Annons

Bristfällig insyn i LFN:s arbete

För utomstående är det i praktiken omöjligt att följa vilka avväganden som ligger bakom Läkemedelsförmånsnämndens subventioneringsbeslut. Industrin vill dock se större öppenhet och en omprövning kan vara på väg.

20 jan 2003, kl 17:07
0

Läkemedelsförmånsnämndens mest allmänintressanta ärenden, subventioneringsbesluten, är svåra att tolka för utomstående. I mötesprotokollen som publiceras på myndighetens webbsida anges för beslutsärendena i princip bara ansökande företag samt ?beslut meddelas senare? eller ?beslut fattades om fortsatt beredning?.

I det första fallet har myndigheten antingen tillstyrkt eller avslagit begäran om subvention. Bifallsbeslut hamnar i prisdatabasen dagen efter beslutet, men inga resonemang eller motiveringar offentliggörs. Nya originalläkemedel som bifallits subventionering anges visserligen summariskt i pressmeddelanden, men med uppemot en månads eftersläpning.
Sekretessen motiveras av hänsyn till ansökande företags affärshemligheter.

?Vilsenhet hos LFN?

LFN har hittills inte fattat några subventioneringsbeslut som inneburit avslag. Men i princip skulle alltså sådana beslut kunna passera obemärkt förbi för alla utom det aktuella företaget och nämnden själv.
? Till skillnad från bifallsbeslut måste avslagsbeslut motiveras. Det är troligt att vi vid ett avslag, eftersom det sannolikt vore av principiellt intressant natur, efter en sekretessbedömning skulle kunna offentliggöra detta i någon form. Detta lär bli aktuellt inom den närmaste tiden, säger Anna-Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
? Det är jobbigt att arbeta på detta slutna sätt. Grundambitionen är ändå att alla beslut ska vara offentliga, vi skulle hellre arbeta med total öppenhet som exempelvis Post och telestyrelsen.
Läkemedelsindustriföreningen har signalerat att man vill se en ökad öppenhet. En omprövning av nämndens hållning kan därför komma att bli aktuell, enligt Anna-Märta Stenberg.
? Vi kan ju inte gärna ha strängare sekretessregler än vad företagen själva önskar. Problemet är att Lif inte representerar alla ansökarföretag. Beslutsinformationen kan möjligen vara mer känslig för mindre företag som bara har enstaka läkemedel.
Richard Bergström, vd på Lif, håller inte med om detta.
? Under utredningen kan information vara känslig, men efter att beslut fattats finns ju inga hemligheter. Då borde all information vara tillgänglig om hur nämnden resonerat. Sekretessen är nog ett uttryck för en viss inledande vilsenhet från LFN:s sida, man har valt att hellre fälla än fria, säger Richard Bergström.