Till årsskiftet förväntas regeringen fatta det slutgiltiga beslutet.
Anders Hallberg är idag professor i läkemedelskemi och dekanus vid farmacevtiska fakulteten vid Uppsala universitet. Hans forskning är främst inriktad mot infektionssjukdomar som drabbar befolkningen i fattiga länder.
Läs mer i artikel länkad i högermarginalen.
Riksrevisionens bedömning är att Apoteket har ett tillfredställande skydd mot mutor och otillbörlig påverkan när det gäller kärnverksamheten, det vill säga de receptbelagda läkemedlen.
Men man påpekar bland annat att företaget inte har något verktyg för att kontrollera att apotekens beställningar och kundkontakter vad gäller generisk substitution hanteras utifrån de riktlinjer man har.
Riksrevisionen är kritisk när det gäller företagets andra verksamheter, som den receptfria delen och handelsvaror.
Riksrevisionen pekar på en mängd brister som gör att Apoteket idag inte har en tillfredställande kontroll mot mutförsök och påverkan från leverantörer när det gäller dessa varor.
Vad Riksrevisionen främst kritiserar är att förtaget saknar en funktion som organisatoriskt har ansvar för att kontrollera och rapportera till exempel avvikelser vad gäller till exempel leverantörskontakter.
Risk för jäv
Granskarna anser också att företaget inte tagit frågan om jäv på tillräckligt stort allvar.
I rapporten konstaterar man att åtta personer av 33 som är anställda inom Apoteket och Adara, och är involverade i inköpsverksamheten, tillsammans haft 12 anställningar i läkemedelsföretag.
För de som är anställda inom Egenvårdläkemedel finns en risk för en jävssituation, menar Riksrevisionen. Men de anställda har aldrig tillfrågats om en möjlig sådan.
Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att Apoteket bör etablera en bättre intern kontroll för att förhindra jävssituationer och risker för mutor och otillåten leverantörspåverkan.
Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, aviserar i Dagens Industri att fler än vad som tidigare har angivits kommer att sägas upp på företaget.
? Det blir uppsägningar av både administrativ personal på huvudkontoret och medarbetare ute på apoteken, säger han till DI.
I somras meddelade Apoteket att samtliga lokalvårdare sägs upp och att städningen istället läggs ut på entreprenad.
Farmaciförbundet befarar enligt DI att 700-800 ytterligare (totalt 1 500 arbetstillfällen) är i fara när sparkravet ska uppfyllas. Detta dementerar dock Thony Björk.
Under månaden såldes 51 000 dygnsdoser av influensaläkemedlet Tamiflu, trots att någon influensa idag inte finns i landet.
Försäljningen motsvarar 10 000 förpackningar, vilket är nästan lika mycket som sålts totalt under de två senaste åren och 15 gånger mer än i september, rapporterar Ekot.
Slutsatsen går på tvärs mot Svenska Bröstcancergruppens rekommendationer, dominerande praxis i Sverige samt slutsatser på ledarplats i New England Journal of Medicine i oktober.
Det antikroppsbaserade läkemedlet är inte godkänt för behandling av tidig HER2-positiv bröstcancer, men ett flertal studier på senare tid har pekat på att tidig användning kan ge behandlingsvinster. Roche väntas lämna in en ansökan om indikationsutvidgning nästa år.
Lancet konstaterar på ledarplats, enligt Dagens Medicin, bland annat att två av studierna av trastuzumab använt sig av olika dosregimer, vilket gör att jämförelser mellan dem inte låter sig göras. I dagsläget finns inte tillräckliga bevis för att rekommendera Herceptin vid tidig bröstcancer, menar man.
Inom ögonvården finns en lång rad receptfria läkemedel som med stor fördel skulle kunna säljas av optiker, menar Gunnar Harbom, vd för Synsam. Legitimerade optiker har omfattande kunskap om och erfarenhet av att handskas med produkter och tjänster som kräver hög patientsäkerhet. Delar av optikerns verksamhet ligger dessutom ansvarsmässigt under hälso- och sjukvårdens riktlinjer som övervakas av Socialstyrelsen.
?Efter EU-domstolens utslag i det så kallade Bringwell-målet kan vi inte se hur det nuvarande försäljningsmonopolet på framförallt receptfria läkemedel kan bibehållas. Vi utgår därför från att handelns organisationer inom kort når en uppgörelse med myndigheterna om vilket nytt regelverk som ska gälla, säger Gunnar Harbom i ett pressmeddelande.
Ansökan är uppdelad i två delar, en för grossistverksamhet och en för detaljhandel.
Anders Hallberg är professor i läkemedelskemi och dekanus vid Uppsala universitets farmacevtiska fakultet. Han är naturvetare i botten och har bland annat en bakgrund som kemichef på Astra. Han är även ordförande i en av Vetenskapsrådets beredningsgrupper.
Efter att valförsamlingen nu sagt sitt ska universitetets styrelse, konsistoriet, den 15 november utse en kandidat som sedan blir deras förslag till regeringen.
Lena Marcusson, idag universitetets prorektor och professor i förvaltningsrätt samt Lennart Persson, professor i neurokirurgi vid universitetet och chef för neurodivisionen vid Akademiska sjukhuset är liksom Anders Hallberg kandidater till rektorsposten. Samtliga fick vid valförsamlingens omröstning mer än 20 procent av rösterna, men Anders Hallberg fick flest.
I studenttidningen Ergo berättar Anders Hallberg vad han vill göra om han får jobbet.
? Två frågor ligger mig varmt om hjärtat, den ena är en fortsatt utveckling av grundutbildningens kvalitet och den andra är att verka för att arbetsmiljön på universitetet blir ännu bättre.
39 677 besök gjordes på www.lakemedelsvarlden.nu under oktober ? nytt ”All time high” sett till en enskild månad.
Detta innebär i genomsnitt 1279 besök per dag.
Curt Furbergs kritik mot Lilly om Zyprexa, se länk i högermarginalen här intill, är stenhård. Jag har sedan jag genomförde intervjun med honom även tagit del av Lillys syn på saken, och företagets bild av verkligheten är inte oväntat en helt annan.
Är det Furberg gett uttryck för korrekt är det skrämmande och ett tecken på att industrins rörelse mot ökad öppenhet inte kommit så långt som man kan önska. För patienternas skull är förhoppningsvis Lillys version den som bäst överensstämmer med verkligheten. Lilly har gått i första ledet i en föredömlig utveckling mot ökad transparens, och det agerande Curt Furberg beskriver vore helt oförenligt med detta.
I alla händelser lär antagligen ord stå mot ord i frågan om Zyprexa, vilket riskerar leda till en infekterad ordväxling i Läkemedelsvärldens spalter. Lilly har nu replikerat ? se länk i högermarginalen ? och Curt Furberg har sagt sig vilja föra meningsskiftet vidare.
På grund av kritikens dignitet var det olyckligt att Lilly inte fick komma till tals i samma nummer av den tryckta tidningen som intervjun med Curt Furberg publicerades i, och vi beklagar detta. Av praktiska skäl var det inte genomförbart, men vi angav tydligt att Lilly skulle beredas utrymme för replik i nästkommande utgåva. För Läkemedelsvärlden är det en självklarhet att båda sidor måste få komma till tals och presentera sina bästa argument.
Lilly menar i sin replik att Läkemedelsvärlden gjort sig skyldig till ett pressetiskt fel eftersom vi publicerat "en enskild persons felaktiga påståenden utan att först gå igenom relevanta fakta".
Det är något oklart vad man åsyftar. I en intervju måste den som frågas ut naturligtvis citeras. Det faller på sin egen orimlighet att redaktionen skulle faktagranska varje enskilt uttalande, eller bara tillåta kontroversiella utspel om de föregåtts av en extensiv faktaredovisning. Däremot måste den som angrips naturligtvis få bemöta kritiken ? det är en pressetisk grundsats.
I nästa utgåva (nummer 12) ger Patrik Jönsson, vd för Lillys svenska marknadsbolag, sin syn på saken i en intervju. Repliken från företaget kommer också att publiceras i nästa tryckta utgåva.
Nils Bergeå, t f chefredaktör, Läkemedelsvärlden
Läkemedelsvärlden kommenterar också i sin tur repliken. Se länkar i högermarginalen här intill.
Som svar på artikel och ledare i Läkemedelsvärlden den 2 november 2005 vill Eli Lilly göra följande klarläggande:
Lilly har alltid haft som mål att redovisa data kring effekt och säkerhet för Zyprexa. Vi tycker att det är förvånande att Läkemedelsvärlden publicerar en enskild persons felaktiga påståenden utan att först gå igenom relevanta fakta. Vi tycker också att det är förvånande att Lilly inte gavs möjlighet till en kommentar i anslutning till artikeln. Båda dessa saker borde vara självklara som en del av svensk pressetik. Oansvariga och felaktiga uttalanden kring receptbelagda läkemedel som används för att behandla psykiska sjukdomar som schizofreni är inte till hjälp för patienterna; tvärtom kan de vara skadliga.
