Annons
Home 2008

Årlig arkivering 2008

Melatoninanalog kan hjälpa skiftarbetare

Petra Hedbom
-
0

Det är företaget Vanda Pharmaceuticals som utvecklat ett preparat med den melatoninliknande substansen tasimelteon (VEC-162) mot sömnstörningar. I en artikel som publicerats på Lancets hemsida presenteras lyckade fas 2 och 3-studier med preparatet.  

I fas 3-studien ingick 411 personer som fick 20, 50 eller 100 mg tasimelteon eller placebo en halvtimma innan sänggående. Samtliga fick sin dygnsrytm förskjuten genom stanna uppe fem timmar längre än normalt. I fas 2-studien deltog 39 personer som under sex dygn slumpades till att få tasimelteon 20, 50 eller 100 mg eller placebo. De första tre nätterna fick deltagarna sova mellan klockan 23.00 och 07.00. De följande nätterna försköts sovtiden till mellan klockan 18.00 och 02.00.

I båda studierna mättes deltagarnas sömnkvalitet med vad som kallas polysomnografi, där bland annat EEG, EKG, ögonrörelser och andningsfrekvens ingår.  Deltagarnas melatoninnivåer kontrollerades också.

Forskarna såg att de personer som fått tasimelteon sov bättre och snabbare kunde ställa om sin dygnsrytm än de som fått placebo. De fick mellan 30 minuter och två timmars längre sömn än de i kontrollgruppen. Forskarna drar slutsatsen att substansen kan vara till stor nytta för personer med övergående sömnproblem till följd av förändrad dygnsrytm. Tanken är att det kan hjälpa människor som arbetar i skift eller som reser mellan olika tidszoner.

Fördelarna med melatoninanalogen, skriver forskarna, är att det inte ger upphov till samma beroende som sömnmedel i gruppen bensodiazepiner gör. Däremot gör inte tasimelteon att insomningen går snabbare vilket är fallet med bensodiazepiner .

I en kommenterande artikel i the Lancet skriver doktor Daniel P Cardinali vid University of Buenos Aires, Argentina att skiftarbetare och fotbollslag kommer att välkomna det nya läkemedlet. Men han skriver också att farmakokinetiken för melatononanaloger är komplicerad och behövs studeras mer innan de börjar användas i stor skala.

Patient fick stroke efter miss

Ingrid Helander
-
0

En man 40-årsåldern hade ett blodtryck på 200/120 vid en hälsokontroll. Hans läkare skrev då en remiss för en så kallad 24-timmarsmätning av blodtrycket. Under de två veckor som gick mellan första hälsokontrollen och 24-timmarsmätningen gjordes ingen kontroll av mannen. Resultatet av den andra mätningen visade också på mycket högt blodtryck, men inte heller då vidtog läkaren några åtgärder.

En annan läkare skrev ut en behandling med Enalapril 10 mg dagligen. Den behandlande läkare vidtog inga åtgärden utan bokade in en återbesökstid några veckor senare. Men innan dess hann mannen få en stroke. Läkarna som behandlade stroken kopplar den helt till det förhöjda blodtrycket.

Läkaren skriver i sitt yttrande att han gjort vad som kan förväntas av honom. Men HSAN är av en annan åsikt och anser att läkaren redan vid den första hälsokontrollen borde ha reagerat och sett till att en ny kontroll av blodtrycket gjordes någon dag senare. Utifrån det skulle läkaren sedan tagit ställning till medicinering eller vidare remiss till sjukhus. HSAN anser att felet är allvarligt och ger läkaren en erinran. 

Narkotikaklassade läkemedel till vuxna med ADHD

Petra Hedbom
-
0

Det finns två typer av läkemedel som är godkända för behandling av ADHD hos barn, de som innehåller det centralstimulerande metylfenidat (Concerta, Equasym, Medikinet och Ritalin) och de som innehåller atomoxetin (Strattera). Amfetamin och dexamfetamin kan dessutom förskrivas på licens. Varken metylfenidat eller atomoxetin är godkänt för behandling av vuxna inom EU, men däremot i USA. Men allt eftersom diagnosen blivit vanligare hos vuxna har läkemedlen i praktiken förskrivits också till dem.

När Läkemedelsverket nu kommer med nya rekommendationer för läkmedelsbehandling av ADHD är en av anledningarna just att ligga i fas med den verklighet som råder. Samtidigt som de nya riktlinjerna kommer, börjar också nya regler om vilka läkare som får förskriva narkotikaklassade läkemedel för ADHD att gälla.

Tidigare var det bara läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri som hade rätt att förskriva dessa preparat men den 1 december i år har specialister inom psykiatri och rättspsykiatri också den behörigheten.
– Svårigheterna med rekommendationer för behandling av vuxna är att vi har mycket sämre data för den patientgruppen. Det finns studier om bra effekt av centralstimulerande medel i ett par månader, men vid långtidsbehandling vet vi inte vad effekten och vilka biverkningarna är, säger Lennart Forslund, chef för medicinsk information på Läkemedelsverket.

 I behandlingsrekommendationerna skriver verket att narkotikaklassade läkemedel inte ska vara ett förstahandsalternativ utan ska sättas in först när annan stödbehandling prövats.  Det är också viktigt att patienterna utreds ordentligt innan läkemedel sätts in och att man undersöker patientens status vad gäller bland annat tidigare missbruk och hjärt-kärlsjukdom. I rekommendationerna avråds förskrivare från att kombinera olika preparat mot ADHD.

Myndigheten slår också fast att omega-3-fettsyror inte kan anses ha någon säker positiv effekt på barn med ADHD.

Lojala apotekskunder

Ingert Nilsson
-
0

SKI har intervjuat totalt 3 500 personer om deras erfarenhet att handla på bland annat Apoteket.

Det är fram för allt tillgängligheten och den personliga servicen som i år får gott betyg av kunderna. Just tillgängligheten är ju annars ett av regeringens argument för att släppa in fler aktörer på marknaden.
Lojaliteten till företaget tycks också ha ökat jämför med tidigare. Flertalet tillfrågade påstår att de kommer att fortsätta att välja Apoteket också när det finns andra leverantörer.

Det är ganska få som säger sig ha klagat, tre procent, jämfört med sju procent förra året. Dock säger sju procent att de haft anledning att göra det, men inte ansett det mödan värt. Den andelen är betydligt högre jämfört med andra branscher, som också ingått i undersökningen.

Nio av tio hivsmittade barn får ingen behandling

Ingert Nilsson
-
0

Internationella världsaidsdagen som idag fyller 20 år instiftades för att uppmärksamma ett av världens största problem, hiv och aids.
I år är temat ?Stop aids, Keep the Promise? med undertemat ?Empower, Lead and Deliver?.

Men världens länder kommer ha svårt att uppfylla sina löften och mål att ha stoppat utbredningen av aids senast 2015, visar den globala statistik som presenteras idag.
Idag beräknas ungefär 33 miljoner människor leva med hiv. 
Ett av världssamfundets stora misslyckanden är att man inte lyckats hindra smittspridning från mamma till barn, säger Lars-Olof Kallings ordförande i Aids Accountability i en intervju till Rapport.

Läkare utan gränser uppskattar att 1,9 miljoner barn är i behov av antiretrovial behandling, men bara 200 000 barn får de mediciner de behöver.
Organisationen uppmanar regeringar och givare att i snabbare takt öka användningen av såväl redan existerande hiv-tester som av specialanpassade kombinationsbehandlingar.
?Det är möjligt att behandla barn idag, men vi behöver också fler barnvänliga läkemedel och diagnostikverktyg? säger organisationen i ett uttalande.
I rika länder förekommer idag knappt några fall av hiv bland barn längre, genom att man kunnat förhindra att viruset överförs från mor till barn.

Norge stramar upp rekommendationer för nästäppa

Ingert Nilsson
-
0

I våras kom rapporter om allvarliga biverkningar från receptfria förkylningsmediciner till små barn. I USA och Storbritannien är numer läkemedelsmyndigheternas rekommendationer att de här läkemedlen inte ska användas av barn under två år, i alla fall inte utan ordination av läkare.

I Norge liksom Sverige är det relativt få av substanserna som säljs receptfritt, men avsmällande sprayer och droppar, innehållande xylometazolin (Otrivin) och oximetazolin (Nezeril) säljs i båda länderna med doseringar för små barn.
Det svenska Läkemedelsverket har en rapport, från 1988, om allvarlig biverkan, nedsatt andning, på ett litet barn, av behandling med oximetazolin. I Norge har man inte fått in några rapporter om allvarliga biverkningar på barn under tolv år. Men det finns enstaka sådan från andra länder.

Enligt en artikel i den norska läkartidningen, Tidskrift for Den norske legeforening, finns det inga studier som visar att de avsvällande medlen har bättre effekt än saltvatten på barn. De rekommenderade doserna för små barn är alltså inte en produkt av kliniska studier som påvisat effekt, utan är extrapoleringar av data på vuxna, påpekar artikelförfattarna.

Det norska Läkemedelsverket har nu beslutat att inte längre rekommendera preparaten för behandling av små barn. Man ska också göra om bipacksedlarna och titta över doseringsrekommendationerna. Enligt Hilde Samdal vid myndigheten, ska preparaten också fortsatt finnas tillgängliga för behandling av små barn efter att läkare tillfrågats.

På det svenska läkemedelsverket finns i dagsläget inga planer på ändringar.
? Vi gjorde en genomgång av nationella data i våras, men fann inga starka biverkningssignaler, förutom rapporten från 1988, men där var också sambandet med läkemedelsbehandling oklar, säger Gunilla Sjölin Forsberg, chef för biverkningsenheten.
? Den översyn vi gjorde i våras gäller tills vidare, men det kan finnas skäl att ta upp frågan på nytt med barnprofessionen.
I Sverige finns bland annat barndoseringar för Nezeril, Otrivin och Nasoferm.
? Jag tycker det norska läkemedelsverkets nya rekommendationer är kloka och väl avvägda, säger barnläkaren Göran Wennergren.
-I första hand ska man använda koksalt, och först i andra hand om det inte fungerar pröva med något avsvällande, men då i barndoser.

 

Danmark börjar med legalt heroin

Ingert Nilsson
-
0

I Danmark har man nu bestämt sig för att missbrukare som är svårt beroende av heroin ska kunna få preparatet legalt. Politikerna har bestämt sig för att satsa 87 miljoner kronor på det nya projektet, som startar i januari.

Heroin på recept blir ett alternativ för missbrukare som utan framgång först behandlats med Subutex och metadon. Totalt räknar man med att cirka 600 personer kan vara aktuella. Behandlingen blir gratis för missbrukarna, men politikerna räknar med att samhällets kostnader för kriminalitet istället ska minska.

Behandlingen ska finnas vid några kliniker, som under våren upprättas i anslutning till behandlingskliniker för missbrukare. Missbrukarna ska själva, två gånger om dagen, få injicera heroinet under övervakning av sjukvårdspersonal

EU-kommissionen till attack mot läkemedelsföretag

Ingert Nilsson
-
0

Anklagelserna bygger på bevis som EU-kommissionen samlade in under oannonserade inspektioner under januari månad. Då fick Astrazeneca, Glaxosmitkline och åtminstone sju bolag till oväntade besök från kommissionens kontrollanter.

Många delpatent på samma läkemedel, stämningar av generikaföretag, inblandning i länders procedurer vid godkännande av generika och diverse uppgörelser med generikaföretag, är några av strategierna som originalföretagen, enligt kommissionen, använder för att försena introduktionen av kopiorna.
?Jag förmodar att vi alla haft diskussioner om hur vi ska kunna hindra generikaföretagen?, är ett citat från dokumentation som kommissionens kontrollanter fann vid sin raid. ?Vänta inte för länge med att patentera nya salter, generikaföretagen startar allt tidigare? ett annat citat.

En vanlig strategi är enligt kommissionen att stämma generikaföretag för patentintrång och därigenom hindra dem att komma in på marknaden med kopian, men också att betala generikaföretag för att inte sälja kopian på en viss marknad. Kommissionen beräknar att sådana uppgörelser hittills gjorts till ett värde av 200 miljoner euro.

Mellan 2000 och 2007 har de forskande företagens förseningstrategier kostat Europas patienter cirka tre miljarder euro, hävdar kommissionen.
För bara några dagar sedan gjorde EU:s kontrollanter nya oannonserade inspektioner, denna gång hos generikaföretag, bland andra Teva och Krka.
Rapporten som lämnats idag är en delrapport.

Risk för ökad dödlighet också med äldre neuroleptika

Ingert Nilsson
-
0

Att atypiska neuroleptika är förenade med risk för ökad risk att dö för patienter med demenssjukdom är känt. Men den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, bedömer nu att också konventionella antipsykotiska medel är förenade med en ökad risk för den här gruppen patienter.

EMEA uppmanar nu förskrivare att vara restriktiva med att ordinera såväl äldre som nyare neuroleptika till äldre dementa patienter.En varning, liknande den som finns för atypiska neuroleptika, ska också införas i produktinformationen för samtliga konventionella neuroleptika.

De nya varningarna är ett resultat av att CHMP, EMEA:s vetenskapliga kommitté, granskat nio studier som visat på ökad risk för dödlighet också vid behandling med konventionella neuroleptika.

CHMP:s slutsats är att det utifrån dessa studier inte gick att bedöma hur stor risken för ökad dödlighet är.Några av studierna tydde på större risker med konventionella medel än med atypiska, men det fanns inte nog med evidens för att säkerställa slutsatsen.

Det fanns inte heller nog evidens för att se om vissa läkemedel var förenade med högre risk än andra. Inte heller kunde man utläsa vilken mekanism hos de konventionella medlen som orsakar den ökade risken för dödlighet.

Haloperidol, fluphenazine och perphenazine är exempel på konventionella antipsykotiska läkemedel på den svenska marknaden.

Backning för MedImmune

Ingert Nilsson
-
0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, vill ha ytterligare information om läkemedlet motavizumab som Astrazenecas dotterbolag, MedImmune, ansökt om att få godkänt.

Motavizumab är en monoklonal antikropp som företaget vill få godkänd för behandling av RSV-infektioner hos barn.
Enligt Astrazeneca räknar MedImmune med att kunna svara på FDA:s frågor utan att behöva genomföra fler studier. En ny ansökan kommer troligen att lämnas in under första halvåret 2009.

Den ansökan man nu fått ”underkänd” lämnades in i början av 2008.

 

Omstruktureringsbolaget efterlyser tydlighet

Ingert Nilsson
-
0

I proposition om den nya apoteksmarknaden bör regeringen också säga något om hur man tänker sig att marknaden för receptfria läkemedel ska se ut. Det skriver styrelsen för Omstruktureringsbolaget, som ansvarar för försäljningen av öppenvårdsapotek, i ett brev till regeringen med anledning av att lagrådsremissen läggs fram inom kort.

Hur regeringen tänker sig försäljningen av OTC-läkemedel kommer först senare i vår, men Omstruktureringsbolaget anser att regeringen i alla fall bör ge en fingervisning om planerna för att minska de kommande aktörernas osäkerhet.
? Vi efterlyser information om färdriktningen, det är ju till exempel stor skillnad om alla OTC-medel skulle släppas fria, eller om det bara är några få. Det har också betydelse om regeringen tänker sig att de bara ska få säljas på vissa ställen eller i princip i vilken kiosk som helst, säger Eva-Britt Gustafsson, vd för Apoteket Omstrukturering AB.

Bolaget har inte några egentliga synpunkter på den diskuterade och kritiserade prismodellen, även om styrelsen tror att lönsamheten för apoteken riskerar att ?ligga i lägsta delen av ett troligt acceptabelt intervall?.
Omstruktureringsbolagets styrelse understryker också i sina kommentarer att Apoteket AB:s volymmarknadsandel inte bör vara mer än 40 procent, vilket är samma andel Konkurrensverket satt. Styrelsen tycker att regeringen tydligt ska tala om vad utvärderingen av omregleringen efter ett par år innebär.
? Det här är ju en väldigt stor reform. Och inte en avreglering utan en omreglering vilket innebär fler regler. Vilket ju egentligen är lite paradoxalt, men det blir så när man går från att ha en aktör som man har full kontroll på, säger Eva-Britt Gustafsson.
? Med många aktörer måste man ha väldigt tydliga spelregler

 

För mycket Reductil på bantningssida

Petra Hedbom
-
0

Redan i tidigare ärenden har Abbott fällts för att ha marknadsfört den egna produkten Reductil på den aktuella hemsidan. Hemsidan vänder sig till allmänheten och får därför inte innehålla reklam för specifika varumärken.

Trots detta har Abbott fortsatt att ta flitigt nämna Reductil på sidan vilket IGM anmärkt på. IGM har också noterat att informationen på sidan inte är aktuell då den inte tar upp ett alla godkända läkemedel för behandling av övervikt.

Abbott svarar att de beslutat att tidigarelägga en planerad nedstängning av viktlinjen där sidan ska uppdateras. De skriver också att vissa delar av sidan varit en chatt där patienterna själva skrivit om läkemedel och att företaget inte sållat bland dessa. De anser att det inte är deras ansvar att Reductil nämns i chatten. IGM menar att Abbott har struntat i tidigare beslut och företaget straffas därför med dubbel avgift. Totalt ska företaget betala 160 000 kronor.

 

Medel mot svamp i munnen subventioneras

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedlet är avsett för patienter med ett försvagat immunförsvar på grund av läkemedel eller sjukdomar som cancer och hiv. Loramyc bygger på substansen mikonazol. Patienten lägger den under överläppen där den löses upp och ger lokal effekt.

Det finns sedan tidigare ett lokalt verkande preparat, som också ingår i högkostnadsskyddet. Det nya läkemedlet är visserligen dyrare, men TLV sade ändå ja till subvention eftersom man med en kur Loramyc behöver färre behandlingar.

Besök från industrin påverkar förskrivningen

Petra Hedbom
-
0

Läkemedelsföretag är skyldiga att informera om sina produkter men informationen fungerar också som ren marknadsföring. När Daniel Carlzon, ST-läkare vid sektionen för klinisk farmakologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset, tillsammans med kollegor gjorde en enkätundersökning fick de ett tydligt resultat.

