Hälso- och sjukvårdspersonal i Europa har goda kunskaper om antibiotikaresistens. Men på vissa punkter behöver kunskapen förbättras och kunskapsnivån varierar kraftigt från land till land. Bland svenska hälso- och sjukvårdsanställda ligger kunskapsnivån nära det europeiska genomsnittet. Detta enligt en undersökning som EU:s smittskyddsmyndighet ECDC (European centre for disease prevention and control) låtit göra.
Studien är den första multinationella kartläggningen i Europa av kunskap, attityder och beteende hos olika yrkesgrupper i hälso- och sjukvården när det gäller antibiotika och antibiotikaresistens. Den presenteras i en rapport som publiceras i dag, 18 november, det datum som ECDC valt för den årliga kampanjdagen European antibiotic awareness day.
EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis framhåller i ett pressmeddelande att undersökningen visar att kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal överlag är god, men också att det krävs större ansträngningar för att kunskapen även ska omsättas i praktisk handling.
– Detta behövs särskilt när det gäller antibiotikaförskrivning och åtgärder för att förebygga infektioner, konstaterar han.
Vårdpersonal i 30 länder
Undersökningen gjordes i form av en onlineenkät som vände sig till olika kategorier av vårdanställda och var öppen att besvara under perioden 28 januari-4 mars 2019. Sammanlagt valde närmare 18 400 läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, tandläkare och andra vårdanställda i 30 länder (28 EU-länder samt Norge och Island) att besvara enkäten.
Siktet var inställt på att nå 0,1-0,2 procent av alla inom varje yrkesgrupp i varje land och i fyra av fem länder lyckades detta. I Sverige deltog 262 läkare, 307 sjuksköterskor, tre tandläkare, 60 farmaceuter och 88 andra vårdanställda vilket innebar en betydligt högre svarsfrekvens än det satta målet.
Kunskapsgap hittades
Undersökningen innehöll bland annat en kunskapsdel där deltagarna ställdes inför sju olika påståenden om antibiotikaresistens och skulle svara om påståendet var sant eller falskt. På några av frågorna svarade nästan alla rätt. Dessa påståenden var ”antibiotika hjälper mot virus” (falskt), ”antibiotika hjälper mot förkylning och influensa” (falskt) och ”antibiotikabehandling kan ge biverkningar som diarré, tarminflammation och allergier” (sant).
De vårdanställdas antibiotikakunskap var föga förvånande bättre än kunskapen hos allmänheten som i fjol mättes i en så kallad Eurobarometer. Där visste exempelvis inte ens hälften att antibiotika inte är effektiva mot virus.
Men den nya studien identifierade kunskapsgap även hos hälso- och sjukvårdspersonal. Ett påstående som många hade problem med var att varje antibiotikabehandling innebär en ökad risk för resistensutveckling hos de bakterier som patienten bär på (sant). Där svarade bara tre fjärdedelar rätt. Andra påståenden med många felsvar var ”friska personer kan vara bärare av resistenta bakterier” (sant) och ”antibiotikaresistenta bakterier kan spridas från person till person” (sant).
Av alla deltagare i samtliga 30 länder var det 58 procent som svarade rätt på alla sju frågorna. I Sverige hade 55 procent av deltagarna alla rätt, vilket placerade oss på 17:e plats av länderna. I topp låg Kroatien där 73 procent svarade rätt på samtliga frågor och Irland där 71 procent nådde det resultatet.
I åtta länder svarade mindre än hälften av de vårdanställda rätt på alla frågor. Dessa länder var Bulgarien, Danmark, Estland, Grekland, Ungern, Malta och Slovakien.
Stor variation
Andelen med alla rätt varierade kraftigt mellan länderna, från 40 till 73 procent.
– Hälso- och sjukvårdspersonal spelar en grundläggande roll i att bekämpa antibiotikaresistens. Vi måste se till att deras kunskap om detta hot är uppdaterad så att de kan agera därefter och ge sina patienter korrekt information, kommenterar ECDC-chefen Andrea Ammon.
Den yrkesgrupp som svarade mest rätt på de sju påståendena om antibiotikaresistens var läkarna. När det gäller kunskapen om handhygien var det däremot sjuksköterskorna som var bäst i klassen. Nästan tre av fyra sjuksköterskor kände till världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer om handhygien och användning av skyddshandskar i vården. Majoriteten brukade också följa dessa riktlinjer.
Kunskapen styr inte alltid
Undersökningen belyste även förskrivarnas syn på sin egen antibiotikaförskrivning. Resultatet visade att trots hög kunskapsnivå så låter förskrivarna inte alltid kunskapen styra förskrivningen. Enligt genomsnittet för samtliga länder hade drygt fyra av tio den senaste veckan skrivit antibiotika trots att förskrivaren egentligen ansåg att det hade varit bättre att avstå.
Här var dock de svenska förskrivarna dock betydligt mer kunskapsstyrda än snittet i Europa. Färre än en av tio hade förskrivit antibiotika mot bättre vetande den senaste veckan. Och omkring sju av tio av de svenska förskrivarna svarade att de aldrig brukar skriva ut antibiotika om de anser att det är bättre att inte göra det.
De vanligaste orsakerna för förskrivare att skriva ut antibiotika fast de ansåg att det egentligen var fel var rädsla för att patienten skulle bli sämre, svårigheter att följa upp patienten, osäkerhet om diagnosen, tidsbrist och att förskrivaren ville vara rädd om relationen med patienten.
Rapporten belyser även bland annat tillgången till och medvetenheten om riktlinjer och nationella handlingsprogram mot antibiotikaresistens och tillgången till material att använda som stöd i diskussionen med patienter. Även här finns stora skillnader mellan länderna.
ECDC hoppas nu att länderna ska använda rapporten som bas för nationella åtgärdsprogram
– Med resultaten av den här studien har vi tillgång till bra data om nyckelfrågor när det gäller hälso- och sjukvårdsanställda och antibiotikaresistens i Europa. Dessa data kan användas för att utveckla lokala interventioner för att påverka beteende och arbetssätt i vården, säger Andrea Ammon.
Hon kommer i dag, måndag 18 november, att medverka vid en onlinesänd EU-konferens som ECDC arrangerar i Stockholm i samarbete med EU-kommissionen. Inbjudna forskare, politiker och folkhälsoexperter ska medverka med föreläsningar och i debatter. Syftet är att uppmärksamma European antibiotics awareness day och starten på World antibiotics awareness week (18-24 november). Konferenstiteln är ”Prudent use of antibiotics and antimicrobial resistance in Europe – are we doing enough?”.
