Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Dubbla förpackningar skydd mot förfalskning

Ingert Nilsson
-
0

I Europa har man vid ett flertal tillfällen beslagtagit förfalskningar i den legala distributionskedjan, säger Niklas Prager. Bland annat har man funnit förfalskningar av Pfizers Lipitor i England och Holland.

Visserligen är det ovanligt, i Sverige har inga sådana beslag gjorts. Men, menar Niklas Prager, det kan vara en tidsfråga.

– Vi har en lagstiftning på europeisk nivå som minimerar riskerna.

Men att det i Europa finns så få upptäckta fall inom den legala hanteringen menar han också beror på att myndigheterna inte arbetar med frågan.

– I England har den engelska läkemedelsmyndigheten nu börjat arbeta mer strukturerat och då har man också hittat förfalskningar i den legala kedjan.

Dold agenda

Göran Heintz, ordförande i parallellimportörernas organisation, FPL, menar att Pfizer har en dold agenda som handlar om att göra parallellimport omöjlig.

– För oss är förfalskade läkemedel naturligtvis lika allvarligt som för de stora bolagen. Kommer sådana in via våra kanaler vore det förödande för vår verksamhet. Det är ju en kriminell verksamhet.

Parallellimporten som den bedrivs idag är inte ett större problem än någon annan distributionskedja, hävdar han.

– Man skulle till och med kunna påstå att vi gör en andra säkerhetskontroll.

Niklas Prager menar att de satsningar som görs på säkra förpackningar, och som myndigheterna kräver, omintetgörs när det samtidigt är lagligt att packa om produkterna.

En lösning han föreslår, ?om man vill ha parallellimport?, är att importörerna får packa den obrutna originalförpackningen tillsammans med bipacksedel i en ny förpackning.

Stockholm
fortsätter med Apoteket

Ingert Nilsson
-
0

Stockholms läns landsting har ett löpande avtal med Apoteket AB. Det avtalet skulle upphöra till årsskiftet. Men nu har landstinget dragit tillbaka uppsägningen och avtalet fortsätter att gälla. Hur länge är oklart.

– Vi är inte klara med vår interna beredning och diskussion för att påbörja upphandlingen, förklarar Gunilla Thörnwall Bergendahl på landstinget varför det hela skjutits på framtiden.

– Vi måste också ha politiska beslut i ryggen för att komma igång med upphandlingarna och det har vi ännu inte. Nu har vi fått en ny majoritet och den ska också hinna formera sig.

– Det här är ju en väldigt strategisk och intressant fråga där det är extra viktigt att vi har politisk förankring. Vi tvingades förlänga avtalet för att inte stå avtalslösa till årsskiftet.

Lågt blodtryck är också farligt

Birgitta Gerne
-
0

Patienter med hjärtsvikt som har lågt blodtryck, som vanligtvis anses som en gynnsam faktor, har i själva verket ökad risk att dö i sjukdomen.
Det hävdar forskare bakom en ny studie som publicerades i JAMA (2006;296:2217-2226). Den baseras på data för 48 612 hjärtsviktpatienter vid 259 amerikanska sjukhus mellan mars 2003 och december 2004. Resultatet visar att patienter som har ett systoliskt blodtryck under 120 mm Hg när de läggs in på sjukhuset har sämre prognos oavsett behandling än de som har högre tryck.

Inget intresse att berätta

Ingert Nilsson
-
0

Hösten 2005 utkom boken ?Hjälper medicinen?? av Stefan Carlsson, Eva Fernvall och Bodil Jönsson på Brombergs förlag. I boken diskuterar de tre författarna den vardagliga användningen av läkemedel och tar upp effekter som placebo, säkerhet, följsamhet och bieffekter.

Syftet var att få igång ett bredare samtal och man bjöd in bokens läsare att skriva och berätta om sina egna upplevelser. I boken lanseras begreppet patientpåtalad information, PPI, som ska fånga upp det man som patient vill berätta om; inte svara på vad andra frågar om.

– Tanken var att människor skulle skriva och berätta för varandra om de effekter man upplevt, berättar Eva Fernvall.

Men den så kallade PPI-mätaren på Apotekets hemsida, där berättelserna skulle publiceras, har nu lagts ned. Då hade man på ett år fått in högst tio berättelser.

– Nej, det här fungerade inte, konstaterar Eva Fernvall.

– Vi har ju haft annat att tänka på inom Apoteket så lanseringen blev inte så bra. Och boken har inte heller sålt något vidare.

