Det Lundbaserade forskningsföretaget Active Biotech, som grundades 1998 genom en avknoppning från Pharmacia, ändrar strategi i sin forskning. Konsekvensen blir att företaget lägger ner den tidiga forskningen och enbart satsar på projekt som ligger i klinisk fas. Företaget minskar också sin personalstyrka och 98 av 176 anställda varslas om uppsägning.
Forskning läggs ner inom tidiga projekt samt utvecklingsprojekt. Det gör enligt företagets styrelse att man kan fokusera på de längst framskridna projekten för att säkerställa deras kvalitet. Man bedömer att denna omorganisation möjliggör en långssiktig värdeutveckling.
Nedskärningarna minskar också företagets kostnader med cirka 100 miljoner kronor per år jämfört med 2003, med full effekt från 2005.
Årlig arkivering 2004
Active Biotech lägger ner den tidiga forskningen
Generikareformen gynnar större förpackningar och dyrare tabletter
Läkemedel i mindre förpackningar som är billigare att köpa in byts i vissa fall på apoteken mot större förpackningar som är dyrare att köpa in. Det beror på apoteksmarginalens konstruktion.
– Byte till annan produkt än den förskrivna föreslås av apotekens ATS-system om det finns en annan produkt som är billigare i AUP per tablett och förpackningen i sin helhet är billigare. Antalet tabletter får dock inte skilja mer än tolv procent från det förskrivna antalet, säger Örjan Björnsson på Apotekets ledningskansli.
Enligt Hans Morén, produktchef på Ivax, expedieras inte deras 28-förpackning av simvastatin. Istället byter apoteket till Nycomeds 30-förpackning, eftersom den är billigare för kunden i apotekets utköpspris, AUP. Trots att Ivaxs tabletter är billigare att köpa in för Apoteket.
– Det stämmer inte. Om 28-förpackningen finns hemma får patienten det. Men om inte 28-förpackningen finns hemma får patienten en 30-förpackning istället, säger Örjan Björnsson.
"Marginalen felkonstruerad"
Mats Ohlsson, vd på Ivax, anser inte att man kan ha ett system som bygger på det han beskriver som felaktigheter.
– Det är fel när den som är billigast per tablett inte premieras. Dessutom slår marginalkonstruktionen fel på små förpackningar, säger Mats Ohlsson.
Enligt honom är problemet att marginalen är uppbyggd både genom ett procentuellt påslag om 20 procent samt ett fast kronpåslag om 31 kr. Det procentuella påslaget ska enligt Örjan Björnsson bland annat täcka Apotekets lagerhållning av varan och kronpåslaget ska avspegla själva expedieringen vid disken.
– Kronpåslaget påverkar AUP mer i små förpackningar än i stora, vilket gynnar större förpackningar över små, säger Hans Morén.
– Samma regler gäller vid inköp till apoteken. ATS föreslår den billigaste produkten i AUP per tablett, så vår produkt kommer inte ens in på apoteken.
Konsekvensen är att Ivax måste sänka sitt pris till Apoteket (AIP) med 25 procent, från 0,24 kr per tablett till 0,18 kr per tablett, för att med Apotekets påslag få ett konkurrenskraftigt pris.
– Vi konkurrerar ju inte på lika villkor, säger Hans Morén.
Örjan Björnssons råd till Ivax är att sluta med 28-förpackningen och införa en 30-förpackning istället.
– Då konkurrerar de på samma villkor. Men jag skulle tro att Ivaxs problem snarare är att förskrivaren oftare skriver 30 än 28 tabletter på receptet.
Inte aktuellt ändra
Enligt Örjan Björnsson kommer runt 80 procent av Apotekets bruttovinst i receptförsäljningen från kronpåslaget. Innan konstruktionen ändrades vid årsskiftet var samma siffra drygt 60 procent.
Men enligt Tor-Olov Mellgren på Läkemedelsförmånsnämnden är det inte aktuellt att ändra marginalens konstruktion till att enbart bestå av ett procentuellt påslag.
– Nej, kostnaderna för Apoteket är i stort sett lika oavsett vilket pris produkten har och marginalen är ju till för att täcka apotekskostnaden.
Socialstyrelsen avvisar SSRI som orsak till minskningen av självmord
Att användningen av antidepressiva medel, speciellt SSRI-preparaten, skulle förklara att antalet självmord minskat i Sverige det senaste decenniet, avfärdas av Socialstyrelsen i en rapport om hälso- och sjukvården 2003.
En slutsats som inte delas av Läkemedelsverket som i sin biverkningsinformation om paroxetin skriver att "Det finns ett tydligt tidssamband mellan den ökade användningen av antidepressiva läkemedel, främst SSRI-preparat, och en minskning av antalet självmord i befolkningen".
Den uppfattningen stödjer Läkemedelsverket bland annat på docent Göran Isacssons studier. Han visar på ett tidssamband och menar att användningen av antidepressiva är den huvudsakliga förklaringen och att läkemedlen därmed räddat 2 500 liv på tio år.
Stark signal
– Det måste naturligtvis ses som en stark signal att självmorden gått ned i takt med att användningen av SSRI ökat, säger Barbro Gerdén på Läkemedelsverket.
Örjan Ericsson på Socialstyrelsen håller inte med.
Stämmer inte på kön
När det gäller Sverige påpekar Örjan Ericsson att trenden var minskande för självmord redan under 1980-talet, innan SSRI-medlen lanserades.
– Även om minskningen blev brantare när de introducerades tycker jag minskningen borde varit kraftigare för att dra slutsatsen att SSRI-förskrivningen förklarar trenden.
Det är främst bland män som självmorden minskat, medan det är kvinnorna som är de stora användarna av SSRI-preparat.
En ytterligare aspekt som gör att Örjan Ericsson ifrågasätter SSRI-preparaten som förklaring, är att självmordsförsöken inte minskat.
– De borde vara ett bättre mått på hur människor mår och att man därför skulle få en bättre effekt på dem av läkemedelsbehandling. Men jag ser ingenting i den statistiken som tyder på någon stor effekt av de antidepressiva medlen.
Posten ansvarar för Apotekets transporter
Posten kommer att ansvara för att hitta de bästa och mest kostnadseffektiva transporterna från Apotek och Distansapotek till avtalskunder som vårdcentraler, sjukhus, veterinärer och tandläkare, men även till privatkunder.
– Posten ska utvärdera olika lösningar åt Apoteket och välja den bästa, även om det kan bli hos andra speditörer, säger Michael Camitz.
Redan i dag transporterar Posten läkemedel till runt 400 apotek för Kronans Droghandels räkning, samt till vårdcentraler, sjukhem och privatpersoner.
– Första steget i arbetet är att tillsammans med Apoteket kartlägga i detalj vilka krav på säkerhet och leveransservice som skall gälla, säger Pernilla Johansson, konceptchef för Posten logistiklösningar.
Det innefattar sånt som säkerhet för stöldbegärliga läkemedel, narkotiska preparat och kyltransporter.
Affären löper fram till 2007 och värderas till mellan en halv och en miljard kronor.
Skilsmässa mellan Astra och Merck kostade 180 miljarder
Enligt tidningens beräkningar uppgår engångsbelopp och löpande ersättningar som Astrazeneca ska betala Merck fram till 2010 till hisnande 180 miljarder kronor.
Tidigare har Astrazeneca främst offentliggjort de fasta ersättningarna som man betalar för att avsluta Merck-avtalet; cirka 60 miljarder kronor över elva år.
Utöver detta betalar dock Astrazeneca även varje år mångmiljardbelopp till Merck i royalty för läkemedel som säljs i USA. I Astra Zenecas årsredovisning för 2004 nämns detta bara i en not.
Juridiska oklarheter satte stopp för receptläkemedel på internet
Efter ett telefonsamtal från Datainspektionen (DI) valde Apoteket att stoppa sitt försök med recept på internet efter en veckas pilotdrift. 230 kunder hade anmält intresse att vara med.
– Vi valde att stoppa piloten tills vidare och har meddelat samtliga anmälda kunder. De tyckte det var tråkigt men sa att de ville vara med när vi sätter igång igen, säger Håkan Johansson, tillförordnad marknadschef på Apoteket Hälsa.
Tjänsten vänder sig främst till kroniskt sjuka patienter som kan få läkemedlen hemkörda eller till ett hämtställe (se LMV 1-2/04).
Inför försöket samrådde Apoteket med Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet vad gäller databehandling av personuppgifter.
– Det krångliga är att det inte är helt klart vilken lag som ska tillämpas, om det är Receptregisterlagen eller Personuppgiftslagen Pul, säger Agneta Runmarker, dataråd på Datainspektionen.
Lagstiftningen är känslig
Håkan Johansson berättar att man hade löpande kontakter med Datainspektionen innan starten av försöket, för att se till att verksamheten ligger inom lagens ramar.
– Vi tycker att piloten gör det. Det är ett begränsat antal patienter, de får noggrann information, de kan avbryta när som helst och få tillbaka sina recept. Men lagstiftningen är känslig och vi vill inte ta några risker.
Det som måste till är enligt Håkan Johansson en lagändring som tillåter att internet kan användas som bärare av information, och att personlig information får lagras.
– Det möjliggör att kunden kan plocka upp sina recept via internet och själv beställa sina läkemedel. Men där duger inte lagen i dag.
Juridiskt sett är det speciallagen, i det här fallet Receptregisterlagen, som ska tillämpas i första hand. I andra hand är det Pul som ska tillämpas. Men enligt Agneta Runmarker finns det inget uttalande hur dessa båda lagar fungerar tillsammans. Receptregisterlagen är äldre och tillåter inte den aktuella pilottjänsten. Apoteket trodde då att man kunde hänvisa till Pul. Men det räcker inte enligt Agneta Runmarker.
– Det är en oviss zon eftersom det inte finns någon vägledande information. Vi är inte alls negativa till försöket, men lagstiftaren har inte gett Apoteket de juridiska redskapen att göra det.
Hade Apoteket valt att fortsätta driva pilottjänsten skulle DI med hot om vite kunnat förbjuda dem att fortsätta.
– Vi har vissa befogenheter men Apoteket är ett stort seriöst företag så jag tror inte att det skulle gå så långt, säger Agneta Runmarker.
Förändring pågår
Apoteket har fått intern kritik för att inte kontrollera med DI och få ett förhandsbesked. Men enligt Agneta Runmarker har inte DI någon juridisk möjlighet att lämna förhandsbesked.
– Vi kan bara säga hur vi tolkar situationen. Receptregisterlagen ger inte Apoteket de redskap som behövs.
Helst ser Agneta Runmarker att Apoteket vänder sig till lagstiftaren, Socialdepartementet, för att få till ett förtydligande av Receptregisterlagen. Ett förändringsarbete av den lagen pågår, och Apoteket är en av remissinstanserna. En förändring av den kan tidigast komma till stånd runt årsskiftet.
Investeringarna redan gjorda
Håkan Johansson tycker inte att stoppet har skapat "badwill" för Apoteket, inte externt i varje fall.
– Nej, mest internt. Vi har utbildat cirka 50 personer för den här tjänsten. De tycker naturligtvis att det är tråkigt men vi har hela tiden varit tydliga med att det här kan hända.
Han vill inte ge någon siffra vad stoppet kostar, men säger att det inte är så mycket.
– Investeringarna är redan gjorda. Plattformen är framme, liksom marknadsföringsmaterial. Allt kan användas när vi startar igen.
Parterna träffades för överläggningar den 23 mars, efter denna tidnings pressläggning. Håkan Johansson vågar dock inte säga exakt när tjänsten kommer igång igen.
– Antingen startar vi kort efter det mötet eller när Receptregisterlagen ändras.
Se www.lakemedelsvarlden.nu för senaste nytt.
"Vi måste spendera mer pengar på läkemedel"
Landstingens vilja att betala för nya dyra läkemedel har minskat dramatiskt på senare år, i takt med att de tagit över allt mer av kostnadsansvaret från staten. Vid sidan av det finns i dag tunga instanser som reglerar läkemedlens väg till patienterna; Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, läkemedelskommittéerna och apoteken, när det gäller generika.
För att lyckas sänka kostnaderna tar stat och landsting till olika metoder; decentralisering av kostnadsansvaret, kostnadsfokus i läkemedelskommittéernas arbete, införande av generisk substitution som på sikt kan övergå till generisk förskrivning, samt aktiv marknadsföring av kostnadsmedvetande till allmänheten.
Måste argumentera utifrån nyttan
Läkemedelsvärlden har talat med företrädare för de största läkemedelsföretagen i Sverige. De menar att detta är fel väg att gå – att landstingen har ett alltför kortsiktigt perspektiv när man isolerat lyfter ut läkemedel för granskning. Man måste sätta läkemedelskostnaderna i relation till hela sjukvårdskostnaden och i relation till andra behandlingar.
– Man kan inte se läkemedel enbart som en kostnad utan även som en produktionsfaktor, man måste sätta in läkemedel i hela samhällsperspektivet, säger Lars Gunneflo, vd på Pfizers marknadsbolag.
Han efterlyser framför allt ett samspel mellan de olika aktörerna på sjukvårdsområdet, för att åstadkomma och optimera helhetsperspektivet.
– Sen måste all annan behandling och teknik granskas på samma sätt som läkemedlen granskas så att vi är säkra att vi lägger pengarna på rätt saker.
För att bemöta detta måste industrin argumentera utifrån nyttan med läkemedlen, inte utifrån vad de kostar.
– Jag tycker att vi får förståelse för våra behov men det är svårt med den stora kostnadsfokuseringen i landstingen, säger Steinar Höeg, vd på Astrazenecas marknadsbolag.
Generika skapar utrymme
Allt eftersom förhållanden ändras i samhället justerar industrin sina argument. Steinar Höeg talar om basläkemedel, som till exempel simvastatin och omeprazol, som ska användas. Men han är noga att påpeka att dessa inte räcker för att behandla alla.
– Det är livsfarligt att tro att de räcker till alla eftersom behandlingen måste anpassas till den enskilde människans behov. Risken blir att alla får dessa basläkemedel om det blir för stort fokus på kostnader i landstingen.
Men grundsynen i dag i många läkemedelsföretag är att patentutgångar och generisk substitution skapar ekonomiskt utrymme för nya innovativa läkemedel.
– Genom politiska beslut skapas utrymme för att bygga upp erfarenhet kring dessa läkemedel. Det är ett viktigt instrument för att de innovativa läkemedlen verkligen ska få plats i vårt system, säger Lars Gunneflo.
Läkemedelsindustrin menar att investeringar i både hälso- och sjukvård och specifikt i läkemedel måste öka för att nå upp till de ambitioner som finns inom den svenska vården.
– Framför allt måste landstingen arbeta mer effektivt. De måste se över hur resurser används för att sen öka sin produktion, säger Folke Magnusson, affärsutvecklingschef på Glaxo- smithkline, som menar att det i dag inte finns bra processer för det inom vården.
– De har definierat vad de vill med vården men de följer inte upp det mot till exempel vårdprogram och nationella riktlinjer. De måste helt enkelt ta reda på i vilken omfattning de uppfyller sina mål.
"Produkterna tillför värde"
Steinar Höeg tycker att vårdnotan är för låg i förhållande till ambitionen.
– För att klara den svenska vårdambitionen borde man höja investeringen från i dag dryga åtta procent av BNP till runt tio procent.
Som en del av det ser han att det bör införas kvalitetsmål.
– Genom att använda nya effektiva läkemedel finns det fortfarande vinster att göra.
Lars Gunneflo håller med.
– Om man ser att det är kostnadseffektivt ska man tillåta läkemedelskostnaden att öka.
Industrins representanter är eniga. För att underlätta för landstingen måste de i sin tur bli bättre på att snabbare ta fram bra data på sina läkemedel, framför allt vad gäller kostnadseffektivitet.
– Men problemet är att det finns allt för många huvudmän inom vården med separata budgetar. Ofta hamnar kostnaden för läkemedelsbehandlingen i en budget men vinsten i en annan, säger Folke Magnusson.
Alla industriföreträdare som Läkemedelsvärlden har talat med är eniga om att det är industrins ansvar att dokumentera sina läkemedel för att kunna visa på nytta och kostnadseffektivitet. Men de menar att det inte går utan hjälp från hälso- och sjukvården.
– De borde ju vara lika intresserade som vi av att veta mer om våra läkemedel, säger Folke Magnusson.
– Vi har goda argument för att de produkter som vi marknadsför tillför värde i vården. Därför måste vi kunna övertyga läkemedelskommittéerna om att de bör användas, fortsätter han.
Brister i systemet
Industrin tycker att det är bra att Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, efterfrågar hälsoekonomisk dokumentation. Men samtidigt är det en brist i systemet att LFN fattar beslut om subventionering för ett läkemedel, baserat på positiva hälsoekonomiska data, men att läkemedlet kanske sedan ändå inte rekommenderas av läkemedelskommittéerna och aldrig kommer i kliniskt bruk.
Steinar Höeg tar ett exempel:
– Läkemedelsverket bedömer Crestor som effektivt och säkert. LFN gör bedömningen att Crestor är hälsoekonomiskt effektivt. Men trots det säger läkemedelskommittéerna nej eftersom de i dag bara har fokus på kostnader.
Han menar att det visar på ett fel i systemet när LFN:s tankegångar inte får genomslag ute i klinisk praxis; det blir fel i överföringen från central nivå ut till regional och lokal nivå.
– I det avseendet tycker jag det vore bättre att staten hade ett övergripande ansvar. Eller att landstingen får mer pengar, eftersom vinsten med läkemedelsbehandlingen oftast hamnar på andra ställen än hos landstingen, säger Steinar Höeg.
Men han anser också att vi ändå bör ha råd med att ge patienterna den bästa vården även om man inte kan räkna fram en kostnadseffektivitet.
– Det tydligaste exemplet på detta är cancervården där läkemedel kan bidra till att förlänga livet eller åtminstone ge en bättre livskvalitet utan att man kan räkna en strikt kostnadseffektivitet. Däremot kan man ju sannolikt fastställa en marginalnytta om vi skall följa LFN:s uppdrag.
Folke Magnusson menar att läkemedelsföretagen har förståelse för att sjukvården är satt under stor kostnadspress på flera håll i Europa. I dag flyttar allt fler delar av den biologiska forskningen till USA.
– Rent näringspolitiskt måste Europa ha ett positivt klimat för industrin. Men det har vi inte jämfört med till exempel USA där viljan att betala för innovationer är större.
Inte det smartaste
Industrins representanter tycker att det är rätt att genomlysa läkemedelskostnaderna. Men de tycker att det är fel att inte göra samma genomlysning av andra behandlingar och tekniker som används, eller kostnadsposter som personal och lokaler.
– Att tro på stora effektivitetsförbättringar på läkemedelskostnaderna som utgör 15 procent av det totala är inte det smartaste. Då skulle det ge betydligt mer att granska de resterande 85 procenten för att hitta möjligheter att effektivisera, säger Folke Magnusson.
Han tror dock att utvärderingar inom andra områden kommer snabbt, till exempel vad gäller medicinsk utrustning.
– Men när det gäller personal och lokaler tar det lång tid eftersom det är både svårare och känsligare.
– Det är bra med fokus, men inte om det fokuseras bara på läkemedel.
Landstingen vill ha fler villkor för subvention
Läkemedelsförmånsgruppen, Landstingsförbundets organ med möjlighet att yttra sig inför subventionsbeslut, är rådgivande och har tillgång till det sekretessbelagda underlag som LFN fattar besluten utifrån.
Under det dryga år som gått har landstingsgruppen i fem fall föreslagit avslag där LFN beslutat om subvention (Forsteo, Risperdal frystorkad tablett, kombinationspreparatet Avandamet, Duodopa och StrucctoKabiven).
I ytterligare fyra fall har landstingen önskat villkor kopplade till subventionen som inte hörsammats av LFN.
– Generellt kan man säga att vi, när vi tycker det saknas dokumentation, vill begränsa förskrivningsrätten. Vi anser också att läkemedel som främst används inom slutenvård inte ska ingå i subventionen, utan upphandlas, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl i landstingsgruppen.
Svensk läkemedelsreklam belönas
Den 20 april går Guldäggsgalan av stapeln på China och Berns i Stockholm. Då belönar reklambranschen sina egna för den bästa reklamen som publicerats i Sverige under 2003. Det finns ingen speciell kategori för läkemedelsreklam, utan läkemedelsindustrin tävlar här på samma villkor som alla andra.
Två läkemedelsföretag är nominerade, Astrazeneca i kategorin utomhusreklam, för annonser för Nezeril nässprej, och Pfizer i kategorin reklamfilm, för filmerna Iprens favoriter och Treo-köket.
Guldägget är enligt den egna hemsidan "Sveriges äldsta, största och mest prestigefyllda reklamtävling som belönar kreativ reklam". I januari skickade landets reklambyråer in förslag på kandidater. Under februari månad sammanträdde juryn och nominerade ett tiotal kandidater i varje kategori. Dessa presenteras under mars och belönas sen i april.
Mod och nytänkande
Guldägget syftar till att uppmuntra kreativ reklam som berör, väcker känslor eller på annat sätt känns nyskapande. Tanken är att belönad reklam ska inspirera till mod och nytänkande hos såväl reklamskapare som reklamköpare.
– I varje kategori delas ett Guldägg ut och minst ett Silverägg. De nominerade som inte får ägg belönas med diplom, säger Agneta Oppenheim, produktionsledare på Åkestam-Holst, som gjort Astrazenecas reklam för Nezeril.
Det betyder att både Astrazeneca och Pfizer belönas med minst ett diplom.
I sin bedömning av tävlingsbidragen ska juryn enligt Guldäggets hemsida bland annat ta hänsyn till idéhöjd (förmågan att skapa insikt), innehåll (förmågan att skapa betydelse), relevans (handlar om vad det bör handla om), uttryck (förmågan att ta för sig med form, kraft och stil), hantverk (hantering av bild, text, form och typografi) samt omdöme (ej bryta mot god etik).
Sedan 1978 har Pharmacia vunnit 24 utmärkelser, Astra och Glaxosmithkline var sin.
Ingen kvinnlig chef bland de tio största läkemedelsföretagen
Bland Läkemedelsindustriföreningens 60 medlemsföretag har sju stycken en kvinnlig verkställande direktör. Det största av dem är Organon där Eva Andrén Forsmark är vd. Försäljningsmässigt ligger företaget på 18:e plats i Sverige. Hon finns också med på Veckans Affärers lista över de 125 mäktigaste kvinnorna i företagsvärlden.
Mindre företag
Ju mindre företag desto fler kvinnor i toppen är något som stämmer också inom läkemedelsbranschen.
Den tunna kvinnorepresentationen är inte något som förvånar Håkan Mandahl vice vd på Lif.
– Det reflekterar väl företags allmänna syn på kvinnor i ledande positioner.
För samtidigt som antalet kvinnliga verkställande direktörer är få så är nog läkemedelsindustrin kvinnodominerad, säger han.
– Men inom ledningsgrupperna är jag säker på att representationen är betydligt bättre.
Kvinnor är oftare vd i traditionella kvinnliga branscher som vård och utbildning där de utgör 30 procent, medan de är knappt sex procent inom tillverkningssektorn. Jämförelsevis usel kvinnorepresentation alltså om man anser att läkemedelsindustrin tillhör hälso- och vårdbranschen, vilket Håkan Mandahl tycker.
– De empatiska betraktelsesättet bör ju ha stor betydelse inom den här sektorn.
Ser man det istället som en tillverkningsindustri är läkemedelsföretagen i nivå med övriga.
De företag som förutom Organon har kvinnlig vd är Abbott, Biogen, E Merck AB, Allergan, Octapharma samt G Pohl-Boskamp GmbH.
Marianne Dicander Alexandersson, vd för Kronans Droghandel, finns också med på Veckans Affärers kvinnliga makthavarlista, på plats nummer tio.
Hon kan sägas representera ett stickspår inom läkemedelsbranschen.
Generika är inte alltid identiskt med originalet
När Novartis generikabolag Biochemie i höstas bytte namn till Sandoz, tog man fram en broschyr för att förklara namnbytet. I broschyren förklaras dessutom vad generika är.
Astrazeneca (AZ) anmärker på ett antal olika formuleringar, som till exempel "den enda skillnaden [mellan originalläkemedel och generikum] är priset" och "generiska läkemedel har minst 25-50 procents lägre pris än motsvarande originalläkemedel".
Astrazeneca menar att det kan finnas fler skillnader mellan generika och originalläkemedel än pris. Det kan vara både beredningsform och tillgängliga styrkor. Att generika alltid är billigare stämmer inte heller enligt AZ.
Sandoz bestrider anmärkningarna och menar att man inte kan begära av en översiktsbroschyr att förklara alla små praktiska skillnader som kan finnas.
IGM går på AZ:s linje och tycker att formuleringen att bara priset skiljer är kategorisk och inte alltid stämmer. Vidare är det allmänt känt att påståendet att priset för generika är minst 25-50 procent lägre än originalets är både inaktuellt och oriktigt. Båda påståenden är kategoriska och oriktiga. Sandoz åläggs en IGM-avgift om 30 000 kr.
I USA listas fällda läkare på internet
Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om WorstPills.org, en hemsida under den amerikanska konsumentorganisationen Public Citizen. Nu kommer QuestionableDoctors.org, en hemsida som listar amerikanska läkare som av olika anledningar fällts i sitt yrkesutövande av de amerikanska myndigheterna.
Enligt sidan är det den enda allomfattande databasen som är tillgänglig för allmänheten, med information om läkare som har ålagts någon form av påföljd av de amerikanska myndigheterna under de senaste tio åren. Den innehåller data om påföljder för medicinsk felbehandling, felaktigt utskrivna läkemedel, sexuellt ofredande, kriminella handlingar, etiska avvikelser och andra brott.
Besökarna kan gratis göra en enkel sökning på fällda läkare i de amerikanska staterna och få upp namnen. För tio dollar kan man under ett år få tillgång till och skriva ut tio individuella och mer fullständiga rapporter med till exempel namn, ort och legitimationsnummer.
Stor spridning
I USA finns medicinska råd i varje stat som granskar läkarna. Dessutom kan de olika försäkringssystemen, såsom Medicare och Medicaid, utdöma disciplinstraff. Det kan även det amerikanska läkemedelsverket FDA samt Drug Enforcement Administration, som handhar ärenden med narkotika.
De amerikanska läkarna kan dömas till liknande straff som i Sverige, bland annat att legitimationen dras tillbaks, att de stängs av för en tid, att de ställs under övervakning eller att deras förskrivningsrätt begränsas.
Under 2002 var det 2864 ärenden där något straff utdelades. Motsvarande siffra i Sverige var 209 under 2002.
Den stat med flest fällda läkare per 1000 invånare var Wyoming med 11,87. Hawaii hamnade längst ner på listan med 1,07 fällningar. Questionable Doctors konstaterar att spridningen är stor och menar att många läkare hade fällts i andra delstater där de medicinska myndigheterna gör ett bättre arbete. Organisationen menar att det är troligt att många patienter skadas eller dör på grund av det dåliga disciplinära arbetet i många delstater. För att förbättra och jämna ut systemet mellan staterna behövs bland annat mer pengar, rätt personal med bättre ledarskap, ett proaktivt arbetssätt och ett bra regelverk, menar man.
Men det bästa sättet, skriver Public Citizen på hemsidan, att kontrollera en läkare är alltid att ringa till det medicinska rådet som har den mest aktuella informationen.
Bäst att ringa
I Sverige är det HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som utifrån anmälningar granskar, bedömer och eventuellt bestraffar felbehandlingar inom den svenska sjukvården. Bo Örneryd är avdelningsdirektör vid HSAN. Enligt honom är det inte möjligt i Sverige att publicera eller på internet lägga ut namn på fällda läkare.
? Nej, eftersom det strider mot Personuppgiftslagen, PUL, säger Bo Örneryd.
Han berättar vidare att både Norrköpings Tidningar och Expressen har publicerat sådana namn. Norrköpings Tidningar fälldes av Pressens Opinionsnämnd och Expressen anmäldes av flera av de berörda läkarna och förhandlingar pågår enligt Bo Örneryd.
Han är inte heller pigg på att publicera de fällda läkarnas namn i HSAN:s årsredovisning.
? Nej, eftersom det kan ifrågasätta vår opartiskhet mellan patienten och vårdpersonalen. Däremot kunde kanske tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, publicera det på något sätt.
Men trots att juridiken sätter käppar i hjulet för en publicering går det att kontrollera om svenska läkare fällts. Och precis som i USA är det bäst att ringa.
? Under 2003 hade vi ungefär 10 000 förfrågningar från allmänheten, säger Bo Örneryd.
Dessutom går det att via e-post prenumerera på besluten eftersom det är allmänna handlingar.
Decentralisering påverkade inte läkarnas attityd till läkemedelsval
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE har undersökt om läkare i landsting med decentraliserat kostnadsansvar har en annan inställning till prioriteringar vid förskrivning av läkemedel än sina kollegor i landsting med centralt kostnadsansvar.
Även om det finns tecken på det i undersökningen är dessa högst marginella.
Den tydligaste indikationen på ett annat kostnadsmedvetande hos dessa förskrivare är att fler allmänläkare med kostnadsansvar (28 procent) påstår sig "ofta diskutera läkemedelskostnader med kollegor och verksamhetschef" än allmänläkare utan kostnadsansvar (åtta procent). De förra är också positivare till strävandena att minska ökningen av läkemedelskostnaderna.
Detta har dock inte påverkat läkarnas syn på prioriteringar i förskrivningssituationen.
Den enda situation då kostnaderna anses ha en relativt stor betydelse, för alla förskrivare i enkäten, är då det finns två eller flera likvärdiga läkemedel.
– Den generiska substitutionen verkar alltså fått genomslag och acceptans i alla läger, konstaterar Sandra Jansson på IHE.
I synen på kostnadernas betydelse finns det två situationer där synen signifikant skiljer sig mellan läkare i landsting med formellt kostnadsansvar och utan. Det är när det finns två eller flera läkemedel med olika biverkningsprofiler eller två eller flera läkemedel med olika effekter. I de situationerna tenderar de med kostnadsansvar att tillskriva kostnaden större betydelse än de utan.
Men majoriteten läkare, oavsett kostnadsansvar, anser dock vikten av att ta hänsyn till kostnader i dessa situationer som liten.
– Situationen med flera läkemedel med olika effekt innebär en avvägning mellan hur mycket man är beredd att betala för en extra effekt. Det är ett lite mer avancerat sätt att ta hänsyn till kostnad än när man har två identiska läkemedel med olika pris, säger Sandra Jansson
Hon tycker det är lite förvånande att det kostnadseffektiva tänkandet inte fått större genomslag i de landsting som har decentraliserat kostnadsansvar.
Men det som kanske förvånar henne mest är att nästan en fjärdedel av förskrivarna inte visste om att man hade ett reellt kostnadsansvar på arbetsplatsen.
Enkäten gjordes under hösten 2003 i åtta landsting, varav tre då hade decentraliserat kostnadsansvar. Bara 49 procent av de tillfrågade, 738 personer, svarade vilket enligt utredarna motsvarar svarsfrekvensen på andra enkäter med liknande tema.
Förlikning i pilotfall om bensodiazepiner
En patient stämde förra året sjukvården i Skåne och begärde en halv miljon kronor för de skador som han ansåg sig ha fått på grund av felaktig behandling med bensodiazepiner.
Fallet som, om det blivit en huvudförhandling blivit det första i Sverige, slutade med förlikning. Den innebär att Region Skåne betalar patienten 20 000 kronor.
Michael Wilensky, klientens ombud, vill inte beskriva förlikningen som ett misslyckande.
– Nej, det tycker jag inte man kan säga. Båda parter gjorde en riskbedömning. Det hade blivit en dyr rättegång för den som förlorat målet med tanke på alla professorer, experter och läkare som skulle ha uppträtt i salen.
Hög statindos ger bäst skydd efter hjärtinfarkt
Trots att flera stora placebokontrollerade studier har dokumenterat att kolesterolsänkande behandling med statiner minskar risken för hjärtsjukdom har det varit oklart var det optimala gränsvärdet för kolesterolsänkning ligger. Det var utgångspunkten för de första jämförande studierna med olika intensiv statinbehandling.
I den största av dessa studier ingick 4 162 patienter som inom tio dagar efter en hjärtinfarkt började behandlas med antingen 80 mg atorvastatin (Lipitor) eller 40 mg pravastatin (Pravachol). Studien publicerad på New England Journal of Medicines hemsida den åttonde mars. I gruppen som fick standardbehandling med pravastatin var målvärdet för kolesterol 2,46 millimol per liter och i atorvastatingruppen 1,6.
Snabb sänkning
Den intensiva lipidsänkningen gav ett bättre skydd mot en ny hjärtinfarkt eller risk att dö än standardbehandlingen. Kolesterolvärdena sjönk mycket snabbt liksom risken att återinsjukna, redan efter 30 dagar. Dessutom observerades en fortsatt fördel av intensiv behandling under en uppföljningstid på två och ett halvt år. Forskarna påpekar dock att man inte kan säga om det beror på långsiktig fördel av lipidsänkning eller på efterverkningar av den tidigt insatta intensivbehandlingen.
Trots att båda läkemedlen tolererades väl var det signifikant fler leverbiverkningar i intensivgruppen. Forskarna betonar att patienter i klinisk vardag kan ha fler samverkande sjukdomar än de som ingick i studien, vilket gör att de eventuellt tolererar högdosbehandling sämre.
Resultatet av studien var ett bakslag för Bristol Myers Squibb som tillverkar Pravachol och hade bekostat studien. De hade med studien hoppats kunna visa att de bägge läkemedelsdoserna var lika effektiva.
Minskar ateroskleros
Även i en tidigare studie, som publicerades i JAMA (2004;291:1071-1080), jämfördes effekten av 80 mg atorvastatin med 40 mg pravastatin. Här använde forskarna ultraljud för att dokumentera utvecklingen av ateroskleros genom att mäta tjockleken på kärlväggarna. Totalt 502 patienter ingick i studien som pågick i 18 månader. Forskarna fann att det inte hade skett någon ytterligare aterosklerosutveckling i atorvastatingruppen medan de som behandlats med pravastatin uppvisade fortsatt ökning av ateroskleros.
Forskarna menar att det kan finnas annat än sänkning av lipider, exempelvis inflammatoriska faktorer, som kan förklara effekten.
Ändrar rekommendationer
I båda studierna drar forskarna slutsatsen att målnivåerna för kolesterolsänkning bör vara lägre än idag. Även här i Sverige kommer forskningsresultaten troligen att påverka de riktlinjer som Socialstyrelsen håller på att utarbeta.
Dessutom har en annan ny studie, som publicerades i Lancet (2004:363:757-67), visat att statiner minskar risken för stroke med mer än en fjärdedel hos högriskpatienter.
I ytterligare en studie minskade statiner risken för hjärtsvikt. Studien, som publicerades i Journal of the American College of Cardiology, visade att överlevnaden hos hjärtsviktpatienter ökar med statiner även om de inte har högt kolesterol.
Mats Eriksson, överläkare på endokrinologi- och metabolismenheten vid Huddinge universitetssjukhus, tycker det är sorgligt att vi i Sverige har varit så återhållsamma när det gäller kolesterolsänkning. Svenska riktlinjer har en målnivå på tre millimol per liter medan de europeiska har 2,5.
? Och de nya studierna stöder ännu lägre värden, säger han.
Det är första gången som det har gjorts jämförande studier och de visar tydligt att det är bättre att ge en kraftfullare kolesterolsänkning än en svagare. Men att sänka kolesterolet till under två millimol som man gjort i studierna är han dock tveksam till, eftersom man inte vet vad det har för hälsoeffekter på sikt. Man kan inte sänka kolesterolet hur mycket som helst och till vilket pris som helst, påpekar han.
Om man sänker kolesterolvärdena kommer naturligtvis läkemedelskostnaderna att öka, men det är kostnader som man måste kunna hantera om de står i relation till den vinst man gör, menar han.
? Tveksamheten som vi har när det gäller blodfettsbehandling har kostat en massa människoliv och orsakat onödiga kranskärlsoperationer och ballongsprängningar, säger han.
Att den positiva effekten av statinerna skulle bero på andra faktorer än lipidsänkning är en teori som Mats Eriksson är tveksam till. Det är en spekulation som förmodligen aldrig går att visa och man har dessutom visat goda resultat av kolesterolsänkning med andra metoder än med statiner.