En forskargrupp vid Lunds universitet har upptäckt att ett nytt hormon, CART, kan öka mängden insulin i kroppen. CART finns framför allt i det centrum i centrala nervsystemet som kontrollerar aptiten. Tidigare studier har visat att CART hämmar aptiten samt att människor och möss som saknar hormonet blir feta.
Enligt Nils Wierup, en av forskarna bakom upptäckten, stärker CART effekten av ett visst tarmhormon, GLP-1 som har visat sig öka kroppens egen produktion av insulin. Det pågår en intensiv forskning kring utvecklingen av ett läkemedel av GLP-1.
Annons
Home 2006
Årlig arkivering 2006
Hormon kan ge ny diabetesbehandling
Kvinnor ignorerar hjärtrisk
En ny studie i USA visar att kvinnor fortfarande har bristande kunskap om risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Endast 55 procent av drygt
1 000 intervjuade kvinnor visste att hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor över 25 års ålder.
Kvinnor insåg inte heller hur viktigt det är att motionera och hålla vikten nere. Den främsta anledningen till varför man inte levde mer hälsosamt var att media skapar förvirring med olika budskap om hälsa eller att man ansåg att hälsa är något som bestäms av högre makter.
Norska farmacevter står för trettio procent av biverkningsrapporterna
I fjol infördes möjligheten för farmacevter att anmäla biverkningar till det norska läkemedelsverket. Vid utgången av det första året hade 511 anmälningar inkommit från farmacevter.
? Det är betydligt mer än vi hade räknat med säger, Pernilla Harg på Legemiddelstyrelsens biverkningsenhet.
Syftet är att öka antalet anmälningar för preparatgrupper som man annars får lite information om; naturläkemedel, receptfria läkemedel och biverkningar som uppstått vid generiskt utbyte.
Mest om generikabyte
? Vi förväntade oss att de flesta rapporterna skulle gälla det receptfria sortimentet och naturläkemedel. Men majoriteten var knutna till generikabyten, säger Hanne Stenberg-Nilsen farmacevt vid ett av de fem regionala centra för läkemedelsinformation, Relis dit rapporterna skickats.
Över 80 procent gällde just biverkningar vid generisk substitution. Den absoluta majoriteten är kända, mindre allvarliga biverkningar. Men de anmäldes eftersom farmacevterna uppmanats att rapportera biverkningar vid utbyte. Hanne Stenberg-Nilsen arbetar nu med en analys av rapporterna.
? Problem som brukare upplever vid generiskt byte får ju inte förskrivarna kännedom om, påpekar hon.
? Anmälningarna bygger på patienternas upplevelser och vad som finns registrerat om patientens läkemedelsanvändning.
? Vi har ännu inte hunnit klassificera anmälningarna mer i detalj, men vi menar nog att en del av förklaringen är farmacevternas egen frustration över bytena. Nu fick de en möjlighet att påtala att det generiska utbytet inte heller är så enkelt för patienterna, säger Pernilla Harg.
I Norge infördes generisk substitution i början av 2003.
Så här långt har man hunnit konstatera att majoriteten anmälningar gäller substitution för hjärtkärlmedel.
? Det är ju också där vi har en stor försäljning och många byten.
Bara en procent
Bara en procent av farmacevternas anmälningar gällde allvarliga biverkningar medan cirka 60 procent av rapporterna från förskrivare behandlar sådana.
? Egentligen hade vi inte räknat med några alls. Allvarliga biverkningar upptäcks ju egentligen på sjukhus, så en procent kan anses som många, tycker Pernilla Harg.
När utvärderingen av det första året med farmacevter som rapportörer är klar, ska det norska läkemedelsverket se över informationen till farmacevterna.
? Men vi är väldigt förnöjda med det stora antalet anmälningar, säger Pernilla Harg.
I Sverige finns idag inte något system för farmacevter att anmäla biverkningar till Läkemedelsverket. Men båda farmacifacken anser att det borde införas.
? Vi har erfarenhet och kunskap av att tala med kunderna om deras läkemedel. Jag tror det skulle vara väldigt bra om vi kunde rapportera, säger Carina Johansson, ordförande i Farmaciförbundet.
Beslut om svensk patientrapportering tas i vår
I Uppsala kommun har allmänheten sedan oktober förra året möjlighet att själva rapportera upplevda biverkningar direkt till Läkemedelsverket. På apoteken i kommunen finns färdiga blanketter med instruktioner. Formuläret kan man sedan kostnadsfritt skicka till myndigheten.
På fyra månader har man fått in drygt 70 rapporter från uppsalaborna.
? Det låter kanske inte så mycket. Men gör man en extrapolering, översätter siffrorna till riksnivå, innebär det mer än
10 000 rapporter under den tid som projektet hittills pågått, säger Kerstin Jansson på Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Från sjukvården kom det cirka 4 000 biverkningsrapporter 2004.
Plusinformation
Kerstin Jansson har inte gjort någon sammanställning av de inkomna rapporterna, antalet är ännu för få, men säger att de generellt gäller alla typer av läkemedel.
? Vi hade önskat mer information om egenvårdspreparaten, men vi har inte fått någon tyngdpunkt i den sortens rapporter.
Det är ungefär samma profil som de vi får från sjukvården. Men med annan typ av information.
Kerstin Jansson kallar det plusinformation.
? Förskrivarna rapporterar vad som hänt, diagnos och åtgärd. Här får vi information om vad patienterna gör när de bestämmer själva. Det är spännande information tycker jag.
Syftet med projektet är att se om patientrapportering av biverkningar kan komplettera den som kommer från sjukvården.
? Även om vi behöver fler rapporter för att dra slutsatser om kvaliteten tycker nog jag att vi har indikationer på att det finns anledning att fortsätta, säger Kerstin Jansson.
? Man ska inte underskatta konsumenternas förmåga att förmedla vad de upplever sig ha varit med om.
Någon gång under våren räknar Kerstin Jansson med att Läkemedelsverket ska ta ställning till om patientrapportering ska bli en reguljär nationell verksamhet.
Komplicerat samspel styr mäns och kvinnors hälsa
Kvinnor har totalt som grupp en högre sjuklighet än män, det gäller både självrapporterad ohälsa och läkardiagnostiserad sjukdom. Endast få sjukdomar som förekommer hos båda könen är vanligare hos män, främst hjärtkärlsjukdomar och hörselnedsättning. Män har också högre dödlighet, främst i åldersgruppen 15-24 år, vilket till största delen kan förklaras av olycksfall och självmord.
Mycket av skillnaderna beror på beteende, livsstil och levnadsvillkor. Män rapporterar mindre nedsatt psykiskt välbefinnande som oro, ångest och sömnbesvär än kvinnor. Män söker inte heller läkare lika ofta och män är mindre sjukskrivna.
Social konstruktion
Sociala och kulturella faktorer har lett till förenklad syn på män och manlighet. Det menar Sven Ingvar Andersson, professor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. För män med traditionella maskulinitetsideal kan sjukdom och behov av vård lätt framstå som tecken på svaghet. En riktig man lever hårt, reder sig själv, ber inte om råd och visar inte känslor.
Det är en utmaning för sjukvården att få män att ta ökad kontroll över sin egen hälsa, menar han.
Smärta
Det är en utbredd åsikt att kvinnor är mer smärtkänsliga än män och enligt ett par experimentella studier finns det också vissa könsskillnader. Men i stor utsträckning handlar det om skillnader baserat på kulturella, ekonomiska och sociala villkor. Det menar Eva E Johansson, docent vid Institutionen för Allmänmedicin vid Umeå universitet.
? Oreflekterat byggs bilden på av män som stoiska, tåliga och tappra och kvinnor som hjälpsökande, sköra och känsliga. Därför uppvisar kvinnor och män olika sätt att benämna, tala om och rapportera smärta, säger hon.
Att det är genus och inte biologi som styr skillnader i förskrivning är särskilt tydligt vid sjukdomar som smärta och depression där diagnosen inte kan fastställas med ett prov eller röntgen.
