Annons
Ny forskning visar tidigare okänd påverkan av  nikotin

Ny forskning visar tidigare okänd påverkan av nikotin

Råttor förändrade sitt risk- och impulsbeteende efter tre månaders nikotinabstinens.

24 jan 2017, kl 11:16
0

Annons

Julia Morud Lekholm, forskare Sahlgrenska akademin

Detta framkommer i en avhandling som läggs fram vid Sahlgrenska akademin på fredag. I studierna har råttor injicerats med nikotin en gång om dagen under tre veckors tid. Kontrollgrupper med råttor har injicerats med koksaltlösning.

Efter tre månaders abstinens började råttorna plötsligt förändra sitt beteende och rörelsemönster, och bege sig ut på öppna ytor som de normalt inte gav sig ut på. Deras risktagande beteende förändrades. Samtidigt kunde forskarna se förändringar i GABA-systemet i hjärnan på råttorna. GABA är en hämmande signalsubstans, och GABA-systemet är det som bromsar signaler i hjärnan.

Efter ytterligare fyra månader av nikotinabstinens hade GABA-systemet fått en sådan påverkan hos råttorna att det helt slagit om, och ökade signaleringen mellan nervcellerna istället för att dämpa den.

– Resultatet kan ses som en ledtråd till att försöka förstå de svårigheter människor har att inte återfalla i rökning eller snusning, även år efter ett framgångsrikt nikotinstopp, säger Julia Morud Lekholm, som är forskaren bakom avhandlingen som läggs fram på fredag.

– Vi har hittat faktiska bevis på att belöningssystemet i hjärnan är fortsatt förändrat under lång tid, även efter en begränsad tid med nikotinexponering.

Tidigare studier som har gjorts på nikotinabstinens har fokuserat på den akuta fasen, två, tre veckor efter nikotinuppehåll, berättar Julia Morud Lekholm.

– Vi har studerat en period på sju månader och sett att starka effekter på både signalsystem och beteende kvarstår.

Just det faktum att effekterna är så långvariga är ny kunskap, berättar Julia Morud Lekholm. Hon tillägger att sju månader i en råttas liv, som totalt är cirka två år, är en mycket lång tid. I en jämförelse hos en människa skulle tiden handla om flera år. Tidigare studier har också fokuserat mer på signalsubstanser som till exempel dopamin, snarare än GABA-systemet.

Julia Morud Lekholms avhandling kan utgöra en pusselbit i forskningen kring nya läkemedel för rökstopp. Resultatet kan även vara värdefull kunskap i forskningen kring hur hjärnans belöningssystem fungerar. Att rökare i högre utsträckning konsumerar andra stimulerande substanser, alkohol men även droger, är känt, men man har ingen exakt biologisk förklaring till varför det är så.

Forskningen på nikotinexponerade råttor fortsätter nu. En mängd studier pågår, berättar Julia Morud Lekholm. Bland annat försöker forskarna att farmakologiskt blockera effekterna i hjärnan hos råttorna som uppstår vid nikotininjektionerna.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng