Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Klartecken för högre dos Symbicort

Läkemedelsvärlden
-
0

Den godkända doseringen utökas därmed till upp till fyra inhalationer två gånger dagligen av doserna 80/4,5 µg respektive 160/4,5 µg, samt upp till två inhalationer två gånger dagligen av dosen 320/9 µg.

Det utökade doseringsintervallet för styrkorna 80/4,5 µg och 160/4,5 µg har redan godkänts i flera andra länder och ligger inom de gängse intervallen för de ingående komponenterna budesonid och formoterol var för sig.

EU:s medlemsländer förväntas bevilja nationella tillstånd för doseringsförändringen under de kommande månaderna, skriver Astrazeneca i sitt pressmeddelande.

Är läkemedel ett miljöproblem?

Läkemedelsvärlden
-
0

Den 1 juli 2004 ska Läkemedelsverket rapportera förslag till regeringen på åtgärder för att minska läkemedels miljöpåverkan. Inom EU pågår samtidigt arbetet med nya guidelines för området. Redan idag måste företagen göra en miljöriskbedömning vid registrering av ett nytt läkemedel, men det har saknats klara riktlinjer för denna.
Anledningen till att läkemedel i miljön blivit ett uppmärksammat område är mätningar som påvisat läkemedelsrester i avlopps- och ytvatten samt könsförändringar hos fisk, som levt nedströms reningsverk. De läkemedel, som idag i första hand misstänks för miljöpåverkan är antibiotika, hormoner och cancerläkemedel.
Det återstår emellertid att visa orsakssamband mellan produkt och skada. Störd reproduktion av vattenlevande organismer kan ha många och multipla orsaker vid sidan av läkemedel: bekämpningsmedel, industrikemikalier, lakvatten från soptippar, naturlig utsöndring från människor och djur med mera. Antibiotikaresistens kan också ha flera källor. Naturen har även kapacitet att aktivera ofarliga metaboliter.



Även om läkemedels miljöeffekter är outredda bör, med dagens synsätt, säkerhetsfrämjande åtgärder vidtas redan nu. Insamling av överblivna läkemedel kan göras mer effektivt, det visade årets kampanj. Förpackningar kan göras miljöanpassade och märkas med hur man ska hantera överbliven medicin. Avfallskedjan kan optimeras. Minskad användning av antibiotika ? även i lantbruk ? samt ökad användning av dosförpackade läkemedel minskar också miljöriskerna.
Apoteket är sedan flera år pådrivande för att minska miljöriskerna med läkemedel och de forskande läkemedelsföretagen ligger långt fram med studier av läkemedlens öde i miljön. Sämre är det nog inom generikaföretagen.
Om miljöförstöring orsakat av ett läkemedel kan fastställas, måste insatserna bli annorlunda. Kanske kan ett alternativt läkemedel väljas eller användningen förbindas med restriktioner. I dessa fall måste en avvägning göras mellan läkemedlets nytta för patienten och dess nackdelar för miljön. Mindre lämpligt ur medicinsk synpunkt är att sätta högre pris på dessa läkemedel, som antyddes i propositionen De nya läkemedelsförmånerna.



Miljöområdet präglas ofta av moralism med krav på åtgärder, som saknar faktaunderlag. En eventuell miljöklassificering av läkemedel måste därför göras av Läkemedelsverket och inte av lokala miljökontor. Läkemedel är inte ett miljöproblem utan en del av vår välfärd. Den pågående översynen av områdets regelverk bör utgå från detta.

Snedvriden kommunikation på de svenska apoteken

Läkemedelsvärlden
-
0

Kommunikationen på de svenska apoteken är snedvriden och kort. Farmacevten pratar 68 procent av samtalet medan patienten pratar 32 procent. Farmacevten frågade i snitt 4,6 frågor per konsultation medan patienten frågade 3,2 frågor.
Det visar en nyligen publicerad svensk studie i tidskriften Patient Education and Counseling.
Tre olika stora apotek i Mellansverige valdes ut. 42 konsultationer spelades in på ljudband, med kunder som hade recept på analgetika. Både kunder och farmacevter visste om att de blev inspelade. Alla inspelningar skrevs sen ut och analyserades.
Författarna menar att deras studie bekräftar att konsultationer på apotek är asymmetriska och att farmacevten dominerar samtalet.
? Syftet med studien var att ge en så opåverkad bild som möjligt av hur verkligheten på apoteken ser ut, säger Pär Skoglund, som gjorde studien, men som i dag arbetar på läkemedelsföretaget MSD.

Hellre snabb betjäning
Frågor om patienten tog andra analgetika eller led av biverkningar var ovanliga. Men vid de tillfällen då biverkningar diskuterades togs det upp fem gånger så ofta av farmacevten som av patienten.
? Men röda varningstrianglar och bilkörning togs inte alltid upp, inte heller att alkohol är olämpligt i kombination med dextropropoxifen. Det är så viktigt att det ska man bara hinna med.
Frågorna som farmacevterna ställde i studien klassades som öppna eller stängda, där öppna frågor är sådana som man inte kan svara ja eller nej på.
? Det mest slående är sättet att fråga. Farmacevten börjar många gånger med att ställa frågan som öppen, men den dras ofta åt på slutet.
Farmacevterna frågade totalt 194 frågor under studien. Av dem klassades enbart fyra som öppna. Inte någon gång uppmuntrades patienten att ställa frågor.
? Öppna frågor är förmodligen det bästa sättet för farmacevten att få information om patienten.
Pär Skoglund tror att den låga andelen öppna frågor kan bero på att man ofta känner en tidspress och inte vill ha någon diskussion när kön är lång.
? Jag tror att man prioriterar en snabb betjäning före att hitta läkemedelsrelaterade problem.

Lite biverkningar
Något som förvånade Pär Skoglund var att konsultationerna handlade så lite om biverkningar. I 18 av 42 samtal (43 procent) togs biverkningar upp.
Farmacevter och patienter ställer helt olika frågor, och patienten intar oftast en passiv roll. Patienten frågade i genomsnitt tre frågor per konsultation. Av dessa var en relaterad till själva medicinen, en handlade om betalning, receptet och läkemedlets tillgänglighet och den tredje och sista frågan var stödfrågor i samtalet.
Den vanligaste frågan från farmacevten var om patienten hade haft läkemedlet tidigare. Andra vanliga frågor handlade om dos, om preparatet fungerade bra och om patienten ville ha en påse.
I genomsnitt tog varje konsultation sex minuter, inklusive en och en halv minut för farmacevten att hämta och göra klar medicinen. Det kan jämföras med andra studier som har visat på 18 minuter för konsultation mellan sköterska och patient och 14 minuter mellan läkare och patient.
? Det är svårt att hinna med ett bra samtal på fyra och en halv minut, sammanfattar Pär Skoglund.

?Vi måste bli mer lyhörda mot kunderna?

Läkemedelsvärlden
-
0

Maria Mårfält är chef för Apoteksakademin och har det övergripande ansvaret för kompetensutveckling inom Apoteket.
I Pär Skoglunds studie reagerar hon mest på att det var få frågor i konsultationen och den låga andelen öppna frågor.
? Som apotekspersonal vill man vara duktig. Då kan man känna sig dum om man ställer frågor, speciellt öppna frågor. Därför blir det ledande frågor.
Hon tror också att det beror på att man snabbt vill hjälpa kunden och spara tid, särskilt om det är kö i apotekslokalen.



Förändringar tar tid

Enligt henne arbetar Apoteket mycket med kundkommunikation. Som ett första steg har man utbildat 180 personer i ett basblock om sju timmar i kundkommunikation. De har sedan tränat i två dagar inför uppdraget att själv genomföra utbildningar hemma i sina respektive apoteksområden.
? Sen arbetar vi med att ta bort fokus från farmacevten och sätta det på kunden istället. Vi måste bli mer lyhörda för kundernas behov.
Samtidigt är hon noga att påpeka att sådana förändringar är långsiktiga och tar tid.
? Under tiden arbetar vi kontinuerligt med uppföljningar och diskuterar utifrån autentiska kundmöten vad som var bra respektive dåligt och vad som kan förbättras.

Roche begärde ut statistik
om konkurrenternas läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Som en del i marknadsföringen av läkemedlet NeoRecormon (ett blodbristpreparat) har läkemedelsföretaget Roche begärt ut statistik över användningen av det och konkurrenternas preparat, Aranesp och Eprex, på Akademiska sjukhusets avdelningar.
Men sjukhuset har vägrat att lämna ut uppgifterna.
Frågan som ingen än så länge prövat i högre instans är om uppgifterna, alltså vilka kliniker eller avdelningar som rekvirerar vilka preparat inom ett sjukhus/landsting, är offentliga.
Kjell Runeskjöld på Roche, som bad om statistiken, har inte heller gått vidare.

Stämplad som bråkstake
? Jag har rätt till uppgifterna. Men ett enskilt företag kan inte driva det här, då blir man stämplad som en bråkstake och ligger illa till i fortsättningen.
Att statistiken om hur olika läkemedel används på ett sjukhus olika avdelningar eller kliniker eller på landstingens olika vårdcentraler är offentlig, tror de flesta som Läkemedelsvärlden talat med. Det finns ingen laglig täckning för att inte lämna ut statistiken.
Men frågan har inte prövats i högre instans. Det skulle uppfattas som en fientlig handling säger såväl företag som personer inom landstingen.
I sitt avslag på företagets begäran hänvisar sjukhuset till de avtal och riktlinjer som finns mellan Apoteket, Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen, Lif.
? Roche har försökt sig på att efterfråga offentliga uppgifter. Men jag tycker nog man ska vara lite försiktig, säger Richard Bergström, Lif.
? Den överenskommelse vi har med de andra parterna om detaljeringsnivån på uppgifterna är rätt rimlig.

Konstig affärsverksamhet
? De ville kartlägga användningen av konkurrenternas läkemedel för att använda det i sin marknadsföring. Vi svarade att vi anser det vara ett konstigt sätt att bedriva affärsverksamhet, säger Torbjörn Söderström, ordförande i Läkemedelsrådet på Akademiska sjukhuset.
? Vi ville använda statistiken för att se vad man kunde spara på olika avdelningar om man använde vårt preparat, förklarar Kjell Runeskjöld.
Nu blev det i alla fall en kampanj, men företaget fick nöja sig med jämförande siffror på sjukhusnivå.

Apoteket sponsrar Kungliga Operan

Läkemedelsvärlden
-
0

Apoteket är en av fem sponsorer för Operan. Enligt företagets vd, Stefan Carlsson, ska sponsringen ses som en personalfrämjande åtgärd. Samtidigt medger han att det blir svårt att få spridning över hela landet, då Operan finns i Stockholm.
? Vi kommer att kunna erbjuda medarbetare specialerbjudanden på aktiviteter arrangerade av Operan, både i Stockholm och vid gästspel, säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk.
Men det finns fler syften.
? Vi drog nytta av sponsringen under Riksmötet i mitten av november med alla chefer inom Apoteket, säger Stefan Carlsson.
Thony Björk berättar att Apoteket inför Riksmötet sökte en samarbetspartner som kunde tillföra något utifrån.
? Vi ville ha med något om ledarskap i starka kulturer, att stå på scenen och att vara en samhällsaktör.



Intermezzon

Under mötet samlade Apoteket runt 400 chefer från hela landet. Representanter från Operan deltog i olika programpunkter.
? Dels i olika intermezzon med musik och sång. Sedan samtalade Stefan Carlsson med operachefen Bengt Hall om just ledarskap, säger Thony Björk.
En av kvällarna var dessutom deltagarna inbjudna att se Carmen.
Sammantaget uppgår Apotekets budget för sponsring till upp till en miljon kronor per år. Det innefattar åtgärder som sträcker sig även utanför Operan.
? Ja, men det är mer hälsoaktiviteter och stöd till handikapporganisationer, säger Thony Björk.



Utmanande

Sveriges Farmacevtförbunds ordförande Ronnie Hansson tycker att det är behjärtansvärt att Apoteket tänker på kulturen.
? Men eftersom Apoteket finns över hela landet kan man fråga sig om inte sponsringen borde vara mer heltäckande och inte enbart komma Stockholm tillgodo.
Farmaciförbundets ordförande Britt-Marie Skoglösa är helt enig med sin kollega.
? Det finns också risk att sponsringen ses som utmanande när 300 befattningar ska bort inom företaget.

Dialog i norr om kontakter mellan industri och förskrivare

Esbjörn Börjesson
-
0

I slutet av september möttes ett 40-tal företrädare för läkemedelsindustrin och ett 20-tal representanter för läkemedelskommittén i Västerbotten i Umeå för att diskutera sina verksamheter och idéer inom information och utbildning.

? Vi ville se var det krockar och var det stämmer. Att vi lär känna varandra och visar ömsesidigt förtroende och respekt är viktigare än eventuella konkreta mål som vårt möte kan leda till, säger Rune Dahlqvist, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens läns landsting och initiativtagare till dialogen.

Läkemedelskommittéerna förklarade till exempel att läkare inte tycker om att läkemedelskonsulenter jagar dem via telefonväxeln. De föredrar skriftliga kontakter via brev eller e-post. Kommittéerna anser också att all muntlig information bör ske i grupp på arbetstid ? alltså ej under luncher eller lediga kvällar.

Slamrande gafflar

Läkemedelsföretagen å sin sida efterlyste ostörda möten. Under deras luncher är det vanligt att gästerna kommer och går när konsulenten pratar, och det blir ofta ett störande slammer från knivar och gafflar. Dessutom finns det vårdcentraler som kräver att hela personalen ska bjudas på lunchen ? trots att det strider mot den centrala överenskommelsen om ramavtal.

? Vi tar med oss dessa synpunkter när vi nästa gång reviderar våra riktlinjer inom norra sjukvårdsregionen. Vi fick en del tankeställare. Vi kan inte ställa krav på läkemedelsföretagen om inte de samtidigt får ställa krav på oss, säger Rune Dahlqvist.

? Jag tror dock att information om läkemedel från läkemedelskommittéerna och industrin även i fortsättningen bör gå helt separata vägar. Det är viktigare att källan är tydlig än att vi har ett gemensamt informationsinnehåll, säger han.

Mötet i Umeå utmynnade i planer på ett pilotprojekt för att utreda behovet och värdet av informationen om läkemedel.

? Vi ska utvärdera vad vi gör och vad vi kan göra bättre för att möta de behov som finns, förklarar Cecilia Kennerfalk, direktör på Läkemedelsindustriföreningen, som väckte förslaget.

Generellt bidrag kan ge landstingen sämre ersättning för läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Den ersättning som landstingen idag får från staten för läkemedelskostnaderna bör från 2005 ingå i det nya skatteutjämningssystemet. Det föreslår Utjämningskommittén i sitt förslag till förändringar av de statliga bidragen till kommuner och landsting.
Men landstingen är inte odelat positiva till förslaget.
? Det system vi har nu innebär att vi kan diskutera bidraget mot de faktiska kostnader vi har för läkemedlen vilket gör att vi kan föra mer direkta, tydliga och genomskinliga förhandlingar med staten, säger Pontus Johansson, ekonom på Landstingsförbundet.

Osäker framtid
Kostnaderna för läkemedel har ökat betydligt mer än andra kostnader. Även om man nu sett en dämpning, i och med patentutgångar och utbyte på apoteken, så kan det mycket väl visa sig vara en tillfällig sådan, befarar Pontus Johansson.
Därför vill Landstingsförbundet att det ska finnas garantier i det nya systemet för att man vid sidan om eller inom ramen för det generella bidraget kan göra speciella avstämningar för läkemedelskostnaderna, beroende på hur dessa utvecklas framöver. Utjämningskommittén föreslår också en sådan möjlighet.
? Men det finns inte några föreslagna former för det. Vi behöver försäkra oss, med både hängslen och livrem, om en rimlig uppräkning om kostnaderna drar iväg.
? Det speciella med läkemedelskostnaderna är ju att staten har stort inflytande över hur höga de blir. Det är till exempel staten som beslutar om egenavgiftens storlek och det är staten som genom Läkemedelsförmånsnämnden har makten över prissättning och vilka läkemedel som ska ingå i subventionen.
Det särskilda statsbidraget för läkemedel som än så länge finns uppgår 2003 till 18,7 miljarder och för nästa år till 19,6 miljarder kronor.

4 MINUTER MED… Barbro Westerholm

Läkemedelsvärlden
-
0

Vad är en äldrevårdcentral?

? Det är en parallell till barnavårdscentraler men ska bara ta hand om äldre personer och deras sjukdomar, sjukgymnastik, rehabilitering och liknande. Det blir också en möjlighet att samla kompetens kring geriatriken.



Varför behövs det?

? Därför att äldre personer är mer komplicerade än både barn och yngre vuxna. Dessutom behandlas många äldre fel i dag, plus att de inte alltid får den behandling som de behöver.



Vem ska arbeta där?

? Det behövs speciell kompetens från olika yrkesgrupper som geriatriker eller allmänläkare med geriatrisk kompetens, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. Till dessa kan även farmacevtiska insatser knytas från närliggande apotek samt tandläkarresurser. Jag tror att det här också kan leda till att geriatriken får en tydligare plats och högre status inom sjukvården.



Hur ska det genomföras?

? Det ska göras i primärvården genom att omfördela resurser, inte genom tillskott av resurser. På de större orterna med stort patientunderlag kan det inrättas speciella vårdcentraler bara för äldre. Men på mindre orter kan det istället lösas med att det inrättas som speciella avdelningar eller vårdteam på vanliga vårdcentraler. Dessutom tycker jag att äldrevårdcentralerna ska ha ansvar även för insatser i speciella boenden för äldre, så att patienterna inte alltid måste in till akuten.



Var kommer det att finnas äldrevårdcentraler?

? Som det ser ut nu kommer den första att inrättas i Solna, där är beslutet redan taget.

Generikareformen sparade nästan en miljard första året

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt en rapport från Läkemedelsstatistik landar helårseffekten, under tiden 1 oktober 2002 till 30 september 2003, av generikareformen på 983 miljoner kronor i sparade pengar. Utredarna gjorde bedömningen att besparingen skulle bli runt 125 miljoner kronor.
Generikaandelen av den totala förskrivningen har gått upp från runt 27 procent till drygt 30 procent. Vidare har de generiska preparaten sjunkit i pris med i snitt 59 öre per definierad dygnsdos. För de tio substanser där besparingen varit störst har genomsnittspriserna per definierad dygnsdos sjunkit med 34procent, eller nästa två kronor per dygnsdos. Två substanser, simvastatin och citalopram, där patenten nyligen gått ut, står för mer än 50 procent av besparingen.



Rusa inte iväg

Vid en temadag nyligen om läkemedelsförmånerna sade sig socialminister Lars Engqvist vara mycket nöjd med reformen och dess effekter. Men på frågan om generisk förskrivning är nästa steg svarade han försiktigt.
? Låt oss först fullt ut invänta effekterna av den här reformen innan vi tar nästa steg.
Det var en åsikt som många höll med om.
Lars Engqvist sa också att det är för tidigt att bedöma reformen fullt ut eftersom Läkemedelsförmånsnämnden först nu börjar sitt värderingsarbete med att granska de olika läkemedelsgrupperna och vilka preparat som ska omfattas av förmånen (se LMV 10/03).
Under mötet öste många av deltagarna beröm över Läkemedelsförmånsnämndens generaldirektör Ann-Christin Tauberman för LFN:s goda arbete under det första året. Samtidigt var talarna överens om att tidpunkten för reformen var perfekt och att flera samverkande faktorer bidragit. Bland dessa kan nämnas att den generiska substitutionen är tvingande på apoteken, att det sammanföll med stora patentutgångar, att många aktörer var beredda att pressa priserna till rekordlåga nivåer, Apotekets arbete, liksom förskrivarnas stora följsamhet.
? Regeringens förväntningar på reformen och LFN har infriats, konstaterade Lars Engqvist.



Negativt för Apoteket

Effekten för Apoteket, vars ersättning minskar då billigare generika expedieras, är en minskad bruttovinst om 245 miljoner kronor. Men vid temadagen klargjorde Apotekets vd Stefan Carlsson att Apotekets samhällsuppdrag är viktigare än företagets ekonomi.
Nyligen kom dock besked att konstruktionen för Apotekets marginal ändras från och med årsskiftet (se sidan 14). Det innebär att marginalen också höjs med 200 miljoner kronor.

Mindre pengar till läkemedel i Östergötland

Läkemedelsvärlden
-
0

Nästa år räknar landstinget i Östergötland med minskade kostnader för allmänläkemedel. Neddragningen blir initialt fyra procent. Det kan ske tack vare den ökade prispressen genom patentutgångar.
Dessutom aviserar Mikael Hoffman, chef för Läkemedelsenheten i Östergötland, ytterligare två procents besparing i självpåtagen omstyrning av läkemedelsförbrukningen. Det ska ske genom en större följsamhet till rekommendationslistan.
Tillsammans motsvarar åtgärderna 47 miljoner kronor i besparingar.
? Det här ger mer pengar till annat. Till exempel skulle man kunna anställa en dietist, använda mer klinikläkemedel och erbjuda ökad tillgänglighet.
I förarbetet har de ansvariga vårdenhetscheferna kommit med förslag till bättre läkemedelsanvändning. Till exempel har de aviserat byten från Lipitor till generiskt simvastatin. Dessutom skulle det gå att spara mellan 10 och 15 miljoner kronor bara genom att följa rekommendationslistan vad gäller antidepressiva läkemedel.
? Detta är inte tandlösa förslag från en kommitté utan från dem som är ansvariga för vården, som i samarbete med sina övriga läkare sätter dessa mål, säger Mikael Hoffman.



Utan insyn

De aviserade besparingarna i Östergötlands läns landsting, genom öppna prioriteringar, har mötts med både ros och ris. Den initiala kritiken mot prioriteringarna riktades snarare mot politikernas misslyckande att genom öppna prioriteringar bara lyckas spara knappt 38 av de aviserade 300 miljonerna.
Enligt Mikael Hoffman blir konsekvensen att resten tas genom ett minskat vårdutbud utan insyn och medverkan av politiker eller allmänföreträdare.
De öppna prioriteringarna kritiserades också nyligen av socialminister Lars Engqvist, som istället ville se rekommendationer.

Apotekets vd kritiserar
chefer för illojalitet

Ingert Nilsson
-
0

Som chef har du ett mycket stort ansvar att föra arbetet vidare. Jag vill att du kommunicerar våra strategiska överväganden på ett övertygande sätt, säger Stefan Carlsson i en intern video, ?Några ord om den strategiska planen och din roll som chef?.
En video som fått många chefer att ilskna till.
?Vi kunde behöva lite uppmuntran. Nu pekar han med hela handen istället. Skulle jag visa den här för mina anställda skulle blodtrycket öka något fruktansvärt, säger en apotekschef till Läkemedelsvärlden.
Det kritikerna, som vill vara anonyma, gått i taket för är främst den illojalitet mot företaget som Stefan Carlsson i videon säger sig ha märkt.
? Jag har under senare tid stött på mycket diskussion om till exempel kundcentra där jag upplever att både chefer och medarbetare ibland lierar sig med kundernas klagomål mot vår utveckling. Det här går inte. Vi måste visa kunden att vi är inne i en utvecklingsprocess som kanske innehåller en del problem, säger Stefan Carlsson allvarligt.
? Lierat oss med kunderna. Vi måste väl rapportera det kunderna tycker är mindre bra, så att man på högre ort kan överväga en förändring eller åtminstone leverera bra förklaringar till varför det måste vara på det här sättet, kontrar en kritiker.

Befogad kritik
Förklaringar är något vissa anställda uppenbarligen inte tycker sig ha fått. För faktum är, säger kritikerna, att många apotek, liksom kunder, är tveksamma till den centrala kundcentral dit alla telefonsamtal ska kopplas.
? Erfarenheten av sådana här centralstyrda telefonsamtal är ju att det ofta blir längre väntetider, risk att bli felkopplad och så vidare.
Resultatet har blivit att en del apotek nu lämnar ut direktnummer så att till exempel sjukvården slipper centralen.
Det framgår också av den interna videon att Stefan Carlsson kräver bättre uppslutning kring distansapoteken.
? Man hör ibland ?var det nödvändigt att centralisera skicken till de här apoteken?. Distansapoteken är, vill jag säga tydligt, kanske vår absolut viktigaste utveckling inför framtiden, säger Stefan Carlsson.
Budskapet i videon är ?gör som jag säger?. Det är inte ett särskilt bra sätt att kommunicera med de anställda, sammanfattar en kritiker.

Läksak vill
anställa konsulenter

Ingert Nilsson
-
0

För att ta upp konkurrensen med industrin och nå bättre följsamhet till de läkemedel som läkemedelskommittéerna i Stockholm rekommenderar har landstinget planer på att anställa egna läkemedelsinformatörer.
Förslaget som troligen kräver en upphandling eftersom kompetensen inte finns inom landstinget har ännu inte spikats.
? Om det blir något vet vi alltså inte ännu. Det kan också tänkas att vi gör det här i samarbete med Apoteket, säger Malena Jirlow vid Sydvästra Läkemedelskommittén.
Ingert Nilsson

VI TYCKER: Är äldres underrepresentation i kliniska prövningar ett problem? Hur bör det i så fall lösas?

Läkemedelsvärlden
-
0

Barbro Westerholm, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund:

Det här är en viktig fråga som Sveriges Pensionärsförbund driver både nationellt och inom EU. Dels bör man ställa krav på industrin att göra nya studier i enlighet med Karin Styrborns förslag, dels behöver vi det av Apoteket, Läkemedelsförmånsnämnden och Läkemedelsindustriföreningen föreslagna centret för läkemedelsanvändning, Cerla, som skulle kunna ta initiativ till epidemiologiska studier av äldres läkemedelsbehandling.

Björn Lindeke, professor, vd Apotekarsocieteten:

Ja, det är ett problem, men om man i högre grad ska kräva kliniska studier på äldre måste man också tillåta en större variation i resultaten. Det är vettigare att kräva uppföljningsstudier från klinisk praxis vilket i Sverige är Läkemedelsförmånsnämndens uppgift, än att ställa uttryckliga krav på studier före godkännande.

Jane Ahlqvist Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket:

Ett läkemedel dokumenteras i regel i en väl definierad patientpopulation. Vid godkännandet ställs därför allt oftare krav på uppföljningsstudier som speglar klinisk praxis. Inte bara patienternas kronologiska ålder utan även exempelvis nedsatt njurfunktion och högt BMI kan behöva belysas ytterligare. Ansvar för studier av hur läkemedel fungerar i praktiken, till exempel hos äldre, bör också tas av sjukvården och ske i samråd med industri och myndigheter.

Steinar Höeg, ordförande i Lif, vd för Astrazeneca Sverige:

Problem eller inte, det är korrekt att mycket gamla individer vanligen inte ingår i studier som ligger till grund för marknadsgodkännande. Syftet är ju att testa en hypotes ? verkar substansen på ett definierat sjukdomstillstånd?
Kunskap om ett visst läkemedels nytta hos ?äldre-äldre? patienter fås företrädesvis från klinisk praxis. Där kommer läkemedlet att ställas mot kombinationer av andra läkemedel och andra sjukdomstillstånd, som inte kan dokumenteras i en klinisk prövning. Att villkora prövningar synes vara närmast ogörligt och skulle sannolikt också fördyra processen avsevärt.

Mikael Hoffman, chef för läkemedelsenheten, Östergötlands läns landsting:

Ja. Frågan om extern validitet är stor och gäller inte bara äldre. Det gäller barn, multisjuka, kvinnor, gravida med flera. Frågan kan inte hanteras enbart i kliniska prövningar utan kräver även förbättrad vårdnära uppföljning av behandlingsresultat i vardagen. För detta krävs att sjukvårdshuvudmännen kan ta del av uthämtningsdata från apotek samt en målinriktad satsning på denna typ av uppföljning från sjukvården.

Engelska farmacevter ger astmautbildning

Birgitta Gerne
-
0

Genom ökade kunskaper och behandlingsuppföljning på apotek kan astmabehandlingen bli effektivare. Det hävdar forskare vid Queen Mary´s School of Medicine i London. De randomiserade 24 vuxna astmapatienter som besökte ett öppenvårdsapotek regelbundet för sin astmamedicin till två olika grupper. Den ena gruppen fick råd om egenvård och följdes upp via telefonsamtal varje vecka medan kontrollgruppen inte fick något extra stöd från apoteket. Patienterna fick fylla i ett frågeformulär vid början och slutet av studien.
Efter tre månader rapporterade alla utom en av de som fått extra rådgivning att deras sjukdomssymtom hade förbättrats. Patienterna i kontrollgruppen hade försämrats något.
Den rådgivning som patienterna fick handlade om grundläggande orsaker till astma, att känna igen och undvika utlösande faktorer, inhalationsteknik, att själv kunna utföra vissa undersökningar, vad man ska göra om symtomen förvärras samt rökavvänjning.
Birgitta Gerne

Patienter startar process mot SSRI-producent

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsföretaget Glaxosmithkline riskerar åtal för de biverkningar som användare av företagets antidepressiva läkemedel paroxetin (Seroxat) anser sig ha fått av läkemedlet. Det är främst biverkningar i samband med utsättning som användarna inte ansett sig ha fått information om.
I USA har en process med i första omgången 35 patienter påbörjats, men enligt advokaterna finns tusentals som vill stämma företaget. Advokaterna anser att den process som nu påbörjats kan bli lika stor som tidigare processer mot amerikanska tobaksföretag. I Storbritannien förbereder en patientorganisation en liknande process.
I Danmark förbereder fem patienter en stämningsansökan. Danskarna anser att också det danska läkemedelsverket har brustit i sin informationsplikt och inte informerat om utsättningssvårigheterna. Såväl myndigheten som företaget avvisar påståendena. I Sverige har ingen liknande process påbörjats.

1234...88Sida 3 av 88