EU:s avgående hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis och ECDC-chefen Andrea Ammon vid EU-konferensen i Stockholm.

”Vi måste göra mycket mer och bättre”

I sitt sista tal som EU:s hälsokommissionär efterlyste Vytenis Andriukaitis kraftfullare åtgärder mot antibiotikaresistens och inte bara politiska tal.

18 Nov 2019, kl 14:30
0

Nästan 100 människor dör varje dag i EU på grund av antibiotikaresistens. I många av länderna används antibiotika fortfarande på ett sätt som driver på resistensutvecklingen, trots politiska uttalanden från alla regeringar om att utvecklingen måste vändas.

Det var en starkt oroande bild som den avgående hälsokommissionären Vytenis Andriukaitis på måndagen målade upp i sitt sista offentliga anförande som kommissionär. Ett uppdrag som han är på väg att lämna över till sin efterträdare som, precis som Läkemedelsvärlden rapporterat, blir Stella Kyriakides från Cypern.

Vytenis Andriukaitis höll ett mycket känslosamt tal vid den konferens som EU-kommissionen och EU:s smittskyddsmyndighet ECDC på måndagen arrangerade i Stockholm för att uppmärksamma European antibiotic awareness day.

– Det finns en alldeles för stor klyfta mellan politiska högnivåuttalanden och det som verkligen görs ”på marken” i EU:s medlemsländer, sade Vytenis Andriukaitis.

– Vi måste göra mycket mer och mycket bättre. Annars kan vi förlora den här kampen.

Vytenis Andriukaitis anser att det är dags för ett internationellt, bindande avtal på antibiotikaresistensområdet. Han pekade på den internationella tobakskonventionen, världens första FN-konvention på folkhälsoområdet, som en förebild.

– Låt oss följa efter. Vi behöver en global överenskommelse, sade han.

Men det är ändå inte en riktigt lika långtgående konvention som tobakskonventionen som Vytenis Andriukaitis tänker sig. Medan tobakskonventionen kräver att de länder som ratificerat genomför olika typer av konsumtionsbegränsande lagstiftning, skulle det internationella antibiotikaavtalet enbart handla om övervakning och rapportering.

– Jag talar inte om några förbud eller liknande. Det är alltför känsliga frågor, sade han.

– Men trots att vi har en global handlingsplan mot antibiotikaresistens så finns ingen global övervakning av varken antibiotikaanvändning eller resistensspridning. Vi behöver sådana data framtagna med gemensam metodologi. Det skulle hjälpa oss alla. Vi måste tänka globalt.

Det var elfte gången som European Antibiotic Awareness day arrangerades. Vid konferensen i Stockholm presenterades bland annat den nya undersökningen om kunskap och attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal, som Läkemedelsvärlden rapporterade om i dag.

Deltagarna från många länder runt om i EU fick också ta del av de senaste uppgifterna om resistensutvecklingen i Europa, där det syns en minskad spridning av några typer av bakterier men en ökning för flera andra. Sverige framhölls vid flera tillfällen som ett modelland när det gäller förebyggande arbete mot antibiotikaresistens, men även här förekommer en långsam ökning av vissa resistenta bakterier.

– Siffrorna över resistensutvecklingen visar att det fortfarande är en utmaning för oss att se till att antibiotika används på ett kunskapsbaserat och måttfullt sätt, sade Vytenis Andriukaitis.

Men när han fick frågan vad han som avgående hälsokommissionär tycker är den allra största utmaningen för den fortsatta kampen mot antibiotikaresistens, var det något annat än  behandlingsriktlinjer och följsamhet till dem som han lyfte fram:

– Den största utmaningen är den låga nivån av förståelse för problemet. Det behövs mycket mer utbildning om antibiotikafrågor på alla olika nivåer, från grundskolan och uppåt. En annan stor utmaning är det bristande engagemanget på nationell nivå i många länder att genomföra de handlingsplaner som har tagits fram.