Annons

Positiva resultat för nytt schizofreniläkemedel

Ett antipsykotiskt läkemedel med helt nytt angreppsätt har utvärderats i en fas II-studie. Substansen har visat effekt mot flera olika symtom som kännetecknar schizofreni.

31 aug 2007, kl 18:23
0

Samtliga antipsykotiska mediciner som används idag verkar på dopaminreceptorer i hjärnan. Länge har forskarna känt till att även glutamatsystemet är kopplat till psykotisk sjukdom, men inga läkemedel har kunnat tas fram som tar tillvara på den kunskapen.

I går presenterades en fas II-studie på substansen LY2140023, en prodrug till LY404039, i Nature Medicine. Substansen är en selektiv agonist till två glutamatreceptorer. Enligt artikelförfattarna medför läkemedlet en signifikant minskning av både positiva symtom som hallucinationer och negativa symtom som apati.
Dagens behandling med antipsykotika medför risk för flera oönskade sidoeffekter, till exempel kraftig viktuppgång och trötthet. Tröttheten gör det ofta svårt för patienter att hantera dagliga sysslor som till exempel städning. Äldre neuroleptika kan orsaka extrapyramidala bieffekter som skakningar, kramper och störningar i hjärtfrekvens och andning.

Patienterna i studien som behandlades med den nya substansen ökade inte vikt, fick inte förhöjda blodfetter och drabbades inte av extrapyramidala biverkningar i högre grad än placebo.
Frits-Axel Wiesel, professor i psykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, anser att substansen är intressant just för att den verkar på ett helt nytt sätt.
? Vi har tyvärr idag inga neuroleptika som inte direkt påverkar dopamin.
Frits-Axel Wiesel säger att utvecklingen på området inte varit så framgångsrik som förväntat de senaste årtiondena.
– Studier visar att gamla neuroleptika är nog så bra som de nya. Så det som hänt de senaste åren är framförallt att vi blivit bättre på att ställa in lämplig dos.

Han påpekar att den nya substansen måste prövas under längre tid än vad som skett i den nu presenterade undersökningen, som endast utvärderade behandling under fyra veckor.
?    För dagens läkemedel är det främst de långsiktiga effekterna som är problematiska. Studier som visar hur den här substansen påverkar kognition och negativa symtom, men också emotionella funktioner långsiktigt behövs.
Vad gäller biverkningar är det förstås positivt att studien inte tydde på viktuppgång, förhöjda blodfetter eller extrapyramidala bieffekter.
?    Däremot är det anmärkningsvärt att kreatinfosfokinas steg och att centralnervösa sidoeffekter uppstod hos de patienter som blev behandlade med det nya läkemedlet, säger Frits-Axel Wiesel.