Ungefär 70 procent av alla recept som skrivs ut i Sverige är idag e-recept. Men tidigare har det inte varit möjligt för djurägare att hämta ut djurläkemedel den vägen. Från och med idag finns den. Förutsättningen är dock att man fått receptet utskrivet hos Distriktsveterinärerna som omfattar 330 av ungefär 1400 veterinärer.
Enligt Apoteket är dock flera andra aktörer också intresserade av att utveckla journalsystem för att kunna skriva ut e-recept. Om ett år tror företaget att också djursjukhusen ska omfattas av systemet.
Annons
Home 2008
Årlig arkivering 2008
E-recept också för djur
Blogg om att starta apotek
Joakim Söderberg är 38 år gammal, har varit apotekare sedan 1994 och företagare i nio år. Hans företag Health Solutions utvecklar idag olika metoder för att förbättra den evidensbaserade medicinen i sjukvården. Sedan i höstas är han också gästbloggare på www.lakemedelsvarlden.se och från och med idag startar han bloggen ?Entreprenör2009?. Här kommer han att skriva om hur han går till väga för att starta en apoteksverksamhet på den omreglerade marknaden som enligt planen ska börja gälla från och med den 1 januari 2009. Förutom Joakims egna tankar och reflektioner kommer stora delar av korrespondensen med myndigheter läggas ut. Parallellt med bloggen kommer det också finnas en FAQ med några av de frågor som finns kring att starta eget apotek.
Varför vill du starta den här bloggen?
? Förändringar av den här storleken ger alltid unika möjligheter för de som vill vara med. Men det är inte helt enkelt i dagsläget att få klart för sig vilka de möjligheterna är. Jag tror att vi är i en fas där alla tjänar på att dela med sig om vad man får reda på, säger Joakim Söderberg.
Vad kommer du att skriva om?
? Jag kommer inte att skriva ut precis allt i den här bloggen, vårt företag menar allvar med ansökan och vissa saker måste vi hålla för oss själva. Samtidigt är det just för att vi menar allvar som den här bloggen är en god idé, det finns ingen anledning att ge sig in i något som i slutändan inte kommer att ge tillräckligt tillbaka och i dag är det nästan omöjligt att avgöra vad man skall göra. Starta apotek? Köpa apotek? Vilket apotek skall jag i så fall köpa? Satsa på servicefunktioner till apotek? Hyra ut personal? Sälja läkemedel via webben? Sälja personal via webben?
? Och ok då, jag har en anledning till och det är att jag faktiskt egentligen misstänker att svaren inte finns, att den 1 januari 2009 kan bli ett stort antiklimax på grund av att myndigheterna inte gör det de skall, och kejsarens nya kläder har alltid varit min favoritsaga. Men jag hoppas att jag har fel. Vi får se.
Vad hoppas du att bloggen kommer att resultera i?
? Att vi lyckas få fram information från myndigheterna i någorlunda tid innan den 1 januari 2009, om allt varit optimalt skulle vi redan ha allt vi behöver. I mitt första brev som redan gått till fyra myndigheter finns ett antal frågor och det är de som idag utgör grunden för vår FAQ. Men jag hoppas att detta inte skall bli allt. Jag skulle önska att alla som är intresserade skulle kunna kommentera och diskutera här på bloggen.
Hur ofta kommer du att uppdatera bloggen?
? Det är svårt att säga, jag kommer att försöka svara på frågor och kommentarer så fort jag ser dem men den övriga informationen är beroende av hur snabbt myndigheterna jobbar och svarar på mejl och brev. Men förhoppningsvis blir det bra action.
Tror du att du är apoteksägare om ett år?
? Nej. Det är kanske ett oväntat svar med tanke på att vi drar igång den här bloggcirkusen men den nya marknaden är så mycket mer än bara butiken apoteket. Jag satsar i dag helhjärtat på Health Solutions och vi ser inte apoteksägande som en viktig del i vår verksamhet. Men däremot finns det mängder med saker kring läkemedel, kvalitet och läkemedelsdistribution som vi är intresserade av och allt kommer att förändras den 1 januari 2009. Och apoteksverksamheten är extremt viktig för att få ut den evidensbaserade medicinen i verkligheten, och det är det jag vill ägna mig åt.
Gå dirket till bloggen.
Inga läkemedel i maten
Livsmedelsverket har främst analyserat prover tagna från djur som skulle kunna vara behandlade med veterinärmedicinska preparat. De har specifikt letat efter injektionsmärken i halsen och djur med juverinflammation men i övrigt har provtagningarna skett slumpmässigt.
Av drygt 9 000 prover innehöll fyra för höga penicillinvärden under 2007. Av dem kom tre prover från njure från nötkreatur och ett från gårdsmjölk. Två av fallen med penicillin i njurarna har lämnats till åklagare. Resultatet liknar det från förra året. Då innehöll två njurprov och två mjölkprov penicillinnivåer som överskred gränsvärdena.
Analysresultaten redovisas till EU-kommissionen som samlar resultat från samtliga EU-länder på sin webbplats. De färskaste dokumenten som finns tillgängliga där idag är dock från 2005.
Gratis hiv-läkemedel minskade dödstalet
Malawi, i södra Afrika, är ett av de länder som är hårdast drabbat av hiv och aids. Varje år dör omkring 800 000 till följd av sjukdomen. Mellan 2002 och 2006 studerade en grupp forskare mortaliteten i landet bland
32 000 vuxna individer. Under de sista åtta månaderna av observationsperioden fanns gratis antiretrovirala hiv-läkemedel tillgängliga via en klinik som öppnat i Karonga Town.
I studiegruppen minskade mortaliteten under dessa åtta månader med tio procent ? men en sänkning av dödssiffran var detekterbar även på populationsnivå.
– Jag tror inte att människor förväntade sig att se en effekt så snabbt, säger Judith Glynn vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, en av forskarna bakom studien, till nyhetsbyrån Reuters.
Minskningen av mortaliteten skedde bland individer i åldern 15 till 59 år. Hos dem som var äldre än 60 år sågs ingen förändring.
Riksdagen sa ja till försäljning av Apoteket
Beslutet idag innebär att regeringen nu kan bilda det
planerade moderbolaget till Apoteket AB. Alla företagets aktier kommer att
flyttas över till moderbolaget, och det är ifrån moderbolaget som en framtida
försäljning av delar av Apoteket kommer att ske. Riksdagsledamöterna röstade
enligt sina partilinjer, och totalt blev det 147 röster för förslaget och 139
emot.
Under eftermiddagen har propositionen debatterats i
kammaren. Ylva Johansson (s) kritiserade alliansen för att driva frågan om
apoteksmonopolet på ett odemokratiskt sätt. Detta eftersom regeringen först tar
fram en proposition om utförsäljning av Apoteket innan riksdagen fått rösta om
själva omregleringen.
Socialminister Göran Hägglund svarade på kritiken:
? Grunden till er kritik är att ni inte gillar att fler ska få öppna apotek. Om
vi hade gjort det på ett annat sätt hade ni hittat något annat att kritisera.
Göran Hägglund fick också frågor om regeringen planerar att
genomföra den prismodell som finns i Apoteksmarknadsutredningens
huvudbetänkande.
? Det kan jag inte svara på ännu, vi ska diskutera oss fram till en bra
lösning, svarade han på det.
I sitt anförande sa socialministern att dagens omröstning var
viktig för att se om regeringen har riksdagens stöd för att kunna gå vidare med planerna på en omreglering av
marknaden. Att så är fallet visade alltså sedan omröstningen.
Ingen subvention för bisfosfonat
Bonviva är ett bisfosfonatpreparat som används vid behandling av benskörhet. När Roche, företaget bakom läkemedlet, inte fick igenom sin ansökan om subvention till LFN valde det att vända sig till länsrätten. Men även denna instans tyckte att det höga priset var omotiverat och har nu avslagit företagets överklagande.
Roche har inte kunnat visa att Bonviva är mer effektivt än liknande preparat som ingår i högkostnadsskyddet, trots att priset är högre, enligt LFN.
Billigast generika finns i Danmark
Prisnivåerna på generika låg 17 procent högre i Sverige än i Danmark 2007. Det är en av slutsatserna i en undersökning av Danmarks Apotekerforening, där prisnivåerna i Danmark, Sverige och Norge har analyserats, med utgångspunkt i den danska konsumtionen av läkemedelskopior. Norge låg 7 procent högre än Danmark.
En undersökning från Leuven Universitet i Belgen visar att Danmark har de lägsta generikapriserna även jämfört med flera andra europeiska länder, bland annat Frankrike och Tyskland, enligt Danmarks Apotekerforening.
Per Nielsen, ansvarig för analysen, tror att förklaringen är en kombination av två faktorer.
– Dels måste apoteken sälja den billigaste kopian av ett läkemedel som finns på marknaden, dels konkurrerar läkemedelsföretagen intensivt om att bli billigast i en viss prisperiod. Företagen vet att om de erbjuder det billigaste alternativet inför en ny prisperiod så kommer de att dominera marknaden på sitt område i fjorton dagar framåt, förklarar han.
Utbytessystemet med den resulterande konkurrensen och prispressen finns även i Sverige men här får apoteken sälja en billig kopia som finns i lager även om det finns ännu billigare alternativ på marknaden. Samtidigt kommer prislistan ut en gång i månaden i Sverige, jämfört med varannan vecka i Danmark.
Analysen visar även att Danmark är det land i världen där generika har den största marknadsandelen ? 55 procent av alla läkemedel som säljs på apotek i Danmark är kopior, mätt i mängd. Men trots det står de bara för omkring 18 procent av läkemedelskostnaderna.
Svenskarna säger nej till utförsäljning
Sämre service, höjda priser och minskat antal arbetstillfällen skulle bli följden av en utförsäljning av Apoteket, tror svenskarna. Detta skriver Janne Rudén, förbundsordförande för Seko, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Seko har i samarbete med undersökningsföretaget Novus Opinion låtit intervjua 2 000 personer i åldern 18 till 65 år för att få reda på deras inställning till statligt ägande. Resultatet visar att Posten, Apoteket och SJ ligger i topp i listan över de bolag som svenskarna inte vill privatisera.
Finansmarknadsminister Mats Odell tror dock att människors oro inför breddat eller utländskt ägande kommer att minska ?när de ser apotek i varje gathörn eller i andra länder?, skriver Dagens Nyheter.
Enligt undersökningen var 25 procent av de tillfrågade positiva till en total utförsäljning av Apoteket.
Malarialäkemedel håller inte måttet
För drygt två år sedan gick WHO ut med nya riktlinjer vid behandling av malaria, där artemisinin-baserad kombinationsterapi är att föredra. Monoterapi med artemisinin rekommenderas inte, eftersom det fungerar sämre och leder till resistensutveckling hos malariaparasiterna.
I en studie publicerad i tidskriften Plos One framkommer att 33 procent av en grupp testade malarialäkemedel var just artemisinin-baserade monoterapier. Forskarna har besökt ett antal försäljningsställen i sex länder i Afrika och låtsats föreställa kunder. De har bett om en förpackning av alla tillgängliga malariamediciner som finns inne, utom klorokin, och dessa har sedan testats.
Förutom att omkring en tredjedel av de 195 förpackningarna innehöll läkemedel som alltså var olämpliga utifrån WHO:s riktlinjer, föll även 35 procent när det gällde kvaliteten. Endera innehöll de inte tillräckligt hög nivå av farmacevtiskt aktiv substans eller också löste de inte upp sig som de skulle.
Forskarna menar att dessa underkända läkemedel äventyrar patienternas säkerhet samtidigt som framtida malariabehandling hotas av resistensutvecklingen. Att WHO har agerat är inte tillräckligt utan även andra internationella organ måste utöva påtryckningar för att få till stånd en förändring, menar de. Dessutom anser de att enkla läkemedelstest borde kunna genomföras på lokal nivå för att öka kontrollen.
Apotekskedja à la Ica
Redan idag stödjer Sveriges Farmacevtförbund 38 egenföretagare som är verksamma inom mycket skilda områden ? alltifrån it-stöd till hälsokost. Men inför omregleringen vill förbundet ge de medlemmar som är intresserade av att starta egna apotek extra hjälp utanför ramen för förbundsverksamheten, via ett servicebolag.
– Om två veckor ska styrelsen ta ställning till steg ett ? själva bildandet av bolaget. Sedan ska konceptet utvecklas vidare. Verksamheten måste anpassas efter hur marknaden kommer att se ut efter omregleringen. Men det är efterfrågan från medlemmarna som ska styra utvecklingen, inte förbundet, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.
Handelns utredningsinstitut har på uppdrag av Sveriges Farmacevtförbund undersökt hur en omreglering av apoteksmarknaden skulle kunna ske rent praktiskt. Framför allt har man tittat på hur småföretagandet ska kunna stimuleras om flera stora aktörer gör entré. Enligt rapporten kommer den marknadsandel som inte stannar kvar i Apoteket AB att delas upp mellan två till tre utländska apotekskedjor, oberoende apoteksaktörer och en frivillig kedja.
En lösning som presenteras i rapporten går ut på att Sveriges Farmacevtförbund ska bilda en sådan frivillig apotekskedja inspirerad av Ica. Denna modell skulle göra det möjligt för enskilda apotekare att köpa in sig i ett apotek till en låg kostnad medan ett bolag, Apotekarne AB, äger större delen av företaget och ansvarar för inköp och logistik och så vidare. Med tiden ska nästan hela ägandet föras över till den enskilde apotekaren.
– Vill medlemmarna ha en Ica-modell kommer servicebolaget att försöka sy ihop ett sådant paket. Att vi går ut med den här informationen nu är faktiskt ett sätt för oss att få respons på idén. Hittills har många hört av sig och nästan varje dag får vi samtal från medlemmar som funderar på att starta eget. Den politiska processen har gått så långt att det inte finns någon återvändo och därför måste vi anpassa oss därefter, säger Lennart Axelsson.
Rapporten från Handelns utredningsinstitut innehåller inte bara råd och rekommendationer utan bjuder även på en del aha-upplevelser, enligt Lennart Axelsson.
– Det var lite förvånande att se att de mindre apoteken är riktigt lönsamma jämfört med de stora. Och efter att ha tagit del av rapporten kan jag direkt dementera att glesbygdsapoteken inte skulle vara lönsamma. Det är de visst och jag tror att de kommer att bli eftertraktade efter omregleringen, säger han.
Smärtstillande kan skydda mot Alzheimers
Nästan 50 000 äldre män med Alzheimers sjukdom och knappt 200 000 utan har ingått i en femårsstudie där forskarna har tittat på användningen av smärtstillande läkemedel av typen NSAID.
Studien visar bland annat att de personer som använde ibuprofen i mer än fem år löpte mer än 40 procents mindre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Och ju längre ibuprofen användes, desto mindre blev risken. Andra NSAID minskade också sjukdomsrisken något medan till exempel celecoxib inte påverkade den alls.
Resultaten tyder alltså på att alla NSAID inte verkar på samma sätt när det gäller Alzheimers sjukdom. En förklaring kan också vara att ibuprofen används i så pass mycket högre grad än de andra substanserna. Ytterligare en möjlighet är att det finns en gemensam nämnare bland de människor som väljer att använda NSAID ? utöver själva läkemedlet ? som är den egentliga förklaringen till den sänkta risken för Alzheimers sjukdom.
NSAID har välkända biverkningar och en av forskarna, Steven Vlad, säger till BBC News att prövningar måste göras för att klargöra riskerna och fördelarna med användningen. Upptäckten innebär inte att patienter ska börja äta ibuprofen för att skydda sig mot demens.
Ingen läkemedelsförsäljning på veterinärklinik
Apoteksmarknadsutredningen har gått igenom det veterinärmedicinska området för att se om det behövs några särskilda bestämmelser för handel med djurläkemedel.
I stora drag går majoriteten av de förslag som finns i tidigare delbetänkanden även att tillämpa när det gäller läkemedel för djur, enligt utredningen. Målet har också varit en så enhetlig reglering som möjligt. Men till exempel bör det finnas en tillsyn över farmacevter som expedierar djurläkemedel och åtgärder måste kunna vidtas om skyldigheterna inte följs. Denna fråga behöver ses över separat, menar utredningen.
Utredningen påpekar också att Läkemedelsverket och Jordbruksverket kanske behöver se över reglerna för så kallade jourdoser, läkemedel som lämnas ut i liten mängd vid behandlingstillfället för att täcka patientens tillfälliga behov tills kunden når ett apotek. Det ska dock vara möjligt att lämna ut jourdoser till djur även på en omreglerad marknad.
Johan Beck-Friis, informationschef för Sveriges Veterinärförbund, ser jourdoserna som en kompromiss från utredningens sida. Önskemålet från Sveriges Veterinärförbund handlade egentligen om att det skulle bli möjligt att sälja både receptbelagda och receptfria läkemedel direkt på veterinärklinikerna.
– En djurägare som får ett recept på en veterinärklinik måste ofta åka långa sträckor för att hämta ut läkemedlet, vilket både är besvärligt för kunden och gör att behandlingen av djuret dröjer. Kanske hinner sjukdomstillståndet förvärras så pass att det blir nödvändigt med ett nytt besök hos veterinären bara för att läkemedlet inte har funnits tillgängligt, säger han.
Helena Nilsson, huvudsekreterare för Apoteksmarknadsutredningen, hänvisar till att utredningen följer linjen i huvudbetänkandet.
– Precis som andra förskrivare, till exempel läkare, får veterinärer enligt förslaget inte driva apotek. Däremot finns det ingenting som hindrar att kliniken har ett samarbete med ett apotek som etableras i närheten, säger hon.
För närvarande är det inte möjligt för apotek att bedriva detaljhandel med enbart läkemedel för djur men utredningen ser fördelar med en viss specialisering. En inriktning på läkemedel för behandling av djur skulle kunna leda till högre kompetens hos personalen och ökad tillgänglighet för kunderna, menar utredningen.
Utredningen har också kommit fram till att prissättningen av läkemedel för djur bör fortsätta att vara fri och inte reglerad.
Nytt avtal för apoteksanställda
Farmaciförbundet har krävt en löneökning på 8,4 procent på två år och en höjning av lägstalönerna till 16400 kronor. Arbetsgivarparten Almega har från sin sida krävt en övergång till 40-timmarsvecka från nuvarande 37,5 timmar för en heltid.
Förhandlingarna har nu landat i ett avtal med en löneökning på 3,4 procent i år, men med bibehållen 37,5-timmarsvecka. Parterna har också kommit överens om att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över kollektivatalet inför nästa år. Målet är ett branschavtal för hela apoteksmarknaden.
Misslyckat möte om läkemedel till fattiga
En arbetsgrupp från WHO har under två år arbetat med att ta
fram förslag på hur man kan främja forskning och utveckling inom medicinska
områden som framförallt drabbar fattiga länder. Parallellt med gruppens arbete
har man hållit tre internationella möten där förslagen har förhandlats. Det
andra mötet hölls i november förra året. Målet var då att enas om en handlingsplan
som WHO kunde rösta igenom på nästa World Health Assembly
som hålls om några veckor. Men förhandlingarna strandade och länderna kom
överens om att ha ytterligare ett möte.
Men även detta möte, som alltså avslutades i lördags,
slutade i få konkreta åtgärder enligt Läkare utan gränser. Till Sveriges radio
Ekot säger organisationen att flera konkreta förslag, som att till exempel att starta
en global fond för forskning och utveckling ströks.
Förhandlingarna kommer enligt Läkare utan gränser fortstätta
på World Health Assembly där WHO drar upp riktlinjerna för
organisationens fortsatta arbete.
Konkurrensverket lägger ner stridsyxan
Det var framförallt efter turerna kring Apotekets samarbete
med det amerikanska grossistföretaget Medco som Konkurrensverket, KKV, i juni
förra året inledde en granskning av Apotekets agerande. Verket ville undersök
om Apotekets planer skulle hindra en bra konkurrens på den kommande
marknaden.
Konkurrensverkets granskning har inneburit flera strider med
Apoteket om vilken information företaget egentligen måste lämna ut. I höstas
landade den frågan slutligen hos regeringen.
Men Konkurrensverket backar nu från sina krav och anser att
de fått svar på sina frågor. I sin rapport skriver de att Apotekets agerande inte
hindrar en välfungerande marknad. Om samarbetet med Medco skriver KKV att de anser
att Apotekets tidiga planer på att starta en receptfabrik troligtvis hade varit
dåligt för konkurrensen, men att de Apoteket nu lagt de planerna på is. Det
avtal som nu finns mellan Apoteket och Medco handlar framförallt om ett elektroniskt
förskrivningsstöd som efter omregleringen ska hamna i det servicebolag som ska
serva alla apotek på marknaden. Därmed anser inte KKV att det avtalet ger
Apoteket några fördelar som kan skada konkurrensen.
Stärkta misstankar om förfalskat heparin
I ett vittnesmål igår skrev amerikanska läkemedelsverket,
FDA, att deras arbetshypotes just nu är att kontaminationen är medveten. I
vissa partier av heparin har en tredjedel varit kontaminerat, och FDA anser att
det är osannolikt att det skett av misstag.
Redan för två veckor sedan hintade FDA:s chef Andrew von
Eisenbach att myndigheten misstänker förfalskning. Men nu går de alltså ut
officiellt med den teorin och fler och fler amerikanska experter börjar nu instämma
i den teorin, skriver New York Times.
Även det företag som försett Baxter med det kontaminerade
heparinet, Scientific Protein Laboratories, tror nu att en medveten förfalskning
skett hos någon av deras underleverantörer.
För närvarande anser FDA att 81 dödsfall kan kopplas till det
kontaminerade heparinet och flera hundra fall av allvarliga allergiska
reaktioner.