? Med biologi menar jag att det skulle finnas något i generna eller hormonerna som styr skillnaderna, säger hon.
Skapade sjukdomar
Ibland styrs diagnoser också av aktörer som läkemedelsindustrin, medicinvetenskapen och media. Ett sådant begrepp, där ekonomiska intressen tycks vara den starkast bakomliggande drivkraften, är begreppet andropaus. Det menar Adam Droppe, doktorand vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Andropaus innebär att mannen drabbas av en rad ?omanliga? sjukdomssymtom som impotens, kraftlöshet och nervositet. Begreppet är konstruerat som en motsvarighet till kvinnans menopaus och fick först på 1990-talet en större utbredning med en påtaglig ökning av antalet artiklar. Botemedlet är tillskott av testosteron.
En motsvarande av industrin underblåst diagnos för kvinnor är kvinnlig sexuell dysfunktion.
På 70-talet förekom begreppet ?typ A-beteende? ofta i den medicinska litteraturen. Män med prestationsinriktning och otålighet drev sig själva till sjukdom och ökad risk för död i hjärtsjukdom. Sambandet med hjärtsjukdom blev dock ifrågasatt och andra modeller introducerades, till exempel begreppet härdighet. En ?härdig? man har en känsla av hög kontroll och antas kunna klara av stressen i vårt samhälle. Båda är exempel på sociala konstruktioner.
En utbildningsfråga
Birgitta Evengård är läkare och jämställdhetsansvarig inom Stockholms läns landsting. Hon menar att mycket beror på ledningens inställning i jämställdhetsfrågor. Inom landstinget håller man nu på att utbilda 500 verksamhetschefer i jämställdhet.
? Det bubblar i Stockholms läns landsting, säger hon. Jag hörde igår om en undersökning på en mottagning som visar att kvinnor får vänta sju minuter längre i väntrummet än vad män gör.
Hon tycker att det är viktigt att införa könsuppdelad statistik i hälso- och sjukvården. Inom Stockholms landsting har man också ändrat fördelning av forskningsmedel.
? För första gången har kvinnliga forskare fått lika mycket pengar som manliga forskare, berättar hon.
Män får färre men dyrare läkemedel
Enligt svensk försäljningsstatistik får kvinnor mer läkemedel än män räknat i antal DDD per
1 000 invånare, särskilt i åldrarna 20-60 år. I högre åldrar är skillnaderna mindre. Den högre förskrivningen kan inte förklaras av könsspecifik förskrivning som p-piller och östrogenpreparat. Men även om de totala kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män är differensen mindre än skillnaden i totalvolym. Det tyder på att män i genomsnitt får dyrare läkemedel än kvinnor. När det finns flera läkemedel mot samma sjukdom finns det en tendens till att män får dyrare alternativ än kvinnor. Det visar Socialstyrelsens rapport ?Jämställd vård?? från 2004.
Bättre läkemedel
Ett tydligt exempel är medel mot höga blodfetter och hjärtkärlläkemedel. Två stora studier som publicerades förra året i tidskriften Cirkulation (2005; 111:488-510) visar att kvinnliga hjärtpatienter inte får lika aggressiv behandling som män. Kvinnor remitteras till färre preventiva åtgärder, daglig förebyggande ASA samt läkemedel för att sänka kolesterol och blodtryck. Studierna visade också att många läkare har bristfälliga kunskaper om kvinnlig hjärtsjukdom.
Karin Schenk-Gustafsson, docent och överläkare vid kardiologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar att den gamla föreställningen att hjärtsjukdom inte är lika farlig hos kvinnor som hos män lever kvar och påverkar förskrivningen.
Sämre hudbehandling
Birgitta Evengård, docent och överläkare vid kliniskt bakteriologiskt laboratorium vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och jämställdhetsansvarig på Stockholms läns landsting, har undersökt könsskillnader i vård av psoriasis vid hudkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm. Psoriasis är ungefär lika vanlig hos kvinnor och män, men i studien fann man tidigare okända skillnader vad gäller behandling. Män får i större utsträckning ordination om behandling på hudkliniken medan kvinnor ordineras egenvård och får färre ljusbehandlingar än män.
