Det är den amerikanska pensionärsorganisationen AARP, American Association for Retired People, som just släppt en ekonomisk rapport om läkemedelspriser. I topp ligger de så kallade specialläkemedlen som ofta tillverkas av biotechföretag. För dessa landar kostnaderna per patient och år ofta på tiotals tusen dollar och enligt rapporten fortsätter de att bli dyrare.
AARP har gått igenom 140 specialläkemedel för behandling av bland annat cancer, MS och rematoid artrit och tittat på prisförändringarna de senaste åren. Bara under 2007 steg priset på dessa preparat med 8,7 procent vilket är tre gåger så mycket som inflationen i USA. Priset på andra receptbelagda läkemedel stag med 7,4 procent och för generiska produkter föll priset med 9,6 procent samma period.
De höga priserna på specialläkemedlen har ifrågasatts av både Wall Streetanalytiker och från statligt håll i USA. Industrin försvarar sig med att de extremt höga kostnaderna för att forska fram dem och de små patientgrupperna gör prisbilden till vad den är. Men, skriver AARP i sin rapport, även produkter som funnits på marknaden under flera år ökar i pris. En genomgång av 112 vanliga specialläkemedel visar att priset i genomsnitt steg med 43 procent mellan 2003 och 2007.
– Genom att fortsätta höja priset på dessa läkemedel lägger tillverkarna en tung börda på patienter med kroniska sjukdomar som har mämst möjlighet att betala för dem, sade chefen för AARP John Rother till Wall Street Journal.
Årlig arkivering 2008
De dyraste läkemedlen blir ännu dyrare
FDA uppmärksammar dödsrisk vid Eprexbehandling
Det är med anledning av att det amerikanska läkemedelsverket, FDA, gör en genomgång av säkerhetsföreskrifterna för Johnson & Johnson:s Eprex (epoetin alfa) som uppgifterna uppmärksammats. Under genomgången har myndigheten fått ta del av en tysk studie som visar att risken att dö ökar för de strokepatienter som fått epoetin alfa.
Epoetin alfa är godkänt både i Europa och i USA för behandling av blodbrist hos vissa patienter. I studien som genomfördes i Tyskland ville man undersöka om läkemedlet också kunde ha en positiv effekt för tillfrisknandet av patienter som drabbats av ischemisk stroke, en indikation som preparatet inte är godkänt för idag.
I studien ingick 522 patienter som antingen fick intravenöst Eprex under tre dagar (40,000 enheter/dygn) eller placebo. Efter 90 dagar hade 16 procent av de som fick Eprex avlidit järmfört med 6 procent av dem i placebogruppen. Hälften av de som avled i Eprexgruppen gjorde det inom en vecka efter att behandlingen påbörjats.
FDA meddelar att resultatet inte betyder att förskrivare ska sluta med Eprex för de indikationer de är godkänt för idag. Men eftersom liknande studier pågår på andra håll så bör patienter i dessa studier kontrolleras noga, skriver FDA i ett utlåtande. Myndigheten väntas få mer data inom de närmaste veckorna och kommer med ett slutgiltigt uttalande då.
Blodtryckssänkare kan skydda mot ögonsjukdom
Det är tre studier av totalt 5 231 patienter runt om i världen som publiceras i två artiklar i the Lancet som visar att Atacand (kandesartan) kan minska risken för retinopati.
I två av studierna, Direct-Prevent 1 och Direct-Protect 1, undersöktes om kandesartan minskade risken för patienter med typ 1-diabetes att utveckla retinopati och om det minskade utvecklingstakten hos dem som redan drabbats av förändringar i näthinnan. I den tredje studien, Direct-Protect 2, tittade forskarna på om patienter med typ 2-diabetes som drabbats av retinopati, kunde bli bättre genom att äta kandesartan.
Personerna följdes upp i drygt 4,5 år och resultaten visade att i gruppen som hade ty 1-diabetes och som inte börjat utveckla retinopati när studien inleddes, hade de som behandlades med kandesartan en något mindre risk att utveckla förändringarna i näthinnan. Hos de som redan börjat utveckla retinopati syntes dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gällde att bromsa sjukdomens utveckling.
Resultaten i Direct-Protect 2 var mer lovande. Hos de patienter med typ 2-diabetes som börjat utveckla retinopati och som fick kandesartan syntes en högre chans för att sjukdomen gick tillbaka än i placebogruppen.
Författarna skriver själva i en kommentar till artikeln att ett viktigt budskap är att det främst är i de tidiga stadierna av retinopati som kandesartan är en användbar behandling.
Merck Sharp & Dohme skär ner
Läkemedelsföretaget Merck Sharp & Dohme, MSD, drar ner på personalstyrkan i Sverige. Företaget kommer att satsa mer regionalt och kommer också att säga upp personer för att höja lönsamheten efter krav från det amerikanska moderbolaget.
Bakom beslutet ligger enligt vd Karin Bernadotte beslut om vilka läkemedel som ska användas allt oftare fattas på regional nivå. MSD har idag sex regionala chefer ute i landet som kommer att få ökat ansvar för kontakt med sjukvård, politiker och intresseorganisationer.
– Totalt kommer 37 tjänster att försvinna, men det är inte klart hur många personer det handlar om. Vi kommer att göra förändringarinom företaget som innebär att vi förstärker den affärsmodell vi nu arbetar efter med tydligt regionalt fokus, säger Tommy Ringart, informationschef på MSD i Sverige.
MSD i Sverige är dotterbolag till det amerikanska läkemedelsföretaget Merck & Co Inc. Och har cirka 200 anställda idag. De tjänster som nu kommer att försvinna är först och främst på konsulentsidan.
Usel rådgivning på brittiska apotek
Det är ett oberoende företag som undersökt bemötandet på ett antal apotek i Storbritannien. Genom att skicka ut testpersoner med uppdrag att köpa vissa typer av läkemedel och se vilken typ av information och vägledning de får har de kommit fram till ett resultat som är under all förväntan. Sämst var rådgivningen på mindre och oberoende apotek, skriver nättidningen Pharma Adhoc.
Testpersonerna hade i uppdrag att köpa ett av tre läkemedel som enligt föreskrifter kräver extra information och personlig rådgivning av kompetens personal. Den första gruppen var unga kvinnor som skulle köpa ett så kallat akut p-piller. Där förväntas en utbildad apotekare ta med sig kunden in i ett avskilt rum för att informera om preventivmedel och risker med könssjukdomar.
Det andra scenariot var personer som ville köpa Imigran (suatriptan 50mg). I dessa fall ska personal enligt riktlinjer från det brittiska läkemedelsverket, ställa frågor för att försäkra sig om att patienten har migrän och inte någon annan form av huvudvärk. Men i de flesta fall fick testpersonerna inga frågor alls utan kunde köpa preparatet ändå.
Det tredje testet handlade om att personer skulle köpa läkemedel mot diarré som de uppgav hade pågått sedan de kom hem från en resa till Malaysia för två veckor sedan. Här borde personalen uppmana patienten att söka läkare och informera om olika sjukdomsalternativ vilket de missade i flera fall.
Sämst resultat fick de mindre apotekskedjorna där 50 procent fick omdömet ?otillfredsställande?. Vid flera tillfällen fick testpersonerna ingen eller till och med felaktig information om läkemedlet och hur det ska tas. Den som klarade sig bäst var kedjan Alliance Boots som fick gott betyg, liksom de flesta apoteksavdelningar i större varuhus.
Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, säger att risken finns för ett liknande utveckling i Sverige.
– Man får vad man betalar för helt enkelt. Vill regeringen ha en bättre rådgivning ute på apoteken måste de vara beredda att betala för det. Ett av problemen i just Storbritannien är att apoteken själva förhandlar om läkemedelspriserna vilket tar både tid och fokus från annan verksamhet, en sådan prismodell är inte önskvärd.
Hon säger också att resultatet är oroande men att det inte går att dra slutsatser av studien om att de stora kedjorna är bättre än de små på att informera.
– Spannet bland de oberoende är ju större, där finns de riktigt bra men också dåliga och vi vet inte hur de har valt de här apoteken. Det jag är mer förvånad över är att stora kedjor som Boots inte får bättre betyg, eftersom de har en organisation där tydliga riktlinjer borde kunna fungera.
EMEA vill skärpa varningstexten på Tysabri
Det är efter rapporter om att patienter som ätit Tysabri (natalizumab) drabbats av PML, en ovanlig infektion i hjärnan, som EMEA vill skärpa kontrollen. Rapporterna har handlat om två patienter som ätit Tysabri i över ett år. En av svårigheterna är att PML ger symptom som liknar de patienter får vid MS och kan därmed vara svår att upptäcka. I mitten av augusti bestämde EMEA:s avdelning för humanmedicin, CHMP, att det var dags att se över tillgängliga data och ta ställning till hur stora riskerna med Tysabri är.
Efter genomgången är CHMP:s besked att fördelarna med preparatet är större än nackdelarna och att det ska finnas kvar på marknaden, men att den ska förses med ytterligare varningstext om risken att drabbas av PML. De vill också att vårdpersonal och förskrivare blir extra uppmärksamma på de MS-pateinter som tar Tysabri. Dessutom föreslår de en uppdatering av riktlinjerna som finns för behandling av MS-patienter med Tysabri med tydlig information om hur man kan skilja på PML-symtomen från MS.
Tysabri som tillverkas av Biogen Idec och marknadsförs av Elan i Sverige är godkänt i både USA och Europa och ges till MS-patienter som inte svarar på betainterferon eller som har ett särskilt aggressivt sjukdomsförlopp. EMEA uppmanade redan tidigare i våras läkare och patienter att vara extra uppmärksamma på biverkningar av Tysabri. Anledningen var att det kommit ett 30-tal rapporter om leverskador på patienter som behandlats med läkemedlet.
CHMP:s rekommendation skickas nu till EU-kommissionen som ska ta ställning till förslaget.
Regeringen ger 13 miljoner mot djurförsök
Sverige har en bra lagstiftning för djurskydd och måna om att följa den. Men det behövs ytterligare satsningar metoder och teknikutveckling på djurfria metoder. Därför öronmärker regeringen 13 miljoner till sådana forskningsprojekt och för arbetet att stärka djurskyddet. Det skriver högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg och jordbruksminister Eskil Erlandsson i en debattartikel i Aftonbladet idag.
Budet kommer lagom till den internationella kongressen om djurfria metoder för att testa kemikaliers giftighet som hålls i veckan utanför Stockholm. Frågan om djurförsök har fått ökad aktualitet den senaste tiden, bland annat eftersom det under hösten väntas nya EU-regler för hur djur ska få användas i forskning. En viktig fråga är hur och om apor ska få användas som försöksdjur. Sverige anses ofta ligga i framkant vad gäller djurlagsstiftning men hur regler och lagar efterföljs ifrågasätts ofta av djurrättsorganisationer.
Svensk lag säger idag att djurförsök bara får användas om det inte finns alternativ. Från och med 2009 införs ett totalförbud mot att sälja kosmetika som har testats på djur.
Ministrarna skriver i artikeln att djurförsök behövs i många fall för att utveckla och testa nya läkemedel och att de nya pengarna också ska gå till att stärka skyddet för försöksdjuren.
Pfizer satsar på stamceller
Det var på den pågående stamcellskongressen, World Stem Cell Summit, i Winsconsin, som John McNeish, vd för Pfizer:s globala forsknings- och utvecklingsenhet lade fram företagets planer. Pfizer har redan tidigare använt sig av stamceller för bland annat att screena nya substanser men nu är alltså planen att utöka forskningen.
Enligt John McNeish handlar det om att odla och studera så kallade inducerade pluripotenta stamceller (iPS). Dessa är celler från till exempel mänsklig hud som genetiskt manipulerats till att likna
embryonala stamceller. Dessa hoppas man kunna styra till att bli specifika celler som sedan kan användas i behandling av en rad sjukdomar. Ett mål är att odla hjärtceller som skulle kunna hjälpa patienter med kronisk hjärtsvikt. För att åstadkomma detta kommer att etablera en grupp med ett 50-tal specielister inom stamcellsområdet och också starta samarbete med ett antal mindre biotechföretag och universitet som kan branschen.
Pfizer är inte det enda läkemedelsföretag som vill ägna sig åt stamceller. Förra året lanserade GlaxoSmithKline, Anstazeneca och Roche samarbetsprojektet ?Stamceller för säkrare läkemedel?. GSK meddelade också nyligen att de ska satsa 25 miljoner dollar på ett samarbetsprojekt med Harvard Stem Cell Institute.
Sen behandling vid stroke får mer stöd
I dag ges behandling med trombolys upp till tre timmar efter en ischemisk stroke. Senare behandling har varit starkt förknippad med blödningskomplikationer. Men nu pekar forskning på att det är säkert att behandla ända upp till 4,5 timmar efter ett slaganfall. Förra veckan presenterades en studie i the Lancet som visade att patienter som fått det propplösande medlet alteplas upp till 4,5 timmar efter stroke inte hade fler blödningskomplikationer eller löpte högre risk att dö än de som fick behandling inom tre timmar.
I veckans nummer av New England Journal of Medicine publiceras ytterligare data som pekar åt samma håll. I studien som utförts av bland andra forskare från Karolinska institutet ingick 821 patienter från 19 europeiska länder som drabbats av ischemisk stroke. Av dessa fick 418 alteplas (0.9 mg/kilo kroppsvikt) mellan 3 och 4,5 timmar efter slaganfallet och 403 patienter fick placebo. Innan det bestämdes vilken grupp patienterna hamnade i utfördes CT eller MRI för att utesluta dem som hade blödningar i kranium. Alla patienter eller juridiska ombud var tillfrågade om de ville vara med i studien.
När patienterna följdes upp efter tre månader var 52,4 procent av de som fått alteplas återställda medan det i placebogruppen bara var 45,2 procent. Det var något fler personer i alteplasgruppen som drabbades av inte blödningar men detta påverkade inte dödstalet.
Författarna till artikeln skriver i en kommentar att trombolysbehandling efter stroke är säkert upp till 4,5 timmar efter anfallet, men ju snabbare behandlingen sätts in desto bättre. Riktlinjerna för en eventuell ändring av trombylsbehandling kommer att diskuteras vid en internationell strokekonferens i Stockholm i november.
Låga priser på läkemedel i Sverige
OECD, samarbetsorganisationen för de trettio mest industrialiserade länderna, har nu kommit med sin slutrapport om prissättningen av läkemedel.
I den har man bland annat jämfört prisnivån på läkemedel .Tittar man på Apotekets utförsäljningspris hamnar Sverige på index 94, lägst av de nordiska länderna. Schweiz ligger högst med index 185 och Polen lägst på 68.
I rapporten förordas så kallad ?value-based pricing? där priser på läkemedel sätts i förhållande till det värde de har för användarna.
Prisnivån i Sverige är alltså låg, samtidigt visar rapporten att Sverige är det land där industrin tycks få jämförelsevis mycket bra betalt för sina produkter. 80 procent av försäljningspriset är betalning till industrin, vilket kan jämföras med Italien där 57 procent av försäljningspriset går till företagen. Att prisnivån totalt ligger relativt lågt i Sverige beror till exempel på att vi inte har någon moms, vilket i princip alla andra länder har och att Apoteket AB har en jämförelsevis låg vinst på försäljningen:17 procent. Men både Danmark och Norges apotek tar en något mindre del av totalpriset.
Organisationen konstaterar också att läkemedelsindustrin spelar stor roll för flera av OECD-ländernas ekonomi, speciellt nämner man Sverige och Schweiz.
Organisationen förordar mer av diskussion mellan tillverkare och köpare och nämner bland annat flexiblare prissättning och paketlösningar.
Företagen går till motattack om KOL-läkemedel
Metaanalysen i dagens JAMA visar att KOL-patienter
som behandlas med något av de två antikolinerga preparaten tiotropium (Spiriva)
eller ipratropium (Atrovent) löper en 58 procents förhöjd risk att drabbas av
hjärt- kärlsjukdom. En felaktig slutsats menar de två företag som säljer
preparaten, Pfizer och Boehringer Ingelheim.
läkemedlen är säkra. I ett pressmeddelande som sprids över hela världen
presenterar de idag data från deras egen studie UPLIFT. Resultat som skulle
presenterats på den kommande kongressen European Respiratory Societys i Berlin
i oktober. Resultaten visar enligt företagen att det inte finns någon risk för
dödsfall oavsett orsak, inte heller finns det någon ökad risk för hjärt-
kärlhändelser. Företagen kritiserar också metaanalysen i JAMA och menar bland
annat att den inte tar hänsyn till att patienter avbryter sitt deltagande i
förtid.
Författarna till JAMA-artikeln, Sonal Singh och
Curt Furberg, å sin sida går till ytterligare attack mot företagens utspel. I ett
utlåtande skriver de att ?En fundamental princip när man analyserar resultat
från randomiserade studier är att man räknar med alla patienter. Enda anledning
till att frångå den principen är om man vill få sina fynd att framstå som mer
fördelaktiga än de egentligen är.?
Forskarna menar att Pfizer och Boehringer
Ingelgheim har valt att exkludera randomiserade patienter från sina analyser. ?Detta
problematiska agerande verkar vara ett försök att undvika konsekvenserna av vår
korrekt genomförda och vetenskapligt granskade metaanalys?.
Ökad hjärtrisk med KOL-läkemedel
En vanlig behandling för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är antikolinergika. I Sverige är det den nyare och långtidsverkande tiotropium (Spiriva) som används mest. Ett annat alternativ är ipratropium (Atrovent) som måste tas flera gånger dagligen och som nu gett plats för tiotropium. Tidigare studier har visat på samband mellan en eventuell ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom för personer med KOL som behandlas med antikolinergika men entydiga resultat har varit svåra att få.
Nu har det på kort tid publicerats två artiklar som pekar på ett samband mellan antikolinergika och ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom hos KOL-patienter. Den ena studien, där svenska Curt Furberg professor i folkhälsovetenskap vid Wake Forest University är en av huvudförfattarna, publiceras i dagens JAMA. Det är en metaanalys som baserar sig på uppgifter från ett stort antal artiklar och studier och inkluderade totalt 14 783 patienter. I fokus låg sambandet antikolinergika och hjärt-kärlsjukdom. Enligt studien var risken att dö i en hjärt-kärlsjukdom hela 58 procent högre för KOL-patienter som tog antingen ipratropium eller tiotropium än de som inte gjorde det.
I den andra, som publicerades i förra veckan i tidsskriften Annals of Internal Medicine, har forskare gjort en analys av data från den amerikanska databasen Veterans Health Administration. Resultatet blev att KOL-patienter som tagit ipratropium löpte en 34 procent högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de som inte tog läkemedlet. Studien visade också att dödligheten var högre för patienter som tog teofyllin, en behandling som inte förekommer i Sverige idag.
Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Lunds Universitetssjukhus, säger att studierna pekar på en viktig fråga men att resultaten inte är något som ska få förskrivare att slå på larmklockan.
– Frågan om sambandet mellan hjärt-kärlsjukdomar och antikolinergika hos de här patienterna har diskuterats tidigare och frågan behöver belysas ytterligare. Men i dessa fall rör det sig om undersökningsmetoder som inte kan ge slutgiltigt svar på frågan. Det vore synd om det nu börjar varnas för de farliga KOL-medicinerna för så tydliga samband ser vi inte här, säger han.
En svårighet som Claes-Göran Löfdahl pekar på i framför allt studien i JAMA är att det inte är klargjort hur man har hanterat bortfall i studien och om de obehandlade patienter som har lämnat studien i förtid har drabbats av hjärt-kärlsjukdom efter att de lämnat studien. Dessa syns i så fall inte i resultaten. Men han trycker också på att det är ett viktigt observandum som pekar på någonting som bör undersökas i kontrollerade studier.
Claes-Göran Löfdahl tror inte att dessa studier kommer att få någon direkt betydelse för KOL-patienter i Sverige. Enligt honom kommer det i oktober presenteras ytterligare en stor studie vid ett möte för lungläkare i Berlin. Där har forskare under fyra år följt 6 000 KOL-patienter som antingen fått tiotropium eller placebo. Denna studie bör klargöra om behandling med tiotropium är förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Författarna till JAMA-artikeln skriver själva i en kommentar att det finns brister i en sådan stor metaanalys som den här. Men de menar att resultaten från studien visar på samband som måste undersökas närmare och att behandlande personal måste ta det i beaktning innan de skriver ut antikolinergika och väga mot fördelarna som behandlingen ger.
Tiotropium är ett av de mest använda antikolinerga preparaten i världen och har använts av ungefär 8 miljoner patienter sedan det först blev godkänt 2002.
Ingen subvention för Tyverb
Tyverb, som marknadsförs av företaget GlaxoSmithKline, har tagits fram för att behandla patienter med en långt framskriden bröstcancer. Den aktiva substansen lapatinib är en tyrosinkinashämmare som hämmar human epidermal tillväxtfaktorreceptor 1 (HER1) och HER2.
Läkemedlet ska ges i kombination med capecitabin (Xeloda) till patienter som tidigare behandlats med antracyklin,
taxan och trastuzumab (Herceptin). Dokumentationen avseende läkemedlets effekt ärbegränsad och EMEA har beviljat ett villkorligt godkännande.
Enligt TLV finns inte tillräckligt med dokumentation som visar att Tyverb skulle vara bättre än behandling med enbart capecitabin och de skriver att kostnaderna för läkemedlet är för höga för att det ska vara värt nyttan.
Få studier redovisas öppet
Forskargruppen har tittat på de 90 läkemedel som
godkändes av amerikanska läkemedelsverket FDA under åren 1998 till 2000. Totalt
har företagen bakom läkemedlen lämnat in 909 studier som
myndigheten använde som bas för sina godkännanden.
dessa studier publicerade i den vetenskapliga litteraturen på ett sätt som gick
att hitta via en sökning i PubMed och liknande databaser. Stora studier och
studier med positiva resultat var oftare publicerade. När forskarna klassificerade vilka av alla studier som var pivotala, det vill säga
nyckelstudier, så blev siffrar bättre. Av dessa är 76 procent publicerade
öppet.
läkemedelsstudier som publiceras i den vetenskapliga litteraturen finns det
många genomgångar som visar. Problemet har anses vara så allvarligt att det
sedan förra året finns en lag i USA som säger att företagen måste redovisa
öppet i en databas vilka studier de gjort, hur stora de var och vad resultaten
var.
Det är för att ha siffror på hur publikationen ser ut idag som forskarna nu
gjort den här genomgången. I artikeln diskuterar de vilken effekt den nya lagen
kan komma att få på publiceringsmönstret i framtiden. Risken är, menar
forskarna, att det kommer bli ännu större snedvridning eftersom företagen
alltid kan hänvisa till den öppna databasen om någon ifrågasätter dem. Men
databasen är inte alls lika informativ, varnar forskarna, eftersom varken metod
eller diskussion av resultaten finns med. Rapporten publiceras i veckans nummer av PloS Medicine.
Spanska läkare gör uppror mot läkemedelsföretagen
Den nystartade rörelsen kallar sig ?No gracias? eller ?Nej tack? på svenska. Anledningen till att den startat är att delar av den spanska läkarkåren upplever att läkemedelsindustrin har fått ett alltför stort inflytande över dem och resten av vården. Genom presenter, resor, utbildningar och till och med rena kontanter gör företagen sitt bästa för att få läkare att skriva ut just deras produkter. Enligt grundarna av rörelsen har sådana inslag blivit vardag för många läkare vilket underminerar deras trovärdighet.
Efter att spanska medier tidigare i år rapporterat om multinationella läkemedelsföretag som erbjuder spanska läkare gåvor och ersättningar tog debatten fart och proteströrelsen drog i gång.
– Syftet är att förändra förhållandet mellan läkemedelsindustrin, offentliga sjukvårdsgivare, vårdpersonal, patienter och medborgare, säger Carlos Ponte som är en av initiativtagarna till projektet till British Journal of Medicine.
Han är chef för en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i Oveido i norra Spanien och menar att det som sker i landet är en kulturförändring som allvarligt påverkar rationaliteten bakom förskrivningen av läkemedel.
Den spanska röreslen är ansluten till det internationella nätverket ?No free lunch? som är en sammanslutning av icke-vinstdrivande organisationer som vill uppmuntra sjukvårdspersonal att se till vetenskapliga resultat och inte till marknadsföring när de väljer en behandling. ?No gracias? växer sig allt starkare bland hälso- och sjukvårdspersonal i Spanien men fortfarande är det bara en minoritet bland läkarna som anslutit sig.
90 miljoner till omregleringen
Det är pengar till myndigheter som får ta över arbetsuppgifter som Apoteket AB tidigare ansvarat för, till exempel Giftinformationscentralens arbete och den läkemedelsoberoende informationen.
Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV behöver mer pengar i och med utökade arbetsuppgifter, 2008 har TLV fått 58 miljoner, nästa år är regeringens förslag 80 miljoner.
Bidraget till psykiatrin ska enligt budgetförslaget bli 893 miljoner de kommande tre åren, en ökning med 300 miljoner jämfört med i år.
Regeringens budgetförslag till läkemedelsförmånerna är 21 600 miljoner kronor för 2009 och beräknat till 21 800 kronor 2010