”Många iva-patienter får redan dexametason”

”Många iva-patienter får redan dexametason”

Steroiden dexametason tycks minska dödligheten vid covid-19. I Sverige kan nu ännu fler komma att få den.

17 jun 2020, kl 16:39
0

Preliminära studieresultat visar att dödligheten för svårt sjuka covid-19-patienter minskar med en tredjedel om de behandlas med kortikosteroiden dexametason, jämfört med enbart standardbehandling.

För patienter med behov av syrgasbehandling, men inte mekanisk sådan, minskade dödligheten med en femtedel med tillägg av dexametason. För covid-19-patienter utan behov av andningshjälp sågs ingen förbättring.

Resultaten, som ännu inte är publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, presenteras i går tisdag i ett pressmeddelande från University of Oxford och har fått stor uppmärksamhet.

”Första livräddande läkemedlet”

Brittiska bbc beskriver till exempel dexametason, som är ett välbeprövat och billigt läkemedel, som ”det första livräddande läkemedlet” mot covid-19.

Även Anders Sönnerborg, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, tycker att de presenterade resultaten är intressanta. Men innan studien är publicerad och granskad av andra forskare är det svårt att yttra sig om storleksordningen av vinsten med behandlingen, menar han.

– Det är visserligen en randomiserad prövning, men inte en klassisk sådan och det finns aspekter på studien som gör att man måste studera den mer i detalj för att kunna bedöma storleksgraden på behandlingseffekten.

Studien är del av en större studie (Recovery), med flera behandlingsarmar, som undersöker redan befintliga läkemedel mot covid-19. Totalt har mer än 11 500 patienter från fler än 175 sjukhus i Storbritannien rekryterats sedan studien startade i mars.

I studiearmen som utvärderade dexametason ingick 2 104 patienter som randomiserades till att få 6 mg dexametson per dag i tio dagar som oral behandling eller intravenöst. De jämfördes med 4 321 patienter som randomiserats till att få standardbehandling. Det primära utfallsmåttet var dödlighet 28 dagar efter inkludering i studien.

– Det är ett ganska komplicerat studieupplägg. Bland annat finns utrymme för sjukhus som inte kan ge en viss behandling att inte behöva randomisera till den armen. Det är också oklart i vilken fas av sjukdomen patienterna rekryterades till studien, säger Anders Sönnerborg.

Behandlingen av covid-19 har förbättrats

En annan viktig aspekt att ta hänsyn till när storleken på vinsten med dexametason ska bedömas är behandlingen den jämförs med. Under månaderna som gått med covid-19 har standardbehandlingen förändrats och förbättrats avsevärt allt eftersom ny kunskap tillkommit. Att behandla covid-patienter med steroider som dexametason är till exempel ingen nyhet för svenska infektionsläkare. Sedan mars har det använts i ökande omfattning vid behandling av covid-patienter på iva.

– Redan nu får en stor andel av covid-patienterna inom intensivvården dexametason eller någon annan kortikosteroid. Men i och med de här resultaten skulle jag tro att det blir standardbehandling för alla patienter med behov av mekanisk ventilering och där det inte finns kontraindikationer.

Även patienter med mindre allvarlig covid-19 behandlas med kortison, berättar Anders Sönnerborg. Det handlar om patienter med syrgasbehov som vårdas på avdelning och som börjar försämras.

– Den stora frågan nu är vilka patienter som ligger på avdelning med behov av syrgas som ska behandlas med kortison. Det är inte säkert att absolut alla inneliggande ska det. Här väntar vi in att studien publiceras för att få mer kunskap.

Dexametason är ju ett billigt och tillgängligt läkemedel. Är det inte lika bra att börja behandla i stor utsträckning och sedan dra tillbaka behandlingen om det inte finns stöd för den i studien?
– Grundprincipen är att man ska behandla när man tror att det hjälper. Det är en skillnad i att använda något i stor utsträckning och att behandla alla, säger Anders Sönnerborg.

Svensk studie med inhalerat kortison

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat inleddes nyligen en svensk studie med inhalationssteroiden ciklesonid vid fem svenska sjukhus. I den öppna randomiserade och placebokontrollerade studien ska covid-19-patienter mellan 18 och 85 år som behöver syrgas randomiseras till att antingen få tillägg av ciklesonidbehandling eller enbart standardbehandling. Siktet är inställt på att inkludera 223 patienter i varje arm i studien.

Ciklesonidgruppen kommer att få inhalera läkemedlet två gånger om dagen i 14 dagar. Det primära utfallsmåttet är antal dygn med behov av syrgasbehandling. Sekundära utfallsmått är bland annat dödlighet, behovet av respiratorvård och vårdtidens längd.

Patienterna kommer att följas upp under 14 dagar och sedan efter 30 dagar och sex månader. Genom att även följa upp patienterna efter ett halvår vill forskarna se om behandlingen har någon effekt på lungfunktionen efter covid-19 på längre sikt. Resultat väntas om cirka åtta till tio veckor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng