Annons
Svårt nå Europamålen för antibiotika till 2030
Foto: Istock

Svårt nå Europamålen för antibiotika till 2030

Allvarliga antibiotikaresistenta infektioner ökar och användningen av antibiotika minskar alltför sakta.

17 nov 2023, kl 11:59
0

Annons
Andrea Ammon. Läkemedelsvärlden

Andrea Ammon, chef för EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. Foto: Helene Wallskär

Kommer vi närmare Europamålen för antibiotika? Den frågan ställer EU:s smittskyddsmyndighet ECDC inför kampanjen European antibiotic awareness day som startar i morgon.

Långt till Europamålen för antibiotika

Det nedslående svaret är att för de flesta av målen händer det inte mycket, eller så går det åt fel håll. Det visar ECDC:s nya lägesrapporter om antibiotikakonsumtionen respektive antibiotikaresistensen i EU, Island och Norge under 2022.

– Även om det har skett långsamma förbättringar på visa områden, visar aktuella data att antibiotikaresistens förblir en signifkant utmaning i EU och EFTA, säger ECDC-chefen Andrea Ammon i ett pressmeddelande.

– Det krävs ökade ansträngningar att minska onödig antibiotikaanvändning och förbättra det förebyggande arbetet mot infektioner om vi ska klara målen till 2030.

35 000 dödsfall om året

De mål det handlar om satte medlemsländerna i EU i somras. Som Läkemedelsvärlden då rapporterade enades länderna om en så kallad rådsrekommendation (läs mer i faktarutan).

Rådsrekommendationen kom till under det svenska ordförandeskapet i EU. Den var bland annat ett svar på larmsignaler från ECDC om att sammanlagt omkring 35 000 människor nu dör varje år i EU, Island och Norge av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier.

Hittills en mycket liten minskning

ECDC har nu gått igenom läget i alla länderna under 2022 och jämfört med Europamålen för antibiotika.

När det gäller målet om en 20-procentig minskning från 2019 av den sammanlagda antibiotikakonsumtionen bland människor är det en bra bit kvar att klara av på de åtta åren till 2030.

Användningen mäts i antalet dygnsdoser per tusen invånare.

Mellan 2019 och 2022 minskade användningen av antibiotika med i genomsnitt bara 2,5 procent. I tolv av de 29 länderna ökade användningen i stället för att minska. Allra mest i Bulgarien där ökningen var drygt 24 procent.

Jätteskillnader mellan länder

Sverige är bland de länder som har lägst antibiotikakonsumtion och också bland dem där den minskar. Den svenska minskningen 2019-2022 var 5,4 procent.

Det är överhuvudtaget slående hur stora skillnader det är mellan länderna. I Grekland och Cypern använder man till exempel tre gånger så mycket antibiotika som i vårt land – lite mer än 30 jämfört med drygt 11 dygnsdoser per tusen invånare om dagen.

Väljer icke rekommenderade antibiotika

Ett annat mål i rådsrekommendationerna gäller vilken typ av antibiotika som läkarna skriver ut eller ger inom vården. Världshälsoorganisationen, WHO, har gjort en klassificering av antibiotika och pekat ut dem som man bör använda i första hand för att bromsa utvecklingen av kritisk antibiotikaresistens.

I rådsrekommendationen enades länderna om att minst 65 procent av den totala användningen år 2030 ska bestå av sådana rekommenderade preparat. Men 2022 låg genomsnittssiffran för EU, Norge och Island bara på drygt 59 procent.

Det var bara nio länder, bland andra Sverige, som låg över 65 procent.

Resistenta bakterier ökar

Även när det gäller målen för mängden av olika antibiotikaresistenta bakterier såg det överlag ganska dystert ut i fjol.

Mellan 2019 och 2022 har till exempel antalet konstaterade infektioner med karbapenemresistenta klebsiella pneumoniae (en tarmbakterie som kan orsaka svåra infektioner på olika ställen i kroppen) ökat med 50 procent.

När detta bakterier blir resistenta mot antibiotika av typen karbapenemer finns det mycket få andra behandlingsalternativ att ta till.

Även ljusglimtar

Två lite mer uppmuntrande resultat i ECDC:s kartläggning gällde meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) och E koli-bakterier som är resistenta mot cefalosporiner.

I båda fallen syntes en minskning af fallen mellan 2019 och 2022.

Här är målen

Tidigare i år antog EU:s medlemsländer så kallade rådsrekommendationer. De är inte juridiskt bindande på samma sätt som ett direktiv, men innebär att länderna satt gemensamma mål för arbetet mot antibiotikaresistens.

Här är några av de saker EU-länderna enats om att uppnå till 2030:

  • Jämfört med 2019 ska den totala användningen av antibiotika användningen av antibiotika till människor minska med 20 procent.
  • Minst 65 procent av den totala antibiotikakonsumtionen ska bestå av sådana preparat som Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att man ska använda i första hand.
  • Användningen av antibiotika till djur i livsmedelsproduktionen ska minska med 50 procent.
  • Infektioner med vissa utpekade antibiotikaresistenta bakterier ska minska. Det gäller bland annat infektioner i blodet med karbapenemresistenta Klebsiella pneumoniae, meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) och vissa cefalosporinresistenta E kol-bakterier.

Källa: ECDC

Föregående artikel Upptäckt om virus och värme kan ge läkemedel
Nästa artikel Prestigefyllda utmärkelser till lekanemab