Läkare som får information från industrin förskriver mindre rationellt än andra.
– Av 21 vårdcentraler svarade 17 att de regelbundet tar emot besök från industrin, de flesta minst en gång i månaden. När vi tittade på förskrivningsdata såg vi att dessa i lägre utsträckning valde läkemedel från rekommendationslistorna, säger Daniel Carlzon.

Studien utformades som en enkätundersökning riktad till chefer på vårdcentraler. Dessa fick svara på frågor om vårdcentralens egenskaper, chefens utbildning och introduktion för nyanställda om de fastställda mål för läkemedelsförskrivning som finns i Västra Götalandsregionen. Inom sex behandlingsområden finns mål för rationell förskrivning i regionen. De fick också svara på hur ofta och i vilken form de fick information om läkemedel.

Svaren visade att av de vårdcentraler som tar emot besök från industrin i median uppfyllde ett av målen, jämfört med 3,5 för de som inte tog sådana besök.
– Det skiljer bara i antalet uppnådda mål, utan även om man tittar på den absoluta
förskrivningen. Då ser man också en signifikant skillnad mellan
vårdcentraler som tar emot respektive inte tar emot producent Jag tror att läkarna påverkas fast de själva kanske inte är medvetna om det, säger Daniel Carlzon.

Att välja läkemedel som inte är de rekommenderade innebär stora ekonomiska kostnader för landstinget. Enligt Daniel Carlzon skulle stora summor sparas om fler vårdcentraler valde de billigare alternativen.
– Men man ska inte heller stirra sig blind på ekonomiska aspekter, läkemedlen som rekommenderas är också  beprövade och väl fungerande vilket är en  anledning som gör det bra att välja dem, säger han.

En sak Daniel Carlzon reagerat på är att besöken från industrin nästan alltid sker på lunchtid i samband med att företaget bjuder på mat.
– Det är som att personalen inte betraktar det som utbildning som ska ske på arbetstid utan något som inte ska störa arbetsdagen, säger han.

Daniel Carlzon menar att landstingen borde satsa mer på oberoende utbildning och information om läkemedel så att patienter och läkare objektivt kan värdera olika behandlingsalternativ.

Pengar till pandemiforskning

Ingert Nilsson
-
0

Forskningsrådet FORMAS har beviljat 5,9 miljoner kronor till ett projekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.

Många länder, bland annat Sverige, lagrar Tamiflu för att ha något i beredskap vid en framtida influensapandemi. På senare tid har man sett en ökad resistensutveckling mot läkemedlet, bland annat för att de används också mot vanlig säsongsinfluensa.
Forskare från universiteten i Uppsala och Umeå, och Karolinska Institutet ska kombinera miljökemi, virologi och kunskaper om infektionssjukdomar.

Bland annat ska nedbrytningen av Tamiflu i reningsverk kombineras med en undersökning av halterna ute i miljön. Den undersökningen görs i Japan eftersom landet har den största förskrivningen av vanlig säsongsbunden influensa. De svenska forskarna samarbetar med Kyoto universitet.
De uppmätta nivåerna i miljön ska sedan användas i en gräsandsbaserad modell för att studera utvecklingen av Tamifluresistens i virus, eftersom gräsänder är den naturliga källan till alla influensavirus.

Kortikosteroider ökar risken för lunginflammation hos KOL-patienter

Petra Hedbom
-
0
Kortikosteroider ökar risken för lunginflammation hos KOL-patienter

Behandling med inhalerade kortikosteroider till patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, har i tidigare studier visat motstridiga resultat för överlevnad och risken för lunginflammation. I ett försök att kartlägga risken har amerikanska forskare gjort en metaanalys av tidigare utförda studier.

Forskarna har sammanställt resultat från elva randomiserade studier som jämfört behandling mellan inhalerade steroider och icke-steroider hos KOL-patienter. Totalt omfattade de 14 000 patienter som följts mellan sex månader och tre år. Resultaten som publiceras på tidskriften JAMA:s hemsida visar att de patienter som behandlas med inhalerade kortikosteroider löper en 34 procent högre risk att drabbas av lunginflammation än kontrollgruppen. Behandlingen ger ingen skillnad i överlevnad hos deltagarna.

Författarna till artikeln skriver att läkare bör överväga riskerna när de ordinerar inhalerade korikosteroider. De efterlyser också fler studier som tar reda på hur risken för lunginflammation varierar mellan olika patientgrupper.

1...345...47Sida 4 av 47