Kilen ska fasas ut
anser regeringen

Ingert Nilsson
-
0

Det är inte första gången som Konsumentinstitutet Kilen är nedläggningshotat sedan starten i början av 1990-talet. Men den här gången förefaller det som att bilan faller. De vänner Kilen haft bland ledamöter i det borgerliga blocket, som under åren motionerat om vikten av en långsiktig ekonomisk lösning för Kilen, förfaller nu acceptera en nedläggning.

– Det fanns inte pengar anslagna i den budget vi tog över från den gamla regeringen och inte i den vi lagt heller, konstaterar till exempel Chatrine Pålsson (kd), ledamot i socialutskottet.

I regeringens budgetproposition har man istället en skrivning om att Kilen nu ska fasas ut.

– Man har alltså tagit ett aktivt beslut om att lägga ned oss, istället för en säkrare finansiering, säger Lena Westin på Kilen som nu kämpar för att än en gång åtminstone få medel för en kortare period.

– Kilens arbete har varit värdefullt. Det arbetet måste ju fortsätta genom att andra tar över, säger Chatrine Pålsson.

I mitten av december fattar riksdagen budgetbesluten.

Fasteglukos stiger oavsett blodtrycksbehandling

Läkemedelsvärlden
-
0

En subgruppsanalys till Allhat-studien visar nu att fasteglukosnivåerna (FG) ökar hos alla patienter som får blodtrycksbehandling för första gången, och inte bara hos dem som behandlas med ett tiaziddiuretikum som klortalidon. Det visar en studie som publicerades i senaste Archives of Internal Medicine. Däremot ökade FG mer hos dem som stod på klortalidon är hos dem som stod på amlodipin respektive lisinopril.

Efter två år hade fasteglukos stigit hos dem på klortalidon med i genomsnitt 0,47 mmol/l, jämfört med 0,31 mmol/l för dem på amlodipin och 0,19 mmol/l för dem på lisinopril. Dessutom ökade incidensen diabetes mellitus mer i gruppen på klortalidon än i de andra grupperna.

Trots att FG och DM ökade avspeglades detta inte signifikant i förekomsten av hjärtkärlsjukdom, i form av koronar hjärtsjukdom, stroke, kardiovaskulär sjukdom, totalmortalitet eller njursjukdom, däremot för koronar hjärtsjukdom (p=0,006). Dock var risken lägre och icke-signifikant för dem i klortalidongruppen.

I en ledare i samma utgåva av AIM fastslår Robert A Phillips vid University of Massachusetts Memorial Medical Center, Massachusetts, USA, att det inte längre går att blunda för de vetenskapliga bevisen och att tiaziddiuretika bör vara ?hörnstenen runt vilken blodtrycksbehandling ska byggas?.

Gardasil utsett till bästa biologiska läkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

Gardasil har effekt på majoriteten av de genitala sjukdomar som orsakas av de fyra typerna 6, 11, 16 och 18 av humant papillomvirus. Vaccinet kan också förhindra andra sjukdomstillstånd, orsakade av humant papillomvirus, som uppstår före livmoderhalscancer och som inte är begränsade till livmoderhalsen.

– Priset visar att internationella vetenskapsmän och medicinska specialister ser fördelarna med Gardasil och dess nyskapande egenskaper. Gardasil kan rädda livet på de tusentals kvinnor som trots screening dör i livmoderhalscancer, säger docent Cecilia Young, medicinsk chef Sanofi Pasteur MSD Sverige.

Försäljningstillstånd för Gardasil beviljades i Europa den 20 september 2006, och vaccinet finns nu tillgängligt i Sverige, Österrike, Tyskland, Finland, Storbritannien, Irland, Belgien, Danmark, Nederländerna och Luxemburg. Fler länder tillkommer vid slutet av året.

Medel mot blodpropp och smärta Apotekets mest beställda läkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

När det gäller receptbelagda läkemedel är det framförallt kroniskt sjuka och grupper med hög konsumtion av läkemedel som handlar sina läkemedel via internet.

– Med e-handeln ökar vi vår tillgänglighet för kunderna, samtidigt som vi behåller samma höga säkerhet som tidigare. Dessutom erbjuder vi rådgivning i samband med köpet, säger Eva Fernvall i ett pressmeddelande.

Apoteket hade fram till den 30 oktober tagit emot 49 000 beställningar via internet och 44 000 per telefon. Cirka 180 000 kunder har valt att spara sina recept elektroniskt hos Apoteket. Målet är att tio procent av alla recept ska expedieras via internet och telefon vid utgången av 2009.

Oseltamivir kan ge hallucinationer hos barn

Birgitta Gerne
-
0

Därför bör föräldrar vara observanta på sådana reaktioner hos sina barn som behandlas med Tamiflu (oseltamivir). Denna varning ska på uppmaning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA läggas till produktresumén för läkemedlet.

Åtgärden vidtogs efter att FDA fått 103 rapporter om onormala psykiska reaktioner, främst bland barn i Japan. Japan använder mer Tamiflu än något annat land i världen med mer än 30 miljoner recept sedan 2001, vilket kan jämföras med åtta miljoner i USA.

FDA deklarerar att sambandet mellan reaktionerna och läkemedlet inte är bekräftade och att tillägget i produktresumén syftar till att begränsa en potentiell risk så mycket som möjligt. I Japan har en sådan varning redan införts.

En talesman för Roche hävdar i ett pressmeddelande att det inte finns några bevis för sambandet mellan läkemedlet och de sällsynta biverkningarna.

Samma risk med diklofenak och etoricoxib

Ingert Nilsson
-
0

Risken för att patienter med reumatism drabbas av trombotiska kardiovaskulära händelser är inte större vid användning av COX 2-hämmaren etoricoxib (Arcoxia) än om man använder diklofenak. Det visar resultat från den största och längsta studieprogrammet, MEDAL, på artrit som hittills genomförts.

Det har funnits oro för att MSD:s Arcoxia liksom deras indragna COX 2-hämmare Vioxx skulle öka risken för bland annat hjärtinfarkt och stroke. Men utifrån den här studien som publiceras i senaste numret av Lancet är risken inte större än vid användning av diklofenak, det mest förskrivna NSAID-medlet i världen.

När det gäller andra biverkningar uppvisar de två substanserna skillnader. Etoricoxib visade sig ha färre övre gastrointestinala biverkningar, som till exempel magsår och blödningar. Men risken för livshotande GI-biverkningar var samma för båda substanserna.

Utsättande av etoricoxib, på grund av högt blodtryck, var vanligare än för diklofenak, medan utsättande på grund av magproblem var vanligare bland de som fick diklofenak.

I studieprogrammet som finansierats av MSD ingick drygt 34 000 patienter med antingen osteoartrit eller ledgångsreumatism som var 50 år eller äldre. I genomsnitt fick patienterna 18månaders behandling

Läkemedelsföretag
anmäler sig själv

Ingert Nilsson
-
0

För en tid sedan uppmanade Läkemedelsverket GlaxoSmithKline (GSK) att dra tillbaka en annons om Twinrix, ett vaccin mot Hepatit A och B.

– Det har vi gjort. Vi accepterar och respekterar myndighetens beslut, säger Johan Thor, affärsutvecklingsdirektör på företaget.

Men GSK har samtidigt beslutat att också anmäla sin indragna annons till läkemedelsindustrins egna tillsynsorgan.
Det har man enligt Johan Thor gjort för att peka på det orimliga med att man idag har två parallella system.

– Läkemedelsverket står i sin fulla rätt, utifrån lagstiftningen, att utöva sin tillsyn som man nu gjort. Det har vi inga synpunkter på. Men ska man fortsätta på den inslagna vägen tycker vi att industrin bör fundera över vilka arbetsuppgifter våra egna granskningsorgan ska ha i framtiden.

– Ponera att någon annan, en konkurrent till exempel hade anmält oss till IGM, då hade vi plötsligt haft dubbla processer.

Nu beslutade företaget, efter att man dragit in annonsen, att i alla fall anmäla den till IGM för att få en granskning av den. Till NBL har man vänt sig för vägledning om information och marknadsföring kring vacciner mot infektionssjukdomar.
IGM och NBL kan komma fram till andra slutsatser än de Läkemedelsverket haft. Men det är myndighetens beslut som gäller och GSK har inte för avsikt att polemisera mot det, hävdar Johan Thor.

Ny lag

Sedan vi fick en ny läkemedelslag i våras har Läkemedelsverket i princip slutat vända sig till NBL när man har kritik mot marknadsföring och agerar istället direkt mot företagen.
Om myndigheten tänker fortsätta på den inslagna linjen, menar Johan Thor att industrin bör överväga att göra om de egna granskningsorganens uppdrag.

– Det finns massor IGM och NBL kan göra, till exempel granska hur industrin hanterar relationen med patientorganisationer, Lifavtal med mera.

En annan möjlighet är, menar han att Läkemedelsverket, trots den nya lagen, väljer att vända sig till NBL och låter den institutionen arbeta som utredningsorgan.

– NBL kan också utreda anmälningar mot företag som inte är medlemmar i Läkemedelsindustriföreningen och baserat på den utredningen kan sedan Läkemedelsverket fatta sina beslut.

"Växtbaserade läkemedel bör få säljas utanför apotek"

Läkemedelsvärlden
-
0

Anders Lönnbergs utredning om detaljhandel med läkemedel överlämnade idag delbetänkandet Detaljhandel med växtbaserade läkemedel till socialminister Göran Hägglund.

Utredningen föreslår att detaljhandel med godkända receptfria växtbaserade läkemedel skall få bedrivas av andra näringsidkare än Apoteket, som inte utgör apotek. Detta innebär i praktiken ingen förändring jämfört med dagens situation.

Regeringen eller Läkemedelsverket bör enligt utredaren få i uppdrag att föreskriva vilka växtbaserade läkemedel som skall få säljas utanför apotek.

Receptbelagda växtbaserade läkemedel bör dock bara få säljas av Apoteket, enligt utredaren.

Apoteksutredning får ny inriktning

Läkemedelsvärlden
-
0

Beskedet var knappast överraskande mot bakgrund av att Anders Lönnberg, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, fått nytt jobb som chef för Public Affairs på läkemedelsföretaget Novartis.

Tjänsten är enligt många bedömare inte förenlig med ett statligt utredningsuppdrag.

Att direktiven förnyas var också väntat, eftersom den nuvarande regeringen har en annan syn på apoteksmonopolet än den förra.

Sandoz drar tillbaka överklagande

Läkemedelsvärlden
-
0

Totalt är det nu sju läkemedelsföretag som har dragit tillbaka sina överklaganden och valt att acceptera LFN:s beslut om slopad subvention för deras magsyraläkemedel.

– Det är glädjande att Sandoz nu väljer att dra tillbaka sitt överklagande. Vår granskning innebär att samhället kan få ut mer hälsa för de pengar som satsas på läkemedel, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN, i ett pressmeddelande.

Det var i januari i år som LFN fattade beslut om att slopa subventionen för ett tjugotal magsyraläkemedel, däribland Acinil, Gaviscon, och Losec. Om ett företag överklagade LFN:s beslut fick läkemedlet dock behålla subventionen tills vidare. Att Sandoz nu drar tillbaka sitt överklagande innebär att läkemedlet förlorar sin subvention.

– Samhället kan spara 175 miljoner om året genom att använda kopior av Losec i stället för andra likvärdiga läkemedel, säger Ann-Christin Tauberman.

Nya ledamöter i Läkemedelsförmånsnämnden

Läkemedelsvärlden
-
0

David Magnusson blir ersättare för Blodcancerförbundets ordförande Christina Bergdahl som är ordinarie ledamot i nämnden.

– Det är föredömligt att vi som är brukare får delta i LFN:s arbete. Ur patienternas perspektiv är LFN:s uppgift mycket viktig. Om de skattepengar som går till läkemedel inte används kostnadseffektivt riskerar vi att slösa bort pengar som hade kunnat användas till annan angelägen vård och behandling, säger David Magnusson.

Regeringen har också utsett ekonomie doktor Niklas Zethraeus, allmänläkaren Malin André och Jan-Erik Nyberg från Sveriges Konsumentråd till suppleanter i LFN.

LFN:s expertnämnd, som utses av regeringen för en period på två år, består av en ordförande och tio ledamöter med personliga ersättare. Ledamöterna har tillsammans en bred medicinsk, såväl praktiskt som vetenskaplig och hälsoekonomisk kompetens. Två av ledamöterna har erfarenhet från brukargrupper.

Sökmotor kan hjälpa till att ställa rätt diagnos

Läkemedelsvärlden
-
0

Dagens läkare bär med sig cirka två miljoner faktauppgifter för att diagnostisera rätt sjukdom. Men inte ens det räcker ibland. Dagens patienter är ofta ordentligt pålästa och använder internet och Google i stor utsträckning ? så varför ska inte läkarna det? Därför testades hur bra Google egentligen är att hitta rätt sjukdom. Resultaten redovisas i morgondagens utgåva av BMJ.

Läkare vid Princess Alexandra-sjukhuset i Brisbane identifierade 26 svåra diagnoser publicerade i New England Journal of Medicine under 2005. Diagnoserna inkluderade Cushings syndrom och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

För varje sjukdom valdes tre till fem sökbegrepp ut som testades i Google. Den som sökte visste inte vilken diagnos det handlade om. De tre diagnoser som rankades högst av Google sparades och jämfördes med de verkliga diagnoserna och det visade sig att Google hittade rätt i 58 procent av fallen (15 av 26).

Studiens författare menar att Google kan vara ett bra hjälpmedel vid sjukdomar med unika symptom och tecken som kan användas som sökbegrepp.

1...567...42Sida 6 av 42