Månads arkivering februari 2005

?Som man frågar får man svar?

0

Som man frågar får man svar. Om Stockholmsstudien istället frågat om de röstande hellre ville lägga två miljoner på ytterligare ett landstingsprojekt än på att korta köerna till ortopeder, psykiatri eller cancerbehandling … så hade självfallet svaren blivit annorlunda.

Trots alternativmedicinens stora kommersiella framgångar det senaste decenniet har den sällan lyckats styrka sina medicinska anspråk mer än Elis Sandberg gjorde på 1970-talet med sin behandling av cancerpatienter med THX.

Jag rekommenderar följande läsning: ?Illusionstrick avslöjar varför akupunktur lindrar migrän? i Dagens Medicin 2005-01-26 samt Complementary and Alternative Medicine in United States (2004) (www.nap.edu).

Anders Cronlund
Utbildningschef, Läkemedelsakademin

?Vi kör inte över någon?

0

Lilly hör till de tre bolag som överklagat LFN:s beslut att inte ge någon som helst subvention till tabletter mot erektil dysfunktion. Vi gör det därför att vi anser att LFN i denna fråga gjort en bedömning som vi inte delar. Därför överklagar vi på det sätt som svensk förvaltningstradition erbjuder. Även LFN har förklarat att myndigheten välkomnar denna rättsliga prövning. Länsrätten gick på vår linje, varpå LFN överklagade till kammarrätten. Vi får se var processen slutar, men jag tror inte den allmänna uppfattningen är att någon ?kör över? någon annan.

John Ahlmark
Informationschef, Lilly

?Läkemedelsprofiler ger större möjligheter?

0

Jan-Erik Ögren tar upp frågeställningar som berör flera av Apotekets tjänster: Läkemedelsprofiler, Läkemedelsgenomgångar och Apodos. Dessutomhar vi med stor sannolikhet snart en gemensam läkemedelsförteckning för alla receptkunder i Sverige. Gemensamt för dessa är att de till grund har en förteckning över en individs receptbelagda läkemedel. Men utöver det finns det skillnader.

Visst finns det mycket man kan åstadkomma med hjälp av en samlad läkemedelsdokumentation. Men det är skillnad på att enbart ha en lista att utgå från, som i Apodos, och att också ha en dialog med läkemedelsanvändaren och/eller dennes vårdare, som är fallet med Läkemedelsprofiler respektive Läkemedelsgenomgångar.

Antalet läkemedel som förskrivits till en person kan vara av intresse i sig, men mer intressant torde vara hur väl målet med läkemedelsbehandlingen uppfylls. Med en lista i handen, som i Apodos, kan man upptäcka interaktioner, dubbelförskrivningar etcetera Med samtalet som instrument och listan som hjälp kan man ta hänsyn till andra faktorer som rör läkemedelsanvändningen: huruvida läkemedlet/-medlen har önskad effekt, praktiska problem, upplevda biverkningar och hur dessa kan lindras eller förhindras, om användningen avviker från förskrivningen, oro inför läkemedelsbehandling, bristande motivation etcetera.


Läkemedelsprofiler är en tjänst som vänder sig till apotekskunder som själva administrerar sina läkemedel. Tjänsten syftar till att förbättra utfallet av läkemedelsbehandlingen, genom att kunden upplever en ökad trygghet och ökad kunskap om sina läkemedel.

I projektet Läkemedelsprofiler 2001-2003 gjordes en utvärdering som innehöll flera olika perspektiv, däribland samarbetet med förskrivare, antal läkemedelsrelaterade problem och sjukvårdsutnyttjande. Apoteket finansierar idag en doktorandtjänst som innefattar utvärdering av Läkemedelsprofiler. Genom fokus på nytta för kunden, en systematisk dokumentation och en utvärdering med hög kvalitet hoppas vi att resultaten av läkemedelsprofilerna ska bli synliga.

