Sunt bondförnuft och enkel matematik

24 sep 2012, kl 11:09
2

Amadou Jallow
Apotekare

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

Jag tycker att debatten om korrekt antibiotikaanvändning inte enbart ska föras av antibiotikaresistensfundamentalister, det blir alldeles för ensidigt. Det som är bra med antibiotika är att de botar, men det förutsätter att man använder rätt antibiotika mot rätt bakterie och detta kräver kunskap och erfarenhet.

Problemen med bakteriers resistens mot antibiotika kan inte helt elimineras, men minimeras. Detta sker inte genom ett defensivt, utan ett offensivt förhållningsätt, där vi använder, utvecklar och forskar fram antibiotika. Dagens rekommendationer går ut på att inte använda detta livsviktiga medicinska verktyg. Vem tar fram ett nytt antibiotikum som bara ska stå på hyllan och damma i väntan på något slags framtida katastrofscenario där de gamla medlen inte längre fungerar?

Människan har aldrig varit så sårbar mot mikroorganismer som vi är idag. Globaliseringen innebär att människor, djur, livsmedel och andra varor transporteras kors och tvärs över jordklotet. Mikroorganismer och antibiotikaresistenta stammar sprids därigenom allt snabbare. Resistens kommer alltid att finnas; resistenta stammar finns också i miljöer som aldrig utsätts för antibiotika. Det är naturligt med resistens – alla vill överleva och ingen vill dö ut. Därför ska det vara lukrativt och lönsamt att forska kring bättre användning av befintliga och gamla antibiotika och att ta fram nya.

Människor, även förskrivare, tror att antibiotika är farligt. Behandlas inte infektioner på rätt sätt kommer de att spridas vidare på arbetsplatser, på dagis, i skolor och inom familjer. Enligt min åsikt ökar härigenom risken för uppkomst av resistens snarare än minskar. Ju fler som infekteras desto större risk att mikroorganismerna får chans att mutera, med ökad risk att blir resistenta.

Jag oroas när jag hör att patienter avlider på grund av behandlingsbara infektioner. Jag hör i min högutbildade bekantskapskrets, personer som har eller har haft infektioner, men vägrats eller vägrar ta antibiotika för att det är det som är rekommendationerna. Ett exempel är en person som haft borreliainfektion i nästa 2 år! Är detta för att läkarna inte vågar skriva antibiotika (jagade av Läkemedelskommittén?) eller beror det på att de tappat kunskap om förskrivning av vårt viktigaste verktyg mot mikroorganismer?

Använder vi inte antibiotika:
•    Så glömmer vi hur den ska användas.
•    Kommer läkarna att sakna kunskap om när antibiotika ska skrivas ut.
•    Så är det ingen som forskar fram ny.
•    Så kommer bakterierna att komma i kapp oss genom att flera blir resistenta.
•    Slutar vi ta fram nya strategier för att använda antibiotika på bästa sätt; växelbruk, i kombination med andra antibiotika, förebyggande behandling eller att inte behandla alls.

Att vara offensiv är en bättre taktik än att vara defensiv i de allra flesta lägen och det gäller även antibiotika. Det får inte vara politiskt inkorrekt att säga emot antibiotikaresistensfundamentalisterna som predikar avhållsamhet som bästa antibiotikaanvändning.

Slutar man använda antibiotika så blir man sämre på att använda antibiotika – sunt bondförnuft och enkel matematik.

2 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Nu måste jag reagera. Att det skulle finnas en risk att vi underutnytttjar antibiotika är fullständigt befängt. Att ett lågt användande skulle driva resistensutveckling är något jag aldrig sett i en seriös vetenskaplig skrift. Däremot finns det massvis av data som visar att överanvändning leder till kraftig resistensutveckling. Kolla bara på Stramas hemsida.
    Vi vill knappast hamna i en sits där vi inte kan behandla våra enkla infektioner med “snälla? antibiotika som inte slår ut tarmflora och som inte driver på resistens som andra bredspektrum preparat gör.

    Sen är du inne på ett problem, hur får vi nya antibiotika? Det är idag ingen stor lönsam affär för läkemedelsbolag att plocka fram nya medel. Skälet är knappast en “dammig hylla”, utan snarare att det finns långt mer lukrativa områden att satsa på ex. hjärta, cancer, diabetes. Dessa områden kännetecknas av kroniska patienter som kommer stå på preparatet länge. Antibiotika då? Nja, man tjänar knappast pengar på ett preparat som används högst 2veckor och när resistensen slår till, ja, då vill ingen ha det.

    Knepig situation? Absolut, lösningen är dock inte ökad förskrivning i Sverige.

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng