Berry har handlat läkemedel på internet sedan mitten av 1990-talet. Främst köper han preparat som i Sverige är klassade som läkemedel, men som FDA ser som hälsokostpreparat, till exempel melatonin och DHEA, dehydroepiandrosteron.
Berry har beställt från samma firma hela tiden; en amerikansk hemsida han funnit tillförlitlig. Bara en gång under de här 15 åren har försändelsen, ett diskret brunt paket, fastnat i tullen.
Så Berry kan nog beskrivas som en av pionjärerna. Då när han började handla på nätet fanns det inte så många leverantörer.
? Men skulle jag gå ut på nätet idag och leta skulle jag nog vara försiktig.
Sedan han fann sin försäljningsplats har utbudet av hemsidor och spammail som säljer läkemedel, bantnings- och hälsokostpreparat fullkomligt exploderat. Och i följdvattnet har också riskerna med förfalskade läkemedel, som tidigare främst varit ett u-landsproblem, blivit en realitet också i Europa och Sverige. Enligt världshälsoorganisationen, WHO, består uppskattningsvis hälften av den oseriösa handeln på internet av förfalskade läkemedel. Med oseriös menar man då att det saknas kontaktuppgifter på sajterna. Och summorna som omsätts i näthandeln med läkemedel är enorma. En del spår att den kan bli lika lönsam som narkotika-, sex- och vapenhandeln. WHO beräknar att handeln kommer att uppgå till 75 miljarder dollar globalt 2010, vilket om prognosen håller, är en ökning med 90 procent sedan 2005.
När svenskarna nu ska lära sig att inte handla läkemedel på nätet är det säkerhetsargumentet som dominerar: tabletter från nätet kan vara farliga. Men i begreppet förfalskade gömmer sig inte bara produkter som innehåller andra substanser eller andra doser än vad som påstås. Begreppet rymmer också generika som är olagligt tillverkade, rena piratkopior alltså. Och än så länge är det ingen som tagit reda på hur mycket av handeln som är en ren piratmarknad, och hur mycket som är produkter med felaktiga substanser och doseringar.
Ett tydligt exempel är en analys av den europeiska organisationen European Alliance for Access to Safe Medicines. De fann till exempel att av 36 receptbelagda läkemedel beställda från illegala nätapotek var 62 procent falska. Men vad som var piratkopior och vad som var fel kemi framgår inte. I rapporten skriver organisationen att läkemedel kan vara falska även om de från början är original, på samma sätt som en stulen BMW fortfarande är en BMW. »En förfalskad medicin kan vara kemiskt identisk med originalet, trots det, är det faktiskt en förfalskning på samma sätt som en original-BMW blir illegal om den säljs med fel nummerplåtar och falska dokument«, är organisationens pedagogiska vinkel.
Förfalskade läkemedel som säljs via nätet är med andra ord inte enbart ett medicinskt hot. Visserligen juridiskt falska men i praktiken likvärdiga kopior blir ett ekonomiskt problem för den etablerade läkemedelsindustrin och deras försvar av sina patent. För läkemedelsbranschen som är mycket engagerad i att komma åt den här marknaden finns alltså också högst påtagliga ekonomiska skäl.
Anita Finne Grahnén på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, tillstår att det är ett problem i en tid när, som hon beskriver det, respekten för patent luckras upp.
Och det är väl bland annat här en av utmaningarna ligger; att övertyga en internet?handlande befolkning om skillnaden mellan att köpa en piratkopierad DVD eller Gucchi-väska och läkemedlet Cialis.
Och även om ett läkemedel från en illegal nätsida kan ha varit »äkta« från början eller en piratkopia finns det en mängd fallgropar på vägen till kunden, påpekar Kerstin Hjalmarsson, som är utredare på Läkemedelsverket och chef för den grupp, Olaga gruppen, som arbetar med att strypa den olagliga handeln.
? Vi har oerhört rigorösa bestämmelser för hur läkemedel ska tillverkas, lagras, distribueras, försäljas, och så vidare. Det är ju därför vi har övervakande myndigheter som kontrollerar och godkänner läkemedel
Ett problem i det sammanhanget är förstås, medger hon, att det inte är allmänt känt att det finns ett läkemedelsverk som har den här tillsynen och kontrollen.
? Man till och med förväxlar oss med livsmedelsverket?
Vilket väl då också är en pedagogisk utmaning; Att göra myndigheten allmänt känd och övertyga om dess betydelse. Det är också Läkemedelsverket som fått 25 miljoner kronor av socialdepartementet för att ansvara för kampanjen mot den olagliga handeln.
Trots att olaglig internethandel pågått i mer än 15 år är det först nyligen som nätförsäljare blivit fällda i domstol. Svea hovrätt skärpte nyligen straffen för en liga som via nätet bedrivit en omfattande handel med narkotikaklassade och andra receptbelagda läkemedel. Åklagaren beräknade att ligan sålt läkemedel för cirka 40 miljoner kronor innan de åkte fast, åtminstone hälften av intäkterna kom från försäljning av icke narkotikaklassade, men receptbelagda mediciner.
Huvudmännen dömdes till åtta års fängelse.
? Främst för narkotikabrott, men ungefär ett av åren för olaga läkemedelshandel, säger kammaråklagare Chatrine Rudström.
I tingsrättsdomen gick huvudmännen fria från handeln som gällde andra medel än de narkotiska.
? I hovrätten kunde jag visa att verksamheten bedrivits från Sverige och att hemsidorna sköttes från Sverige där huvudmännen var bosatta. Eftersom det här är en global handel måste ju det lands lagar varifrån varorna bjuds ut gälla, menade jag.
Juridiskt sett är olaglig försäljning av läkemedel inte att betrakta som något allvarligare brott. Idag är minimistraffet för grovt narkotikabrott två år och maxstraffet för olaga läkemedelshandel två år, vilket förklarar det korta straffet för försäljning av läkemedel som inte är narkotikaklassade.
Både i EU och i Sverige diskuteras en höjning av straffsatserna för den olagliga läkemedelshandeln. Lif vill till exempel att straffet ska hamna på samma nivå som för handel med dopingpreparat, där maxstraffet är fyra år.
Men det går att ha en positiv syn på näthandeln också. Medan Anita Finne Grahnén på Lif beskriver den illegala handeln på nätet som en tickande bomb väljer omvärldsanalytikern Mats Olsson att beskriva internethandeln som en vildvuxen skog. Riskerna med falska och dåliga varor är förstås ett allvarligt problem. Men vana och medvetna internetanvändare, de han kallar internetinfödingar, kan ta sig fram mellan blindskären, menar han.
? Man vänder sig till en community på nätet eller diskuterar med vänner i verkligheten och får råd och tips om säkra och mindre säkra försäljare.
I dagens kommunikationsvärld, nedlusad med marknadsföring, vänder man sig till dem man litar på.
Berry och flera med honom är ett exempel på det Mats Olsson brukar beskriva som morgondagens hälsokonsumenter.
? Vi har gått från ett samhälle där man strävat efter att överleva till ett där det handlar om att må bättre än bra.
Informationssökning på nätet har blivit en möjlighet att åstadkomma detta och i förlängningen att också köpa det man anser sig behöva för att göra det. I en globaliserad värld blir förstås också nationella restriktioner allt uddlösare.
? Med tiden kommer också den här vildvuxna marknaden att stabiliseras och man kommer troligen att hitta ett system för att säkra handelsplatser som är OK. Den här processen kommer att ha sin gång.
Sedan flera år driver »Thomas« en svensk sajt som han just beskriver som en guide till säkra handelsplatser. Han säljer inte själv läkemedlen utan länkar vidare till några han funnit »relativt trygga« och får betalt för kunder som länkar vidare till försäljningssajterna via hans hemsida.
? De senaste två åren har jag haft konstant 5 000 besök i månaden. Men när en tidning skriver om »så lätt köpte vår repor?ter medicin på nätet« kan det bli 5 000 besök på en dag.
Hemsidan informerar i första hand om vägar till att skaffa så kallade livsstilsläkemedel som potensmedel, bantnings- och rökavvänjningsläkemedel.
»Min övertygelse är att människor är kapabla att väga de risker som finns mot sin livssituation, i vilket fall är onlineapotek en realitet idag« konstaterar han på sin hemsida.
Enligt Läkemedelsverket marknadsför sajten receptbelagda läkemedel och bryter därmed mot lagen.
Samtidigt som Läkemedelsverket, liksom flera andra EU-länders myndigheter, jagar illegala försäljare och varnar köparna för riskerna, pågår diskussioner om hur man ska säkra en legal handel via internet?apotek.
Den ena sidan av problemet är att medlen som säljs via sajter till stor del är falska, den andra att marknaden bygger på försäljning av receptbelagda läkemedel som enligt lag ska förskrivas. En del av de mer apoteksliknande sajterna har också något de beskriver som online konsultation, oftast med anonyma förskrivare som påstås vara behöriga läkare.
Men även om det här idag är en illegal verksamhet är förstås konsultationer och förskrivning via nätet något som behöver diskuteras, påpekar Mats Olsson.
? Hur mycket man ska förenkla konsultationerna i framtiden är en viktig fråga.
På EU-nivå diskuteras bland annat skärpt straff, förbud mot ompaketering av läkemedel men också certifiering av internetapotek för att komma åt den illegala handeln. I Storbritannien har en sådan certifieringen redan börjat och ett drygt 70-tal brittiska internetapotek är idag certifierade av Royal Pharmaceutical Society. Åtminstone ett av dem, Pharmacy2U, har också en länk till en online-konsultation. Förskrivningar från den här online-praktiken, som enbart hjälper till med det man beskriver som »lättbehandlade« problem som potensproblem, håravfall, överviktsproblem och influensa expedieras av det certifierade apoteket. Och en studie från USA nyligen visade att det tycks minst lika säkert med konsultation över nätet, åtminstone när det gäller erektionsproblem som var den studerade diagnosen. Av de 500 patienter som fått sitt recept över nätet hade fler fått personliga instruktioner än de som träffat läkare öga mot öga?
Processen tycks alltså vara igång.
