Den ersättning som landstingen idag får från staten för läkemedelskostnaderna bör från 2005 ingå i det nya skatteutjämningssystemet. Det föreslår Utjämningskommittén i sitt förslag till förändringar av de statliga bidragen till kommuner och landsting.
Men landstingen är inte odelat positiva till förslaget.
? Det system vi har nu innebär att vi kan diskutera bidraget mot de faktiska kostnader vi har för läkemedlen vilket gör att vi kan föra mer direkta, tydliga och genomskinliga förhandlingar med staten, säger Pontus Johansson, ekonom på Landstingsförbundet.
Osäker framtid
Kostnaderna för läkemedel har ökat betydligt mer än andra kostnader. Även om man nu sett en dämpning, i och med patentutgångar och utbyte på apoteken, så kan det mycket väl visa sig vara en tillfällig sådan, befarar Pontus Johansson.
Därför vill Landstingsförbundet att det ska finnas garantier i det nya systemet för att man vid sidan om eller inom ramen för det generella bidraget kan göra speciella avstämningar för läkemedelskostnaderna, beroende på hur dessa utvecklas framöver. Utjämningskommittén föreslår också en sådan möjlighet.
? Men det finns inte några föreslagna former för det. Vi behöver försäkra oss, med både hängslen och livrem, om en rimlig uppräkning om kostnaderna drar iväg.
? Det speciella med läkemedelskostnaderna är ju att staten har stort inflytande över hur höga de blir. Det är till exempel staten som beslutar om egenavgiftens storlek och det är staten som genom Läkemedelsförmånsnämnden har makten över prissättning och vilka läkemedel som ska ingå i subventionen.
Det särskilda statsbidraget för läkemedel som än så länge finns uppgår 2003 till 18,7 miljarder och för nästa år till 19,6 miljarder kronor.
- Läkemedel
Generellt bidrag kan ge landstingen sämre ersättning för läkemedel
Enligt ett nytt förslag bör det särskilda bidrag som landstingen får för läkemedelskostnaderna bakas in i ett generellt statsbidrag. Landstingen befarar att det i praktiken innebär mindre pengar.
