Annons
Våra värkläkemedel ett potentiellt hot mot Mälaren

Våra värkläkemedel ett potentiellt hot mot Mälaren

Ny studie: Värkmediciner ett möjligt miljöhot mot Sveriges största dricksvattenkälla.

19 jun 2023, kl 14:30
0

Annons
Björn Wettermark

Björn Wettermark
Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

Texten är uppdaterad.

Våra värkläkemedel är ett potentiellt hot mot Mälaren. Stora mängder smärtstillande läkemedel förbrukas i området, visar en ny studie.

Forskarna har samlat in data från E-hälsomyndigheten om förbrukningen av smärtstillande läkemedel, både bland människor och djur. Försteförfattare till studien är doktoranden Johanna Villén. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Environmental advances.

Enligt en riskanalys från Mälarens vattenvårdsförbund är just kemikalier, däribland läkemedel, ett av de största hoten mot Mälaren som ekosystem och råvattenkälla.

”Enorma mängder värkmedicin”

Den nya studien visar att det åren 2016 till 2020 såldes hela 454 ton värkläkemedel i de undersökta kommunerna.

– Det är enorma mängder värkmedicin. Vi vet inte vad den totala massan får för miljöeffekter – eller vad cocktaileffekten av många olika läkemedel och kemikalier leder till på längre sikt, säger Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi vid Uppsala universitet.

De smärtstillande substanserna paracetamol, ibuprofen and acetylsalicylsyra står för den absolut största delen. Dessa läkemedel, som klassas ha låg miljöpåverkan, står för 95 procent av den totala mängden värkmedicin i kilo.

Giftig cocktaileffekt vid blandning

Men värkmedicinerna ligger förstås inte prydligt var för sig, de blandas i vattnet.

Tidigare studier har visat att en blandning av olika värkmediciner kan ge en skadlig miljögiftig effekt tillsammans, mer känt som ”cocktaileffekt”. Detta även om nivåerna per substans ligger inom gränsvärdena och de var för sig inte är så skadliga.

Substanser med medelhög miljörisk återfinns också bland de vanligare. Ketoprofen och dexibuprofen är ett par av dem.

Många läkemedel saknar miljödata

Över hälften av substanserna forskarna granskade hade ingen miljöklassning. Det gäller exempelvis för äldre smärtstillande läkemedel som tramadol, kodein och nabumeton. Alla tre är bland de tio vanligaste substanserna. Men för äldre smärtläkemedel till människor och många veterinärläkemedel saknas tillräckligt med kunskap.

– De är inte studerade på det viset eftersom det inte fanns några krav på att läkemedelsföretagen behövde visa några studier av miljöpåverkan. Så vad de har för effekt på miljön vet vi inte, säger Björn Wettermark.

Dokumenterad miljöbov vanlig

Diklofenak, som anses vara en miljöbov av värsta klassen, hamnade på topp fem-listan. Det såldes hela 2321 kilo diklofenak under perioden. Substansen finns exempelvis i receptbelagda tabletter för invärtes bruk. Den finns också i receptfri spray och gel mot muskelsmärta.

Diklofenak för utvärtes bruk står för hälften av den totala mängden, visar Uppsalaforskarnas genomgång. Men kroppen tar bara upp ungefär 5 procent genom huden, resten sköljer vi bort.

– Man smörjer det på huden och sen följer diklofenak med vattnet tillbaka ut när man tvättar sig, badar och duschar. Diklofenak är dessutom en substans dagens vattenreningsverk inte klarar av att ta bort, säger Björn Wettermark.

Diklofenak är klassat som en risk för ytvattnet. Tidigare mätningar har visat på alltför höga nivåer på 18 platser i landet. För höga halter diklofenak i svenska vatten har visat sig ha negativa effekter på fiskars njurar. I Indien har flera gamarter nästan utrotats efter att fåglarna ätit döda kor som behandlats med diklofenak.

Men effektiv vattenrening kostar. Ungefär tio miljarder. Det är vad prislappen skulle gå på om alla Sveriges vattenreningsverk skulle klara att ta bort läkemedelsrester, enligt en rapport.

Farlig för människor och djur

Diklofenak har också en ogynnsam riskprofil när det gäller biverkningar hos människor när det tas oralt. Läkemedlet ökar risken för hjärt- och kärlhändelser som hjärtinfarkt, stroke samt hjärtkärlrelaterad död, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat. Diklofenak för invärtes bruk har tagits bort från apotekens receptfria hyllor, livsmedelsbutiker och bensinmackar. Av samma skäl har diklofenak strukits ur Stockholms Kloka lista.

Diklofenak för utvärtes bruk anses inte ha samma risk för biverkningar och finns kvar receptfritt.

– Man kan tycka att det är anmärkningsvärt att vår studier visar att diklofenak ändå är ett så vanligt förekommande värkläkemedel, tycker Björn Wettermark.

Krav på försäljningsstopp

Svenskt vatten och läkemedelskommittéerna i sjukvårdsregion mellansverige krävde ett stopp för receptfri försäljning i en debattartikel i SvD redan för två år sedan. Debattörerna kallar substansen för ett miljöhot och krävde krafttag för att stoppa den.

Läkemedelsverket har utrett frågan. Myndigheten skriver i sitt debattsvar att det krävs ändringar i lagar och förordningar för att de ska kunna väga in miljöaspekter vid försäljning receptfritt och utanför apotek.

Enligt myndigheten krävs det både en nationell lagändring och ändring i EU:s gemensamma humandirektiv för läkemedel för att myndigheten ska få inkludera miljöhänsyn i bedömningen.

Vill påverka läkarnas förskrivning

Forskarna tycker att deras studie visar på vikten av att vidta åtgärder för att minska miljöpåverkan av läkemedel.

Den stora mängden värkmedicin som konsumeras är sådan som läkarna skriver ut på recept till människor. Forskarna poängterar att det visar vikten av att påverka läkarnas förskrivning. Det kan vara allt från att styra läkare till att välja andra behandlingsformer än läkemedel till att välja en värkmedicin med låg miljöpåverkan.

Exemplet med diklofenakkrämerna visar att det också är viktigt att informera patienterna/konsumenterna. Då kan de göra ett bättre miljöval när de köper receptfria läkemedel.

Förvaras numera bakom disk

Enligt Sveriges apoteksförening förvarar alla apotek diklofenak, även receptfri sådan, bakom disk sen den 1 mars i år och säljer enbart efter rådgivning. Detta av miljöskäl.

”Vi har ännu inte sett om det påverkar försäljningen men troligen kommer det att ge viss effekt.” skriver föreningens chefsstrateg Lisa Stern Ödmark i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Den kommande läkemedelslagstiftningen som just nu är ute på remiss har med som förslag att läkemedel ska kunna receptbeläggas av miljöskäl.