Samband mellan stroke och inflammation stärks

Analys av inflammationskänsliga proteiner kan vara ett hjälpmedel att identifiera personer med högt blodtryck som har den största risken för stroke. Det visar en ny svensk studie.

24 nov 2002, kl 11:04
0

Annons

Man vet sedan gammalt att högt blodtryck ökar risken för stroke men enligt en svensk studie av Gunnar Engström och medarbetare vid Malmö Universitetssjukhus kan personer med samma blodtryck ha väldigt olika risk för stroke.
–Våra resultat visar att en analys av inflammationskänsliga proteiner kan hjälpa läkaren att identifiera patienter med högt blodtryck som har den största risken för stroke, säger han.
– Provet skulle kunna bli ett redskap för att sortera ut de som verkligen har förhöjd risk för stroke på ett tydligare sätt och ökar möjligheterna till en mer riktad behandling med hypertoniläkemedel.

Studerades i 19 år
I studien som förhandspublicerats i tidskriften Stroke ingick 6071 friska svenska män i åldern 28 till 61 år. Vid starten av studien mättes blodtrycket liksom fem blodproteiner (fibrinogen, orosomucoid, ceruloplasmin, alfa 1-antitrypsin och haptoglobin) som är känsliga för inflammation. Männen följdes i närmare 19 år och alla fall av stroke registrerades.
Som väntat hade män med högt blodtryck (med ett systoliskt tryck på minst 140 mm Hg) större risk att få en stroke. Av dessa var risken störst bland de som också hade höga nivåer av inflammationskänsliga protein. Jämfört med män med normalt blodtryck och låga proteinnivåer gav högt blodtryck men normala proteiner en risk som var 2,5 gånger större. Att ha både högt blodtryck och höga nivåer av proteiner ökade emellertid risken mer än fyra gånger.

Oklar verkningsmekanism
Varför höga nivåer av inflammationsproteiner ökar risken för stroke är fortfarande oklart, men en möjlighet är att inflammation gör att placken som bildas i artärerna är instabila, menar Gunnar Engström.
– Andra möjliga förklaringar är att inflammation kan påskynda åderförkalkning särskilt hos män med hypertoni, säger han.
Ett annat tänkbart alternativ är att höga nivåer av inflammationsprotein är kopplade till utveckling av andra riskfaktorer som att utveckla högt blodtryck längre fram. En ännu opublicerad studie på samma population visar att män som initialt hade höga proteinnivåer hade högre blodtryck efter 16 år än de som hade låga proteinnivåer.

Även vid kronisk inflammation
De fem inflammationskänsliga protein som använts i studien spelar roll både i den akuta och kroniska inflammationsprocessen. Deras fysiologiska roll är emellertid komplex och bara delvis känd. Få studier på inflammationsmarkörer har undersökt hur den kardiovaskulära risken utvecklas under lång tid. Studier på hjärtinfarkt tyder på att fibrinogen och C-reaktivt protein har spelat ut sin roll som riskfaktor efter de första två till fyra årens uppföljning.
– Våra resultat visar klart att den ökade risken kvarstår även efter många år, säger Gunnar Engström.
I en kommentar till studien i samma nummer av Stroke menar Dr Keith W. Muir vid Institutet för Neurologi i Glasgow, Skottland, att resultaten leder till att man kanske ska lägga till inflammation som riskfaktorer för stroke.
Sambandet mellan inflammation och kärlsjukdom har stärkts under senare år i och med utvecklingen av mycket känsliga och standardiserade test.
Även om skillnaden mellan grupperna i strokefrekvens i den aktuella studien inte är kliniskt allför imponerande är det viktigt att komma ihåg att både blodtryck och proteiner mättes i början av studien. Dr Muir menar att det är anmärkningsvärt att dessa mätningar kan ge utslag så långt senare, de flesta insjuknade i stroke mer än tio år efter provtagning.
Han menar att studien väcker frågor om sambandet mellan högt blodtryck och inflammation. Det finns djurstudier som kopplar till exempel angiotensin II till både pro-inflammatorisk och kärlsammandragande verkan.

Bidrar till läkemedelseffekt?
Liksom statiner kan även andra läkemedel blockera verkan av angiotensin II via antiinflammatorisk mekanism utöver att reducera den kardiovaskulära risken. Den nyligen publicerade LIFE-studien tyder på en skyddande effekt av losartan utöver dess antihypertiensiva effekt. Dr Muir tycker att det är frestande att spekulera i möjligheten att det kan finnas en antiinflammatorisk verkan som bidrar till sänkning av blodtrycket hos flera klasser antihypertensiva läkemedel.n

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng