Månads arkivering augusti 2006

Lovande resultat för svenskt hivvaccin

Vaccinkandidaten är ett så kallat DNA-vaccin, baaserat på den så kallade Vacciniavektorn, som utvecklats och producerats av forskare vid Smittskyddsinstitutet och National Institutes of Health i USA (se artikel länkad i högermarginalen). Vaccinet syftar till att samtidigt skydda mot flera av de vanligaste typerna av hivvirus.

– Så här bra resultat har aldrig tidigare setts med ett vaccin av denna typ, säger Eric Sandström, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

De friska frivilliga som ingår i studien har vaccinerats via injektion tre gånger. Förutom att 90 procent av dessa utvecklat immunsvar mot hiv tolererades vaccinet väl.

Data från studien presenteras vid den pågående hivkonferensen i Amsterdam.

En kraftfull strategi för svenskt forskningsklimat – nu!

0

Sveriges life science-forskning har haft fantastiska framgångar under förra seklet som till exempel flera innovativa läkemedel, diagnostika för allergitester samt utrustning för proteinseparationer. Vi hade då ett antal karismatiska innovativa forskare som skapade en framgångsrik forskningsmiljö. Samarbetet mellan universitet och läkemedelsindustri, myndighet och sjukvård var smidigt och okomplicerat och inte speciellt reglerat. Beslutsvägarna var unikt korta och familjära. Sverige har sedan dess ett fantastiskt bra rykte i internationella forskningskretsar.

Frågan är bara hur länge detta rykte kan hålla i sig om inte nya produkter och publikationer fyller det tomrum som 20 års nedrustning av forskningsresurser har urholkat. Fakta talar för sig själva, Sveriges andel av vetenskapliga publikationer och antalet citeringar av svenska artiklar minskar. Forskarkåren åldras med stormsteg och de otydliga karriärvägarna på universiteten främjar inte återväxten. Det är svårt för forskare att flytta mellan universitet och industri. Flera stora läkemedelsindustrier har försvunnit från Sverige. Svenska staten har sedan 80-talet inte satsat lika mycket på medicinsk forskning som konkurrerande länder. Antalet lärosäten har däremot ökat och detta leder till mindre pengar till varje enskild forskare som för att överleva måste ägna allt mer tid till att söka forskningspengar från alternativa bidragsgivare och investerare. Allmänhetens förtroende för forskare minskar.
Internationellt sker dock stora förändringar. Nya länder som Kina, Indien och Finland kommer in på banan, stora satsningar görs och det sker snabbt. Det som krävs nu är en kraftfull svensk strategi som tar vår forskning ut i världen igen.

Hur ska vi då åstadkomma detta?

? En central ekonomisk satsning krävs. Regeringen har beslutat att en procent av BNP ska satsas på civil forskning 2008. Men det forskningsnätverk som Apotekarsocieteten tillhör vill gå längre och kräver pengarna nu genast och ytterligare en procent under en 10-årsperiod.
? Sluta snuttifiera och satsa pengar på stora lärosäten som kan hävda sig internationellt. Vilka, kan beslutas i samråd med forskarna.
? Ta politiska beslut, som optimerar en långsiktig tjänsteplanering på universiteten och som möjliggör för utländska forskare att komma till Sverige och arbeta som post doc .
? Fördelaktiga villkor i form av skatteincitament för forskande industrier måste införas.
? Låta forskarna behålla morötter som till exempel lärarundantaget.
? En kraftfull strategi för att skapa en innovativ forskningsmiljö måste till med anställningstrygghet, tydliga karriärvägar, nåbara mål, konkurrensmässiga löner samt inspirerande och tydliga ledare som släpper fram de unga forskarna.
? För att öka rörligheten mellan industri, akademi och sjukvård måste ett system att jämföra olika typer av meriter utformas.
? Stimulera nationella och internationella samarbeten samt forskningsnätverk och kluster.

Vi behöver en gemensam vision om ett framgångsrikt Sverige.

Vänsterpartiet vill ha statligt läkemedelsföretag för generikaproduktion

Det enda som skiljer de båda ?blocken? åt är apoteksmonopolets framtid; regeringen med samarbetspartier vill behålla medan alliansen på lite olika sätt vill ta bort och ersätta med privata alternativ.
Men det är de mer radikala förslagen som sticker ut och gör valrörelsen spännande, ur ett läkemedelsperspektiv. Bland annat vill Vänsterpartiet starta ett statligt läkemedelsföretag för produktion av generika.
– Det finns ett stort behov av generika och vi måste själva styra vad vi behöver i Sverige. Dessutom tror vi att det kan bli en ytterligare prispress på läkemedel, säger Gunilla Wahlén, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Kostar 400 miljoner
Vänsterpartiet vill också att alla barn ska få gratis receptbelagda läkemedel, eftersom det idag kan variera över landet. I vissa landsting gäller ett högkostnadsskydd per barn, i andra räknas alla barn in i ett och samma högkostnadsskydd.
– Det är både en rättvise- och en välfärdsfråga, säger Gunilla Wahlén.
Enligt partiets uträkningar kostar reformen 400 miljoner kronor att genomföra.
Miljöpartiet vill driva igenom en permanent lösning för konsumentinstitutet Kilens verksamhet.
– Vår idé är att Kilen blir en avdelning inom Folkhälsoinstitutet eller Konsumentverket med en direkt statlig finansiering, säger Jan Lindholm, riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Vidare vill Miljöpartiet att direktrapportering av biverkningar ska kunna ske av konsumenter. Dessutom måste läkarkåren öka sin rapportering och ta upp biverkningsfrågan vid utskrivningstillfället. Mp vill också ha en bättre märkning av läkemedelsförpackningar, bestående av mer information.

Prövas och bedömas
Moderaterna vill att fler läkemedel görs tillgängliga som receptfria alternativ.
– Det är ett sätt att öka tillgången genom att patienten inte alltid behöver gå till en läkare. Det är också ekonomiskt bra för samhället att fler läkemedel blir receptfria. Men självklart måste det prövas och bedömas vilka läkemedel och vilka styrkor som är aktuella.
Det finns också några frågor där partierna tycker lika, till exempel införandet av läkemedelsgenomgångar för äldre alternativt dem med många läkemedel, att läkemedel ska utvärderas på dem som använder dem samt ett enhetligt journalsystem på något sätt integrerat med läkemedelsförteckningen.

Fotnot: Enkät och faktaunderlag har tagits fram i samarbete med Föreningen för Läkemedelsinformation, FLI – en specialistföreningen inom Apotekarsocieteten.

Utredare tror på nikotinmedel i handeln

0

En överväldigande majoritet av de instanser som hittills lämnat remissvar på regeringens utredning ifall nikotinläkemedel ska få säljas i vanliga affärer är positiva till förslaget.
Svenska Läkaresällskapet, Konsumentverket, Socialstyrelsen och Sveriges Farmaceutförbund är några av de aktörer som ställer sig bakom en reform. Bland de få aktörer som är negativa finns Apotekarsocieteten och Statens Folkhälsoinstitut.
– Vi är tveksamma eftersom nikotinmedel är ganska kraftiga läkemedel. Den farmakologiska verkan av nikotin är avsevärd i stora doser, säger Gunnar Ågren, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.

Inte utan rådgivning
En annan anledning till varför han anser att nikotinläkemedel inte ska säljas i vanliga affärer är att handeln varit dålig på att efterfölja de åldersgränser som gäller för cigaretter och öl.
– Det finns därför skäl att tro att handeln även skulle misslyckas med att upprätthålla åldersgränser för läkemedel.
Apotekarsocieteten menar i sitt remissvar att läkemedel inte bör säljas utan rådgivning.
– Det är mycket viktigt att man kan säkerställa farmaceutisk information då man säljer läkemedel. Vi tror inte att det är möjligt i handeln, säger Andy Wallman, ordförande för Sektion för öppenvårdsfarmaci inom Apotekarsocieteten.
Apoteket är däremot positivt till receptfria nikotinmedel i vanliga butiker trots att det innebär ökad konkurrens för företaget.
– Vi anser att utredningen som ligger till grund för förslaget är väl gjord och väl underbyggd. Och så är det ologiskt att man får sälja tobak fritt, men inte läkemedel som hjälper människor att sluta med tobak, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket.

Stort behov
Hon menar också att behovet av nikotinläkemedel är så pass stort att det är fel om Apoteket av egenintresse hindrar andra aktörer att komma in på marknaden.
Apoteket poängterar dock i sitt remissvar att de vill konkurrera på samma villkor som eventuella nya aktörer. Apoteket vill kunna välja själva vilka receptfria nikotinmedel de säljer och inte ha någon skyldighet att ta in samtliga produkter. Men om en kund efterfrågar en särskild produkt ska den tas in. Det bör också övervägas att Apoteket ska få sätta priser själva istället för att tillämpa reglerade priser.
Anders Lönnberg som är regeringens utredare tror att monopolet på försäljning av nikotinläkemedel kommer att utgå som en konsekvens av att så pass många remissinstanser ställer sig bakom det.
I vinter kommer regeringen förmodligen att lägga en proposition i ärendet.
Nästa sommar kan det tänkas att nikotinläkemedel säljs på Ica och Konsum. Utredaren Anders Lönnberg kommer under våren 2007 att utreda hela Apoteksmonopolet.

Förslag om effektivare generikareform

0

För cirka fyra år sedan trädde den reform i kraft som innebär att apoteken ska byta ut ett läkemedel som läkare har förskrivit om det finns ett billigare och likvärdigt alternativ. Läkemedelsverket beslutar om vilka preparat som är utbytbara.
I en gemensam skrivelse till Socialdepartementet konstaterar Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden och Konkurrensverket att reformen medfört stora besparingar för samhället men att det går att göra den än mer effektiv.
Förslaget innebär bland annat att de bestämmelser som möjliggör utbyte av läkemedel ska ingå i läkemedelslagen istället för lagen om läkemedelsförmåner, som nu är fallet.
Idag kan läkemedelsföretag som överklagar att apoteket byter ut deras preparat dra ut på beslutet. Ärendet kan överklagas i tre instanser och preparatet får inte bytas förrän domstol har fattat beslut. Om bestämmelserna flyttas till läkemedelslagen blir läkemedlet istället utbytbart till dess att domstol har prövat beslutet.

Förslaget får stöd
Kenneth Nyblom, vd för Föreningen för generiska läkemedel, FGL, är positiv till förslaget.
– Idag kan det för företag vara frestande att överklaga eftersom de ekonomiska vinsterna blir stora då monopolsituationen automatiskt förlängs för den som överklagar. Det ekonomiska motivet får aldrig överskugga det medicinska motivet. Om det nya förslaget träder i kraft blir det meningslöst att överklaga utan goda medicinska skäl.
Han menar att patienter som behöver ett specifikt läkemedel inte kommer i kläm eftersom domstolen, om det finns starka skäl, kan bestämma att Läkemedelsverkets beslut inte gäller tills domstol har avgjort frågan.
Förutom FGL är flera andra remissinstanser positiva, men det finns också invändningar. Läkemedelsindustriföreningen, Lif, påpekar att få företag överklagar Läkemedelsverkets beslut och föreningen anser inte att besluten om utbytbarhet bör gälla omedelbart.

Läkemedel mot reumatism ökar i försäljningen

0

Volymmässigt säljer läkemedel mot nervsjukdomar och hjärtkärlsjukdomar mycket, men dessa grupper utgör inte lika stor kostnad för samhället som till exempel preparat mot cancer och reumatiska sjukdomar.
– Det har kommit flera nya typer av läkemedel mot cancer och autoimmuna sjukdomar. Försäljningen av till exempel psykofarmaka har också ökat, framförallt i volym, men inte lika mycket i pengar eftersom priserna pressas av det generiska utbytet, säger Karolina Antonov, chef för statistikenheten på Apoteket.
Bästsäljaren Enbrel har de senaste sex månaderna sålt för 231 miljoner kronor, en ökning med 32 procent jämfört med första halvåret 2005. Remicade, också mot reumatoid artrit, sålde näst mest följd av blodfettsänkaren Lipitor.
Enligt IMS Healths läkemedelsstatistik uppgick försäljningen januari-juni 2006 till 13,3 miljarder kronor mätt efter AIP, Apotekets inköpspris. Det motsvarar en ökning med drygt fem procent jämfört med samma period året innan.

Svensk ledamot i DIA:s styrelse

0

Den världsomspännande organisationen DIA, med över 20 000 medlemmar, utgör en mötesplats för företrädare för sjukvård, industri, akademi och myndigheter.
– Hur man än vrider och vänder på det finns det olika aktörer med olika intressen. DIA:s viktigaste uppgift är att tillhandahålla ett forum där man kan stöta och blöta läkemedelsfrågor, säger Thomas Kühler, som både har arbetat inom myndighetsväsendet och inom industrin.
Han tillträder den första september och sitter sedan i styrelsen i tre år.
Som ny ledamot hoppas han kunna bidra med ett europeiskt och svenskt perspektiv eftersom organisationen har ett visst fokus på USA.

Problem i pilotprojekt

0

Tekniken har periodvis inte fungerat och de läkare som deltar i pilotprojektet har inte kunnat få upp sina patienters medicinlistor. Lagen om Läkemedelsförteckning innebär att behöriga personer ska kunna ta del av vilka läkemedel en patient har fått ifall patienten samtycker. Apoteket ansvarar för databasen som innehåller uppgifterna. Även Datainspektionen och Sveriges Kommuner och Landsting deltar.
Idag kan man som privatperson få ut sin läkemedelsförteckning på Apoteket, men vare sig Apoteket eller Sveriges Kommuner och Landsting kan uppge när databasen kan användas fullt ut.
– Det ställs höga säkerhetskrav på att ingen obehörig ska kunna se vilka läkemedel du har tagit. Det här är ett komplicerat arbete och det måste få ta tid, säger Sune Pettersson på Sveriges Kommuner och Landsting.

Vi tycker – restriktioner på receptfria läkemedel?

0

Bör restriktioner införas för inköp av receptfria läkemedel, gällande till exempel speciella läkemedel, åldrar, viss mängd eller annat?

Ingmarie Skoglund, ordförande i läkemedelskommittén i Södra Älvsborg
– Man löser inte problemet enbart genom att införa åldersgräns för köp. En sådan påverkar inte tillgången på läkemedel i hemmet. Receptfritt är inte detsamma som ofarligt. Att följa doseringen och att ha säker förvaring hemma är viktigt. Skulle vi påverkas av varningstext på paketet? Jag kan också tänka mig en åldersgräns, kanske på 18 år, för läkemedel där riskerna är stora. Med paracetamol räcker ett paket för överdosering.

Richard Bergström, vd Lif
– Jag är inte övertygad att en åldersgräns är lösningen. Om problemet är att personer medvetet försöker ta livet av sig hjälper det inte att »visa att medlen inte är ofarliga« som förespråkarna säger. Det kanske snarare får motsatt effekt. Det är viktigt att Anders Lönnbergs utredning går igenom litteraturen och ser hur man gjort i andra länder och vad det lett till.

Carina Jansson, ordförande Farmaciförbundet
– En åldersgräns skulle knappast undanröja risken för överdosering och missbruk. Skulle receptfria läkemedel få säljas fritt i handeln bör en åldersgräns övervägas. Det är mycket oroande att så många unga överdoserar och kombinerar med alkohol. Det kan ge bestående leverskador. Läkemedel är inte vilken vara som helst. De ska säljas av kompetent personal på apotek. Det behövs en upplysningskampanj riktad till ungdomar om riskerna med receptfria läkemedel, särskilt värktabletter med paracetamol.

Kennert Lenhoff, ordförande, Läkemedelskommittén, Landstinget Blekinge
– Även receptfria läkemedel är aktiva substanser! De har effekter men även bieffekter vid överdosering, typexempel paracetamol, men allt kan överdoseras även nässprayer. Åldersgräns bör därför införas för inköp. Lämplig ålder 18 år som stämmer med inköpsgräns för nikotinläkemedel. Även förpackningsstorlekar bör begränsas liksom tidigare. Självfallet löser detta inte alla problem med feldosering hos barn o ungdomar! Är ändå en aktiv markering från samhället att receptfria läkemedel är potentiellt farliga och ska handhas med respekt.

Lars L Gustafsson, ordförande Läksak, Stockholms läns landsting
– Receptfria läkemedel skall vara säkra även i höga doser. Jag anser därför att det är klokt att införa en åldersgräns, till exempel 16 år, vid köp av receptfria läkemedel som i höga icke-terapeutiska doser ensamt eller i kombination ger livshotande symptom. Tillgången på läkemedel påverkar användningen. Det är inte etiskt försvarbart att läkemedel som används riskfyllt är fritt tillgängliga, även för ungdomar 12-16 år gamla som missbrukar dessa. Läkemedelsverket bör få i uppdrag att utreda för vilka receptfria läkemedel som en åldersgräns bör införas.

Nya rekommendationer efter skandalen med TGN1412

0

Läkemedelskatastrofen i London kunde inte förutses. Den slutsatsen, som brittiska läkemedelsverket drog, väckte kritik bland många sakkunniga. Nu har en ny rapport, på uppdrag av brittiska hälsoministeriet, presenterats. Den visar att de prekliniska studierna inte var tillfredsställande innan TGN1412 prövades på människor för första gången.
Trots att myndigheternas föreskrifter hade följts kunde en säker dos inte förutses, skriver expertgruppen. I 22 rekommendationer sammanfattar experterna sina råd för säkrare fas I-studier.

?Kräver nya angreppssätt?
Kliniskt bruk som är framtaget för små kemiska molekyler har anpassats till biologiska läkemedel, men preparat som TGN1412 är ?innovativa produkter med avancerad bioteknik som kräver ett nytt angreppssätt?, skriver expertgruppen.
Ibland, om man väger nytta mot risk, kan patienter vara bättre försökspersoner än friska individer, föreslår utredningen. Och dosering bör ske stegvis med tillräcklig tid för observation mellan tidpunkterna för administrering. Rapporten framhåller också att läkemedelsföretag och myndigheter bör diskutera upplägg av försök långt innan en ansökan om kliniska prövningarna görs.

Många har kommenterat
Fram till den 14 september finns rapporten tillgänglig för allmänhetens synpunkter. Ett stort antal organisationer har redan kommenterat. Under hösten presenterar expertgruppen slutversionen av sin rapport.
Till följd av skandalen med TGN1412 har också den brittiska industrin utsett en arbetsgrupp.
Att ett läkemedel gavs nästan samtidigt till flera personer när det prövades för första gången har varit föremål för kritik. Industrins arbetsgrupp anser att, när det gäller vissa preparatgrupper, ska endast en försöksperson få aktivt läkemedel första dagen då en ny medicin testas. Gruppen pekar också på att försöken bör ske på sjukhus med tillgång till intensivvård samt att nya läkemedel bör ges i spridda doser vid första testningen. Rekommendationerna förstärker och tydliggör redan befintliga riktlinjer.

Tecken på cancer
Alla försökspersoner som gavs den olycksaliga substansen överlevde trots att de fick så kraftiga reaktioner att vittnen talar om att deras ansikten svällde upp till det tredubbla. Under sommaren har det rapporterats att en av testpersonerna visat tecken på tidig lymfcancer och dessutom riskerar att drabbas av MS och kronisk ledgångsreumatism.
Företaget Tegenero som utvecklade TGN1412 uppges vara på väg mot konkurs och substansen kommer med största sannolikhet aldrig att bli ett läkemedel.

Apoteket ökar säkerheten efter flera misstag

2005 blev det totalt 13 400 fel, en ökning med 60 procent sedan 2003. Men enligt Apoteket handlar det inte om att personalen gör fler fel utan om att fler fel rapporteras. Det är konsekvensen av att ett nytt felrapporteringssystem har tagits i bruk.

I ett fall på 5000 avvek expedieringen på något sätt från det ordinerade. Totalt 130 sådana fel inträffade 2005. Men i ett fall på miljonen var felet så allvarligt att det ledde till en lex Maria-anmälning till Socialstyrelsen – totalt 62 fel.

Men nu ökar säkerheten enligt ett pressmeddelande från företaget.

? Det vanligaste felet är att farmacevten plockar fel styrka. Det åtgärdar vi nu med att farmacevten matar in den plockade styrkan i ATS-systemet, som jämför den med det som är ordinerat på receptet, säger Andreas Rosenlund, presschef på Apoteket.

Sedan tidigare har man också infört en plockkontroll genom avläsning av streckkoden på förpackningen.

Regler för prishöjningar på remiss

0

Sedan Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, inrättades har den utarbetat en praxis för vilka regler som gäller när företag vill höja priser på läkemedel som ingår i förmånssystemet. Nu är det dags att permanenta dessa regler, som formellt benämns råd.
Nämnden har skickat råden till ett antal instanser, bland annat Apoteket, Läkemedelsverket, Läkemedelsindustriföreningen och Konkurrensverket, för att få synpunkter.
När reglerna börjar gälla är ännu inte beslutat, men LFN:s generaldirektör Ann-Christin Tauberman antar att det kommer att ske under hösten.
– Det är svårt att ange den exakta tidpunkten eftersom den är beroende av vad vi får in för synpunkter på vårt förslag, säger hon.
Enligt de råd LFN nu lägger fram kan prishöjning för patentskyddade preparat som ingår i läkemedelsförmånerna endast bli aktuellt ifall det finns risk att preparatet annars kommer att försvinna. Läkemedlet ska dessutom vara angeläget.

Vann viktiga mål
Företag som anser att deras ansökan om att höja priset blivit felaktigt avslaget kan överklaga till länsrätt, kammarrätt och i sista hand regeringsrätten.
Ann-Christin Tauberman tror inte att idag gällande praxis behöver förändras väsentligt.
– Vi vann nyligen två principiellt viktiga mål i domstol. Det tycker vi ger stöd till att den praxis vi tillämpar är korrekt, säger hon.
Remissinstanserna har fram till den 1 september på sig att lämna synpunkter.

?Regeringens satsning markerar ett perspektivskifte?

0

Under sommaren presenterade regeringen sitt strategiprogram för läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikindustri. Sammanlagt satsar regeringen 175 miljoner kronor och förväntar sig att industrin avsätter lika mycket pengar.
Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, säger att beloppet, i sammanhanget, inte är särskilt stort, men att investeringen markerar ett perspektivskifte.
– Jag har det senaste året, medan strategiprogrammet arbetats fram, märkt att attityden till läkemedelsindustrin förbättrats och det leder förhoppningsvis till bättre förutsättningar för företagen.

Stöd till kommersialisering
Bland annat investerar regeringen pengar i ett post-doc-program för att förenkla för nydisputerade forskare. Medel avsätts också för att stödja kommersialisering av forskning och för att stärka samverkan mellan myndigheter, industri, landsting och universitet.
– Nu finns det en insikt om att den industriella forskningen och den akademiska forskningen hör ihop, säger Richard Bergström.
Han menar att Sverige hamnat lite på efterkälken de senaste åren och jämför med Storbritannien. För några år sedan drev Tony Blair igenom ett strategiprogram för läkemedelsindustrin vilket givit Storbritannien ett försprång.
– Samtidigt har vi vissa fördelar jämfört med England. Vi har en god elektronisk infrastruktur, till exempel skickas en stor andel recept elektroniskt, som vi skulle kunna utnyttja bättre.
– I Norge finns det register som samkör sjukvårdinformation och läkemedelsförteckningar för hela befolkningen. Om vi skapar ett sådant kan man göra viktiga populationsstudier.

Kräver motprestation
I ett brev till Näringsdepartementet skriver Lif att föreningen beslutat att skjuta till 10,5 miljoner kronor till satsningar på epidemiologi- och registerforskning och att Lif förväntar sig att staten investerar lika mycket. Lif har redan en fond avsatt för det ändamålet.
Hur de övriga miljonerna som regeringen investerar ska motfinansieras av industrin är ännu inte bestämt. Det kan bli fråga om extra medlemsavgifter för de svenska läkemedelsbolagen. De flesta av regeringens förslag kräver motfinansiering för att medlen ska betalas ut.

?Kostnaderna har fortsatt att sjunka?

0

Sju miljarder kronor, eller 15 procent, har priserna på läkemedel i Sverige sjunkit sedan läkemedelsreformen år 2002. Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för Läkemedelsförmånsnämnden LFN, menar att patienterna är de som i slutändan drar nytta av prispressen.
– Många trodde att priserna endast skulle sjunka första året efter att reformen infördes, men samhällets kostnader har fortsatt att sjunka, säger Ann-Christin Tauberman som tror att priserna kan pressas ytterligare då patent på fler storsäljare löper ut.

Notiser

0

Föräldrar positiva till studier på barn
Svenska föräldrar är villiga att låta sina barn delta i läkemedelsstudier. Det visar en enkät som forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet skickade ut till 863 förstagångsföräldrar och föräldrar som redan hade barn. Mest intresserade av att låta barnen delta var föräldrar vars barn var sjuka och som skulle kunna hjälpas av forskningen. Men majoriteten sa sig vara villiga att låta barnen delta även om det inte direkt skulle gynna det enskilda barnet.

OECD-rapport om läkemedel
Den svenska regeringen har sagt ja till att delta i en OECD-studie som ska jämföra olika länders lagstiftning och annan reglering på läkemedelsområdet. Den ska bland annat jämföra olika länders regelverk för forskning och utveckling, försäkringslösningar, prisreglerings- och subventionssystem. I slutet av det här året förväntas rapporten vara klar.

Studier som marknadsföring
Allmänläkare som deltog i en Symbicortstudie var betydligt mer benägna än kollegor som inte deltagit i studien att skriva ut astmaläkemedlet. Andelen av läkemedlet ökade med sex procent, mätt i definierade dygnsdoser, vid de vårdcentraler som deltagit i studien. Analysen baseras på receptdata från 65 000 astmatiker, av dessa var drygt
5 000 listade vid de tio vårdcentraler som medverkade i studien. Men eftersom bara 69 var patienter som deltog i studien, framgår det att effekterna på förskrivningen främst berört andra patienter än de som deltog i studien. Studien publicerades nyligen i JAMA ( 2006;295).

Silverax kan ge leverbiverkningar
EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, varnar för att växtbaserade läkemedel som innehåller Comicifuga racemosa, silverax, kan ge allvarliga leverskador. Silverax används främst för att behandla lindriga klimakteriesymtom. I Sverige finns två godkända produkter, Remifenim och Menofem. Varningen baseras på 42 rapporter av misstänkt levertoxicitet av Cimicifuga racemosa.

Stora doser paracetamol
Forskare vid Guy´s and St Thomas´ Hospital i London fann att närmare hälften av 107 patienter som vårdats på grund av överdoser med paracetamol hade kunnat köpa större förpackningar av läkemedlet än vad lagen föreskriver. Bara en av dessa patienter hade inhandlat läkemedlet på apotek, övriga hade köpt det på andra försäljningsställen.

Tillåtet handla via internet
En tysk domstol har gett klartecken för tyskar att beställa hem receptbelagda läkemedel från Nederländerna via internet. Tyska farmacevter har försökt stoppa distributionen med hänvisning till säkerheten.

Experter på blodfett
LFN, Läkemedelsförmånsnämnden, har utsett vilka medicinska experter som ska delta i genomgången av gruppen läkemedel mot höga blodfetter. De tre är professor Annika Rosengren, verksam vid medicinkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Jan Håkansson, distriktsläkare vid Krokoms hälsocentral, ordförande i Jämtlands läns läkemedelskommitté och Peter Nilsson, docent vid Klinisk forskningsenhet/Institutionen för Kliniska vetenskaper medicin på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Receptfritt inget för Pfizer
Pfizer har sålt sin anläggning i Helsingborg till det amerikanska företaget Johnson & Johnson. Som skäl till försäljningen, som skedde i somras, angav Pfizer att receptfria läkemedel inte är något prioriterat område inom koncernen. I Helsingborg tillverkades bland annat nikotinplåster. Pfizer har tidigare sålt tre fabriker som följde med när man för drygt tre år sedan köpte Pharmacia. Idag är personalstyrkan en fjärdedel av vad den var innan köpet.

Paradoxalt, Apoteket

För den som följer den svenska läkemedelsdebatten och Apoteket AB hände det mycket under första halvan av 2006 som är motsägelsefullt och som inte går ihop hur man än funderar.
Några av de paradoxer som jag behöver hjälp av med att hitta logik i är:

Å en a sidan pratar Apoteket i debatten om OTC-läkemedel varmt om vikten av farmacevtisk kompetens, å andra sidan föreslår man att en lösning på tillgänglighetsproblemet är att utöka ombudsverksamheten (där ICA-handlarna redan finns och där det dessutom handlar om Rx).
Å ena sidan pratar man om att Apoteket har 90 miljoner kundbesök per år, underförstått då att landstingen kan nå, informera och påverka sina medborgare via Apotekens kvalitativa samtal. Å andra sidan säger man att 90% av besöken är besök där man kan langa över en burk över en disk, ta betalt och ta nästa kund, det vill säga de besök som kan gå via snabbkassan.

Å ena sidan anför man kvalitet och oberoende som argument för att vi behöver ett apoteksmonopol i Sverige, å andra sidan slimmar man bolaget och gör de mest kommersiella satsningarna i bolagets historia.
Jag har under sommaren legat i hängmattan och försökt att reda ut de här motsägelserna men inte lyckats. Jag har dock hittat en ledtråd. Att de andra medlemmarna i monopolklubben är Nordkorea och Kuba har vi hört från många håll under en längre tid nu och det är en uttjatad propaganda, men möjligen kan man via den liknelsen hitta en förklaring på paradoxerna. I dessa enväldes stater är inte ledningen särskilt van att bli motsagd vilket gör att man kan ge order och skriva lagar som går emot varandra utan att bli uppmärksammad på det.

Det finns många historier som sprids kring hur samhället i de kommunistiska diktaturerna blev galet, traktorfabriker i Sibirien som var beroende av motorer tillverkade i Östtyskland, skofabriker där sulorna fraktades 800 mil et cetera; även här har vi paradoxer.
Apoteket är inte en diktatur, det vet alla som jobbat i och med organisationen. Däremot är det en organisation som kan göra mycket utan att bli motsagd. Såväl personal inom organisationen som kunder, leverantörer och samarbetspartners utanför den är beroende av monopolet och upplever i många fall att det är lättare att hålla med än att uppmärksamma en brist. Lägg till detta att vi farmacevter är noggranna individer som tar sina uppgifter vi får på yttersta allvar så har vi en miljö där paradoxerna och de motsägelsefulla projekten kan leva sitt eget liv och växa sig starka.

Det som är skrämmande i detta är att det knappast går att påverka, att ja-sägandet och dess konsekvenser frodas i enväldiga stater och företag är ett faktum. Historien lär oss ju vad som hände med de kommunistiska staterna; sammanbrott inifrån. Om paradoxerna ökar i antal och fler och fler uppmärksammar dem tappar staten/företaget förtroendet hos sina medborgare/kunder och den enda vägen att hålla fast vid systemet blir lagstiftning och mer ja-sägande tills dess att implosionen kommer. Systembolaget ligger några år före Apoteket och några år efter Nordkorea och Kuba i detta race mot sammanbrottet men det är samma väg de färdas på. I samtliga dessa exempel är det ideologi och prestige som går före funktion och förstånd, och ju närmare slutet vi kommer, desto mer kommer paradoxerna att anhopas.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng