Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Västra Götaland vill att företag betalar marknadsföringen

Läkemedelsvärlden
-
0

I början av året skickade Västra Götalandsregionen ut en rabattförfrågan, tillsammans med ett avtalsförslag, till de företag som kan tänkas erbjuda generiskt simvastatin då patentet går ut den 6 april. Förutom en extra rabatt, för att ytterligare pressa priset, vill Västra Götalandsregionen ha täckning för de kostnader bytet till generikum innebär. Beloppet som nämns i avtalet är 100000 kr.


? Det är en schablonmässig uppskattning för de kostnader vi har i samband med ett byte, säger Hans Ekman, läkemedelschef i Västra Götalandsregionen.


Håkan Josephsson, vd på generikaföretaget GEA, tycker att tilltaget är märkligt.


? Det är första gången som någon på detta kreativa sätt har hittat på sådana dumheter. Men det är ju deras uppgift att hitta bästa möjliga pris till sin region.


Enligt Hans Ekman har Västra Götalandsregionen gått ut med förslaget för att förbereda firmorna på diskussionen som kan börja efter den 6 april. Förfrågan har gått till MSD, som innehar patentet för simvastatin (Zocord), samt ett antal generikaföretag.


Den 17 februari besvarade MSD förfrågan genom att skicka ut ett brev där man hävdar sitt patent på simvastatin (se vidstående artikel).



Många bäckar små

Västra Götalandsregionen har en årlig kostnad för simvastatin på drygt 100 miljoner kronor per år. Hans Ekman räknar realistiskt med att spara 45 miljoner. Ställt mot det håller han med om att 100 000 kr inte är mycket pengar.


? Vi har ett ansvar att hushålla med skattebetalarnas pengar så bra som möjligt. Därför vill vi utnyttja den effekt som uppstår om ett företag får en större marknadsandel och kan sänka kostnaderna.


Enligt Christer Reinefelt, inköpsansvarig i Västra Götalandsregionen, är det kostnader för information till förskrivarna om vilken leverantör som regionen rekommenderar, som man vill ha täckning för. Men han går ett steg längre och kallar det för ett marknadsföringsbidrag.


? Det här är ganska vanligt på marknadssidan. Vill man inte släppa till mer rabatt kanske man istället kan släppa till ett marknadsföringsbidrag.



Följsamheten viktigare

De generikaföretag som har fått avtalsförslaget, och som Läkemedelsvärlden har varit i kontakt med, ställer sig tveksamma till Västra Götalandsregionens förslag om kostnadstäckning.


? Jag kan förstå deras tankebakom det men det är ett alldeles nytt sätt att få in en ekonomisk support från ett bolag. Jag har aldrig sett det tidigare, säger Anders Ljungbeck, vd på Ratiopharm.


Anders Ljungbeck ställer hellre några av sina säljare till förfogande för att få ut budskapet och få upp följsamheten.


Kenneth Nyblom, ordförande i Föreningen för generiska läkemedel, FGL, tycker att förfarandet är konstigt.


? Det är ju klart att det här är ett sätt för landstingen att få ut mer pengar av oss, men kalla det då för vad det är. Visst kostar det pengar att gå ut och informera men det görs ju för att spara.


Han tycker inte att 100 000 är någon kostnad när man samtidigt sparar 45 miljoner.

MSD bevakar patentet in i det sista

Läkemedelsvärlden
-
0

Den 17 februari i år skickade MSD:s advokater ut ett brev till samtliga landstingsdirektörer, ordförande i läkemedelskommittéer, upphandlingsansvariga i landstingen samt generikaföretag. I brevet förklarar företaget att patentet sträcker sig fram till och med den 6 april 2003. Vidare skriver MSD att alla aktiviteter fram till dess, som avslöjar priser eller annan information om kommande aktiviteter, kommer att betraktas som patentintrång.
? Vi vet ryktesvägen att många företag var ute och pratade om vilken prisnivå de skulle lägga sig på och vilka rabatter de skulle erbjuda. Det är förberedande marknadsföring och det tycker vi väldigt illa om, säger Ulf Janzon, chef för information och affärsutveckling på MSD.



Priskrig

Ratiopharm och GEA fick priser i februari och sänkte dem i mars. Deras prisnivå ligger cirka 35 procent lägre än för Zocord.
? Vi tycker att det är olämpligt, speciellt sedan de börjat priskriga med varandra. Vi vill att alla jobbar efter de spelregler som finns ? när vi har patent så har vi, när vi inte har det är det fritt fram, säger Ulf Janzon.
MSD:s grundtanke är att prismässigt följa efter generikaföretagen efter den 6 april för att behålla så många patienter som möjligt på Zocord.

Positiva erfarenheter av läkemedelsprofiler

Ingert Nilsson
-
0

När halva tiden för Apotekets projekt med läkemedelprofiler gått hade 523 kunder på de elva apotek som ingår i projektet anslutit sig. Profilkundernas medelålder är relativt hög, hälften av dem är mellan 65 och 79 år, vilket förklarar den höga användningen av receptförskrivna läkemedel bland dessa kunder, i genomsnitt 9,5 läkemedel per kund.
Det är naturligtvis så att de kunder som är mest intresserad av den här tjänsten är de som har många läkemedel och de är i sin tur ofta äldre, säger Annika Hansson som är ansvarig för projektet.

400 problem

Hög medelålder och många läkemedel kan i sin tur vara förklaringen till att man i projektet dokumenterat ungefär 400 läkemedelsrelaterade problem och åtgärder. Mer än 25 procent av problemen handlade om felaktig användning och cirka en fjärdedel beskriver interaktioner. Majoriteten av dem var mindre problem som kunde förebyggas genom rådgivning vid expeditionstillfället.
Även om man bara kommit halvvägs med projektet, och inte gjort någon grundligare analys av dokumentationen eller frågat kunderna om deras erfarenhet av läkemedelsprofilerna, menar Annika Hansson att allt i dagsläget pekar på att den här tjänsten stegvis ska byggas ut.
Det tycker också Patrik Midlöv, läkare vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv.
? Jag tycker det är en stor poäng att få veta vad patienten faktiskt äter för läkemedel. Vi har ett utmärkt samarbete med apoteket och jag har egentligen svårt att förstå den kritik och de farhågor man verkar hysa från Läkarförbundets sida.
Thomas Ihre, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, tycker det verkar finnas en obefogad rädsla för profilerna.
? Ibland får jag en känsla av att det för mycket blivit en facklig fråga; man är rädd att apotekare ska ha synpunkter på förskrivningen.
För att få tillgång till patientens läkemedelsprofil i databasen behöver anslutna läkare, liksom profilfarmacevterna, användarnamn och lösenord. Idag är ett 70-tal läkare anslutna till databasen, ett tiotal av dem har i dagsläget någon gång använt sig av den elektroniska möjligheten.
? Personligen önskar jag att listan blev lättillgängligare, säger Patrik Midlöv.
? Nu är det viktigt att man låter det här expandera, om än i långsam takt, så att man hinner utbilda farmacevter som ansvarar för läkemedelsprofilerna, säger Ronnie Hansson, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund.

FDA inför automatisk biverkningsrapportering

Birgitta Gerne
-
0

När tecken på leverproblem eller andra biverkningar diagnostiseras vid analysen av ett prov ska det skickas en varning direkt till det amerikanska läkemedelsverket FDA via ett nytt datasystem. Det är det första i en serie experiment som forskare vid FDA hoppas ska minska antalet läkemedelsmisstag och förutsägbara läkemedelsbiverkningar.
Det finns helt klart gott om rum för väsentliga förbättringar, enligt en talesman för FDA. Att upptäcka ovanliga biverkningar kan idag ta månader eller år.
Experimentets syfte är att göra biverkningsrapporteringen snabbare och utesluta fel som kan begås av mellanled.
Ett sjukhus i New York ? Presbyterian Hospital ? är det första som deltar i försöket. FDA ska bestämma vilka läkemedel som ska ingå och med ett speciellt program från IBM ska datorer på sjukhuset automatisk sända testresultat.

Tveksam framgång med aidsvaccin

Birgitta Gerne
-
0

Sedan resultatet av världens första större studie med aidsvaccin misslyckats med att förhindra infektion, bortsett från en liten grupp asiater och svarta, har det diskuterats om experimentet ska betraktas som ett totalt misslyckande eller en begränsad framgång.
Vissa aidsexperter hyllar vaccinet Aidsvax som historiens första medel som kan skydda mot hivviruset. Andra avfärdar de positiva resultaten som en statistisk lyckträff. Några anklagar till och med företaget Vasgen för att inge falska förhoppningar till afroamerikaner.
Generellt minskade vaccinet risken för att utveckla hiv med 3,8 procent jämfört med placebo. Hos gruppen asiater och svarta minskade risken med 67 respektive 78 procent jämfört med placebo. Det var dock relativt få patienter i de grupperna, under tio procent.

Prispress på omeprazol

Esbjörn Börjesson
-
0

Än så länge har Astrazeneca bara sänkt priset på de receptbelagda preparaten, som konkurrenterna redan har ute på marknaden.

? Marknadsläget har förändrats, och vi vill skapa förutsättningar för de patienter som är vana vid Losec att fortsätta med det, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på Astrazeneca Sverige.

Astrazeneca har stämt Ratiopharm och Biochemie, som släppte generiska varianter av omeprazol i februari. Astrazeneca anser att företagen inkräktar på formuleringspatenten, som inte gått ut än. Med stämningen följer en begäran om ett interimistiskt stopp för försäljningen av generiskt omeprazol.

Förvirrad stämning
Anders Jungbeck, vd för Ratiopharm, tycker att prissänkningen är förvirrande. Han påpekar att även om Astrazeneca skulle få igenom ett stopp, så får de inte höja priset igen. Dessutom väntar han sig besked från tingsrätten om ett eventuellt stopp innan prissänkningen går igenom. Astrazeneca verkar alltså utgå från ett avslag i tingsrätten.

? Då är det lite tveksamt varför man över huvud taget stämmer oss.

Astrazeneca försöker få läkare att gå över till att skriva ut efterföljaren esomeprazol (Nexium) i stället. Företaget har tagit bort startförpackningar av Losec ur sortimentet. Man har också valt att bara ha 10 mg som receptfritt, trots att Läkemedelsverket ger tillstånd för 20 mg.

En ny utbytbarhetslista från Läkemedelsverket är på väg under våren. Verket har sedan tidigare bedömt de generiska preparaten som biologiskt ekvivalenta med Losec. Astrazeneca påpekar i ett pressmeddelande att Losec mups har vissa praktiska fördelar.

MSD testar Fosamax mot Optinate

Läkemedelsvärlden
-
0

Tidigare har MSD testat sin veckotablett mot Aventis dagstablett. Den studien utföll positivt till MSD:s fördel men gjordes inte på ett rättvisande sätt enligt Aventis.
Kvinnorna i studien får antingen alendronat (Fosamax) 70 mg veckotablett eller risendronat (Optinate) 35 mg veckotablett under en tolvmånadersperiod och primär effektvariabel är läkemedlens förmåga att öka BMD, bone mass density.



Underordnad betydelse

Däremot kommer man inte studera läkemedlens förmåga att minska risken för frakturer eller reduktion i antalet frakturer.
? För att kunna visa resultat på frakturer och frakturrisk behövs en mycket längre studie med betydligt fler patienter, säger Charlotte Hammarberg, biträdande överläkare på Reumatologsektionen på Danderyds sjukhus AB.
Hon tycker att det är tråkigt att studien bara undersöker BMD.
Martin Afzelius, produktchef på Optinate, håller med.
? Oavsett vad studien kommer att visa för resultat är det av underordnad betydelse då den viktigaste effektparametern, antalet nya frakturer, inte undersöks.

Manar till etisk skärpning

Esbjörn Börjesson
-
0

Kliniska studier får inte göras i fattiga länder bara för att de där blir billigare eller lättare att genomföra än i rika länder, säger Inez de Beaufort, professor vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam.
Hon ingår i den etikgrupp som nyligen levererade sin åsikt om de etiska aspekterna av klinisk forskning i utvecklingsländer.
Etikgruppen menar att läkemedelsföretag eller statliga organisationer inom EU som genomför kliniska studier i fattiga delar av världen måste erbjuda patienter och lokala forskare bättre chanser till medverkan. Framför allt måste de grundläggande etiska regler som tillämpas i västvärlden gälla även i tredje världen.



Komplexa frågor
Den praktiska tillämpningen av de etiska riktlinjerna blir dock en fråga för de etiska kommittéer med lokala representanter som knyts till studierna.
? Detta är komplexa frågor som ofta får lösas från fall till fall. Men visst kan subventioner antingen från läkemedelsbolag, EU eller andra organisationer bli nödvändiga, säger Inez de Beaufort.
Placebokontrollerade studier som syftar till att utveckla billigare behandlingar som är ekonomiskt gångbara i fattiga länder splittrade gruppen. Två av medlemmarna menar att detta vore att acceptera en dubbelmoral, medan övriga tio har en mer pragmatisk inställning.

4 MINUTER MED?

Ingert Nilsson
-
0

Vad är målet


– Utifrån en Sifo-undersökning vet vi att trots att de flesta, 86 procent, känner till att överblivna läkemedel ska lämnas in på apoteket är det bara knappt hälften som säger att de också gör det. Den motivationsklyftan vill vi överbrygga.

Hur då?
? Genom att göra en kampanj som är lätt att förstå. Det är en ganska enkel beteendeförändring som behövs. Man tar med sig sina överblivna läkemedel i en genomskinlig plastpåse till apoteket, där personalen tar emot den med ett glatt leende.
? Det är ett enkelt sätt för var och en att bidra till att minska en onödig miljöbelastning.

Vad gör de med påsarna på apoteket?
? De samlas ihop i speciella boxar och transporteras sedan till en av de fyra anläggningar som har tillstånd att förbränna läkemedel.

Hur ska ni mäta om kampanjen lyckas?
? Idag fraktas ungefär 900 ton till förbränning på ett år, så vi kan jämföra med den siffran. Det ska också göras en ny Sifo-undersökning efter att kampanjen avslutats i september.

Vilka står bakom kampanjen?
? Industrin, distributörer, Apoteket och Landstingsförbundet gör det här tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige Rent där jag arbetar som projektledare.
Jag arbetar med kampanjer om vardagskemikalier där konsumentens beteende spelar roll, till exempel bilvård, båt- och trädgårdskemikalier. Målet är att de kemikalier vi använder idag inte ska skada de som kommer efter oss.

Grav underrapportering av misstänkta blödningar

Ingert Nilsson
-
0

Nya data visar på en omfattande underapportering av biverkningar från sjukhusens medicinkliniker. 85 procent av de fall som borde rapporteras kommer aldrig till biverkningsregistrets kännedom.
? Kliniken med den bästa rapporteringen hade underlåtit att rapportera i 75 procent av fallen, den sämsta hade inte rapporterat en enda misstänkt biverkan, berättar Martin Bäckström vid biverkningsenheten i Umeå som gjort undersökningen.

Enorma siffror
? Även om det är ett relativt litet material, totalt 107 patienter, är det fullt möjligt att översätta siffrorna till hela landet. Det finns inte något som tyder på att man i Norrbotten har en sämre rapportering än övriga landet.
? Och då talar vi om så stora siffror att man nästan blir stum.
Martin Bäckström identifierade i sin studie alla patienter som under fem år, mellan 1996 och 2000, lades in på medicinklinikerna i Norrbotten med embolier och tromboser, de vanligaste var cerebrala blödningar och venösa tromboser. Därefter tittade han i patienternas journaler för att se vad de stod på för läkemedel innan de fick sin diagnos.
Av 1 349 patienter stod 107 på läkemedel där det, enligt Fass eller SPC, var sannolikt eller möjligt att läkemedlet bidragit till sjukdomstillståndet.
När han sedan kollade i biverkningsregistret fann han alltså att det var mycket få av de misstänkta fallen som rapporterats.
Av de som borde ha rapporterats, enligt de regler som gäller för spontanrapportering, var den vanligaste diagnosen djup hjärnblödning som kunde misstänkas bero på behandling med antikoagulantia.
Att underrapporteringen är så omfattande har, säger Martin Bäckström, många förklaringar.
? Det främsta, som vårdpersonal i alla fall anger, är att man tycker det är krångligt ? att det tar för mycket tid. Det får max ta ett par tre minuter att skicka iväg en rapport.

Elektronisk rapportering
Om ett förenklat rapportsystem minskar underrapporteringen ska man nu testa vid en internmedicinsk och geriatrisk avdelning i Norrbotten där man ska få möjlighet att skicka in rapporterna elektroniskt.
Men Martin Bäckström tror också att den begränsning som gäller för vilka som får göra en rapport behöver utvidgas så att även sjuksköterskor generellt får den här rätten och möjligheten.
Och så kommer det nog att bli med tiden, tror han.

Vinst för Apoteket

Esbjörn Börjesson
-
0

Apoteket fick en höjning av marginalen i november 2001. Ändringen kom för sent för att rädda resultatet det året, som landade på minus 222 miljoner kronor.

? Vi har tittat på alla kostnader, hållit igen på resor och konsulter och använt vårt videokonferenssystem mer, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

Mer krämer och tjänster
Generisk substitution och patentutgångar innebär minskade intäkter för Apoteket.

? Vi tittar på andra sätt att kompensera, tjänstesidan och egenvårdsprodukter.

Apoteket säljer tjänster framför allt till landstingen, som har en pressad ekonomi. Apoteket tror ändå att det går att få dem att köpa in utbildningar och projekt kring läkemedelsanvändning.

? De tjänster vi säljer syftar till att bromsa kostnadsutvecklingen på läkemedel.

Det är apoteksverksamheten som är den stora kostnaden. Samtidigt finns en brist på farmacevter på vissa håll. Slutsatsen blir att man kan komma att anställa personal ?med annan kompetens? i till exempel utgångskassor och varuhantering, så länge det ändå finns farmacevter tillgängliga där de behövs.

Bayer i blåsväder

Esbjörn Börjesson
-
0

I det första amerikanska skadeståndsmålet mot Bayer över cerivastatin (Lipobay), har företaget tvingats offentliggöra konfidentiella dokument. Enligt advokaterna för de patienter som kräver skadestånd av Bayer visar dessa att företagsledningen kände till preparatets allvarliga problem långt innan man beslutade att återkalla det.
Bara ett år innan tillbakadragningen av det blodfettssänkande medlet hade en fördubblad dos godkänts av den amerikanska tillståndsmyndigheten FDA. Enligt advokaterna hade dock rapporter om biverkningar i form av muskelsjukdomen rabdomyolys redan då börjat strömma in hos Bayer, som inte genast delgav FDA.

Missvisande dokument
Utan erkännande om ansvar har Bayer hittills betalat ut skadestånd på mellan 200 000 och 1,2 miljoner dollar till 450 personer.
Bayer hävdar att majoriteten av målsägarna inte lidit av några biverkningar och att de allra flesta som drabbades av biverkningar i dag är fullt återställda. Vad gäller de dokument som de amerikanska advokaterna hänvisar till, har dessa enligt företaget ryckts ur sitt sammanhang och därmed blivit missvisande.
Gittan Cedervall

Utvecklade samarbeten med ny SBU-ledning

Esbjörn Börjesson
-
0

Nina Rehnqvist-Ahlberg planerar inte att förändra det grundläggande arbetet på myndigheten.

? De som jobbar där har väldigt stor kompetens och jobbar självständigt. Jag vill inte ändra på det.

? Utredningarna har gott renommé och håller en hög kvalitet. Jag vill titta på hur de kan få genomslag snabbare.

Nina Rehnqvist-Ahlberg vill utveckla samarbetet mellan SBU, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Hon vill definiera de olika rollerna tydligare.

Tidigare har Nina Rehnqvist-Ahlberg suttit i SBU:s vetenskapliga råd i egenskap av specialist i internmedicin och kardiologi. Hon sitter också i styrelsen.

Även Kerstin Hagenfeldt har suttit i SBU:s vetenskapliga råd.

? Jag har samarbetat med SBU i några år och har erfarenhet av ordförandeskap.

Kerstin Hagenfeldt är professor emeritus i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Hon har bland annat varit ordförande för Svenska Läkaresällskapet och WHO:s forskningsetiska råd.

Styrelsen drar upp riktlinjer för vad som ska göras, avgör vilka rapporter som ska skrivas och godkänner rapporterna.

Globalt perspektiv
? Jag vill utveckla samarbetet med Landstingsförbundet om att föra ut information i landstingen, och även komma ut internationellt, globalt, säger Kerstin Hagenfeldt.

Hon har tidigare samarbetat med Nina Rehnqvist-Ahlberg på Karolinska institutet och i Svenska Läkaresällskapet.

? Jag är mycket glad att hon accepterade tjänsten. Jag ser fram emot ett intressant samarbete.

Fler kan vara
biverkningsrapportörer

Ingert Nilsson
-
0

På den blankett som tidigare gällt för biverkningsrapportering har det bara angetts läkare och tandläkare som möjliga rapportörer.
Nu ändrar Läkemedelsverket på detta.
? På den nya blanketten framgår att också sjuksköterskor med förskrivningsrätt och sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården ska skicka in rapport om misstänkta biverkningar, säger Bengt Lindeskog på Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Han vill inte beteckna det som en förändring utan kallar det ett förtydligande utifrån den EU-förordning som finns om vilka som ska rapportera biverkningar.
? Att man som rapportör tagit med sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården beror på att vi vill förbättra rapporteringen när det gäller vaccinationer som ju rör sig om stora volymer.
? Det är dessa personalgruppers rapporter som vi lägger in i biverkningsregistret, men det hindrar inte att andra kan skicka in rapporter på blanketten, säger han.

VI TYCKER – generisk förskrivning

Läkemedelsvärlden
-
0

Jan-Erik Ögren, apotekschef sjukhusapoteket Skellefteå

– Som läget blivit efter den 1 oktober tycker jag att man bör införa generisk förskrivning. Då blir det för patienten ett enhetligt namn på läkemedlet vilket ökar säkerheten. Lättare att byta preparat till en annan fabrikant när leveransproblem uppstår vilket är vanligt i dag. Läkaren ska alltid ange ändamålet med behandlingen på receptet, då följer det med till receptetiketten som sätts på förpackningen. Enda nackdelen kan vara krångligt namn ? men såväl läkare som apotekspersonal får informera tydligt.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen

– Vi har förespråkat generisk förskrivning sedan slutet av 70-talet. Patienter ? och läkare ? blir förvirrade av fantasinamn på läkemedel. Felförskrivning, felanvändning och biverkningar bottnar ofta i bristande kunskap om vilka substanser som döljer sig bakom läkemedelsnamnen. Generisk förskrivning medvetandegör och skyddar konsumenterna från dubbelanvändning av samma preparat med olika namn, gör läkarna till bättre förskrivare och bidrar till ett ökat kostnadsmedvetande!

Margit Gennser, riksdagsledamot (m) 1982-2002

– Obligatorisk generikaförskrivning är en logisk utveckling, men den är olycklig:

1. För patienternas skull. Generiska namn skapar osäkerhet och risk för misstag.

2. För omsorgen om varumärke och produkten. Anonyma produkter öppnar för dålig kvalitet.

3. För utvecklingen av nya läkemedel, eftersom forsknings- och utvecklingskostnader måste hämtas hem snabbare. Satsningar på innovativa läkemedel blir mer riskfylld. Svårt sjuka får till sist betala en hög kostnad för en växande regleringsflora.

Steinar Höeg, ordförande LIF

– Medan Socialstyrelsen vill minska ?administrativt extraarbete?, skriver Olof Edhag i betänkandet över de nya läkemedelsförmånerna att generisk förskrivning är ?betänklig från patientsäkerhetssynpunkt?. Man skall hålla i minnet att ?lika är inte alltid lika? och även förpackningarna kommer i fortsättningen vara olika. I mina ögon är det patienten som må stå i centrum.

Rikard Viberg, distriktsläkare, Hässelby vårdcentral

– Ja, jag tycker att vi borde ha generisk förskrivning. Dock bör vissa problem klaras ut innan. Långa preparatnamn måste förkortas på lämpligt sätt och inga namn ska kunna förväxlas. Det generiska namnet måste lyftas fram på förpackningen. Någon slags spärr måste finnas som hindrar att patienten får olika märken och utseende på förpackningen varje gång patienten går till apoteket. En generisk förskrivning torde leda till lägre priser och underlätta för Apoteket jämfört med dagens system.

Läkemedelsverket mest anlitat i Europa

Esbjörn Börjesson
-
0

Sverige visar framfötterna bland de europeiska läkemedelsmyndigheterna genom att erbjuda sig att ta ärenden, och Emea och företagen väljer gärna Sverige.

? Vi har ett förtroende, man vet att det går att lämna svåra uppdrag till oss och lita på att vi ska sköta dem kompetent, säger generaldirektör Gunnar Alvan.

Sverige är den mest anlitade rapportören i den centrala proceduren och har även hållit sig väl framme i den ömsesidiga proceduren. Därmed tillhör man toppen i Europa tillsammans med stora länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

För att hantera allt extra arbete har verket under 2002 ökat antalet anställda från 308 till 346. När Läkemedelsverket tar på sig ett ärende ingår det också att administrera alla framtida ändringar som har med ärendet att göra. Därmed kommer arbetsbelastningen att vara fortsatt hög i många år framåt. Dessutom ska man under året flytta in i större lokaler, vilket kommer kräva fler anställda för underhåll och skötsel. Gunnar Alvan ser ingen anledning att försöka ta på sig en ännu större del av ärendena.

? Det är frågan om vi vill det. Vi har ett uppdrag att vara i tätgruppen och det är vi. Vi har ett mättat system. Vi har andra uppgifter också, som utbytbarhet, vårt miljöuppdrag, generika och parallellimport.

Kulturella skillnader
Riksdagen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att vara ledande för att kunna föra fram en svensk syn på läkemedelsfrågor. Med ökat anseende väger Sveriges röst tyngre.

? Jag tror att man kan hitta skillnader mellan länderna, om inte annat finns det olika värdering av vad som är viktiga problem, säger Gunnar Alvan.

? I Sverige har vi prioriterat kvinnors och barns hälsa och reproduktiv hälsa. Man kan också se tydliga kulturella skillnader i inställningen till kost, alkohol, tobak etcetera.

Sverige påverkar besluten genom sina ledamöter i de olika organen inom EU:s läkemedelsverk Emea. Den viktigaste gruppen är CPMP, som ger rekommendationer om läkemedel ska godkännas eller inte. Det finns även grupper som arbetar med biverkningar, säkerhet och särläkemedel.

Även om läkemedelsbesluten fattas gemensamt inom EU tror Gunnar Alvan att det även i framtiden kommer att finnas en myndighet i varje land.

? Men det är bra att det finns utrymme för olika ambitionsnivå. För oss är det naturligt att hålla sig framme, med högkvalitativ sjukvård, läkemedelsindustri och bra forskning.

Läkemedelsverket fick ett överskott på 22 miljoner kronor 2002, mot 25 miljoner året innan. Ärenden i den centrala proceduren drar ner siffran.

? Kompensationen är mindre än vår resursåtgång. Men i det längre perspektivet är det svårt att säga, när vi har hand om alla ändringar.

1...757677...88Sida 76 av 88