Svensk forskning ger diabetiker nytt hopp om vaccin

Sedan upptäckten i början av 1980-talet av antigenet GAD65 har antikroppar mot proteinet använts för att spåra immunsystemets attack på de insulinproducerande betacellerna. En attack som ofta leder till autoimmun diabetes.
Nu har GAD65, med resultat från tre fas II-studier som stöd, blivit en het kandidat för behandling som bromsar eller förhindrar det autoimmuna angreppet.

26 sep 2006, kl 20:16
1

Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitetssjukhus, har lett en fas II-studie med GAD65 (Glutamic Acid Decarboxylase), eller Diamyd som preparatet heter, på relativt nydiagnostiserade barn med typ 1-diabetes.
I slutet av augusti bröts koden som visade vilka av de 70 barnen som fått aktiv substans och vilka som fått placebo.

– 15 månader efter behandlingen producerade de 35 barn som fått aktiv behandling dubbelt så mycket måltidsrelaterat insulin jämfört med placebogruppen. Det är ett starkt signifikant resultat, säger Johnny Ludvigsson.

Behandlingen består av två subkutana injektioner med en månads mellanrum. Några biverkningar registrerades inte.
– Det här är självklart högintressant och spännande även om vi behöver fler detaljer om resultaten så vi ser hur pass robusta de egentligen är, kommenterar Stig Attvall, chef för Diabetescentrum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Stora skillnader

Det autoimmuna angreppet startar månader eller år innan diabetes diagnostiseras. I regel finns då en viss egen insulinproduktion kvar men om sjukdomen får ha sin gång dödas också de resterande betacellerna.

– Med tanke på att behandlingen är så enkel och vad det verkar utan biverkningar är varje ansats till betacellssparande effekt ett framsteg, menar Stig Attvall.

I den nu aktuella undersökningen deltog barn som inte hade haft sin diabetesdiagnos längre tid än 18 månader. Tanken var att försöka rädda den lilla restproduktionen av insulin.

– Det vore mycket värdefullt. Sjukdomen blir avsevärt mer lättskött, risken för alltför låga eller alltför höga blodsockervärden minskar liksom risken för framtida diabeteskomplikationer, säger Johnny Ludvigsson.

Eftersom det finns en liten egen insulinproduktion som automatiskt anpassas till blodsockernivåerna fungerar den som ett utjämnande stöd till det injicerade insulinet.

I undersökningen mättes insulinproduktion som C-peptid, en molekyl som produceras i samma mängd som insulin från betacellerna. Anledningen att C-peptidhalten används är dels att insulinnivåer är svåra att mäta i blodet och dels att i det här fallet inte vore möjligt att skilja eget insulin från det injicerade.

Regleras automatiskt

– Det var ingen skillnad mellan grupperna för C-peptid i fasta. Däremot var nivåerna i behandlingsgruppen dubbelt så höga efter måltid vilket stöder resonemanget om den automatiska regleringen av insulin efter behov, konstaterar Johnny Ludvigsson.

När betacellerna angrips av immunsystemet bildas antikroppar. En av dem riktar sig mot GAD65, ett protein som normalt finns i betacellen. Tanken med försöken är att injicerat GAD65 leder bort immunsystemets attack från betacellerna och på det sättet mildrar eller helt stoppar angreppet.

GAD65 upptäcktes i början av 1980-talet av Johnny Ludvigsson, Åke Lernmark och Steinun Baekkskov. Fram tills för några år sedan har upptäckten framför allt använts i olika studier där man testar för antikroppar mot proteinet för att spåra det autoimmuna angreppet långt innan sjukdomen är ett faktum.

För tio år sedan visade forskare vid University of California att autoantigen behandling med GAD65 stoppade typ 1 diabetes hos NOD-möss som annars spontant utvecklar sjukdomen.

För fem år sedan inleddes svenska försök på patienter med LADA (Late Autoimmune Diabetes in Adults), en speciell mildrare form av autoimmun diabetes som drabbar vuxna. Också vid LADA är naturalförloppet att den egna insulinproduktionen successivt slås ut.

Två fas II-studier pågår. I den äldsta med 47 LADA-patienter är tvåårsresultaten klara.

– Jämfört med placebo har GAD-gruppen bättre blodsockerkontroll och högre egen insulinproduktion. Deras fasteblodsocker är bättre idag än vad det var vid sjukdomsdebuten, säger Carl-David Agardh, professor i klinisk diabetesforskning på Universitetssjukhuset UMAS i Malmö som leder de båda LADA-undersökningarna.

En större studie med 160 LADA-patienter har redan startats.
Jag är överraskad över att resultaten blev så tydliga också på barn. Sjukdomen är mycket aggressivare hos unga patienter, säger Johnny Ludvigsson.

Ännu tidigare behandling

– Kanske vi kan få ännu större effekt om vi kommer in med behandlingen ännu snabbare efter diagnos. Ju tidigare behandling, desto fler betaceller finns det kvar att rädda. I vår studie hade barnen i snitt varit diagnostiserade i nio månader.
Nu väntar en fas III-studie på barn som med största sannolikhet kommer att utföras både i Europa och USA.

– Om tre år vet vi om detta fungerar.

Steget att gå från intervention till prevention ligger inte långt borta, att behandla barn innan de insjuknar. Metoderna för att spåra de som är i riskzonen är väl utvecklade tack var flera stora pågående undersökningar där man screenar nyfödda barn för riskgener och där tusentals därefter följs med regelbundna antikroppsmätningar. Det är framför allt tre antikroppar som signalerar fara å färde, en av dem riktar sig mot GAD65. Av erfarenhet vet man att ett barn som har alla tre med största sannolikhet insjuknar inom något år.

En annan viktig riskgrupp är barn till förstagradssläktingar med typ 1 diabetes. Också de är lättidentifierade.

Mycket återstår innan vi vet men om vi med detta diabetesvaccin lyckas bevara en del av insulinproduktionen är det ett stort framsteg. Om vi helt kunde förebygga typ 1 diabetes vore det en mycket stor sak, säger Johnny Ludvigsson.

Tord Ajanki

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Då får man snabba på om man skall hinna tjäna några penningar i Sverige på denna forskning. Så att inte de sjuka hinner bli friska på egen hand genom en mycket enkel kostomläggning… att helt enkelt minska kolhydratintaget radikalt. Det vore ju katastrofalt…

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng