi kommer ha en platt organisation. Företaget är prestigelöst och man har stora möjligheter att påverka arbetet. Sen är det ju en spännande resa företaget ger sig ut på nu när man ska utveckla och bygga upp en ny verksamhet, det tror jag locka många.  

Kronans Droghandel hoppas att först köpa ett av apoteksklustren och på sikt också satsa på nyetableringar.
? Vi vet ju inte helt säkert än när vi är igång med våra första apotek, det beror mycket på hur försäljningsprocessen går till. Men vi hoppas vara igång under senhösten.

Beslut om monopol klart

0

Nu har riksdagen fattat det historiska beslutet om att avskaffa
Apotekets monopol den 1 juli i år. Förslaget röstades igenom i kammaren
under eftermiddagen efter en sista debatt tidigare under dagen.

Från och med den 1 juli är det möjligt för alla som får tillstånd av Läkemedelsverket att starta och driva apotek. En stor det av Apoteket AB:s omkring 900 apotek kommer att säljas. Vilka det blir offentliggörs på tisdag den 5 maj.

Apotekare minskar risken för biverkningar

0

Forskarna ville undersöka vilken betydelse information från apotekare hade på läkemedelsanvändningen. Deras studier bygger på uppgifter från två interventionsstudier med totalt 800 patienter från amerikansk öppenvård. Alla patienter var diagnostiserade med en kardiovaskulär sjukdom som högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Hälften av deltagarna hade slumpats till att ingå i en grupp som regelbundet hade kontakt med apotekare som kunde ge noggrann information och svara på frågor om läkemedelsbehandlingen. Apotekarna hade via dataregister information om patienternas andra läkemedel, både receptbelagda och receptfria. De hade även kontakt med patienternas behandlande läkare och sjuksköterskor. I den ena studien pågick kontakten i 12 månader och i den andra 9 månader. Hälften av deltagarna var kontrollgrupp och fick inte motsvarande information.

Efter ett års uppföjning konstaterades att risken att ha drabbats av felaktig behandling eller biverkning var 34 procent lägre i gruppen som fått information jämfört med i kontrollgruppen. De flesta av de rapporterade händelserna var milda, inga var livshotande. Resultaten finns publicerade i Archives of Internal Medicine.

Forskarna bakom studien från bland annat University of North Carolina och University School of Medicine i Indianapolis skriver att de hoppas att fler studier som denna görs och som också beräknar kostnaderna för liknande informationsprogram.

Sagor och spökhistorier i riksdagsdebatt

0

Vid halv nio i morse möttes fem borgerliga riksdagsledamöter av Farmacevtförbundet utanför riksdagen. De fick varsin blomsterkvast och glada tillrop. Budskapet från förbundets ordförande Carin Svensson och Farmacevtföretagarnas vd Lennart Axelsson var ett tack för att farmacevter nu ska få chansen att driva egna apotek.

Och att konkurrensen och entreprenörer nu ska driva utvecklingen inom apoteksområdet framåt var de borgerliga riksdagsledamöternas återkommande budskap under förmiddagens debatt. Socialminister Göran Hägglund (KD) konstaterade i sitt anförande att det här var den mest omfattande proposition han varit med att ta fram. Han förklarade också också att det är ett beslut som kommer att märkas mycket för den enskilda medborgaren.

Ormregleringen kommer att leda till ökade öppettider, bättre service och fler apotek argumenterade han.
? Det är inte utan viss stolthet som jag står här i kammaren idag, sa Göran Hägglund som också passade på att tacka Apoteket AB för deras insatser och deras samarbetsvilja.  

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) var den borgerliga politiker som var mest konkret i sina resonemang om vad apoteksomregleringen ska leda till.
? Hur kan det komma sig att inget enda apotek idag har en toalett? Jo, därför att det har de inte tvingats till. Men det tror jag vi kommer att få se när apoteken tänker mer utifrån kundens perspektiv.

Oppositionen fokuserade sin kritik på att regeringen behandlar läkemedel som en handelsvara och inte som en del av sjukvården. Thomas Nihlén (MP) konstaterade att ingen av de borgerliga debattörerna nämnde den felaktiga läkemedelsanvändningen i sina anföranden, och han ställde också en fråga till Göran Hägglund om hur den delen ska följas upp efter omreglering.
? Felanvändningen av läkemedel är en viktig fråga. Men man kan konstatera att problemen med felanvändning har uppkommit i nuvarande system. Vi arbetar med den frågan genom läkemedelsgenomgångar, expeditionsstöd och förskrivningsstöd.

I replikskiftet mellan Ylva Johansson (S) och Göran Hägglund kritiserade Ylva Johansson regeringen för att ha dåligt faktaunderlag inför omregleringen.
? Det är nästan som att lyssna på en saga när man hör de borgerliga berätta om allt det som omregleringen ska leda till. Det är mycket som handlar om vad regeringen tror ska hända, inledde hon.
? Jag tycker också att det låter som en saga. Men när man lyssnar på er i oppositionen är det snarare en spökhistoria man får höra, replikerade Göran Hägglund.

Summerat handlade förmiddagens debatt om konsekvensen av omregleringen. Oppositionen anser att skattepengar som kunde användas till annat inom sjukvården istället kommer att gå till att finansiera apotek och grossister. De borgerligas bild är istället att konkurrensen kommer att leda till fler tjänster, fler apotek och längre öppettider.

Voteringen sker klockan 16 i eftermiddag. Beslutet träder i kraft den 1 juli.

Krislinje ska vägleda apotekspersonal

0

Hur upplever du stämningen bland personalen ute på apoteken just nu?
– Jag har varit ute en hel del bland medarbetarna och min uppfattning är att det råder en positiv förväntan. Självklart finns det de som är oroliga och hur man ser på omregleringen beror på fler saker, var man bor, ålder och den egna inställningen till förändringar. Men främst tror jag att alla tycker de ska bli skönt att snart äntligen få veta vad som kommer att hända.

Vad händer den 4 maj?
– Då får personalen reda på om det apotek de jobbat på ingår i ett av de kluster som ska säljas eller om det bli kvar i Apotekets ägo. Varje kluster kommer att övergå till ett bolag som kommer att driva verksamheten fram till dess att det säljs.

När måste anställda som tillhör ett apotek som ska säljas bestämma sig om de vill vara kvar eller inte?
-Alla berörda kommer att få ett brev hemskickat med information i slutet av nästa vecka med information om vad som gäller. Efter det har de två veckor på sig att svara. Personal på ett berört apotek kommer automatiskt att gå över i den nya verksamheten men har enligt lagen rätt att säga nej.

Enligt Omstruktureringsbolaget tar det omkring ett halvår innan försäljningen är klar. Är det inte svårt för personalen att välja innan de vet vilken den nya arbetsgivaren blir?
– Det här är något som vi resonerat mycket om och självklart vore det optimalt om de kunde veta vem de ska arbeta för innan de bestämmer sig, men det fungerar inte med de förutsättningar vi har nu, det måste bli klart innan.
– Vi är förberedda på att det kommer dyka upp många frågor och nästa vecka kommer vi att öppna en help-desk dit våra medarbetare kan vända sig med frågor via telefon eller e-mejl. Den kommer att vara bemannad mellan klockan 8 och 21 och hålla öppet i två veckor.

Vad händer med medarbetare som inte vill följa med till den nya arbetsgivaren?
– Eftersom det apotek den personen arbetar på inte längre kommer tillhöra Apoteket AB kan vi hamna i en övertalighetsprocess och vi diskuterar flera olika lösningar just på det nu. Men vår förhoppning är att de allra flesta ska följa med till den nya arbetsgivaren.

Hur ska ni hålla kvar era medarbetare nu när de får många olika arbetsplatser att välja bland?
– Vi kommer att fortsätta att vara ett företag som verkar för ett liv i hälsa och vara en arbetsplats för de som vill jobba med de frågorna. Vi arbetar ständigt med medarbetarskap och satsar på nöjda medarbetare eftersom vi vet att motiverade medarbetare ger nöjda kunder.

Läs andra intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090513 Läkemedelsverket inspektionsenhet, Erica Hagblom
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef,
Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg

Astrazeneca skär ner och bildar nytt

0

Det är Astrazenecas marknadsbolag i Danmark, Finland, Norge och Sverige som kommer att slåss amman till en enda enhet. Syftet enligt företaget är att samla all strategisk planering och administration.
– Vi har sett att vi arbetar oerhört lika i de fyra länderna och anser att det är mer effektivt att ha allting på ett ställe, säger Ann-Leena Mikiver, presschef på Astrazeneca.

Det nya bolaget kommer att 150-180 färre tjänster än de fyra nuvarande och personal i alla de nordiska länderna kommer att beröras. Däremot påverkas inte personal som har direkt kundkontakt. Till det nya bolaget i Södertälje kommer anställda från hela norden att söka och den nya verksamheten ska träda i kraft i mitten av september i år.

Enligt Astrazeneca vill de med den nya organisationen skapa en samlad enhet för experter inom hälsoekonomi och strategisk planering.

Idag tas beslut om apoteksmarknaden

0

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, välkomnar omregleringen och ordnar en manifestation utanför riksdagen för att uppmärksamma händelsen. Enligt förbundsordförande Carin Svensson vill de glädjas åt den nya och bättre arbetsmarknad som de tror väntar farmacevterna.

Farmaciförbundet som varit emot omregleringen tar tillfället i akt och har skickat ett recept till alla riksdagsledamöter på en lyckad omreglering ska lyckas. I receptet ingår bland annat kravet på en nationell oberoende läkemedelsupplysning och en utredning av de utbildningar som finns för farmacipersonal och en bättre samordning av kursplaner för apotekare, receptarier och apotekstekniker.

Apotekarsällskapet kommer däremot inte att ha några officiella arrangemang för att fira dagen.
-Nej det känns lite som att luften har gått ur en. Det är som om vi väntar på så många andra beslut att det som händer idag inte räknas, samtidigt som det självklart är en historisk dag, säger Malin Östbring medlem i Apotekarsällskapet.

Samma syn tycks råda både bland de stora kedjorna och mindre aktörer som väntar på att få etablera sig. Även om riksdagsbeslutet är avgörande så kvarstår många frågetecken. Fredrik Skepp är styrelseordförande och delägare i Foxfaramaci, ett av de företagen som redan har en färdig butik och väntar på att få bli fullskaliga apotek.
– Vi gläds självklart åt att beslutet äntligen tas och räknar med att kunna vara igång den 1 juli som regeringen lovat och att inga tekniska eller tillståndsrelaterade problem försenar allting, säger han.

För att kunna starta upp apoteksverksamheten krävs förutom tillståndet från Läkemedelsverket bland annat att de får tillgång till Apotekets terminalsystem ATS. Detta ska föras över till nya de aktörerna under en övergångsperiod. Men enligt Fredrik Skepp har mycket av detta kretsat kring utförsäljningen och de stora kedjorna och när överföringen blir av har han inte fått svar på.
– För dem spelar det ingen roll om det tekniska inte är klart till den 1 juli men för oss små företagare är det oerhört viktigt. Det är besked om sådant som vi väntar på och som förmodligen inte kommer att bil klarare efter riksdagsbeslutet idag, säger han.

Vi återkommer med rapport från riksdagsdebatten under dagen.