Förväntningarna på nationell läkemedelslista, NLL, är stora. Från patienter, från farmaceuter, från vårdpersonal, från apoteken och naturligtvis från myndigheter och politiker. Men många av förväntningarna kommer inte att infrias i närtid och det kan skapa nya risker.
Många patienter, farmaceuter och personer i vården tror att informationen i nationell läkemedelslista blir bättre, säkrare och mer korrekt i och med de delar av NLL som införs de närmaste åren. En del kommer också att bli lite bättre. Men informationen i sig kommer inte att bli mer korrekt förrän förskrivarna – i första hand läkarna – aktivt arbetar i NLL. För detta krävs att NLL är integrerad i patientjournalerna. Och detta kommer inte att hända än på ett antal år. Inte till 2023, snarare först några år senare.
Beror inte på ovilja
Det finns flera orsaker till att läkarna inte kommer kunna arbeta som tänkt i NLL via sina patientjournalsystem. Den enklaste att förklara är att 13 regioner ska byta hela sina patientjournalsystem de närmaste åren. Det tar fokus, tid och resurser från läkemedel. Den mest problematiska orsaken är dock att NLL är byggd på receptlogik och inte på den informatik med ordinationskedjor som vårdens journalsystem arbetar med. Därför är det svårt att bygga samman NLL med patientjournalerna.
Detta har påpekats flera gånger sedan 2019 då de åtta regioner som har systemet Cambio cosmic gemensamt lyfte problemet. Vill du veta mer om den bakomliggande frågan så höll jag ett inledningsanförande på e-hälsokonferensen Vitalis i Göteborg i våras som du kan se här.
Det är alltså inte ovilja eller ”tröghet” från de 21 regionerna som gör det svårt att integrera NLL i patientjournalerna. Snarare beror det på att E-hälsomyndigheten underskattat det problem det innebär att anpassa två skilda informationsmängder till varandra.
Manuellt dubbelarbete ökar risken för fel
Varför kan då läkarna inte bara dokumentera läkemedel i öppenvård i webbtjänsten Förskrivningskollen? Förskrivningskollen är en ny webblösning där läkarna kan se NLL med alla giltiga utfärdade recept kopplade till expedierade läkemedel och även ändra i befintliga ordinationer. Det är bra att den informationen vid behov finns tillgänglig vid beslut. Säkert kommer detta användas för att få information om patientens recept till exempel vid ordination av beroendeframkallande läkemedel. Det innebär också att om läkaren loggar in i Förskrivningskollen så kan läkaren se över recepten och makulera sådana som är inaktuella eller dubblerade.
Men att arbeta i Förskrivningskollen gör i dagsläget däremot inte att patientjournalen uppdateras, inte förrän ovan nämnda integrering sker. Innan det skett måste läkaren ordinera – sätta in, ändra dos, sätta ut, förlänga behandling, makulera recept och så vidare – två gånger. En gång i Förskrivningskollen och en gång i patientjournalen. Annars saknas information i patientjournalen om ordinationer och kopplingar mellan patientanteckningar och läkemedel. Alla läkemedel och inte bara de som får ändrad ordination måste dessutom ordineras från grunden i patientjournalen vid inläggning, och dessutom både i patientjournalen och Förskrivningskollen vid utskrivning.
All manuell dubbeldokumentation tar tid och ökar risken för fel. Att använda Förskrivningskollen för alla patienter med behov av recept vore att hantera alla dessa patienter på samma mycket osäkra sätt som vi idag hanterar patienter med dosförpackade läkemedel (där ordinationer i systemet Pascal egentligen också ska göras i patientjournalen parallellt).
E-hälsomyndigheten bör vara tydlig
Eftersom läkarna inte, annat än i undantagsfall, kommer att arbeta i NLL förrän NLL är integrerad (och inte bara en eventuell läskopia) i patientjournalen så kommer informationen där sannolikt inte att uppdateras bättre än idag. Då blir informationen i NLL inte heller bättre. Då blir det inte enklare för farmaceuten att expediera läkemedel. Och än viktigare: Det blir inte säkrare för patienten.
Det här är viktigt för alla farmaceuter som expedierar läkemedel på apotek att förstå. Annars ökar sannolikheten för misstag istället för att minska. Det är också viktigt för patienterna att förstå att Läkemedelskollen (patientens sätt att nå NLL) visserligen kommer ha ett bättre gränssnitt men inte automatiskt vara mer korrekt än dagens alternativ, som underlag för att ta sina läkemedel.
Det är förstås också viktigt för E-hälsomyndigheten att i sin kommunikation vara tydlig med detta. Samt för E-hälsomyndigheten och regionerna att gemensamt så snart som möjligt finna lösningar på det gemensamma problemet att få NLL och patientjournalerna att fungera tillsammans.