Det finns en omfattande samling vetenskapliga data som stödjer Zyprexas effekt och säkerhet. Sedan Zyprexa lanserades 1996 har över 18 miljoner patienter världen över använt detta läkemedel ? ett läkemedel som räddar liv. Vi är övertygade om Zyprexas säkerhet och effekt, vilket baseras på den grundliga och breda forskning som har gjorts under de senaste tio åren runt om i världen.
Lilly har legat i framkanten när det gäller att publicera resultat från kliniska studier, oavsett om de är fördelaktiga eller inte, så att läkare, regulatoriska myndigheter (t ex FDA och Läkemedelsverket) och andra intresserade ska få enkel, direkt tillgång till data. Lilly har tydliggjort detta engagemang genom att lansera www.lillytrials.com, företagets databas för kliniska prövningar. Denna sajt har i media uppmärksammats som en av de mest omfattande databaserna i sitt slag. Sajten innehåller resultat från Lillys kliniska prövningar tio år tillbaka i tiden.
Alla läkemedel är förknippade med potentiella risker och fördelar som måste vägas in för varje patient. Det är viktigt att komma ihåg att svåra och långvariga psykiska sjukdomar är allvarliga och ofta livshotande. Därför behöver behandlande läkare väga fördelarna med Zyprexa, och andra atypiska antipsykotika för patienter med schizofreni och bipolär sjukdom, mot riskerna för möjliga biverkningar. Dessa potentiella biverkningar har vi redovisat utförligt för regulatoriska myndigheter. De finns också beskrivna i bipacksedlar och produktinformation, så att både läkare och patienter ska känna till dem.
Lilly arbetar för att främja hälsa och ge säkerhet till alla patienter som behandlas med våra läkemedel. Vi är även måna om att alla som arbetar inom vården och att alla anhöriga får den information som de behöver för att kunna ta välavvägda beslut kring behandling. Läkare eller patienter som har frågor kring denna artikel är välkomna att kontakta Lilly i Sverige.
Patrik Jönsson
VD, Eli Lilly Sweden AB
Pär Svanborg
Med dr, klinisk forskningsläkare, Eli Lilly Sweden AB
Under de senaste året har den globala läkemedelsindustrin gjort en kursändring vad gäller insynen i kliniska prövningar. Vår nya policy stadgar att alla hypotestestande prövningar (från fas II och senare) skall göras offentliga.
För det första skall alla studier anmälas i en publik databas senast tre veckor efter de startas. När de väl är avslutade, skall de senast ett år efter första godkännandet (registreringen) i världen på samma sätt göras tillgängliga. Detta gäller även studier efter godkännandet (t.ex. nya indikationer) och oavsett utfall (positivt/negativt).
Likaså skall resultaten från forskningsprogram som läggs ned (tex. på grund av negativa resultat eller avslag från myndigheter) göras offentliga. Data kommer att göras tillgängliga på olika web-sidor, men för att underlätta för användarna har den globala industriföreningen IFPMA tagit fram ett eget sökvertyg (som en mini-Google) för just denna information: http://www.ifpma.org/clinicaltrials.html (se även direktlänk i högermarginal, reds anm).
Länken finns även på Fass.se, som för övrigt kommer att byggas ut inom kort med ytterligare information om den forskning som pågår hos Lifs medlemsföretag.
I EU kommer vi inom kort att gå ännu längre. Den nya lagstiftningen påkallar en ökad öppenhet även vad gäller biverkningsinformation och säkerhetsutvärderingar. Således skall alla kunna få tillgång till de regelbunda säkerhetsutvärderingar som utförs. Den europeiska industriföreningen välkomnar dessa initiativ och samarbetar nu med EU:s läkemedelsmyndighet EMEA i att utforma de exakta applikationerna. Lif är mycket aktiv i detta arbete.
Utan att gå in på Zyprexa-fallet, som jag inte känner till, tycker jag det är orättvist av Läkemedelsvärlden att angripa just Lilly för hemlighetsmakeri. Faktum är att det är två företag, Lilly och GSK, som varit föredömen för den övriga industrin och drivit fram den nya policyn.
Att de som i många år kritiserat läkemedelsindustrin för hemlighetsmakeri – däribland Curt Furberg – är förvånade och rent av skeptiska till denna plötsliga kursänding är inte förvånande. Men jag och alla de jag företräder menar vad vi säger. Den era är förbi då LV och FDA visste allt – men inga andra. Kolla själv. Varför inte börja på www.lillytrials.com.
Richard Bergström
Vd, Läkemedelsindustriföreningen
I ett ledarstick frågar Läkemedelsakademins utbildningschef Anders Cronlund om vi avser att granska våra utbildningar via Ipuls. Han påstår att vi går förbi Ipuls.
Vår åsikt är att Ipuls är ett viktigt instrument för att granska utbildningar med läkare som deltagare.
I Stockholm genomförde de fem lokala kommittéerna och Läksak totalt 740 utbildningsaktiviteter för 17 000 deltagare år 2004. Majoriteten av utbildningsinsatserna sker direkt på kliniker och vårdcentraler som korta informations- och fortbildningsmöten på användarnas villkor.
Det är således inte regelrätta kurser och därför har vi inte sökt certifiering hos Ipuls.
Våra producentoberoende arrangemang är eftersökta och ofta fullbokade vilket i sig är bevis på att vi har hög kvalitet i vår informations- och utbildningsverksamhet.
Vi kan glädja Anders Cronlund med att en av våra framtidssatsningar ? en 5-poängskurs i evidensbaserad medicin för intresserad sjukvårdspersonal och medlemmar i Läksak och kommittéer ? precis blivit Ipulscertifierad. Denna kurs sker i samarbete med Karolinska institutet.
Vi kommer att ansöka om Ipulscertifiering för våra flerdagarskurser i framtiden.
Lars L Gustafsson
Professor, ordförande Läksak
Jan Hasselström
Husläkare, ordförande Sydvästra läkemedelskommittéen,
Ordförande i Läksaks fortbildningsutskott
Då nyheten om apotekens ?olagliga? förfarande i Finland tycks sprida sig i de nordiska länderna, bland annat från Läkemedelsvärlden i Sverige till Farmaci i Danmark, är det kanske skäl med en korrigering av fakta.
Det ser ut som om apoteken i Finland skulle kämpa med precis samma problem som apoteken i Danmark. Vi har haft vår egen ?gaveregnsrapport? där vår oavhängighet från läkemedelsindustrin har ifrågasatts bland annat genom en del artiklar i Helsingin Sanomat, Finlands största dagstidning med en maktposition inom media som det är svårt att kämpa emot ? även då tidningen kommer med felaktiga tolkningar i sin rapportering om ?olagliga? avtal mellan apotek och läkemedelsindustrin och totalt missuppfattar regelverket omkring vår generiska substitutionsmodell.
I sitt utlåtande i början av juni meddelar Läkemedelsverket i Finland klart att apoteken inte gjort sig skyldiga till olagligheter utan följt läkemedelslagen i sina avtal med industrin. Dessutom har Folkpensionsanstalten (som ansvarar för sjukförsäkringsförfarandet, jfr Riksförsäkringsverket i Sverige) jämte de forskare i Helsingfors och Kuopio, vars forskningsresultat använts i nyhetsrapporteringen tydligt tagit avstånd från reporterns tolkningar i reportagen.
I Finland övergick apoteken till generisk substitution efter en ytterst snabb beredning i april 2003 och med tanke på hur kort tid apoteken gavs för att utarbeta nya dataprogram etcetera kan vi med facit i hand säga att apoteken klarade av denna utmaning bra. Dessutom skedde det en drastisk nedskärning av läkemedelpriserna också när det gällde originalpreparaten varigenom den beräknade inbesparingen av hälsovårdsutgifterna blev större än beräknat.
Vår generiska substitutionsmodell utgår ifrån att tillgängligheten på läkemedel kan garanteras och reglerna går ut på att apoteket expedierar det billigaste preparatet eller ett preparat vars pris är litet avvikande från detta. För att få en definition på vad ett litet avvikande pris kunde vara bildades en så kallad priskorridor där prisskillnaden kan vara 2 euro ifall läkemedlets pris är 40 euro eller mindre samt 3 euro ifall läkemedlets pris överstiger 40 euro.
Inom dessa ramar kan apoteken alltså operera och har en lite större valfrihet när det gäller preparaten. En annan regel stipulerar att apoteket skall expediera samma läkemedel under receptets giltighetstid, detta för att minska risken för till exempel dubbelmedicinering om kunden fått flera läkemedel med samma verksamma ämne men under olika namn. En central tanke med övergången till generisk substitution var också att få läkarkåren att färdigt ordinera ett preparat som hör till de billigare alternativen. Utgångspunkten var här att apoteket inte längre i ett sådant skede ytterligare skulle byta ut läkemedlet.
Trots att kunderna spontant uttryckte sin medkänsla med apotekspersonalen under denna smutskastningsperiod och att den undersökning som Taloustutkimus (Ekonomiforskningen) genomförde i maj-juni 2005 visar att deras förtroende för apoteken fortfarande är intakt, finns det säkert skäl att plocka fram vår etiska charter och se vad vi ytterligare kan utveckla och förbättra i våra rutiner. Vi har också en etisk nämnd som vid behov kan se över verksamheten. I Taloustutkimus? undersökning var 92 procent av de tillfrågade (n=1001) nöjda eller ytterst nöjda med apotekens service.
Trots att det känns tungt att bli utsatt för kritik i en situation där apoteken genomgående följt det regelverk som gäller och där apoteken faktiskt gjort en stark insats för att få till stånd en inbesparing av de offentliga hälsovårdskostnaderna ser vi med tillförsikt på framtiden.
Bengt Mattila
Apotekare, Apoteket Svanen, Helsingfors
Det har en längre tid handlat om långa väntetider för äldre och sjuka att få ut nödvändig medicin. På ett apotek har, enligt uppgift, en receptarie tvingats arbeta ensam trots att man schemalagt en styrka på fem.
Klagomål förekommer också på bristande lagerhållning av viktiga mediciner och även på långsam distribution av desamma.
Vid lasarettet i Ystad lär till och med vårdpersonal tvingas köa på apoteket för att få ut avdelningens mediciner. Personalresurser tas alltså från vården till läkemedelsdistribution. Beklämmande!
Hur kan i detta läge Apoteksbolaget gå ut och försvara sin monopolställning?
Är det inte dags att avstå från såväl ?kiosksortimentet? som receptfria läkemedel och låta dagligvaruhandel med sitt effektiva distributionsnät ta över?
Då kan apoteken prioritera det som bör vara deras huvuduppgift ? distribution av för sjukvården viktiga läkemedel!
Jan Månsson
Sveriges Pensionärers Intresseparti, Sjöbo
Vem betraktar vanligen först ett nytt läkemedel på marknaden? Det är den förskrivande doktorn som läkemedelsbolagen vänder sig till och de är medvetna om att ?beauty is in the eye of the beholder?. Jag drar mig till minnes en vacker annons från Lundbeck om Cipralex som förekom i svenska medicinska tidskrifter 2003.
Läsarens blick dras oemotståndligt mot en mörkblå himmel och under den ett hav av intensivt gula solrosor. En av dessa är avsevärt längre än de andra och avtecknar sig i eget majestät mot himlen. Annonsens budskap står i vitt mot den mörkblå himlen: ?Bilden klarnar?. Man missar inte att den resliga solrosen är Cipralex, i ett hav av tillväxthämmade släktingar.
Referenserna till annonstexten utgörs bara av posters.
Förvisso har Cipralexannonser fällts flera gånger sedan introduktionen: tre gånger av NBL och sju gånger av IGM, hittills. Andra inadvertenser är till exempel att Lundbeck i sin redovisning av escitalopramresultat använt sig av tveksamma subgruppsanalyser och per protokollsanalyser (Svensson S, Mansfield P i Psychother Psychosom 2004;73:10-6).
Skäms man för detta? Jag tror inte det. Det ingår i marknadsföringen och det är lätt att räkna ut att bötesbeloppen är som en droppe i havet i relation till de inkomster Cipralex ger. Något krav om att NBL:s och IGM:s fällande beslut skall publiceras finns ju inte. Rimligen borde de nyanseringar i budskapet och löften om rättelse som de fällda företagen anför inför NBL och IGM publiceras i samma tidskrift som annonsen var införd.
Richard Bergström menar i sitt inlägg att saker och ting ordnar sig om man bara låter konsumenterna välja vad de vill på en fri marknad. Denna något blåögda förhoppning faller på att läkemedel inte spelar på samma marknad som många andra produkter. Patienten har inte mycket att säga om valet av läkemedel, men hon kan välja fritt bland TV-apparater eller diskmaskiner utan mellanhand. Med andra ord är det viktigt att läkemedelsbolagen är återhållsamma i sin marknadsföring och att deras påståenden håller vid en granskning.
Myntet har också två sidor och det är lätt att glömma biverkningssidan, se till exempel på sagan om cox-2-hämmarna. Nu kommer signaler om SSRI och osteoporos. Därmed inte sagt att läkemedelsutvecklingen ska avstanna.
Kennet Brysting skriver om den signifikanta skillnaden mellan escitalopram och citalopram och tar bland annat upp ett NNT på 9 beträffande remission i studien av Nicholas Moore och medarbetare (Int Clin Psychopharmacol 2005;20:
131-7). Studien (294 patienter med MADRS-poäng >30) hade MADRS-poäng efter åtta veckors behandling som primärt effektmått samt även några sekundära effektmått, som man tillmäter lägre betydelse.
I studien ingick det sekundära effektmåttet remission (MADRS-poäng <12). I Moores studie uppnådde 56,1% i escitalopramgruppen remission medan siffran för citalopramgruppen var 43,6%, en skillnad på 12,5%. Men denna jämförelse bygger på att man bytt enhet från det kontinuerliga värdet på MADRS till det binära värdet remission/ej remission.
När man ser på det primära effektmåttet i studien är skillnaden mer blygsam: 2,1 MADRS-poäng till escitaloprams fördel. Hur kunde dessa 2,1 poäng förvandlas till 12,5% skillnad i remission? Kanske fanns det en anhopning av escitaloprampatienter som vid studiens slut hamnat precis under remissionsvärdet 12 och en anhopning av citaloprampatienterna som vid samma tid låg precis över? Att kategoriska mått som remission är problematiska diskuteras i en artikel av Irving Kirsch (Complement Ther Med 2003;11:193-5). Man gör klokt i att hålla sig till det studien primärt avsåg att mäta, det vill säga skillnaden i MADRS-poäng.
Vad skall man då säga om skillnaden på 2,1 MADRS-poäng (95%, CI 0,01 till 4,21) på den 60-gradiga MADRS-skalan efter åtta veckor? Är den kliniskt, i motsats till bara statistiskt, signifikant? Moore refererar till artiklar av Michael Thase, ?consultant? åt Forest Pharmaceuticals, Lundbecks amerikanska affärspartner (J Clin Psychiatry 2001;(suppl 15):18?21) och Christopher Thompson (Hum Psychopharmacol 2002;(suppl 1):S27?S32) där de tycker att 2 poäng är relevant. Både Thase och Thompson betonar emellertid att det finns stor osäkerhet kring detta och frågar man svenska psykiatrer brukar de uppskatta att 3-5 poäng är ett rimligt mått på en klinisk relevant MADRS-skillnad. Det är förstås upp till behandlande läkare att själva bilda sig en uppfattning om detta, och Lundbeck kan inte ha tolkningsföreträde i frågan.
Kennet Brysting anför tre skäl till att utveckla nya mediciner; bättre effekt, färre biverkningar, mer lättanvänt. Väl så goda bevekelsegrunder, men han glömmer det viktiga skälet att tjäna pengar, vilket med dagens marknadssystem är nödvändigt. Starka kommersiella skäl kan medföra att ?negativ? kunskap hålls inne. Arne Melander och medarbetare på Läkemedelsverket visade i en artikel i BMJ (2003;326:1171-3) hur det låg till med detta för de nya SSRI-preparaten (däribland Lundbecks citalopram) som lämnades in till verket för godkännande mellan 1983-1999. De fann att studier som visade för industrin önskvärda resultat tenderade att publiceras oftare och att de dessutom publicerades upprepade gånger i olika skepnader, som poolade analyser eller metaanalyser.
Även för escitalopram måste man därför beakta risken för publikationsbias. I det material som Lundbeck lämnade in till Läkemedelsverket för godkännande av Cipralex fanns tre jämförande studier av escitalopram och citalopram; av dessa publicerades de två där escitalopram gav bättre resultat än citalopram (se referens till Svensson och Mansfield ovan). Den opublicerade tredje studien utföll
till citaloprams fördel med 0,1 MADRS-poäng.
Det kan därför vara på plats att fråga om Lundbeck har några fler ?negativa? escitalopram-citalopramstudier, som förpassats till byrålådan (utom den som LV fick se)?
Lars Linnersten
Medicinsk rådgivare
Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt
