Det drogs flera paralleller till klimatfrågan när Nina Viberg från socialdepartementet och Sveriges globala hälsoambassadör Anders Nordström gästade Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten på måndagen. De medverkade i ett frukostmöte i seminarieserien Kampen mot antibiotikaresistens för att ge sina perspektiv på regeringens arbete med antibiotikaresistensfrågan.
Mycket handlade om aktiviteterna på den internationella arenan, där Sverige har ambitioner att ha en ledande roll.
Senast i förra veckan beslutade regeringen att svenska experter ska få större möjligheter att bidra i arbetet mot antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att möjliggöra ökad medverkan av svensk expertis i det arbete som bedrivs av den så kallade tripartiten. Det är ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen, WHO, världsorganisationen för djurhälsa, OIE, samt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Global ledargrupp kommer
Många som arbetar mot antibiotikaresistens på global nivå tittar en smula avundsjukt på det stora genomslag som klimatfrågan nu har fått i den politiska agendan internationellt och i människors medvetande världen över. Det brukar bland annat framhållas att även AMR-frågan skulle behöva en internationell expertpanel av samma typ och dignitet som FN:s klimatpanel.
– En ”klimatpanel” för antibiotikaresistens kommer vi nog att få, sade departementssekreterare Nina Viberg.
Hon framhöll att det redan pågår ett arbete med att skapa ramar för en sådan panel. Grunden finns i den uppmärksammade slutrapport som FN:s samordningsgrupp mot antibiotikaresistens (IACG) lämnade tidigare i år och som Läkemedelsvärlden rapporterade om. Samordningsgruppen, där de svenska experterna Otto Cars och Stefan Swartling Peterson ingick, beskrev resistenshotet som akut och krävde globala politiska krafttag.
Bland annat rekommenderade gruppen starkt att världens länder ska bilda en grupp av globala ledare mot antimikrobiell resistens och ett sekretariat som ska stödja denna ledargrupp, ett upplägg som liknar klimatpanelen.
Arbetet ska involvera alla relevanta perspektiv som exempelvis både human- och djurhälsa och därigenom ha ett så kallat One health-perspektiv. Sekretariatet ska därför bildas av de tre FN-organ som ingår i tripartiten.
De tre organisationerna har nu tillsammans skrivit ett utkast till riktlinjer för en global ledargrupp i AMR-frågan och publicerat dokumentet för att skapa diskussion och få in synpunkter.
Svårt med bindande avtal
En annan metod i klimatarbetet som många efterlyser även i AMR-frågan är att förhandla fram internationella avtal med konkreta mål som länderna förbinder sig att uppfylla, ungefär som Parisavtalet om klimatet. Målen skulle kunna handla om stegvis minskad antibiotikaanvändning till djur och människor.
När det gällde detta menade dock både Nina Viberg och Anders Nordström att det sannolikt kommer att dröja mycket längre tid.
– Att få fram ett bindande internationellt avtal är i nuläget betydligt svårare än att tillskapa motsvarande en klimatpanel. Låginkomstländerna framhåller att de först måste få förutsättningar att arbeta för en god hälsa och begränsad resistensutveckling innan de tvingas leva upp till olika regler i ett avtal, sade Nina Viberg.
Anders Nordström höll med och inflikade att det pågår en diskussion inom WHO om en framtida ramkonvention om AMR, men att det mesta tyder på att det kan ta många år innan dessa tankar närmar sig verklighet.
– Men samtidigt finns det redan internationella regelverk om hälsofrågor med One health-perspektiv där AMR-frågan kan vara en del. Jag tror att det är strategiskt viktigt att arbeta mer med att få in frågan i redan befintliga strukturer och initiativ än att tillskapa nya, sade han.
Försiktig optimism
Anders Nordström pekade på andra allvarliga globala hälsoutmaningar som världen trots allt klarat att möta, som hiv-/aidsepidemin. Han menade att vi kommer att klara AMR-hotet också.
– De förutsättningar som krävs för att skapa en bra utveckling är en dynamik mellan politiskt ledarskap, människors medvetenhet och engagemang och medverkan av den privata sektorn. Den punkt där vi fortfarande famlar en smula insatserna från den privata sektorn, jag tänker främst på behovet att öka läkemedelsindustrins vilja att utveckla nya antibiotika.
Nina Viberg ansåg att konsumenternas inflytande är en kraft som skulle kunna utnyttjas mycket bättre i kampen mot antibiotikaresistens. Att vi alla genom våra livsmedelsval och våra val som patienter kan få ännu större inflytande på beslutsfattarna och deras handlingskraft.
– Där skulle vi behöva en ny Greta Thunberg för antibiotikaresistensfrågan, en ledargestalt som verkligen väcker engagemang.