? En kostnadsjämförande analys visar avsevärt högre kostnader för männens behandling i offentlig vård. Man kan säga att kvinnors egenbehandling i hemmet subventionerar männens behandling, säger Birgitta Evengård.
Under sin tid som jämställdhetsansvarig på Stockholms läns landsting är hon övertygad om att hitta fler exempel.
Det tydligaste exemplet på genusstyrd läkemedelsförskrivning är SSRI. Det menar Eva E Johansson, vid Institutionen för Allmänmedicin vid Umeå universitet.
? Det skrivs ut dubbelt så mycket till kvinnor och det finns ingenting i biologin som kan förklara det, säger hon.
Valeriana testas i offentlig placebostudie
Den norska motsvarigheten till SBU, Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjensten driver ett projekt med syfte att öka allmänhetens kunskap om läkemedelsforskning.
Nu har man tillsammans med norsk TV ansökt och fått de godkännanden som behövs för att göra en läkemedelsstudie.
Studien är upplagd som en regelrätt klinisk studie i vilken man ska jämföra valerianas effekt med placebo.
? Norrmän använder mycket naturpreparat och sömnproblem är en vanlig åkomma, förklarar Astrid Dahlgren, vid Kunskapssenter valet av substans.
Syftet med den offentliga studien är att för allmänheten åskådliggöra hur kliniska prövningar kan gå till. 550 försökspersoner ska ingå.
De ska nu rekryteras via TV och den hemsida, ForskningsPuls, som NRK (Norsk Rikskringkastning) driver tillsammans med Nasjonalt kunnskapssenter. Till hösten räknar man med att starta den offentliga studien.
Utvecklingen beskrivs
I ett norskt hälsoprogram kommer man att följa studien och några av försökspersonerna. Med reportage om försökets utveckling ska man beskriva hur forskningen kan gå till istället för att bara rapportera slutsatserna efter att studien är klar. På webbsidan ska man också kunna följa hur studien utvecklas.
Försökspersonerna rapporterar via en webbdagbok.
Kunnskapssenter ska utvärdera effekten av projektet för att se om den publika forskningen fått någon effekt på allmänhetens kunskap, så väl till forskning som hur resultaten presenteras.
Nej till information om läkemedelsberoende
? Tidigare har det inte varit några problem, säger Karin Sörensen, på RFHL.
Men i höstas fick man veta att beslut om vilka broschyrer som fick läggas ut på apoteken ska tas av Apoteket centralt.
? Och där blev det tvärstopp.
Under samma period fick Demensförbundet lägga ut material om ?Demensvanvården? på apoteken. Ett material som kritiserats för att vara en partsinlaga för de omdiskuterade alzheimermedicinerna.
? Bedömningen grundades på aktiviteter vi då haft på det området, säger Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket.
Men han håller med om att vilka regler som gäller är otydliga. Inom Apoteket ska man därför ta fram tydliga riktlinjer.
? Vi fick svaret att vi inte passade in i Apotekets kommunikationspolicy, säger Karin Sörensen.
? Apoteket som inte säljer alkohol informerar om alkoholberoende. Apoteket som inte säljer snus och cigaretter informerar om nikotinberoende. Men Apoteket som säljer läkemedel informerar inte om läkemedelsberoende.
RFHL har vänt sig till Socialdepartementet med sin kritik.
WHO utbildar om läkemedelsreklam
Den kanadensiska forskaren Barbara Mintzes har på uppdrag av WHO och HAI, Health Action International sammanställt en rapport över vilken utbildning farmaci- och läkarstudenter får i läkemedelsindustrins marknadsföring.
Rapporten som bygger på de svar hon fått från 228 lärare från 64 länder är främst en beskrivande översikt, men den första som försöker kartlägga utbildningsnivån globalt.
Majoriteten uppgav att de ägnade en halv dag eller mindre till ämnet marknadsföring. På farmacevtiska utbildningar har man generellt mer tid för ämnet, medan cirka 30 procent av dem som utbildar läkare uppger att man ägnar högst en till två lektioner åt frågan.
Ett som Barbara Mintzes tycker, nyckelfynd i undersökningen, är att mycket få studenter tycks få någon utbildning alls i marknadsföringen direkt till allmänheten via internet.
De få timmarna står också i stark kontrast till den stora volym läkemedelsreklam som riktar sig till hälsopersonal, menar Barbara Mintzes. WHO och HAI arbetar nu med en handbok som är tänkt att distribueras globalt under 2007.
Emea populariserar utredningsprotokoll
EU:s läkemedelsmyndighet, Emea har nu börjat sammanfatta det offentliga europeiska utredningsprotokollet (Epar) i en mer ?lättsmält? version.
Sammanfattningarna ska vara icke-tekniska. De ska innehålla beskrivningar av läkemedlens funktion, indikationer och risk/ nyttabedömningar.
?Nu borde vi istället tala om östrogenkatastrofen?
Depression är den vanligaste orsaken till självmord och självmord är vanligare bland män. Trots det ser vi depression som en typisk kvinnosjukdom!
Den paradoxen ger Birgitta Hovelius, allmänläkare och professor vid Lunds Universitet som ett exempel på när en integrering av genusteorier med biomedicinska forskningsteorier skulle kunna utveckla kunskapen om sjukdomen.
Det är också en av de paradoxer som diskuteras i boken Kropp och genus i medicinen, som Birgitta Hovelius är en av redaktörerna för. Andra exempel kan vara att det främst är kvinnor som behandlas för fetma trots att den är vanligare och farligare för män. Boken är den första för grundutbildningen inom läkar-vårdutbildningarna där de biologiska förklaringsmodellerna integreras i sociokulturella sammanhang. ?Då blir det också synligt att normer och värderingar kring ?kvinnligt? och ?manligt? är skapade och därmed föränderliga?, skriver redaktörerna i sitt förord.
?Speciellt för allmänmedicinare som i sin praktik har ett ben i samhällsvetenskapen är det viktigt med ett genusperspektiv, säger Birgitta Hovelius.
Själv har hon ett ben kvar i praktiken en dag i veckan då hon arbetar som distriktsläkare.
Andra förklaringar
Förenklat kan man beskriva genusperspektivet inom medicinen som att man vill komma bort från fokuseringen på det biologiska könet och också undersöka andra förklaringsmodeller till skillnader i sjukdomsbilder.
Men inom medicinen är man helt inriktad på att finna biologiska förklaringar till de skillnader i sjukdomsbild och beteende som finns mellan könen.
? Sådana behövs förstås också. Man behöver utreda om det finns sådana, till exempel när det gäller behandling med läkemedel eller sjukdomsbild. Men i det man kan kallar könsskillnadsforskning finns en risk att fokusera på skillnader medan likheterna förbigås.
Östrogenkatastrofen
Till exempel trodde man att östrogen skyddade mot hjärt/kärl-sjukdom och att det kunde vara en förklaring till att kvinnor inte drabbades av sjukdomen i samma grad som män.
Det var ju också ett av många skäl till varför kvinnor i klimakteriet skulle behandlas med hormoner. Men nya studier visade att antagandet inte höll.
? Nu borde vi istället tala om östrogenkatastrofen, menar Birgitta Hovelius.
? Det finns beräkningar, publicerade i Läkartidningen, på att 3 400 kvinnor i Sverige kan ha fått bröstcancer på grund av östrogenbehandling under 90-talet. Det är i så fall ytterligare en sorglig historia bland andra, som till exempel Vioxx.
Vid Umeå universitet pågår sedan något år tvärvetenskaplig forskning med genusinriktning på depression.
? Genus borde också vara intressant när det gäller hjärt/kärl-sjukdom som är den absolut enskilt största förklaringen till att män förlorar levnadsår och har kortare medellivslängd än kvinnor.
? En del biologer säger ju nu att könet sitter i hjärnan.
Personligen tror Birgitta Hovelius att också hjärnorna är ganska lika men att vi socialiseras till större skillnader än det var från början.
Anders Hallberg ny rektor i Uppsala
Anders Hallberg är idag professor i läkemedelskemi och dekanus vid den farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han avlade sin doktorsexamen vid Lunds universitet. Efter ett par års forskningsvistelse i USA tillträdde han en tjänst på Astra i Lund, där han innehade befattningen som kemichef.
Sedan Vetenskapsrådet skapades har Anders Hallberg varit ordförande i en av dess beredningsgrupper. Hans forskning, som har belönats med flera vetenskapliga priser, berör huvudsakligen organisk syntes och utveckling av nya läkemedel mot infektionssjukdomar som främst drabbar den fattigare delen av världen.
Paklitaxelfrisättande stent kostnadseffektiv för högriskpatienter
Anledningen till skillnaden i kostnadseffektivitet är ett minskat behov av revaskularisering bland högriskpatienter (diabetes, trånga kärl, långa lesioner) som fick en Taxus paklitaxelstent från Boston Scientific jämfört med patienter som fick traditionella metallstentar.
För patienter med medelrisk är den genomsnittliga årskostnaden 72 200 kr för paklitaxelstent, jämfört med 66 900 kr för en vanlig metallstent. Motsvarande kostnad för högriskpatienter är nästan densamma, 73 000 kr jämfört med 71 700 kr.
– Den högre initiala kostnaden för Taxus-stenten kompenseras av den kraftiga minskningen av behovet av upprepade behandlingar, i form av revaskularisering. Den paklitaxelfrisättande stenten leder också till en förbättrad livskvalitet för patienterna, säger Iwar Sjögren, läkare vid hjärt- och kärlavdelningen på Falu Lasarett och en av medförfattarna till studien, i ett pressmeddelande.
För en medelriskpatient med traditionell hjärtstent uppgår kostnaden för upprepade behandlingar till 14 579 kronor under 24 månader, jämfört med 4 167 kronor vid behandling med paklitaxelstenten.
För medelriskpatienter som behandlas med vanlig stent var behovet av 24-månaders-revaskularisering 17,4 procent jämfört med 5,6 procent för paklitaxelstenten. Motsvarande siffror för högriskpatienter är 23,3 procent för traditionella hjärtstentar och 7,7 procent för paklitaxelstenten.
Studiens författare hävdar också att om man mäter kostnad per revaskularisering som undvikits, är paklitaxelstenten mer kostnadseffektiv för medelriskpatienter på 12 och 24 månader.
Studiens syfte var att undersöka kostnadseffektivivitet med paklitaxelstenten jämfört med vanliga metallstentar. Den är inte en randomiserad kontrollerad studie utan bygger på en analytisk modell där kliniska data på revaskularisering kombineras med kostnader för medicinska tillgångar och litteraturdata.
Författarna har också en lång beskrivning i studien av dess olika begränsningar, men sammanfattar att paklitaxelstenten definitivt är kostnadseffektiv för högriskpatienter och att det ser fördelaktigt ut även för patienter med medelrisk.
Apoteket kan komma att samarbeta med detaljhandeln
På en direkt fråga om varför själva monopolet inte är föremål för utredning svarade Ylva Johansson:
– Vi tycker inte att det är aktuellt eftersom systemet fungerar bra och vi vill behålla monopolet. Läkemedel är en speciell vara och bör därför behandlas speciellt.
Men monopolet ska vara modernt, erbjuda en god tillgänglighet och hög säkerhet och vara anpassat till EU:s lagstiftning, klargjorde Ylva Johansson.
Utredaren Anders Lönnbergs ska göra en översyn av det svenska apoteksmonopolet ur ett EG-rättsligt perspektiv. I uppdraget ingår att analysera om Apotekets försäljningsnät är utformat så att konsumenternas tillgång till läkemedel säkras. Utredaren ska även analysera om Apotekets marknadsföring och produktinformation är förenlig med EG-rätten.
Identifieringskrav
Anders Lönnborg ska i sin utredning, som sedan tidigare omfattar rökavvänjningsprodukter i detaljhandeln, nu även studera:
? Om det finns ett behov av att ytterligare förändra Apotekets förutsättningar för att inte strida mot EU:s regelverk.
? Distanshandel med läkemedel, för att klara av höga säkerhetskrav
? Vem som ska få sälja växtbaserade läkemedel.
? Om det behövs en åldersgräns för att få köpa läkemedel.
? Om det ska krävas någon form av identifieringskrav då ombud hämtar ut läkemedel för någon annan persons räkning.
? Om Apotekets marginal ska bestämmas av Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) eller om någon annan ska göra det.
? Hur läkemedel ska tillhandahållas utanför Apotekens lokaler, där andra alternativ kan vara ?Apotek i butik?.
– Utredaren ska titta på hur ombudssystemet fungerar, om det ska vara kvar, utökas eller ersättas av något annat. Han ska också titta på möjliga samarbeten mellan Apoteket och detaljhandeln avseende försäljning av läkemedel utanför Apoteken men inom Apotekets ansvar och organisation, sa Ylva Johansson.
Anders Lönnborg ska senast den 31 december 2006, i ett delbetänkande, redovisa frågan om växtbaserade läkemedel. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 31 december 2007.
Stockholm anställer farmacevter i vården
Det är landstingsledamoten Aram El Khoury (kd) som skrivit motionen. Han är själv farmacevt och inser potentialen med farmacevter i vården.
– Jag är mycket glad över att vi kunde nå en samstämmighet över alla partigränser och enas kring värdet av att använda farmacevtens kompetens bättre. Det kan ge stora vinster genom att vi får en förbättrad läkemedelsanvändning.
Enligt Aram El Khoury var alla partier positiva till motionen, som erhöll stöd från både majoriteten och oppositionen.
Processen igång
Trots att beslutet formellt fattades först nu har processen varit igång sedan motionen skrevs i februari 2005.
– Det finns pengar avsatt för projektet under 2006, säger Aram El Khoury.
Det betyder att politikerna ska ta fram en plan för hur introduktionen av farmacevter på bred front på vårdcentraler och sjukhus sker på bästa sätt.
Men Aram El Khoury vill inte ange någon tidsplan för när det märks någon större skillnad.
– Det viktigaste just nu är att processen är igång.
Beslutet kan också på sikt innebära att dagens farmacevtiska utbildningar måste ändras, så att klinisk farmaci blir ett ämne redan på grundutbildningsnivå, som det är i bland annat Tyskland.
Avlasta och underlätta
Stockholms läns landsting är först i Sverige med att besluta om att införa farmacevter på bred front i sjukvården.
– Farmacevterna är samhällets läkemedelsexperter vars huvuduppgift är att förmedla kunskap om läkemedel till patienter och vårdpersonal. Min förhoppning är att farmacevten ska avlasta och underlätta för läkaren, som fortsatt ska ha det övergripande ansvaret. Farmacevtens roll blir att exponera sitt farmacevtiska kunnande genom att arbeta med att hitta och förebygga läkemedelsrelaterade problem, säger Aram El Khoury.
– Dessutom finns det mycket pengar att spara då kostnaderna för felbehandlingar minskar genom en bättre kontroll.
Flera kommittéer går över till generiskt Norvasc
Amlodipin (Norvasc) är ett av världens mest sålda hypertoniläkemedel. Amlodipin och felodipin (Plendil) anses farmakologiskt likvärdiga, men amlodipin är i stora blodtrycksstudier som Allhat, Value, Ascot bättre dokumenterat.
Tidigare när amlodipin kostade sex till sju gånger mer än felodipin har den bättre dokumentationen inte ansetts tillräcklig för att motivera en rekommendation. Men enligt informationsläkare Anders Hernborg kommer läkemedelskommittén i Halland och troligen fler nu att övergå till generiskt amlodipin.