Resistenta tarmbakterier sprids via djur
Svenska kycklingar har visat sig bära på multiresistenta patogener, ESBL

Resistenta tarmbakterier sprids via djur

Att MRSA, som orsakar den vanligaste typen av sjukhussjuka, kan spridas mellan djur och människor har varit känt sedan länge. Nu tyder allt fler rapporter på att detsamma gäller för den mer okända typen av multiresistenta patogener, ESBL. Resistens av ESBL-typ är ett växande problem i sjukvården eftersom de orsakar resistens mot tredje generationens cefalosporiner […]

7 sep 2010, kl 16:33
0

Att MRSA, som orsakar den vanligaste typen av sjukhussjuka, kan spridas mellan djur och människor har varit känt sedan länge. Nu tyder allt fler rapporter på att detsamma gäller för den mer okända typen av multiresistenta patogener, ESBL. Resistens av ESBL-typ är ett växande problem i sjukvården eftersom de orsakar resistens mot tredje generationens cefalosporiner och penicilliner.
Möjligheten finns också att ESBL kan spridas via livsmedel. I de fall MRSA, som är en hudbakterie, har smittat via maten är det troligast att bakterien kommer från en person som hanterat livsmedlet och inte från ett djur.
– Med dagens vetenskap kan man inte säga att ESBL sprids med livsmedel, men det är något myndigheterna är bekymrade över. I nuläget är det viktigt att ta reda på hur det sker, hur ofta det sker och vad det betyder för folkhälsan, säger Christina Greko, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, samt verksam i Strama VL där VL står för veterinär och livsmedel.

De mindre studier som gjorts pekar mot att förekomsten av ESBL-bildande E coli i svenskproducerade livsmedel är betydligt lägre jämfört med många andra länder. Men i februari i år kom de första rapporterna om att ESBL hittats i tarmprov från kycklingar även här. Det var tidningen Aftonbladet som lät Livsmedelsverket testa 16 prover av importerat kycklingkött, från Brasilien, Argentina och Holland. Inom ramen för SVARM, Svensk veterinär resistensmonitorering, har under 2010 ESBL också påvisats hos svensk slaktkyckling. Resultaten är preliminära och övervakningen pågår under hela 2010.
– Problemen har skapats i humansjukvården genom användning av de aktuella antibiotikaklasserna och sedan har vi fått in det bland djuren. Genom den stora veterinära användningen av läkemedlen utomlands har man skapat en reservoar hos djuren som är oönskad, säger Björn Bengtsson, veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.
– Vi har tidigare hittat sådana bakterier hos hundar och hästar i Sverige och nu vet vi att de också finns hos livsmedelsproducerande djur. Fynden aktualiserar att det är viktigt att tillaga kyckling på rätt sätt, tillägger han.
ESBL i livsmedel har dykt upp de sista fem åren och globalt är det stora problemet slaktkycklingar. I till exempel Danmark har man haft stora problem, och nu ska man titta närmare på hur det har kommit in bland kycklingarna i Sverige. Det är oklart vilken betydelse livsmedel har som spridningsväg för ESBL-producerande bakterier och om ESBL  hos kyckling bidrar till resistensproblem hos människor. Där samarbetar SVA med andra myndigheter och med Svensk Fågel för att få en bättre bild av läget, berättar Björn Bengtsson.
– De bakterier som överförs från kyckling kommer att finnas i tarmen en viss tid och vi ska ta reda på vilka konsekvenser det leder till och hur vanligt det är. Dessa kolibakterier är ju inte sjukdomsframkallande på människa utan det är resistensgenerna som ställer till problem, förklarar han.

En av de få studier som har gjorts på förekomsten av gemensamma resistensgener bekräftar att djur kan vara en viktig reservoar för resistenta gener som hittats hos människa. Forskare från universitetet i Hong Kong publicerade nyligen en studie i Journal of Medical Microbiology där de undersökt förekomsten av en gen kallad aacC2 som kodar för motstånd mot en vanlig antibiotika, gentamicin. De hittade genen hos 80 procent av de prov de tog från sammanlagt 249 människor och djur. Forskarna menar att även om studien har genomförts i en begränsad del av Kina så är problemet globalt. Med en internationell handel med kött och djur kan antibiotikaresistens i ett geografiskt område lätt spridas till andra delar av världen. Problemet kan också vara värre i utvecklingsländer där man har mindre kunskap om konsekvenserna av att behandla livsmedelsproducerande djur med antibiotika. En konsekvens är att urinvägsinfektioner kommer att bli allt svårare att behandla.
I en annan studie fann forskare vid universitetet i Berlin humanpatogena stammar av ESBL-producerande tarmbakterier hos sällskapsdjur i ett flertal europeiska länder. Undersökningen baseras på totalt 177 kliniska isolat, främst från sällskapsdjur med urinvägsinfektioner, sårinfektioner eller diarréer.

Ett led i kampen mot antibiotikaresistensen är att begränsa den veterinärmedicinska användningen, det finns uppgifter om att hälften av världens antibiotika används på djur. I många länder används antibiotika förutom av veterinärmedicinska skäl också för att öka djurens tillväxt. Den typen av användning förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006. Mycket tack vare det har försäljningen av antibiotika till djur i Sverige minskat med nästan två tredjedelar sedan början av 1980-talet. Men situationen kan snabbt förändras och det är viktigt med kontinuerlig övervakning av resistens och antibiotikaförbrukning vilket görs av SVARM, säger Björn Bengtsson.
– När det gäller cefalosporiner så används det väldigt lite till lantbrukets djur. Det är främst mjölkkor som behandlas och kycklingar eller grisar inte alls. Även om problemet är mycket mindre i Sverige ska vi naturligtvis verka för att begränsa det så mycket som möjligt.

Förutom spridningen av resistensgener mellan djur och människa medför en ökad globalisering en snabbare spridning av bakterier med nya resistensegenskaper. Nya studier från Uppsala har visat att hemvändande turister från bland annat Egypten och Sydostasien bär på ESBL i sin tarmflora. Och en studie från den thailändska landsbygden som publicerades i början av året visar att upp mot 60 procent av den friska befolkningen bar på ESBL.
– Den typen av rapporter gör det är svårt att värdera risker och veta vad som är värst. Det kanske är mycket farligare att åka och vistas i dessa länder än att leva på rå kyckling till exempel.
– Därför går det inte att ge ett entydigt svar och den pedagogiska balansen när det gäller att informera om risker är svår. Användningen av antibiotika på djur är bara en del av problemet, men absolut inte hela problemet, understryker Björn Bengtsson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng