Ny rapport visar fortsatt ökad antibiotikaresistens

Ny rapport visar fortsatt ökad antibiotikaresistens

Fallen av infektion med kraftigt antibiotikaresistenta tarmbakterier ökade i Sverige 2019 med 40 procent.

10 jun 2020, kl 14:24
0

Sedan 2002 följer svenska myndigheter förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos människor och djur i vårt land genom årliga så kallade Swedres-Svarm-rapporter. Dessa årsrapporter redovisar förutom resistensutvecklingen även siffror över användningen av antibiotika.

Rapporterna har, som Läkemedelsvärlden vid olika tillfällen beskrivit, länge visat hur resistensproblemet år för år växer. I fjol syntes en påtaglig resistensökning hos flera bakterietyper, trots att antibiotikaanvändningen minskar,

Nu publicerar Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt rapporten för 2019. Den bekräftar fjolårets trend och visar åter att vårt land inte är förskonat från det globala problemet med ökande antibiotikaresistens.

Antibiotikaresistenta bakterier allt vanligare

Vid internationell jämförelse ligger visserligen Sverige på många sätt fortfarande bra till. Men fallen av infektion med resistenta bakterier ökar. Och samma sak gäller hur stor andel av olika bakterietyper som nu är resistenta mot vanliga och viktiga antibiotika.

Ett allvarligt problem är den fortsatta ökningen under 2019 av personer som visat sig bära på tarmbakterier med resistensformerna ESBL och ESBL-CARBA. ESBL är ett samlingsnamn för en typ av enzymer hos tarmbakterier som kan bryta ned antibiotika av typen penicilliner och cefalasporiner. Tillägget CARBA innebär att tarmbakterierna dessutom har enzymer som kan bryta ned karbapenemer, ofta den enda behandling som finns kvar att ta till vid infektion med ESBL-producerande bakterier.

Bakterier som producerar ESBL och ESBL-CARBA är alltså extremt resistenta och det finns få behandlingsalternativ vid en eventuell infektion. Många kan bära på sådana bakterier utan några symtom, men blir man sjuk så är läget allvarligt. Infektioner med ESBL- och ESBL-CARBA-bildande bakterier är därför anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

40-procentig ökning

År 2018 uppmärksammade Folkhälsomyndigheten en kraftig uppgång av antalet fall av ESBL-CARBA. De flesta av de smittade hade fått smittan utomlands och en tredjedel blev sjuka av de resistenta bakterierna.

I 2019 års rapport noteras en 40-procentig ökning av ESBL-CARBA-fallen jämfört med året före. Under 2019 rapporterade regionerna in 201 sådana fall. De ESBL-CARBA-producerande bakterierna var främst E. coli och K. pneumoniae. I sex fall hade infektionen lett till blodförgiftning.

Även infektionsfallen med enbart ESBL-bildande bakterier ökade, närmare bestämt med 3,6 procent. Totalt rapporterade regionerna 10 717 ESBL-fall, varav 835 lett till blodförgiftning.

Hos djur i Sverige har ESBL-CARBA hittills inte påträffats. Däremot hittades 2019 ESBL-bildande bakterier i tre procent av tarmprover från gris och slaktkyckling.

Oförändrat för MRSA

En annan typ av anmälningspliktig resistens hos människa är infektion med meticillinresistenta stafylokocker; MRSA, ibland kallad ”sjukhussjukan”. Här låg antalet fall 2019 kvar på samma nivå som 2018.

Regionerna rapporterade in 3 858 MRSA-fall under 2019. I 72 fall ledde infektionen till blodförgiftning.

Hos djur i Sverige är MRSA-förekomsten fortfarande låg och endast sporadiska fall upptäcktes hos hund, häst, katt,kanin och get under fjolåret. Inom ramen för ett forskningsprojekt påvisades MRSA dessutom hos igelkott. Hos hundar och katter dominerar samma typer av MRSA som hos människor och det tyder enligt rapporten på att människor är smittkällan.

Vissa antibiotikaresistenta bakterier minskar

År 2018 var ett ororsmoment utbrott av vankomycinresistenta enterokocker, VRE, på sjukhus. VRE kan bland annat orsaka urinvägsinfektioner och infektioner efter magoperationer. De återkommande VRE-utbrotten visade enligt Folkhälsomyndigheten att följsamheten till hygienrutiner behövde bli bättre på sjukhusen.

Därför kan det vara intressant att konstatera att antalet VRE-fall minskade med hela 48 procent under 2019. Det totala antalet rapporterade fall var 232, att jämföra med 444 under året före.

Även 2019 handlade det främst om utbrott på sjukhus. Regionerna rapporterade 22 sjukhusrelaterade VRE-utbrott med 5-15 fall vardera. Tio av 2019 års VRE-patienter drabbades av blodförgiftning.

Ökad resistens vid urinvägsinfektioner

Ett problem kring antibiotikaresistenta bakterier som 2019 års Swedres-Svarm-rapport särskilt lyfter fram gäller bakterier som orsakar urinvägsinfektioner.

Under året ökade resistensen mot mecillinam hos både E. coli och K. pneumoniae, bakterier som är en vanlig orsak till urinvägsinfektion. Andelen bakterieprover som visade mecillinamresistens ökade från 4 till 5 procent respektive från 8 till 10 procent jämfört med 2018. Samtidigt var resistensen hos E. coli mot nitrofurantoin cirka 1 procent, en siffra som varit stabil över tid.

Behandlingsrekommendationerna för urinvägsinfektion föreskriver pivmecillinam och nitrofurantoin som förstahandspreparat till både kvinnor och män.

Swedres-svarm-rapportens författare bedömer att resistensen fortfarande är på en så låg nivå att den rekommendationen kan kvarstå. Men det är mycket viktigt att fortsatt följa utvecklingen, framhåller överläkare Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten och en av rapportens redaktörer.

– Övervakning av antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens är viktig för att kunna ge rätt behandlingsrekommendationer och för att se hur väl de följs. Det är också en förutsättning för att fortsatt säkert kunna välja smalspektrum- i stället för bredspektrumantibiotika och därmed bromsa resistensutveckling, säger han i ett pressmeddelande.

Försäljningen fortsätter nedåt

Samtidigt konstaterar rapporten att Sverige trots allt har betydligt mindre problem med antibiotikaresistenta bakterier än många andra länder. Det anses bero på ett målmedvetet arbete med att begränsa antibiotikaanvändningen till enbart nödvändig behandling.

Detta arbete har under många år avspeglat sig i en minskande antibiotikaförsäljning i vårt land, en utveckling som även Läkemedelsvärlden återkommande har refererat.

År 2019 minskade den totala mängden antibiotika som såldes i Sverige med 2,3 procent och låg på 11,1 dygnsdoser per 1000 invånare och dag. Siffran innefattar såväl antibiotika på recept som antibiotika inom sjukvården och äldrevården.

– Vi kan se att den långsiktiga trenden med minskande försäljning av antibiotika håller i sig, vilket känns motiverande för det fortsatta arbetet, säger Vendela Wiener, utredare på Folkhälsomyndigheten och även hon redaktör för rapporten.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng