Snedvriden kommunikation på de svenska apoteken

Kommunikationen på de svenska apoteken är snedvriden och kort. Farmacevten pratar 68 procent av samtalet medan patienten pratar 32 procent. Farmacevten frågade i snitt 4,6 frågor per konsultation medan patienten frågade 3,2 frågor.
Det visar en nyligen publicerad svensk studie i tidskriften Patient Education and Counseling.
Tre olika stora apotek i Mellansverige valdes ut. 42 konsultationer spelades in på ljudband, med kunder som hade recept på analgetika. Både kunder och farmacevter visste om att de blev inspelade. Alla inspelningar skrevs sen ut och analyserades.
Författarna menar att deras studie bekräftar att konsultationer på apotek är asymmetriska och att farmacevten dominerar samtalet.
? Syftet med studien var att ge en så opåverkad bild som möjligt av hur verkligheten på apoteken ser ut, säger Pär Skoglund, som gjorde studien, men som i dag arbetar på läkemedelsföretaget MSD.

Hellre snabb betjäning
Frågor om patienten tog andra analgetika eller led av biverkningar var ovanliga. Men vid de tillfällen då biverkningar diskuterades togs det upp fem gånger så ofta av farmacevten som av patienten.
? Men röda varningstrianglar och bilkörning togs inte alltid upp, inte heller att alkohol är olämpligt i kombination med dextropropoxifen. Det är så viktigt att det ska man bara hinna med.
Frågorna som farmacevterna ställde i studien klassades som öppna eller stängda, där öppna frågor är sådana som man inte kan svara ja eller nej på.
? Det mest slående är sättet att fråga. Farmacevten börjar många gånger med att ställa frågan som öppen, men den dras ofta åt på slutet.
Farmacevterna frågade totalt 194 frågor under studien. Av dem klassades enbart fyra som öppna. Inte någon gång uppmuntrades patienten att ställa frågor.
? Öppna frågor är förmodligen det bästa sättet för farmacevten att få information om patienten.
Pär Skoglund tror att den låga andelen öppna frågor kan bero på att man ofta känner en tidspress och inte vill ha någon diskussion när kön är lång.
? Jag tror att man prioriterar en snabb betjäning före att hitta läkemedelsrelaterade problem.

Lite biverkningar
Något som förvånade Pär Skoglund var att konsultationerna handlade så lite om biverkningar. I 18 av 42 samtal (43 procent) togs biverkningar upp.
Farmacevter och patienter ställer helt olika frågor, och patienten intar oftast en passiv roll. Patienten frågade i genomsnitt tre frågor per konsultation. Av dessa var en relaterad till själva medicinen, en handlade om betalning, receptet och läkemedlets tillgänglighet och den tredje och sista frågan var stödfrågor i samtalet.
Den vanligaste frågan från farmacevten var om patienten hade haft läkemedlet tidigare. Andra vanliga frågor handlade om dos, om preparatet fungerade bra och om patienten ville ha en påse.
I genomsnitt tog varje konsultation sex minuter, inklusive en och en halv minut för farmacevten att hämta och göra klar medicinen. Det kan jämföras med andra studier som har visat på 18 minuter för konsultation mellan sköterska och patient och 14 minuter mellan läkare och patient.
? Det är svårt att hinna med ett bra samtal på fyra och en halv minut, sammanfattar Pär Skoglund.