Annons
Home 2005

Årlig arkivering 2005

Lyckat försök i Umeå med sjukgymnaster på apotek

Andrea Åhlin
-
0

Resultaten redovisades idag under Sjukgymnastdagarna i Älvsjö. Verksamheten bygger på ett samarbete mellan Apoteket Renen och sjukgymnastutbildningen vid Umeå universitet, som inleddes 2004, enligt pressinformation från Sjukgymnastförbundet.

Vid det så kallade Hälsotorget på Renen arbetade två sjukgymnaster i februari-mars 2005 på temat spänningshuvudvärk. Arbetet pågick under totalt 45 timmar och sjukgymnasterna hann tala med 180 apoteksbesökare.

Sjukgymnasterna förmedlade bland annat enkla råd för egenvård av huvudvärk.

Samarbetet har enligt utvärderingen rönt bred uppskattning av alla inblandade.

Fler satsningar på rådgivning från sjukgymnaster på apotek är på väg i bland annat Stockholm, enligt Sjukgymnastförbundet.

Bakslag för lovande diabetesläkemedel

Birgitta Gerne
-
0

Med så kallade kombinerade glitazoner, som verkar på de två PPAR-receptorna alfa och gamma, är tanken att minska både blodsockret och blodfetterna.

Det första läkemedlet i klassen, muraglitazar, tillstyrktes av FDAs expertkommitté förra månaden för behandling av typ 2-diabetes.

Men enligt en studie som förhandspubliceras idag i JAMA ökar läkemedlet risken för hjärtkärlsjukdom. Baserat på resultaten uppmanar forskarna FDA att avvakta med godkännandet tills det har kommit ytterligare studier som styrker säkerheten.

Östergötland avsätter extrapengar till läkemedel

Andrea Åhlin
-
0

Östgötalandstingets ekonomi är för närvarande i balans; för 2005 beräknas ett större överskott än budgeterat. Därför gör landstinget nu några satsningar av engångskaraktär, bland annat på det man kallar kvalificerade läkemedel.


Enligt ett pressmeddelande har landstinget redan gjort satsningar för att möta behoven från 2006 och framåt, men nu avsätter man mer resurser för innevarande år ”för att upprätthålla en god tillgänglighet”.

Östergötland tillhör de landsting som på senare år minskat sina kostnader inom läkemedelsförmånen kraftigast. Detta har dock delvis skett genom transferreringar av läkemedel från öppenvården till slutenvården (se artikel länkad i högermarginalen).

Utlämning av
Tamiflu begränsas

Läkemedelsvärlden
-
0

Högst tio förpackningar får lämnas ut per rekvisition, enligt beslutet, som dock inte påverkar möjligheten att få Tamiflu på recept.

Bakgrunden är att apotekens utlämning av Tamiflu ökat kraftigt de senaste dagarna. Läkemedelsverket vill därför "säkra tillgången till Tamiflu för de grupper som inför årets influensasäsong kan komma att behöva läkemedlet".

Rekordmånga besökare på www.lakemedelsvarlden.nu

Läkemedelsvärlden
-
0

Sammanlagt 32 752 besök gjordes på hemsidan under månaden.

Det är den högsta noteringen hittills under en enskild månad sedan starten 2002.

Capio tecknar etikavtal med läkemedelsindustrin

Läkemedelsvärlden
-
0

Avtalet reglerar förutsättningarna för till exempel läkemedelsinformation och deltagande i vetenskapliga seminarier arrangerade av läkemedelsindustrin.

LIF har sedan tidigare slutit liknande avtal med bland andra Landstingsförbundet och Läkarförbundet.

– I praktiken tillämpas riktlinjerna redan idag av våra läkare och övrig vårdpersonal, men avtalet är en viktigt officiell markering av var Capio står i denna viktiga etiska fråga, säger Björn Zackrisson, medicinsk chef i Capio Sjukvård Norden, i ett pressmeddelande.

Återrapporter om byte till generika slängs i papperskorgen

Ingert Nilsson
-
0

Under de sista tre månaderna har det på landets apotek gjorts cirka 2,5 miljoner byten till ett billigare preparat. När patentet för sertralin (Zoloft) går ut i månadsskiftet oktober/november kommer troligen antalet byten att öka under en period.

Dessa ska enligt lag rapporteras tillbaka till förskrivaren. Sedan i somras sköts det centralt inom Apoteket. Det rör sig om en ansenlig pappersexercis, eftersom det enligt Lisbeth Bolin på Apoteket är få som kan ta emot informationen digitalt.

Så vad händer då med dessa pappersbuntar som varje månad dimper ned?

? Jag slänger dom i sekretesstuggen, säger Kerstin Henriks-
son som är läkare och chef vid Rosenlunds vårdcentral i Stockholm.

Vad kollegerna gör vet hon inte.

? Men jag tror att många gör som jag. Så gjorde vi också på den vårdcentral jag arbetade tidigare. Vi var rörande överens om det.

Visserligen skriver Apoteket i sitt följebrev att avsikten är att informationen ska föras in på läkemedelslistorna, men det är helt omöjligt, menar Kerstin Henriksson.

? Då skulle vi behöva anställa en person att göra ett arbete som i praktiken gör läkemedelslistorna oläsliga med en information vi inte behöver.
Inget motiv

När regeringen beslutade att rapporter om byten skulle återrapporteras angav man inte några motiv till detta.
Men enligt Läkemedelsverket finns det två. Det ena är biverkningsuppföljning avseende hjälpämnen. Det andra är att patienter som vänder sig till Läkemedelsförsäkringen kan behöva visa vilket fabrikat som expedierats.

? Men Apoteket måste väl rimligen ha kvar informationen. Vi har kvar vad vi skrivit ut, då bör ju de spara vad de lämnat ut tror Kerstin Henriksson.

Det gör man, i femton månader. Om informationen inte sparats ute på mottagningar och kliniker är den sedan borta.
Ur försäkringssynpunkt och för uppföljning av eventuella biverkningar av hjälpämnen är det en mycket kort tid.

Ett gungfly

Att bytena inte förs in i journalerna är man medveten om såväl på Läkemedelsverket, som på Socialstyrelsen och SKL, Sveriges kommuner och landsting.
?Detta har genomförts endast i begränsad omfattning? konstaterar Läkemedelsverket i en rapport angående generisk förskrivning.

I patientjournallagen står att information av värde i samband med vården ska ingå i patientjournalen.

? Vad som gäller för den här informationen är oklart, säger Magnus Thyberg på SKL. Vi har rekommenderat att återrapporterna sparas.

Om det är ett lagbrott att slänga dem vet man inte eftersom lagstiftningen är otydlig.

? Lagstiftning är ju också mycket en tolkningsfråga Det här är något av ett gungfly.

? Men vi har förstått att förskrivarna inte ser värdet av att föra in det här, säger Magnus Thyberg på SKL.

På tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen har man inte följt upp vad som händer med återrapporterna.

Lägst pris vinner när Zoloftpatent gått ut

Ingert Nilsson
-
0

Alexander Brising på generikaföretaget Hexal bedömer att priset inom några månader kommer att ha sjunkit med närmare 90 procent.

? Priset på sertralin 50 milligram, 100 stycken, som innan patentutgången är cirka 1 200 kronor, kommer att vara under hundralappen till första december, spår han.

Då kommer en marknad på cirka 370 miljoner att minska till under 150 miljoner kronor.

Recept på Zoloft som expedieras efter patentutgången 28 oktober kommer att bytas ut om läkaren inte markerat att byte ej får ske eller om patienten är villig att betala mellanskillnaden och det på det enskilda apoteket finns ett billigare utbytbart läkemedel.

Av totalt cirka 9,7 miljoner expeditioner inom ?bytesgrupper? senaste kvartalet gjordes cirka 2,5 miljoner byten, enligt statistik från Apoteket. En stor del av de resterande var recept där billigaste vara skrivits från början. Men i cirka 700 000 fall skedde inte byten på grund av att läkare, patient eller apotek motsatt sig byte.

Turbulens på svenska Pfizer

Ingert Nilsson
-
0

Vid sammanslagningen för snart tre år sedan fanns cirka 3 900 anställda i Pharmacia i Sverige och 300 på Pfizers svenska bolag. Nu är man nere i cirka 2 700. Och färre ska det bli.

När det Genotropindevice man lagt ut på en tillverkare blev försenat beslutade koncernledningen att till årsskiftet 2007/08 lägga ned hela produktionen i Sverige och flytta den till två anläggningar i Tyskland och Belgien.

Då försvinner ytterligare cirka 500 jobb.

? När det gäller läkemedel handlar det om att vara snabbt framme och när det gick snett hos tillverkaren började man ifrågasätta hela verksamheten. Det var tyvärr mycket som föll i samband med det, säger Ingela Widén, facklig företrädare för SIF på Pfizer.

Även om det blev spiken i kistan för fabriken i Stockholm kan det också ses som en del i de globala rationaliseringar som koncernen aviserat.

Gunneflo startar eget

Också marknadsbolaget står inför stora förändringar. Man har redan dragit ned på personal och ytterligare kanske 50-60 personer väntas bli uppsagda.

En av dem som slutar är chefen sedan åtta år, Lars Gunneflo.
Och nu går ryktet att han ombetts sluta eller med andra ord fått sparken.

? Det blir alltid snack när sådana här saker händer. Jag har fått uppskattning för vad jag gjort, det vill säga tagit Pfizer från att ha varit ett litet företag i Sverige till Sveriges största. Alla sådana företag går in i nya faser och nu vill jag, som i grunden är en entreprenör, sätta ett eget bolag i verket.

Den sista oktober lämnade han företaget.

? Jag är övertygad om att Pfizer är störst i Sverige också om fem år.

Men visst kommer det att ske stora förändringar inom marknadsbolaget de närmaste åren, säger han.

? Alla sådana här bolag går in i nya faser. Det gäller att förändra strukturerna i bolaget för att bli mer kundanpassad. Konsulentrollen kommer till exempel att bli en annan. Man kommer att få arbeta bredare än bara med läkemedel.

Projekt om vikten av samsyn avslutas

Ingert Nilsson
-
0

? Jag hade nog hoppats att vi skulle kunnat skapa fler lokala samarbeten för att förbättra samsynen kring läkemedelsanvändningen.

Det säger Sune Pettersson, som under tre års tid arbetat med ABLA-projektet (Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning).

Projektet som pågått under tre år har nu avslutats.
Kunskapen om att vartannat läkemedel för långtidsbehandling inte används rätt finns. Men kunskapen måste omvandlas till en verklig insikt om att det arbete man tror sig göra i vården faktiskt inte blir gjort då.

Till årsskiftet kommer rapporten där man sammanfattar vad som styr läkemedelsanvändningen och rekommendationer om hur man bör gå vidare.

Enligt Sune Pettersson handlar det bland annat om att landstingen måste ta över frågan.

? Men också att till exempel Socialstyrelsen bättre måste följa upp användningen. Då är försäljningsstatistik ett dåligt mått.

?Apoteket marknadsför omstridda läkemedel?

Ingert Nilsson
-
0

Under hösten har ett särtryck av Aftonbladets serie ?Demensvanvården? legat ute på landets apotek.
Bra reklam för Aftonbladet förstås, men också, menar Alzheimerföreningen som tagit initiativet, en möjlighet att öka medvetenheten om att det idag finns effektiva behandlingsmöjligheter. Den behandling man pekar på i artikelserien är acetylkolinesterashämmarna som enligt artiklarna alldeles för få får.

Kritiker menar att särtrycket fungerar som marknadsföring för de omdiskuterade alzheimermedicinerna. Alzheimerföreningen sponsras också av företag som marknadsför dessa läkemedel.
? Artiklarna ger en onyanserat positiv bild av bromsmedicinerna. Man får bilden att studier visar stor effekt och att allmänläkarna snålar som inte skriver ut dem, säger informationsläkaren Anders Hernborg, och får stöd av docent Hans Liedholm.
? Det här är en superpartsinlaga i en fråga där den vetenskapliga världen är oerhört bekymrad, eftersom de studier som finns faktiskt inte kunnat peka på att medlen förhindrar intagning på till exempel vårdhem.

Att Apoteket på det här sättet fungerar som distributör åt en patientförenings budskap är inte ovanligt, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.
? Det är inte så vanligt att vi gör det i den här formen, men i grunden är vi välvilligt inställda till att sprida deras information om angelägna ärenden.
? Vi fick en förfrågan från patientföreningen om vi kunde hjälpa till. Att det råder delade meningar om behandlingsalter- nativen är inte ett skäl att säga nej.

Centerpartister föreslår att kroniker ska slippa recept

Ingert Nilsson
-
0

Jag kan ta mig själv som exempel, säger Jörgen Johansson.

? Om jag får vatten i högra örat får jag i princip alltid en öroninflammation efter ett par dagar. Då borde jag kunna köpa ut de receptbelagda örondroppar jag behöver, utan recept, menar vi.

Mot bakgrund av den självinsikt man får som kroniker och för att avlasta vårdapparaten borde kroniker på egen begäran kunna köpa receptbelagda läkemedel för sin specifika sjukdom, argumenterar de två riksdagsledamöterna i motionen.

Det är ett av de mer radikala förslagen bland de motioner rörande läkemedel som lämnats in under den allmänna motionstiden, den tid då ledamöterna kan skriva motioner i vilket ämne som helst. När tiden gick ut i början av oktober hade ett drygt trettiotal motioner om läkemedel och apoteksverksamhet lagts.

Flest oppositionsmotioner

Även om den borgerliga alliansen tidigare lagt en gemensam motion om att avreglera apoteksverksamheten behandlar flera borgerliga ledamöter den frågan i sina enskilda motioner.

Det är främst borgerliga ledamöter som utnyttjat den allmänna motionstiden för att komma med synpunkter på läkemedelsområdet.

Men såväl på den borgerliga som röd-gröna sidan finns till exempel motioner som tar upp läkemedlens miljöeffekter.

Catharina Elmsäter från moderaterna kritiserar till exempel att man inte kan lämna in kasserade läkemedel till landets cirka 1000 apoteksombud. Hon vill att regeringen i sitt avtal med Apoteket skriver in att dessa också ska ta emot kasserade läkemedel.

Flera motioner tar upp att läkemedelsgenomgångar för äldre bör genomföras; läkemedelsprövningar på barn och äldre är också frågor som behandlas.

Lägre lön för många när chefsfarmacevter får ny roll

Ingert Nilsson
-
0

I Apotekets nya organisation försvinner den tidigare befattningen som chefsfarmacevt på apoteken. Istället ska dessa tilldelas rollen som kvalitets och säkerhetsansvariga farmacevter.
Ungefär 450 anställda berörs.

I och med förändringen vill också arbetsgivaren förhandla om de tidigare chefsfarmacevternas avtal.

? Företagets linje är att de i den nya rollen ska få ersättning för övertid och obekväm arbetstid, vilket man inte haft som chefsfarmacevt, berättar Camilla Frankelius på Sveriges Farmacevtförbund.

? Men samtidigt vill man sänka lönen med fem procent och de extra semesterdagarna försvinner för de flesta.

I praktiken innebär arbetsgivarens linje att många riskerar sänkt lön. Men det sker inga förändringar i arbetsuppgifter, hävdar facket, som beskriver företagets linje som urskillningslös.

Facket har nu gått in som förhandlare för många besvikna och frustrerade medlemmar, säger Camilla Frankelius.

Läkare positiva till receptfritt i butik

Läkemedelsvärlden
-
0

Undersökningen inkluderade 111 svenska allmänläkare. Cirka tre fjärdedelar av de tillfrågade var positiva till försäljning av preparat mot förkylning, allergi och för rökavvänjning i handeln.

Drygt hälften av läkarna ville även se en mer omfattande försäljning av receptfria preparat i handeln.

Undersökningen är enligt Dagens Industri inte beställd av någon, utan utförd av Quickwise på eget initiativ.

Prototypvaccin mot fågelinfluensa på väg

Ingert Nilsson
-
0

Vaccinkandidaten är riktad mot det fågelvirus som sedan 1996 cirkulerat bland fåglar i Sydostasien och nu också upptäckts i Europa. Sedan viruset upptäcktes 1996 har cirka 200 människor smittats, främst av sjuka fåglar.
? Förhoppningsvis kommer det här vaccinet att godkännas mot slutet av det här året, säger Maria Brytting, sektionschef på Smittskyddsinstitutet.
Med det godkännandet har man ett grundkoncept klart för att snabbt kunna ta fram ett vaccin vid en ny pandemi.

? Men det är inte alls säkert att nästa pandemi kommer att orsakas av just H5, understryker hon.
Det finns 16 olika varianter av ytantigenen hemagglutin (H) hos fåglar.
? Enda sättet att få en pandemi är att vi får en variant som vi inte har bland människor just nu. Och just nu cirkulerar H1 och H3. Historiskt har man bara hittat dessa och H2 hos människor.

Man har aldrig tidigare sett att någon av de andra 13 ytantigenerna gått över och blivit smittsam mellan människor. Därför, säger Maria Brytting, är det minst lika troligt att nästa pandemi orsakas av till exempel H2.

I och med att prototypvaccinet godkänns behövs ingen ny säkerhetsprövning genomföras i ett senare skede..

Olika biverkningsprofil hos schizofrenimedel

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt en enkätundersökning som Schizofreniförbundet nyligen genomfört bland sina medlemmar angav närmare 70 procent att de är missnöjda med sin läkemedelsbehandling och att viktuppgång är det största problemet, enligt ett pressmeddelande från Pfizer.

I en aktuell studie som publicerats i American Journal of Psychiatry var syftet att jämföra effekt och biverkningsprofiler hos olanzapin och ziprasidon.

Studien visade att preparaten har likvärdig effekt. Däremot sågs skillnader i metabola biverkningar; betydligt färre patienter som behandlats med ziprisadon drabbades av övervikt, förhöjda kolesterolvärden och nedsatt glukostolerans.

1...8910...42Sida 9 av 42