Sofia Kälvemark Sporrong
Nationellt tjänsteansvarig
Läkemedelsprofiler, Apoteket AB

Apodos-förpackning utan bipacksedlar ? skandal!

0

Jag tycker att det är helt oacceptabelt att medicin kommer i Apodosförpackningar helt utan bipacksedlar och utan någon som helst information om biverkningar ? varken till patienter eller till anhöriga. Jag tycker till och med att det är skandal! Det är ett rent övergrepp, rent ut sagt, att stoppa i äldre människor piller utan att någon informerar om biverkningar. Det finns ingen annanstans i samhället där man ignorerar konsumenten på detta sätt. Snart kommer vi patienter att bojkotta dosförpackningarna!

Britt Andersson

Anhörig

?Besvara frågan på förpackningen istället?

0

Jag äter sedan länge läkemedel med triangel på. Jag anser dock att triangeln har varit en ganska bra varning. Jag tror att det är så att man sällan läser bipacksedeln ordentligt eller inte alls.
Därför tror jag att det viktigaste för att få uppmärksamheten till att läsa bipacksedeln är genom en tryckt text på förpackningen. Kanske en enkel, besvarad fråga i stil med ?Kan jag köra bil om jag tar denna medicin?? eller ?Kan jag inta alkohol om jag tar denna medicin??

Frågor gör alla nyfikna. Även om de inte tänkt dricka alkohol så vill de veta svaret.

Annicka Spiik

?Vi välkomnar även personer med högre kompetens i egenvården?

0

Farmaciförbundet har länge drivit kravet om en lägsta kompetensnivå i egenvården. Med det menar vi just att det ska vara klart att alla som jobbar i egenvården har en viss lägsta kompetens. Det betyder naturligtvis inte att det inte ska jobba personer med högre kompetens i egenvården.
Att det nu är klart att Apotekets egenvårdsapotek ska bemannas med personer som har lägst egenvårdsutbildning är alltså något vi tycker är bra.

Det vi nu står inför, att receptfria läkemedel kanske kommer att säljas utanför apotekssystemet, är något som oroar oss just för att ingenting i det här läget är sagt om ett eventuellt kompetenskrav vid en sådan försäljning.
Farmaciförbundet vill ha en trygg och säker läkemedelsanvändning där den som behöver har tillgång till läkemedel oavsett var hon eller han bor eller har för inkomst. För detta tycker vi att ett sammanhållet apotekssystem är bäst och att olika kompetenser ska nyttjas och samverka på ett effektivt sätt.

Britt-Marie Skoglösa
Ordförande, Farmaciförbundet

?Inte aktuellt kontraindicera innan EU:s utredning är färdig?

0

Läkemedelsverket har kontinuerligt uppdaterat informationen på vår hemsida om de europeiska läkemedelsmyndigheternas pågående utredning av SSRI-läkemedlen. Det framgår av den att Läkemedelsverket rekommenderar, i avvaktan på slutförd utredning, »försiktighet vid depressionsbehandling av barn, ungdomar och unga vuxna även med andra SSRI än paroxetin«. I avvaktan på utredningen är det inte aktuellt att kontraindicera medlen för barn och ungdom.

En ansökan om godkännande av fluoxetin för behandling av depression hos barn och ungdomar utreds inom EU-samarbetet. Troligen kommer vi inom en snar framtid att ha ett SSRI som godkänts på indikationen depression, vilken för övrigt redan är godkänd i USA.

För övrigt kommer Läkemedelsverket i vår att anordna ett expertmöte för att utarbeta en behandlingsrekommendation om depression hos barn och ungdomar. Denna kommer att baseras på SBU-rapporten och ny kunskap om SSRI-läkemedlen.

Björn Beermann
Läkemedelsverket

?Jag tänkte på patienterna?

0

Det är alltid svårt att bedöma hur olika läsare uppfattar ett faktaspäckat inlägg.

Min förhoppning är att majoriteten av Läkemedelsvärldens läsare, kanske alla utom Anders Cronlund, uppfattade att det var just omtanken om konsumenterna och deras säkerhet vid användning av receptfria läkemedel som var det helt dominerande skälet till mitt inlägg.

Jan-Olof Brånstad
Farm dr

Väntad minskning av osponsrade studier

0

Antalet ansökningar till Läkemedelsverket avseende prövarinitierade studier minskade visserligen något under 2004 jämfört med 2003, men detta ska ses mot bakgrund av att många ansökningar inlämnades innan de nya reglerna trädde i kraft.

Det nya systemet för etikprövning trädde i kraft den 1 januari 2004 och EU-direktivet implementerades fullt ut den 1 maj 2004.

För Läkemedelsverkets statistik över det totala antalet inkomna ansökningar samt antalet ansökningar för prövarinitierade studier under de senaste åren i tabellform, se den tryckta versionen av tidningen.

Prövotiden över för prövningarna

0

Spelreglerna för läkemedelsprövningar i Sverige har på kort tid förändrats på flera sätt. Förutom den omdebatterade biobankslagen som trädde i kraft 2003 har bland annat ett nytt EU-direktiv införlivats i den svenska lagstiftningen och en ny, numera lagstadgad organisation för forskningsetisk prövning finns på plats sedan ett drygt år.
? Vi har fått flera nya regleringar som överlappar och som inte är helt anpassade till varandra. Det är svårt att överblicka allt även för personer som mig själv, som ändå arbetar inom området, säger Lars Erik Rutqvist, professor i onkologi och vetenskaplig sekreterare vid den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.

Syftet med EU-direktivet, som implementerades i Sverige den 1 maj 2004, är bland annat att harmonisera handläggningen av ansökningar och befästa god klinisk sed, GCP, i kliniska läkemedelsprövningar i EU-området. Sverige är ett av de första länder där direktivet blev verklighet, och samtidigt ett av de länder där det innebär minst i form av förändringar.

? Förklaringen är att många av kraven i direktivet redan gällde i Sverige och att förberedelserna för att klara omställningen påbörjades i god tid, säger Birgitta Petersson vid Läkemedelsverkets enhet för kliniska prövningar.

Andra länder påverkas desto mer; i länder som Storbritannien och Belgien krävdes exempelvis förut ingen myndighetsgranskning av de tidigaste prövningarna. Alla EU-länder har dock ännu inte implementerat direktivet fullt ut.
Den allra första kliniska prövningen som lades in i den nya europeiska databasen för kliniska prövningar i fjol rapporterade från Sverige. Vid oktober månads utgång var nästan en femtedel av alla prövningar i databasen svenska, och Läkemedelsverket beskriver på sin webbplats genomförandet av direktivet som ?en framgång för Sverige?.

Industrin tillfreds

Den nya etikprövningen sker i Sverige i sex regionala, juristledda nämnder som alla har minst en avdelning som prövar medicinska ärenden.

Numera finns också en möjlighet att överklaga avslag till en central nämnd vid Vetenskapsrådet. Av de totalt 45 ärenden som överklagades till den centrala nämnden i fjol rörde dock bara 12 läkemedelsprövningar.
? Systemet har totalt sett blivit mer byråkratiskt och juridiskt styrt, men samtidigt tydligare och mer förutsägbart, säger Karin Gustafsson vid den regionala etikprövningsnämnden i Umeå.
Läkemedelsindustrin är i stora drag belåtna med hur förändringarna genomförts i Sverige.
? Min upplevelse är att det har gått över förväntan. Myndigheternas handläggningstider har totalt sett kortats ned vilket ger Sverige en konkurrensfördel i en internationell jämförelse. Tidsåtgången är avgörande för var läkemedelsföretag väljer att genomföra studier, säger Karin Eriksson på Läkemedelsindustriföreningen (Lif).

Det tar i genomsnitt omkring 30 dagar för såväl Läkemedelsverket som de nya etiknämnderna ? som arbetar parallellt ? att meddela beslut till sponsorer och prövare.
Om de nya reglerna har några långsiktiga effekter på antalet läkemedelsprövningar i Sverige eller EU-området i stort är för tidigt att säga. Efter en anhopning av ärenden innan årsskiftet 2003/04, då de nya etiknämnderna inrättades, har ansökningarna till nämnderna varit färre än vanligt, men tillströmningen börjar nu på många håll normaliseras.

Nya trappsteg

Det finns dock farhågor om att det nya regelverket har en hämmande effekt på osponsrade, prövarinitierade studier.
En nyhet är till exempel en ansökningsavgift på mellan 5 000 och
16 000 kronor för den tidigare kostnadsfria etikprövningen. Dessutom kräver de nya reglerna att prövningsläkemedel tillhandahålls utan kostnad för studiedeltagarna.

? Den nya lagregleringen har adderat kostnader och byråkratiska trappsteg att ta sig förbi. Risken är att det blir oöverstigligt för enskilda prövare, att man väljer att inte driva det projekt man tänkt sig, säger Lars Erik Rutqvist.

? Den här frågan är livsviktig även för oss, säger Göran Karlsson, medicinsk chef på GSK och ordförande i Lifs kommitté för klinisk forskning.
? Anhopningen av ansökningar innan det nya systemet trädde i kraft är en indikation på att detta kan vara ett problem, men framtiden får utvisa om det verkligen är det.

En viss nedgång i antalet ansökningar till Läkemedelsverket avseende osponsrade studier skedde under 2004 (se artikel länkad i högermarginalen).

Avlastning

Den lägre ärendetillströmningen och ett ökat antal handläggande instanser jämfört med tidigare ? i Stockholm finns till exempel fyra medicinska avdelningar under den regionala etikprövningsnämnden ? har avlastat den tidigare tidsknappa etikprövningsverksamheten.
Lars Erik Rutqvist var tidigare ordförande i Karolinska institutets regionala etiknämnd och hade då mellan 50 och 80 ärenden på bordet vid varje sammanträde ? nu är antalet 25-30.

? Detta har gett oss betydligt bättre möjligheter att diskutera knepiga ärenden.

Han menar dock att lagstiftningen innehåller otydligheter.
? Vi har fått möjlighet att komma med särskilda yttranden istället för beslut, men det är oklart när och hur detta ska tillämpas, säger Lars Erik Rutqvist.

Resurscentra viktigare

De nya reglerna för kliniska prövningar har inneburit en allt viktigare roll för de kliniska forsknings- eller prövningscentra som finns vid flera universitetssjukhus i landet.

? En läkare med en idé om en studie har i regel många andra arbetsuppgifter, ont om tid och begränsade kunskaper om de regler som gäller, säger Solveig Wennerholm, ordförande i Apotekarsocietetens sektion för kliniska prövningar och sjuksköterska vid Region Skånes kompetenscentrum för klinisk forskning, RSKC, i Lund.

? Vår inriktning är uteslutande prövarinitierade studier. Vi erbjuder fyra timmars kostnadsfri hjälp innan vi börjar ta betalt. Ofta hjälper vi prövarna med frågor kring ansökningsproceduren, monitorering, kvalitetskontroll eller annan rådgivning.

Ny generation MAO-hämmare mot Parkinsons sjukdom på väg

0

Vid Parkinsons sjukdom används ofta så kallade MAO-B-hämmare, antingen i kombination med L-dopa vid sviktande behandlingssvar, eller som monoterapi för att förskjuta tidpunkten då behandling med L-dopa måste sättas in.
Läkemedelsgruppen blockerar ämnet monoaminoxidas B (MAO-B) i de dopaminerga nervcellernas synapser. MAO-B har en nyckelroll i nedbrytningen av dopamin. Läkemedlet dämpar således den nedbrytning av dopamin som är karaktäristisk för Parkinsons sjukdom.

Även om det bara kvarstår små mängder av kroppseget dopamin får MAO-hämmaren detta att stanna längre i synapsen.

Mer selektiv molekyl

Sedan 1989 har seligilin (Eldepryl) varit den enda MAO-hämmaren mot Parkinsons sjukdom på den svenska marknaden. Nu väntas dock ett nytt läkemedel i gruppen godkännas inom kort ? rasagilin (Azilect).

Lundbeck, som kommer att marknadsföra läkemedlet, hävdar att rasagilin som monoterapi till skillnad från seligilin har en neuroprotektiv effekt. En annan potentiell fördel är att medlet inte ger några amfetaminliknande metaboliter. Det gör seligilin; något som förknippas med biverkningar. Det eventuella kliniska mervärdet i förhållande till selegilin är dock oklart i avsaknad av jämförande studier.

Prövningarna av rasagilin som monoterapi har visat på förbättringar i motoriska symtom och livskvalitet jämfört med placebo.

Som monoterapi är rasagilin ett möjligt alternativ till seligilin, men läkemedlet har också potential som kombinationsbehandling med L-dopa vid avancerad sjukdom. Här är medlet snarare ett alternativ till entacapon (Comtess), dagens standardbehandling i EU-området. I en jämförande studie var rasagilin minst lika effektivt som entacapon när det gällde att reducera så kallade off-episoder.

? På denna indikation tror vi att rasagilin har störst potential, säger Kennet Brysting, vd för Lundbeck i Sverige.

Rasagilin har utvecklats av israeliska forskare i samarbete med läkemedelsföretaget Teva, och godkändes i början av januari i Israel som första marknad.

De vanligaste biverkningarna i prövningarna av rasagilin, som omfattat över 1 600 patienter, var huvudvärk vid monoterapi och oönskade muskelrörelser vid tilläggsterapi i kombination med L-dopa.

Klartecken för Atacand mot hjärtsvikt i USA (UPPDATERAD 25/2)

0

Därmed blev läkemedlet det första ARB-läkemedlet som godkänts i USA med syfte att både reducera dödligheten och minska risken för sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt.

Godkännandet i USA baseras främst på resultaten från studien Charm Alternative där candesartan jämfördes med placebo vid hjärtsvikt hos patienter som var intoleranta mot ACE-hämmare men som i övrigt fick standardbehandling mot hjärtsvikt.

? Godkännandet i USA är dock inte inskränkt till patienter som är intoleranta mot ACE-hämmare. Detta är unikt för Atacand i ARB-klassen, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

? FDA begärde dock diskussioner i sin rådgivande expertkommitté vad gäller Atacand som tilläggsbehandling till ACE-hämmarbehandling.

I Sverige har ARB-medlen losartan och candesartan sedan tidigare indikationen hjärtsvikt.

Charm-studierna har letts av professor Karl Swedberg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.


Fotnot: ARB-läkemedel är en även i Sverige allt mer etablerad beteckning för den preparatgrupp som även benämns angiotensinreceptorblockerare eller A II-antagonister.

Eva Fernvall till Apoteket

0

Fernvall avgår som förbundsordförande vid Vårdförbundets kongress i maj, enligt ett pressmeddelande från Vårdförbundet.

Eva Fernvall har varit ordförande för Vårdförbundet sedan 1994 och berättade i november förra året att hon inte tänkte kandidera för omval vid årets kongress.

– Om vården ska kunna komma närmare medborgarna och bli mer tillgänglig måste apoteken och andra väl kända mötesplatser användas bättre än idag. Därför känns detta jobb som en logisk fortsättning på det arbete jag fått vara med om i Vårdförbundet, säger Eva Fernvall i pressmeddelandet.

Även Tore Löwstedt, landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting, lämnar sitt uppdrag under våren för att börja ett nytt uppdrag inom Apoteket, uppger Dagens Medicin.

Regeringen öppnar för förbättringar av patientsäkerheten

0

Propositionen om ökad patientsäkerhet, baserad på Leif Ekbergs utredning, presenterades häromveckan av regeringen. Huvudförslaget är att ett register över patienters uttag av receptbelagda läkemedel inrättas vid Apoteket. Farmacevter och förskrivare kan få ta del av uppgifterna om patienten samtycker.

Läs mer om propositionens grundförslag i artikeln som är länkad i högermarginalen.

Av propositionen framgår dock att regeringen har för avsikt att eventuellt utvidga registerförslaget i linje med kritik som framförts av många remissinstanser, skriver Dagens Medicin.

Man avser bland annat utreda möjligheten att registrera uppgifter om förskrivare i det nya registret.

Regeringen inser också det av många remissinstanser påpekade problemet med avsaknad av information om förskrivningsorsak i det nuvarande förslaget. Därför avser man ge Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett system med koder för förskrivningsorsaker, som är tänkta att anges på förskrivarnivån.

Regeringen menar också att kravet på samtycke för tillgång till uppgifterna är problematiskt, inte minst vad gäller patienter som använder läkemedel i missbrukssyfte. I nuläget kvarstår förslaget , men regeringen avser följa utvecklingen och eventuellt återkomma med nya förslag.

Läkare ignorerar kvinnors hjärtsjukdom

0

En rad studier har tidigare visat att kvinnliga hjärtpatienter får sämre vård och förebyggande behandling än män. Samtidigt vet man att kvinnor löper större risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke än män. Två nya studier av Lori Mosca och medarbetare vid Columbia University, New York, USA visar att litet har förändrats trots år av ansträngningar att påverka både kvinnliga patienter och deras läkare.
Av studierna, som publicerades i Circulation (2005;111: 488-510), framgår att kvinnliga hjärtpatienter remitteras till färre undersökningar, ordineras färre preventiva åtgärder, daglig förebyggande ASA, råd om diet och motion samt läkemedel för att sänka kolesterol och blodtryck.

Mindre kolesterolsänkare
I den ena studien följdes 8 353 kvinnor med diagnosticerad hjärtsjukdom eller annan hög riskfaktor som diabetes, under tre år. Den visade att två tredjedelar av kvinnorna med kraftigt förhöjda kolesterolnivåer inte fick kolesterolsänkande läkemedel.
Dessutom var det bara sju procent av kvinnorna med hög risk som hade acceptabla kolesterolnivåer när studien startade och det förbättrades till knappt 12 procent efter tre år.

Utbildning behövs
I den andra studien intervjuades 500 läkare; både kardiologer, gynekologer och allmänläkare. De fick värdera fiktiva patientprofiler för manliga och kvinnliga hjärtpatienter samt rekommendera lämplig förebyggande behandling för högt blodtryck, kolesterol och andra hälsoaspekter. Även när en kvinnas och en mans risk var lika stora var läkarna mindre benägna att klassificera kvinnans risk som hög i 40 procent av fallen.
Färre än en på fem läkare visste dessutom att fler kvinnor än män dör av hjärtsjukdom varje år.
Studien visar att utbildning till läkare med syfte att mer korrekt uppskatta risken för hjärtsjukdom hos kvinnor ökar möjligheten till förbättring, är fors-
karnas slutsats.
Karin Schenck-Gustafsson, docent och överläkare vid kardiologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar behandlingen av kvinnliga hjärtpatienter är lika dålig i Sverige som i USA, kanske ännu sämre.
Problemet bottnar i att riskerna hos kvinnliga hjärtpatienter värderas för lågt. Hon har i 15 år arbetat för att det ska bli bättre och grundade för två år sedan Centrum för Genusmedicin på Karolinska Institutet.

? Men den gamla föreställningen att hjärtsjukdom inte är lika farlig hos kvinnor lever kvar, säger hon.
Inte heller i Sverige får kvinnor lipidsänkare i lika stor utsträckning som män. I förra årets statistik för Stockholms läns landsting är det stor skillnad mellan män och kvinnor.
När det gäller förebyggande behandling av hjärtsjukdom kan man egentligen inte säga om kvinnor är underbehandlade eftersom det är så få kvinnor i dessa studier.

? Det är kanske rätt att de inte får primärprevention i så stor utsträckning eftersom det vetenskapliga underlaget är så dåligt.
Det finns också stora brister när det gäller att ange kön på patienter i studier för registrerade preparat. Mellan 1998 och 2003 är det bara 25 till 30 procent kvinnor i de studier som ligger till grund för registrering av nya hjärtläkemedel.
? Det är en alldeles för låg siffra, säger hon.

Lönande inkludera kvinnor
Att inte ta med kvinnor i studierna kan faktiskt straffa sig fortare än man tror. I USA beror sju av de senaste åtta indragningarna av läkemedel, innan Vioxx, på biverkningar hos kvinnor. Vilket kan tolkas som att man fått bakläxa därför att man inte från början tagit med tillräckligt många kvinnor i studierna, menar Karin Schenck-Gustafsson.
? Det är ett väldigt bra exempel på att det kan löna sig att ta med kvinnor. Men läkemedelsföretagen tycker att det är för krångligt genom att kvinnor får så mycket biverkningar, säger hon.
Karin Schenck-Gustafsson ingick i den arbetsgrupp som tog fram de senaste riktlinjerna för behandling av hjärtkärlsjukdom hos amerikanska kvinnor. Riktlinjerna publicerades förra året
i Circulation (se länk).

Psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom svåra att behandla

0

Förutom minnesförsämring utvecklar patienter med demens ofta olika psykiska symtom och beteendestörningar som aggressivitet, förvirring och hallucinationer. Man räknar med att 80 procent av patienter med Alzheimers sjukdom har sådana symtom.
Nu visar en genomgång av ett antal studier som publicerades i JAMA (2005;293:596-608) att tillgängliga läkemedel fungerar dåligt för dessa symtom. Forskare vid University of California, San Francisco, USA, gick igenom ett antal större databaser och hittade 29 randomiserade, placebokontrollerade kliniska studier. De olika läkemedel som användes i studierna var antipsykotika, antidepressiva medel, kolinesterashämmare och memantin. Det var sammanlagt 15 läkemedel.
Studierna på antipsykotiska och antidepressiva läkemedel gällde främst patienter som bodde på sjukhem, medan studierna som utvärderade effekten av kolinesterashämmare och memantin baserades på hemmaboende patienter.
Forskarna fann att det i princip inte finns någon effektiv behandling för psykiska symtom vid demens. Generellt hade varken ångestdämpande medel eller anti-
depressiva läkemedel någon effekt, oavsett om patienterna var deprimerade eller inte.
Generellt hade typiska antipsykotika som haloperidol och tioridazin en viss positiv effekt, men de gav samtidigt många biverkningar.
En del atypiska antipsykosmedel som olanzapin och risperidon visade en statistiskt signifikant effekt. Forskarna var dock osäkra på om effekten var tillräcklig för att anses meningsfull varken för patienter eller vårdgivare. Dessutom var risken för stroke ökad.
Analysen inkluderade även två studier på memantin som visade olika resultat. I den ena gav behandlingen ingen positiv effekt, medan den andra visade en statistiskt signifikant fördel med läkemedlet, Forskarna påpekar dock att många i placebogruppen försämrades i den studien.
Åtta studier på kolinesterashämmare ingick i analysen och även där var resultaten blandade. Vissa medel visade en liten förbättring jämfört med placebo, men forskarna ifrågasätter om resultaten är kliniskt meningsfulla.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng