Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

EMA varnar för farliga förväxlingar av läkemedel

Helene Wallskär
-
0
EMA varnar för farliga förväxlingar av läkemedel

EUs läkemedelsmyndighet EMA går ut med en säkerhetsvarning om risken för farliga förväxlingar mellan tranexamsyra för injektion och bedövningsmedel. EMAs säkerhetskommitté PRAC har utrett flera rapporter från vården inom EU om fall av sådana förväxlingar. Man har gett tranexamsyra i eller nära ryggmärgskanalen i tron att injektionssprutan innehöll bedövningsmedel

Att ge tranexamsyra på detta sätt har lett till allvarliga biverkningar och även dödsfall, framhåller EMA.

Farliga förväxlingar har skett

Myndigheten och de nationella läkemedelsmyndigheterna går nu ut med en påminnelse till vården om att alltid säkerställa att tranexamsyra endast ges intravenöst. Tranexamsyra används för att förebygga och minska blödningar hos vuxna och barn från ett års ålder. Vid intravenös injektion är läkemedlet säkert och effektivt, framhåller EMA.

Men om man ger det i eller nära ryggmärgskanalen påverkar det nervceller i ryggmärgen på ett skadligt sätt. Bland de biverkningar som har rapporterats finns svår smärta i ryggen och benen, krampanfall och störningar av hjärtrytmen.

Manar till stor försiktighet

I säkerhetsmeddelandet uppmanar myndigheterna vårdpersonal att tydligt märka sprutor som innehåller tranexamsyra med ”endast för intravenös användning” och att förvara läkemedlet separat från anestetika för att undvika farliga förväxlingar under ingrepp.

Produktinformationen och den yttre förpackningen för alla injicerbara beredningar kommer också att uppdateras med tydlig betoning på att läkemedlet endast får ges intravenöst.

Lisdexamfetamin mot ADHD dubblat på fem år

Helene Wallskär
-
0
Lisdexamfetamin mot ADHD dubblat på fem år

I rapporten ”Detaljhandel med läkemedel 2024” är ökningen av ADHD-läkemedel med lisdexamfetamin en av de trender som E-hälsomyndigheten pekar särskilt på. Lisdexamfetamin (till exempel läkemedlet Elvanse) räknas till läkemedelsgruppen tung narkotika och är godkänt mot ADHD.

Förskrivningen av lisdexamfetamin har fördubblats under perioden 2020 till 2024. Detta har bidragit till att det totala försäljningsvärdet av narkotikaklassade läkemedel ökat med 20 procent under perioden, visar E-hälsomyndighetens rapport.

Lisdexamfetamin ökar snabbt

En utredning från Socialstyrelsen visar att andelen barn och unga som fick en ADHD-diagnos ökade med uppemot 50 procent under åren 2019–2022. E-hälsomyndigheten konstaterar i den nya rapporten att förskrivningen av ADHD-läkemedel har ökat markant sedan 2020. De dominerande läkemedlen är lisdexamfetamin, metylfenidrat och dexamfetamin.

Ökningen beror främst på att läkare förskriver allt mer lisdexamfetamin. Under 2024 skrev vården ut lisdexamfetamin för 1 042 miljoner kronor, vilket är dubbelt så mycket som under 2020 då det förskrevs lisdexamfetamin för 516 miljoner kronor. Även sett till antalet förpackningar har förskrivningen av lisdexamfetamin dubblerats under perioden.

E-hälsomyndigheten påpekar att det ”kommer rapporter om företag som erbjuder ADHD-utredningar på kommersiell basis, och som visat sig sätta diagnoser utan att ens träffa patienten”. Myndigheten hänvisar också till att Myndigheten fölr vård- och omsorgsanalys har ett pågående regeringsuppdrag att utreda just diagnostisering av ADHD i privat vård.

Även Läkemedelsverket har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, regeringsuppdrag inom ADHD-området.

Så mycket ökar läkemedelsförsäljningen

Den nya rapporten är en årlig sammanställning där E-hälsomyndigheten redovisar statistik över försäljning av läkemedel till människor och djur. Det gäller förskrivning på recept, rekvisition inom vården samt köp av egenvårdsläkemedel.

Försäljningen av humanläkemedel uppgick i fjol totalt till 69 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem miljarder kronor eller nio procent jämfört med 2023. Av denna summa stod förskrivning för 71 procent, rekvisition inom sjukvården för 20 procent, försäljning av egenvårdsläkemedel på apotek för 7 procent och försäljning av egenvårdsläkemedel på andra ställen för 1 procent.

Förskrivningen av läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgick till 37 miljarder kronor 2024, vilket var en ökning med 3,6 miljarder kr eller 11 procent sedan föregående år.

”Roligt att fira framgångar tillsammans”

Redaktionen
-
0
”Roligt att fira framgångar tillsammans”

Som skyddande bubbelplast. Så kan man beskriva de små fettpartiklar som biokemisten Pieter Cullis har ägnat sitt forskarliv åt. Hans arbete har lett till ett banbrytande leveranssystem för läkemedel – avgörande för bland annat det mRNA-baserade covid-19-vaccin som bröt pandemin. Vetenskapsjournalisten Annika Lund fick för Läkemedelsvärldens räkning en pratstund med kanadensaren som får 2025 års Scheelepris.

Små fettbubblor med stor betydelse

Hösten 2020 höll hela världen andan i väntan på ett vaccin mot covid-19. I december kom det efterlängtade godkännandet – som en julklapp till alla som ville ut ur social distansering och få umgås över generationsgränserna. Det var Pfizer/Biontech som hann först och deras produkt har till dags dato varit mest använd.

Under 2021 tillverkades och distribuerades flera miljarder doser av mRNA-vaccin. Två sådana produkter godkändes och i båda fallen användes de fettbubblor som Pieter Cullis och hans kollegor forskat fram. Hundratals miljoner armar injicerades under pandemins tidiga skede. I maj 2023 meddelade WHO att covid-19 inte längre utgjorde ett ”globalt hälsonödläge”.

– Det känns så klart fantastiskt att ha varit en del av det. Det är svårt att greppa hur stort det är, säger Pieter Cullis.

Gillar företagande

Han fick själv sin första dos i Vancouver under våren 2021. När han berättade för sjuksköterskan att han varit med om att ta fram vaccinet visade det sig att även hon hade svårt att greppa detta.

– Hon trodde mig helt enkelt inte. Hon himlade med ögonen innan hon sa ”okej, vilken arm”, berättar Pieter Cullis.

Han återger situationens skruvade komik med glimten i ögat. Och det är omvittnat att toppforskaren är en glad gamäng. På forskargruppens hemsida finns ett bildgalleri, som visar bilder från en lång rad firanden och middagar.

– Jag är akademiker i hjärtat, men företagande är roligare. I ett företag handlar allt om samarbete och man firar tillsammans när något bra händer. Det är svårare inom akademin, där alla har sina egna projekt och samarbeten avslutas om nya anslag inte beviljas, säger Pieter Cullis.

Så började det

Han startade sitt första företag, Lipex biomembranes, i mitten av 1980-talet just för att hålla ihop sin dåvarande forskargrupp vid University of British Columbia i Vancouver. Sedan dess har han varit med och grundat ytterligare ett tiotal bioteknikbolag, som tillsammans sysselsätter omkring 500 personer i hemstaden.

Intresset för cellmembran väcktes redan under det tidiga 1980-talet.

– Vi har i runda slängar 30 biljoner celler i kroppen. Varenda en omges av ett membran som delvis består av fetter, så kallade lipider. Det finns hundratals olika slags lipider i våra cellmembran, men på den tiden visste man relativt lite om vilka de var och vilka funktioner de har. Det väckte min nyfikenhet, säger Pieter Cullis.

Forskarlaget lyckades skapa modeller av cellmembran – förenklade labbversioner där lipiderna från verkliga cellmembran ingår. I dessa modeller, som kan liknas vid små fettbubblor, kunde forskarna studera egenskaperna hos varje enskild lipid. Det gav ny förståelse för hur membran reagerar på till exempel pH-förändringar och skillnader i jonkoncentration. Det öppnade dörren till insikter om hur membranen kan manipuleras och styras.

Började med cancerläkemedel

I mitten av 1980-talet upptäckte forskarna att dessa fettbubblor, vanligen kallade lipidnanopartiklar, LNP, gick att fylla med läkemedel.

– Vår första tanke var att använda dem som transportmedel för cancerläkemedel. De skulle på så sätt skulle kunna nå fram till tumörcellerna med större precision och ge färre biverkningar, berättar Pieter Cullis.

Det blev ett inledande steg mot dagens läkemedelsbärande nanostrukturer. I samarbeten med läkemedelsbolag har hittills fem produkter nått marknaden. Först ut var Abelcet (amfoterici), som bekämpar svåra svampinfektioner. Därefter kom två LNP-paketerade cancerläkemedel: Myocet (doxorubicin), som fortfarande är en livräddande trotjänare inom bröstcancervården, och Marqibo (vincristinsulfat), som numera används mer sparsamt vid akut lymfatisk leukemi.

Behandling mot Skelleftesjukan

Det stora genombrottet kom med läkemedlet Onpattro (patisiran). Det är en behandling mot Skelleftesjukan, en ärftlig och allvarlig sjukdom där proteinet transtyretin klumpar ihop sig. Dessa klumpar kan skada hjärta, nervsystem och andra organ, där smärtor och muskelsvaghet är några av symtomen.

Onpattro består av så kallat interfererande RNA, som fäster vid mRNA från den sjuka genen. Det förhindrar genens produktion av det skadliga proteinet.

Läkemedlet räknas till en ny generation av genetiskt baserade behandlingar, där genetiskt material är själva behandlingen. De här molekylerna är mycket större än äldre läkemedel och de lever farligt i blodbanan – nedbrytande enzymer och immunförsvar är ständiga hot. Lipidnanopartiklar kan liknas vid bubbelplast som bäddar in dessa sköra läkemedel så att de klarar den farliga transporten.

Startade vaccinutveckling

Onpattro godkändes 2018. Men redan när läkemedlet gick in i kliniska prövningar under tidigt 2010-tal började forskarna leta nya utmaningar. De satte sökljuset på ännu större molekyler – mRNA.

– Vi upptäckte att de inkapslingsprocesser vi hade utvecklat för Onpattro var väldigt effektiva även för mRNA. Och när vi placerade mRNA i lipidnanopartiklar som vi sedan injicerade, då kunde vi uttrycka i princip vilket protein som helst i levern, säger Pieter Cullis.

Detta beskrevs i en studie som publicerades 2017. Kort därefter tog immunologen Drew Weissman kontakt. Han ville samarbeta om ett nytt mRNA-vaccin mot zikavirus. Projektet gick så bra att forskarna bestämde sig för att försöka utveckla även ett influensavaccin. Hösten 2019 var arbetet i full gång, lett av Acuitas, ett av företagen Pieter Cullis varit med och grundat, och det tyska läkemedelsföretaget Biontech.

Slumpen styr mycket

Samma höst började en otäck lunginflammation spridas i staden Wuhan i Kina. I mars 2020 deklarerade WHO att det rörde sig om en pandemi. Samarbetet mellan Acuitas och Biontech bytte riktning.

– Vi valde den självklara vägen; skippade influensavaccinet och började jobba mot ett covid-19-vaccin istället. Biontech samarbetade redan med Pfizer, så det slutade med att våra lipidnanopartiklar användes i mRNA-vaccinet. Och utan dem hade det inte fungerat. Det visar hur slumpartat allting är – hade Drew Weissman inte kontaktat oss och velat göra ett zikavaccin hade händelsekedjan sett helt annorlunda ut, berättar Pieter Cullis.

I november 2020 meddelades att en fas III-studie visat att vaccinet gav 95 procents skydd mot covid-19. Godkännandet kom som sagt strax före jul.

Många nya områden lockar

Det firades självfallet av de kanadensiska forskarna som haft som tradition att storslaget hedra sina framgångar. Den ursprungliga forskargruppen från Lipex Biomembranes startade för många år sedan balettsällskapet Royal Lipex Ballet, vars föreställningar enligt uppgift brukar blända publiken.

– Vi framför ett nummer som heter Swine lake. Folk verkar uppskatta det, säger en av medlemmarna i ensemblen.

Inom forskningen lockas gruppen av flera nya områden. Ett av dem är att vidareutveckla dagens terapier med CAR-T-celler, där det nya målet är att tillverka dessa sjukdomsbekämpande celler direkt i kroppen. Om det lyckas ser Pieter Cullis långt fler tillämpningsområden än cancer, som de befintliga CAR-T-behandlingarna är godkända för.

Åldrandet en viktig utmaning

Djupare i spåkulan ser han läkemedel som fungerar förebyggande snarare än botande.

– Förr eller senare måste vi ta itu med själva åldrandet, eftersom 90 procent av alla cancerfall inträffar efter 50 års ålder, hjärtsjukdomarna dyker upp i 60-årsåldern och sedan kommer demens och annat i 80- och 90-årsåldern. Om vi kan angripa själva åldrandet och hålla folk fysiologiskt yngre än 50 år, då är de inte lika mottagliga för dessa åldersrelaterade sjukdomar, säger Pieter Cullis.

Ett möjligt angreppssätt är riktade behandlingar mot kroppens åldrade celler – de som inte längre delar sig men inte heller är döda. Dessa så kallade senescenta celler utsöndrar inflammatoriska ämnen och är generellt skadliga för kroppen.

– En tanke är att göra dem till måltavlor för CAR-T-celler, säger Pieter Cullis.

Ser fram emot Stockholmsresan

Snart reser han till Stockholm för att den 13 november ta emot Scheelepriset som Apotekarsocieteten delar ut i samband med Scheelesymposiet. I år är symposiet en heldag om lipidnanopartiklar. Dagen innan, 12 november, hålls Young Scientist Day, då utvalda yngre forskare får presentera sina forskningsprojekt och mingla med pristagaren.

– Det är en stor ära att få Scheelepriset – och jag ser fram emot att få träffa de juniora forskarna. Jag berättar gärna min historia om hur vi kämpade med våra modeller, utan att förstå att de skulle bli så användbara.

Annika Lund
Vetenskapsjournalist, frilans

Intravenöst järn gav inte bättre effekt än tabletter

Helene Wallskär
-
0
Intravenöst järn gav inte bättre effekt än tabletter

Det blir allt vanligare att primärvården ger behandling mot järnbrist med intravenöst järn i stället för järntabletter. Det gäller även i Region Örebro län där man sett en stadig ökning av användningen av intravenöst järn i primärvården de senaste åren. Intravenöst järn ges som infusion (dropp).

Nu har regionens utvärderingscenter Camtö, Centre for assessment of medical technology in Örebro, kartlagt kunskapsläget om skillnaderna mellan behandling med järntabletter och intravenös behandling. Resultatet av kartläggningen presenteras i en ny systematisk kunskapsöversikt.

Hittade två tillräckligt bra studier

När en patient har lågt blodvärde och försämrad förmåga att ta upp järn i tarmen är infusion ofta bättre. Men hur är det när patienten har normal upptagningsförmåga av järn? Den frågan ville Camtö belysa, på förfrågan från regionens primärvård.

En sökning efter randomiserade, kontrollerade studier under åren 2014-2024 gav ett ganska magert resultat. När man gallrat bort dem som av olika skäl inte höll tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet återstod två studier att dra slutsatser av.

I den ena följde forskare 50 patienter som skulle gå igenom hjärtkirurgi och som hade mycket lätt nedsatt blodvärde. Efter tre veckors behandling hade blodvärdet (Hb) ökat något både bland dem som fick järntabletter och i gruppen som fick intravenöst järn. Det syntes ingen statistisk skillnad mellan grupperna.

Den andra studien hade 97 deltagare som vårdats på sjukhus med måttligt nedsatt blodvärde efter blödning från övre delen av mag-tarmkanalen. Efter tre månaders behandling var Hb 139 bland de som fått intravenöst järn och 135 bland de som fått tabletter, utan någon statistiskt säkerställd skillnad.

Inga statistiska skillnader

Författarna av Camtörapporten konstaterar att ingen av studierna visar på någon fördel för någon av de två behandlingsformerna. De påpekar också att de inte hittat någon studie som jämför behandlingarna hos patienter med uttalat lågt blodvärde.

Trots det oklara kunskapsläget är det i dag allt fler patienter som får infusioner med järn. Enligt rapporten ökade försäljningen av intravenöst järn med 196 procent under perioden 2015–2024. Även den totala försäljningen av järnpreparat ökar och var uppe i 32 miljoner dygnsdoser 2024.

De intravenösa terapiernas andel av denna helhet växer och var i riket i genomsnitt förra året 3,7 procent, en mer än dubbelt så hög andel som för tio år sedan.

Intravenöst järn är dyrare

I rapporten finns en medicinsk kommentar av Kristina Bohlin, specialist i allmänmedicin vid Lillåns vårdcentral och informationsläkare vid Läkemedelscentrum på Universitetssjukhuset i Örebro. Hon framhåller att järntabletter bör vara förstahandsval i de flesta fall och att intravenöst järn ”innebär betydligt större kostnader, dels i reell läkemedelskostnad men ännu mer utifrån den tid som behöver avsättas för ordination och administration av läkemedlet”.

En del personer får mag-tarmbesvär av järntabletter. Kristina Bohlin tror att detta kan vara en av orsakerna till att läkare tycker det är enklare ordinera intravenöst järn. Hon menar också att det finns en föreställning om att denna behandling ger snabbare effekt på blodvärdet.

Socialstyrelsen vill utöka PKU-testet igen

Helene Wallskär
-
0
Socialstyrelsen vill utöka PKU-testet igen

Erbjud alla nyfödda barn screening för metakromatisk leukodystrofi, MLD, med PKU-testet. Den rekommendationen lämnar Socialstyrelsen till hälso- och sjukvården. Genom att upptäcka MLD hos den nyfödda har man chansen att ge stamcellsbaserad genterapi innan sjukdomen hunnit börja ge skador på nervsystemet.

Detta är avgörande för att förebygga svår funktionsnedsättning och förtida död.

Blir 28:e sjukdomen i PKU-testet

I dag ingår 27 medfödda sjukdomar i nyföddhetsscreeningen med det så kallade PKU-testet som erbjuds alla nyfödda. Den som kom till senast var, som Läkemedelsvärlden rapporterade, spinal muskelatrofi. Den infördes i screeningen när det hade kommit en genterapi som potentiellt kan bota barnen om den ges tillräckligt tidigt.

Även när det gäller MLD är det nya behandlingsmöjligheter som ligger bakom att Socialstyrelsen vill testa nyfödda för sjukdomen. MLD är en svår sjukdom som drabbar nervsystemet. Precis som med spinal muskelatrofi är de drabbade barnen vanligen symtomfria när de föds, men utvecklar sedan sjukdomen.

Tidigare fanns det ingen specifik behandling mot MLD, men sedan 2023 kan barn i Sverige med tidiga former behandlas med den stamcellsbaserade genterapin Libmeldy (atidarsagene autotemcel). Genom att upptäcka sjukdomen hos nyfödda som ännu inte har hunnit få symtom kan man behandla tidigt och förebygga permanenta nervskador.

Kan starta om ett år

MLD är en ärftlig, fortskridande sjukdom som främst drabbar hjärnans vita substans, med allvarliga skador på nervsystemet som följd. Barnet får gradvis försämrad kognitiv funktion och allt svårare att gå och att svälja. Sjukdomen delas in i fyra former efter när symtomen debuterar. De två svåraste formerna är de som visar sig tidigast. Seninfantil form debuterar före 30 månaders ålder och tidig juvenil form före sju års ålder.

Dessa två former kan ge svår funktionsnedsättning och förkorta livslängden kraftigt. Det är för dessa former som Socialstyrelsen vill att nyfödda ska screenas och kunna få förebyggande behandling.

Myndigheten räknar med att 1-2 barn med MLD om året kommer att hittas med hjälp av PKU-testet. Screeningen kan enligt förslaget starta i september nästa år. Förslaget är nu ute på remiss.

Lojuxta får subvention enligt nya principer

Helene Wallskär
-
0
Lojuxta får subvention enligt nya principer

Lojuxta (lomitapid) är sedan 2013 EU-godkänt för behandling av den ärftliga sjukdomen homozygot familjär hyperkolesterolemi, HoFH. Denna sjukdom medför extremt höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet och därmed en hög risk för hjärt-kärlsjukdom redan tidigt i livet. Utan behandling lever personer med HoFH sällan längre än till 30-årsåldern.

Från och med den 1 november ingår Lojuxta i den svenska läkemedelsförmånen. Det innebär att de mellan 14 och 29 personer med sjukdomen som enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets bedömning finns i vårt land nu får tillgång till läkemedlet inom högkostnadsskyddet.

Det här är möjligt tack vare att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i detta fall har tillämpat ett nytt arbetssätt som syftar till att stärka tillgången till behandlingar mot sällsynta sjukdomar. TLV har regeringens uppdrag att göra just detta och presenterade det nya arbetssättet i en rapport i början av året. De nya principerna öppnar för en generösare bedömning när det gäller ytterst sällsynta sjukdomar och mycket små patientgrupper.

Lojuxta sänker hjärt-kärlriskerna

Lojuxta är det första läkemedel som TLV har bedömt uppfyller de nya kriterier som myndigheten har utvecklat. I dessa ingår att det ska handla om en behandling som ger meningsfull klinisk effekt mot en mycket allvarlig sjukdom. Kliniska studier visar att tillägg av Lojuxta till standardbehandling med fettsnål kost och andra blodfettsänkare sänker LDL-kolesterolet ytterligare.

Det minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och död och beräknas kunna ge i genomsnitt 1,72 extra så kallade kvalitetsjusterade levnadsår. Genom prisförhandlingar med företaget Chiesi som marknadsför läkemedlet har regionerna kunnat göra så kallade sidoöverenskommelser. Dessa innebär en prissänkning i form av återbäring.

”Mycket glädjande”

Med denna hemliga rabatt blir kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår enligt TLV 2,5 miljoner kronor. Det är en mer än dubbelt så hög kostnad som myndigheten normalt brukar acceptera. Men genom att använda sitt nya arbetssätt kommer TLV ändå fram till att det är rimligt att subventionera Lojuxta.

– Detta är det första läkemedel som inkluderas i läkemedelsförmånerna efter att vi har börjat tillämpa vårt utvecklade arbetssätt. Det är mycket glädjande att Lojuxta nu kan göras tillgängligt för patienter i Sverige, säger Agneta Karlsson, generaldirektör på TLV, i ett pressmeddelande.

Tillräckligt sällsynt

Med det nya arbetssättet tar TLV hänsyn till att graden av sällsynthet hos sjukdomen påverkar läkemedelsföretagets möjligheter att få intäkter som både täcker utvecklingskostnader och ger vinst. TLV tar då hänsyn till både antalet patienter i Sverige som har tillståndet under ett år (1-årsprevalens) och antalet nya patienter som tillkommer varje år (incidens).

Utifrån dessa mått bedömer TLV att HoFH är ”tillräckligt sällsynt för att det ska motivera en högre kostnad i relation till nyttan än för andra läkemedel vid hälsotillstånd med mycket hög svårighetsgrad”.

Nordens säkraste säkerhetslabb nyinvigt

Helene Wallskär
-
0
Nordens säkraste säkerhetslabb nyinvigt

På Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 där man kan analysera blödarfebervirus och andra mycket farliga och smittsamma mikroorganismer. Nu har Folkhälsomyndigheten nyinvigt laboratoriet efter en omfattande renovering.

– Efter en intensiv period av renovering står nu våra upprustade säkerhetslaboratorier klara och väl rustade för att möta framtida mikrobiologiska hot, säger avdelningschef Sara Byfors i ett pressmeddelande.

Säkerhetslaboratorium en nationell beredskap

Laboratoriet har varit i gång sedan 2001 och är en viktig del av den nationella beredskapen mot allvarliga infektioner och mot pandemier.

Skyddsnivå 4 är den högsta skyddsnivån för laboratorier. Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium används bland annat för diagnostik av och forskning om blödarfebervirus och andra av de farligaste mikroorganismerna. Folkhälsomyndigheten har dygnet-runt-beredskap för att snabbt kunna analysera provmaterial när man misstänker allvarlig smitta, såsom ebola, Krim-Kongo blödarfeber och Lassavirus. Här bedrivs även internationell forskning om sådana smittämnen.

Omfattande renovering

Det är både detta laboratorium och ett angränsade säkerhetslaboratorium på skyddsnivå 3 som har renoverats. De renoverade laboratorierna har fått ny utrustning, bättre arbetsmiljö, lägre energiförbrukning och ännu högre driftssäkerhet.

Upprustningen ska göra att man snabbare kan analysera farliga smittämnen och upptäcka nya infektioner, vilket är angeläget inte minst i händelse av en pandemi.

Nytt om antibiotikaval mot urinvägsinfektion hos män

Helene Wallskär
-
0
Nytt om antibiotikaval mot urinvägsinfektion hos män

Svenska behandlingsriktlinjer rekommenderar sedan 2013 smalspektrumantibiotika som första val mot okomplicerad urinvägsinfektion hos män. En ny registerstudie från Centrum för antibiotikaresistensforskning, Care, i Göteborg visar också att förskrivningsmönstret är på väg att förändras. År 2013 fick över 45 procent av männen i studien bredspektrumantibiotika mot sin okomplicerade urinvägsinfektion, år 2019 hade andelen som fick sådan behandling minskat till drygt 30 procent.

Detta visar samtidigt att vården trots rekommendationen fortfarande i många fall väljer bredare antibiotika, som ökar risken för resistensutveckling.

Kartlade behandling mot urinvägsinfektion hos män

I studien undersökte forskarna hur det gick för manliga patienter som fick smalspektrum- respektive bredspektrumantibiotika mot akut okomplicerad urinvägsinfektion. Forskarna såg en något högre risk för komplikationer hos dem som fick smalspektrumantibiotika. Men de anser att skillnaden är så liten att det inte motiverar att man väljer läkemedel som driver på utvecklingen av antibiotikaresistens. Studien är publicerad i tidskriften Infectious diseases.

Registerstudien genomfördes i Västra Götalandsregionen. Forskarna analyserade data om 38 864 män från 18 år och uppåt som diagnostiserades med akut okomplicerad urinvägsinfektion under perioden januari 2012–december 2019. Männens medelålder var 67 år.

Forskarna undersökte hur vanligt det var med komplikationer bland dem som fick smalspektrumantibiotika respektive bland dem som fick bredare alternativ. De vanligaste smalspektrumpreparaten i studien var pivmecillinam och nitrofurantoin medan de bredspektrumterapier som förekom hörde till gruppen fluorokinoloner.

Såg en viss riskökning

Icke allvarliga komplikationer som återfall i akut urinvägsinfektion var mellan 1,5 och 2,4 gånger så vanligt hos dem som inte fick fluorokinoloner. När det gäller allvarliga komplikationer som pyelonerfrit, där bakterieinfektionen drabbar njurvävnad och/eller prostata var skillnaden dock betydligt mindre.

De som fick pivmecillinam hade 1,3 gånger högre risk för pyelonefrit inom 30 dagar än de som fick fluorokinoloner. Bland dem som fick nitrofurantoin var motsvarande riskökning 1,6.

När det gäller den mycket allvarliga komplikationen sepsis syntes ingen riskskillnad mellan de två nämnda smalspektrumpreparaten respektive fluorokinoloner.

Preparatvalet viktigt för resistensen

Tinna (Christina) Åhrén är en av forskarna bakom studien. Hon är forskare i infektionssjukdomar, regionläkare i Västra Götalandsregionen samt medicinsk rådgivare inom antibiotikanätverket Strama.

– Sepsis var mycket ovanligt, endast omkring hundra fall i hela materialet, vilket i sig talar sitt tydliga språk, säger hon i ett pressmeddelande.

Hon menar att studiens resultat ger ett gott stöd för behandlingsrekommendationen om smalspektrumantibiotika som förstahandsval mot urinvägsinfektion hos män.

– Skillnaderna mellan grupperna var så små att det inte motiverar behandling med bredspektrumantibiotika. Eftersom urinvägsinfektioner är så vanliga är det viktigt att använda smalspektrumantibiotika där det går. Det är en av de viktigaste bland flera åtgärder för att bromsa resistensutvecklingen.

Tar tid ändra förskrivningsmönster

Tinna Åhrén hoppas och tror att allt fler läkare kommer att följa rekommendationen:

– Det tar alltid tid att ändra förskrivningsmönster i vården. Kunskap och trygghet hos förskrivande läkare är avgörande, liksom att hela vårdorganisationen arbetar åt samma håll. Vi vet att vårdcentraler med god kontinuitet och stark ledning lyckas bäst med en hållbar antibiotikaanvändning.

Hon och övriga forskare bakom studien betonar dock att deras slutsatser gäller just okomplicerad urinvägsinfektion utan feber. Vid mer komplicerade infektioner, underliggande sjukdomar eller infektion med feber ska bredare antibiotika fortsatt användas.

ECDC: Den farligare typen av mpox sprids nu i Europa

Helene Wallskär
-
0
ECDC: Den farligare typen av mpox sprids nu i Europa

Den farligare typen av mpox, klad 1b, spred sig tidigare enbart i Demokratiska republiken Kongo och några andra afrikanska länder. För ett drygt år sedan upptäcktes den farligare mpox-typen hos en man i Sverige, vilket fick stor internationell uppmärksamhet. Men då hade personen blivit smittad under en resa i Afrika. Nu varnar EUs smittskyddsmyndighet ECDC för en ny utveckling där mpox klad 1b börjar sprida sig lokalt i Europa och USA.

Rapporter om farligare typen av mpox

Den mpox-typ, klad 2, som spridit sig i Europa och övriga världen sedan 2022 anses lindrigare än klad 1b. Spanien rapporterade sitt första fall av inhemsk klad 1b-smitta den 10 oktober. En vecka senare rapporterade Nederländerna ett sådant fall. Därefter har Italien rapporterat två inhemskt smittade fall och Portugal ett.

De nya fallen har rapporterats bland män, varav några identifierar sig som män som har sex med män. Ingen av dem har besökt de områden i världen där den stora spridningen av mpox klad 1b pågår. ”Detta tyder på att transmissionen kan pågå i sexuella nätverk bland män som har sex med män i europeiska länder”, skriver ECDC.

Även i Kalifornien, USA, har nyligen tre fall av inhemsk klad 1b-smitta upptäckts.

Vaccin viktigaste skyddet

ECDC rekommenderar en rad åtgärder för att förhindra ytterligare spridning. Mpox smittar vanligtvis genom direkt kontakt som sex eller hud-mot-hud-kontakt med personer som har sjukdomen. Det mpox vaccin som finns är effektivt även mot klad 1b. Myndigheten förordar lättillgänglig testning och mpox-vaccinering samt ökad vaksamhet hos nationella smittskyddsmyndigheter.

I Sverige erbjuds mpox-vaccinering till dem som bedöms ha ökad risk för smitta. Det behövs två doser för att få fullt skydd. Dessutom pågår en studie under svensk ledning för att undersöka effekten av en tredje dos.

Vaccinet kan även skydda om man tar det efter att man varit i kontakt med en person som bär på viruset. ECDC rekommenderar att läkare ska överväga att ge sådan så kallad postexponeringsvaccination i aktuella fall.

Ibland krävs sjukhusvård

Symtomen på mpox är typiska utslag på olika delar av kroppen. Ibland får den sjuka också feber, hosta och andra influensaliknande symtom. Oftast går infektionen över av sig själv, men i en del fall behövs sjukhusvård.

Mpox sprids sedan 2022 i flera delar av världen. Sedan 2024 har en mer allvarlig virusvariant också börjat spridas utanför Afrika, och från augusti 2024 till september 2025 klassade Världshälsoorganisationen situationen som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Tillslag mot fabrik för falska fetmaläkemedel

Helene Wallskär
-
0
Tillslag mot fabrik för falska fetmaläkemedel

Brottsbekämpare inom Storbritanniens läkemedelsmyndighet MHRA har gjort en razzia mot en fabrik för falska fetmaläkemedel. De gjorde tillslaget tillsammans med polisen. Fabriken är den första illegala produktionsanläggning för viktminskningsläkemedel som MHRA hittat och lyckats stoppa. Och enligt myndigheten är de beslag som gjordes vid razzian troligen det största enskilda beslaget av falska fetmaläkemedel hittills i världen.

Avslöjade fabrik för falska fetmaläkemedel

Den brittiska läkemedelsmyndigheten satsar nu hårt på att bekämpa den omfattande handeln med icke godkända produkter som påstås vara viktminskningsläkemedel. I ett industriområde i utkanten av Northampton upptäckte man en anläggning där det pågick storskalig tillverkning, paketering och distribution av sådana produkter.

Vid genomsökningen beslagtog MHRA-tjänstemän och polis tiotusentals tomma injektionspennor redo att fyllas, kemiska råvaror samt mer än 2 000 fyllda pennor. De fyllda pennorna påstods innehålla viktminskningsläkemedlen retatrutid och tirzepatid och väntade på att skickas till kunder.

Tirszepatid är den aktiva substansen i Eli Lillys obesitasläkemedel Mounjaro. Retatrutid är en annan så kallad GLP-1-analog som ännu inte är ett godkänt läkemedel utan fortfarande under klinisk prövning. Vad pennorna verkligen innehöll är ännu okänt, analys pågår.

Ministern kommenterar

MHRA beräknar gatuvärdet för de färdiga produkterna  till över en kvarts miljon pund, cirka 3,4 miljoner svenska kronor. Förutom stora mängder avancerad förpacknings- och tillverkningsutrustning hittade tjänstemännen cirka 20 000 pund, omkring 250 000 kronor, i kontanter som misstänks ha koppling till läkemedelshandel.

Storbritanniens hälso- och sjukvårdsminister Wes Streeting kommenterar:

– Detta är en seger i kampen mot de skamlösa brottslingar som riskerar människors liv genom att sälja farliga och olagliga viktminskningsinjektioner för snabba pengar. Dessa oreglerade produkter, tillverkade utan hänsyn till säkerhet eller kvalitet, utgjorde en allvarlig risk för ovetande kunder.

Svenskt tillslag

För bara några veckor sedan avslöjade polisen i Värmland, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en fabrik för olaglig läkemedelstillverkning i ett ödetorp.

Läklemedelsverket driver för närvarande en opinionskampanj för att informera om att organiserad brottslighet ofta ligger bakom olaglig läkemedelsförsäljning, och för riskerna med att köpa mediciner på det sättet. Kampanjen heter fulmediciner.biz.

Hon får årets pris för Bästa kundinsats på apotek

Helene Wallskär
-
0
Hon får årets pris för Bästa kundinsats på apotek

Ingela Gullberg som arbetar på Apoteket ABs apotek i skånska Höör och Eslöv, får årets pris för Bästa kundinsats på apotek. Det är Apotekarsocietetens sektion för öppenvårdsfarmaci som varje år delar ut priset. Syftet är att uppmärksamma en farmaceut som gör skillnad i mötet med kunderna, förklarar Apotekarsocieteten i ett pressmeddelande.

Kunderna tar omväg till Ingelas apotek

Om Ingela Gullberg skriver sektionen i sin motivering:

”Hon möter varje kund med ett leende, stort engagemang och genuin omtanke. Med sin kunskap och empati hittar hon alltid den bästa lösningen och gör verklig skillnad i kundernas vardag. Som läkemedelsansvarig på två apotek är hon en uppskattad kollega och en sann förebild för både service och professionalism.”

Den här gången gäller priset inte en enskild insats utan ett uppskattat arbete under en längre tid. Ingela Gullberg är läkemedelsansvarig på två apotek och är ebligt dem som nominerat henne så omtyckt att det finns apotekskunder som tar omvägar för att få hjälp just på hennes apotek.

Gillar lösa problem

Själv är Ingela Gullberg noggrann med att påpeka att de är ett team på apoteket som jobbar tillsammans.

– Problemlösning, det är det jag tycker bäst om och är utbildad för från början, säger hon.

Ingela har en bakgrund som civilingenjör och blev klinisk apotekare genom en komprimerad utbildning vid Lunds universitet. Det var en unik möjlighet som uppstod när Astra, där hon tidigare arbetade, lade ned sin verksamhet i Lund. Utbildningen innehöll praktik på apotek, och tanken var från början att Ingela skulle arbeta på sjukhus. Men när hon väl kom ut på apotek upptäckte hon något hon inte hade väntat sig.

– Jag tänkte att jag måste veta hur det fungerar på apotek. Väl där upptäckte jag att kundmötet är så fantastiskt – så där är jag kvar, säger hon.

Ingela Gullberg tog emot priset på Apoteksdagen 2025 som arrangerades under onsdagen.

Kalmar blev första regionen att ansluta fullt till NLL

Helene Wallskär
-
0
Kalmar blev första regionen att ansluta fullt till NLL

Region Kalmar län blev den första regionen att ansluta sitt vårdinformationssystem helt och hållet till Nationella läkemedelslistan, NLL. Det meddelar E-hälsomyndigheten.

Det här innebär att Region Kalmar läns behöriga personal nu kan ta del av en patients aktuella läkemedelsinformation samt skapa förskrivningar i Nationella läkemedelslistan.

– Ännu ett stort steg har tagits i införandet av Nationella läkemedelslistan när den första regionen nu har anslutit med både läs- och skrivfunktion. Fler regioner planerar att ansluta fullt ut under hösten och vi har ett nära samarbete med de 17 regioner som använder samma vårdinformationssystem. Tillsammans med deras kundgrupper och systemleverantören tar vi fram gemensamma planer för att skapa stabila anslutningar, säger Staffan Olsson som är projektledare på E-hälsomyndigheten.

Stegvis införande

Nationella läkemedelslistan är en rikstäckande informationskälla som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Det är det första steget i en nationell digital infrastruktur.

Som Läkemedelsvärlden nyligen berättade ska både vården och apoteken ansluta sina system till NLL senast 1 december. De första apoteken har börjat ansluta sig, nyligen anslöt den privata vårdaktören Min doktor och nu har alltså även den första regionen anslutit sig.

Efter 1 december återstår ändå ännu ett steg för vården. För att hinna med nödvändig teknisk utveckling har regionerna fått fram till 1 september 2028 på sig för sista delen av införandet. Det gäller den del som innebär att man kan börja skriva in ordinationsorsak och uppföljningsdatum i systemet.

Varnar för överdoser av antidepressiva

Redaktionen
-
0
Varnar för överdoser av antidepressiva

Det är viktigt för förskrivare att vara medvetna om riskerna med överdoser av antidepressiva läkemedel. Det framhåller läkare och forskare vid Giftinformationscentralen, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket efter en aktuell studie.

Frilansjournalisten Agnes Arpi har för Läkemedelsvärldens räkning intervjuat studiens sistaförfattare Johanna Nordmark Grass om undersökningen.

Vissa antidepressiva ger svåra överdoser

Det började med en magkänsla. Den gällde förgiftningar av antidepressiva läkemedel. Verkade det inte som att vissa substanser var överrepresenterade? Att överdoserna var svårare att häva?

Johanna Nordmark Grass och fem kollegor på Giftinformationscentralen, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket ville få det svart på vitt för svenska förhållanden. Nu är studien klar. Magkänslan visade sig stämma.

– Vissa antidepressiva ger betydligt svårare överdoser, konstaterar Johanna Nordmark Grass, som är överläkare på Giftinformationscentralen.

har kartlagt överdoser av antidepressiva

I studien har forskarna undersökt material från Giftinformationscentralen och Rättsmedicinalverket för att identifiera vilka antidepressiva läkemedel som orsakar svåra förgiftningar och dödsfall i Sverige. Informationen är viktig både för de förskrivande läkarna och för dem som hanterar förgiftningar på sjukhus. Studien är publicerad i Läkartidningen.

– Det är alltid svårt med överdoser. Det görs många studier innan man släpper ett läkemedel men det finns av etiska skäl i princip aldrig studier på vad som händer vid en överdos. Det är dessutom extra besvärligt med antidepressiva eftersom det gäller en riskpopulation för självskada och överdoser.

Särskilt viktigt var det att i studien visa på förgiftningspotentialen hos bupropion, en relativt nytillkommen substans i behandlingsarsenalen. Därtill är patienterna ofta yngre och med samsjuklighet i ADHD, och kan därmed ha lägre impulskontroll.

– Där har vi uppfattat att man inte har riktigt samma kunskap om som förskrivare, om att den har en oerhört farlig överdosprofil.

Underskattad risk?

På senare år har samhällsdebatten om antidepressiva läkemedel stundtals varit livlig. Inte minst kring faktumet att en så hög andel svenskar använder dem.

– Vi ser att när förskrivningen ökar i samhället så ökar också antalet överdosfall.

Har antidepressiva underskattats i diskussionen om läkemedelsförgiftningar?

– När man tänker på överdos i allmänhet så hamnar man ofta i narkotikaspåret. Men antidepressiva förskrivs till en känslig grupp i samhället.

Svår balansgång

Det är svårt att säga hur riskvärderingen ska göras mellan behovet av läkemedlet och risken för förgiftningar, menar Johanna Nordmark Grass. Depression är en allvarlig sjukdom.

– Den behöver ju behandlas. Vi är fullt medvetna om att det här är svårt. Men jag tror att det är viktigt för den som förskriver ett läkemedel att förstå riskerna i att skicka hem någon med stor tillgång till de här substanserna.

Ett alternativ är att förskriva små mängder, så som man redan ofta gör med opioider och bensodiazepiner. Ett annat alternativ är att patienter får medicinen utdelad.

– Det är ingenting som vi kan styra över från Giftinformationscentralen mer än att försöka medvetandegöra det hela, säger Johanna Nordmark Grass.

Amitriptylin ger flest allvarliga förgiftningar

I studien framgår att tricykliska antidepressiva, som amitriptylin, intar en särställning som de substanser som orsakar högst andel allvarliga förgiftningar per totalt antal förgiftningar. Däremot är studiens beräknade riskindex för amitriptylin lägre, eftersom andelen allvarliga förgiftningar är lägre i förhållande till förskrivningen. Det kan förklaras av att läkemedlet är ett vanligt läkemedel för bland annat neuropatisk smärta, och ofta förskrivs för det snarare än för depression.

Ändå ingår amitriptylin i registerdata om förskrivning av antidepressiva, och därmed i de antaganden som görs om antal deprimerade.

– Tyvärr är det omöjligt att se i Socialstyrelsens register vad förskrivningen är gjord för. När någon väl överdoserar tror jag att det ligger en självskada eller en depression bakom. Smärta kan ju också utlösa en depression.

Lista över de farligaste

De antidepressiva läkemedel som studien identifierar som farligast ur förgiftningssynpunkt är venlafaxin, bupropion samt tricykliska antidepressiva (amitriptylin, klomipramin). I studien kallas dessa för GIC-listan, en förkortning för Giftinformationscentralen-listan. Enligt studien stod GIC-listan 2019 för 80 procent av 101 allvarliga förgiftningsfall. Men det vanligaste förgiftningsmedlet bland de antidepressiva var sertralin, vilket också är det vanligaste antidepressiva läkemedlet.

– GIC-listan är sällan preparat som förskrivs som förstahandsbehandling. De förskrivs oftast till de som har en svårare depression men är också mer toxiska i överdos.

Redan vid ett relativt litet antal tabletter kan läkemedlen på GIC-listan orsaka att personen behöver intensivvård. Större doser kan trots stora sjukvårdsinsatser leda till döden. Den cirkulationspåverkan som preparaten på GIC-listan kan ge upphov till ser man sällan hos andra antidepressiva preparat. I överdos kan de ge medvetandesänkning och epileptiska kramper. De är också toxiska för hjärtat.

– Kommer man väl till sjukhus så kan man i de flesta fall hantera det men det kan vara väldigt svårt.

Vill se medveten förskrivning

Johanna Nordmark Grass vill inte uttala sig om huruvida dessa läkemedel bör skrivas ut till de svårast deprimerade patienterna eller inte. Hon framhåller att depression är en sjukdom som kan ha dödlig utgång även bortsett från överdosrisken. Men hon säger:

– Man vill inte skicka hem någon med en laddad pistol. Det låter extremt drastiskt när jag säger det, men skicka inte hem någon med stora mängder av de här farliga läkemedlen.

Samtidigt är hon medveten om att hon utifrån sin position inte ser patienterna som blir hjälpta, utan patienterna som blir förgiftade.

– Men vi ser ändå det här och jag tycker att det är viktigt att få ut kunskapen. De antidepressiva utgör en stor del av samtalen till Giftinformationscentralen. Vårt huvudsakliga uppdrag är att hjälpa allmänhet och sjukvård i hur man ska hantera förgiftningar. Men vi har också ett preventivt uppdrag. Den här studien är en del av det.

Agnes Arpi, frilansjournalist

Debatt: ”Alla metoder med effekter kan ha bieffekter”

Redaktionen
-
0
Debatt: ”Alla metoder med effekter kan ha bieffekter”

DEBATT/KOMMENTAR. Jag har med intresse läst debattartikeln i Läkemedelsvärlden om leverbiverkningar av växtbaserade egenvårdsmedel. Artikeln tar upp ett viktigt ämne, men saknar en del information som är viktig att känna till.

Ja, ökad kunskap behövs

Alla hälsometoder med effekt kan ha bieffekter. Det gäller mer eller mindre i alla situationer, även där tillskotten används för att kompensera för kända eller misstänkta bristtillstånd. Ett exempel där kan vara Sveriges vanligaste kosttillskott: Jodsalt.

Bakgrundsmaterialet till debattartikeln i LmV är baserat på en litteraturstudie gjord av en läkare i USA. Regelverket där är annorlunda och flera av kosttillskotten där är inte rekommenderade i Sverige. Vi har dock en ökad införsel av kosttillskott och läkemedelsnära växbaserade substanser från länder inom och utom Europa, så man kan räkna med att vi kommer att stöta på dessa även i den svenska sjukvården i ökande grad. Ökad kunskap om kontrollinstanser och säkerhet är därför nödvändig.

Leverpåverkan kan vara svår att diagnosticera. Symtomen utvecklas kanske först efter flera veckor och det finns kända individuella skillnader. Det finns till exempel en del sällsynta genetiska varianter beträffande leverns funktion som gör att vissa substanser kan samlas i levern i ökad grad.

Lång egen erfarenhet

Min egen erfarenhet av växtbaserade egenvårdsmedel och naturläkemedel sträcker sig över flera decennier. Jag har bland annat arbete på hälsohem och varit ordförande och styrelsemedlem i Föreningen för integrativ medicin.

I mitt arbete som rehabiliteringsläkare har jag uppskattat möjligheten att stötta mina patienter i att tillämpa egenvård i ökad utsträckning samt medverka till ökat patientengagemang.

De senaste åren har jag också varit en av referenspersonerna för Livsmedelsverkets utbildning i kosttillskott och växtbaserade medel, främst riktad till kommunernas inspektörer.

Råd för säkrare egenvård

Det finns några principer som man kan tillämpa för att öka säkerheten vid egenvård med kosttillskott och växtbaserade läkemedel. Här är tips som jag själv ger till patienter som använder växtbaserade läkemedel:

  • Jag rekommenderar ofta att mina patienter beställer en blodkemisk undersökning, ”multitest”, som även innefattar leverstatus. Då har man i alla fall ett utgångsläge. I vissa fall kan man få testerna via den allmänna sjukvården, men tar man tillskott i förbyggande syfte får man vara beredd på att ta ett större egenansvar även här. Är det så att man lägger ut 4 000 kr på kosttillskott så kan man även lägga 2 000 kr på ett multitest, anser jag.
  • Använd helst etablerade och kända leverantörer. Jag brukar rekommendera mina patienter att i första hand välja kosttillskott och växtbaserade egenvårdsmedel som man kan införskaffa via apotek och välkända butiker.

Etablerad användning?

  • En faktor som jag menar ger större trygghet och säkerhet är att det finns en etablerad användning av medlet. Medel som har haft en lång användning inom folkmedicinen är på så sätt testade under långa perioder. I vissa fall kan man konstatera användning i hundratals år tillbaka. Men även om en ört har använts under betryggande lång tid bör man vara observant på att extraktioner och beredningsformer kan vara nya. Det är till exempel inte säkert att användningen av  fruktextrakt eller fröextrakt från en viss ört är lika trygg som kosttillskott baserade på en mer etablerad användning av rötter eller blad.
  • Se upp för nyare och kanske mindre testade kombinationer. Piperin är ett ämne som finns bland annat i svartpepparextrakt som är en populär tillsats till flera olika kosttillskott. Piperin kan öka upptaget. Emellertid kan ämnet i sig belasta levern och även öka upptaget av vanliga läkemedel som patienten tar. I den studie som debattartikeln är baserad på redovisas gurkmejapreparat med eller utan tillsats av piperin och eventuellt kan man se skillnader när det gäller frekvensen av leverbiverkningar. Denna biverkningsfrekvens är dock numerärt sett mycket låg och på så sätt statistiskt svårvärderad men trenden är ändå att piperintillsats skulle kunna påverka levern.

Använd kunskaps- och kontrollresurserna!

Det är också viktigt att utnyttja de kontrollinstanser och kunskapskällor som finns. Livsmedelsverket har en hel del information om kosttillskott och utför även kontroller. Om du misstänker att ett kosttillskott har orsakat en biverkning kan du rapportera detta till Livsmedelsverket, som sedan informerar berörd kommunal kontrollmyndighet och ansvarigt företag. Kontrollwiki är Livsmedelsverkets webbplats för vägledning till lagstiftningen om livsmedel och livsmedelskontroll.

När det gäller växtbaserade läkemedel och naturläkemedel är Läkemedelsverket tillsynsmyndighet. Precis som vanliga läkemedel kan dessa preparat ge biverkningar. Var noga med att studera bipacksedlar. Rapportering av misstänkta biverkningar går att göra via Läkemedelsverkets vanliga rapportering för läkemedel. Det är samma e-tjänst!

Andra bra resurser är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet European food safety authority (EFSA) och branschorganisationen Svensk egenvård.

Bertil Dahlgren

Läkare, Medicheck och Dala vård & vaccin
Medförfattare till  boken ”Egenvård – Integrativmedicinsk behandling från A till Ö”.
Ansvarig för webbplatsen helhetsdoktorn.se om egenvårdsmetoder och integrativ medicin.

De ska koordinera Swetrial

Helene Wallskär
-
0
De ska koordinera Swetrial

Läkemedelsverket meddelar att myndigheten nu har anställt två koordinatorer för Swetrial. De heter Hedda Magnusson och Maria Englund och får nyckelroller i Swetrials arbete med att förbättra förutsättningarna för kliniska prövningar i Sverige

Swetrial är ett nationellt partnerskap som ska stärka Sveriges position inom life science genom att förbättra villkoren för kliniska prövningar. Genom strukturerad samverkan mellan myndigheter, akademi, patientorganisationer, vård och läkemedelsindustri ska den nedåtgående trenden för kliniska läkemedelsprövningar i vårt land vändas.

Två nyckelroller

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att samordna satsningen och myndigheten bygger under hösten upp ett kansli för Swetrial.

Där har man nu anställt Hedda Magnusson och Maria Englund som får ett övergripande ansvar för att samordna, följa upp och kommunicera om Swetrials arbete.

Hedda Magnusson har en bred bakgrund inom klinisk forskning, med erfarenhet från olika chefsroller på företag som Link medical research och Syneos health. Hon har lett och koordinerat ett flertal kliniska studier inom olika terapiområden som onkologi, immunologi och gastroenterologi. Dessutom har hon undervisat i Good clinical practice för forskare vid Karolinska institutet och varit engagerad i olika yrkesorganisationer, bland annat som styrelsemedlem i sektionen för kliniska prövningar inom Apotekarsocieteten.

Även Maria Englund kommer till Swetrial med en lång och bred bakgrund inom kliniska prövningar. Hon har över 30 års erfarenhet av ledande roller inom såväl offentlig som privat sektor. Under sin karriär har Maria Englund bland annat varit affärsutvecklingschef på Clinical trial consultants (CTC), grundat ClinSmart Sweden AB och haft flera chefsroller inom Karolinska universitetssjukhuset.

Läkemedelskandidat mot sömnapné gav god effekt

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelskandidat mot sömnapné gav god effekt

En europeisk studie av en läkemedelskandidat mot obstruktiv sömnapné visar lovande resultat en klinisk fas II-studie. Forskare och patienter i Göteborg har medverkat studien som är publicerad i tidskriften Lancet.

Sömnapné är en folksjukdom

Obstruktiv sömnapné beskrivs av Hjärt-Lungfonden som en folksjukdom. Den innebär att de övre luftvägarna faller ihop under sömn. Det leder till snarkning, upprepade andningsuppehåll under sömnen, syrebrist och störd sömn. Andra symtom är trötthet på dagen och minskad koncentrationsförmåga. På längre sikt har den som lever med obehandlad sömnapné ökad risk för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, inklusive stroke, och diabetes typ 2.

Tillståndet är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Övervikt är en vanlig bidragande orsak, men det finns också många personer med obstruktiv sömnapné som inte är överviktiga.

Standardbehandlingen vid svår sömnapné är att sova med en andningsmask, CPAP. Det är en effektiv behandling, men upp till hälften av patienterna tycker att masken är så obekväm och störande att de slutar med den. Att få fram ett läkemedel som påverkar orsakerna till sömnapné skulle därför vara ett viktigt framsteg.

Studie i fem länder

Den läkemedelskandidat som forskare framgångsrikt testade i den aktuella studien heter sulthiam och är sedan tidigare godkänd som läkemedel mot epilepsi. Substansen stabiliserar kroppens andningsreglering och ökar driften att andas. Det här minskar risken för att svalget faller ihop under sömnen.

Sammanlagt 28 sjukhus och andra vårdinrättningar i Sverige och fyra andra europeiska länder deltog i studien. I Sverige var det Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som deltog.

Studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. 240 vuxna med medelsvår till svår sömnapné fick under 15 veckor antingen placebotabletter eller tabletter med olika doser av sulthiam. De tog tabletten innan de skulle sova.

Kallar resultatet ett genombrott

Resultatet av studien visar att de som fick de högre doserna av läkemedlet hade bättre syresättning och upp till 47 procent färre andningsuppehåll än de som fick placebo. Biverkningarna var milda och övergående. Resultaten väcker hopp om en läkemedelsbehandling för dem som inte klarar andningsmask.

Jan Hedner, senior professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har en ledande roll i studien.

– Vi har länge arbetat länge med den här behandlingsstrategin, och resultaten visar att det går att påverka sömnapné farmakologiskt, säger han i ett pressmeddelande.

– Det känns som ett genombrott, och nu ser vi fram emot större och längre studier för att avgöra om effekten håller över tid och om behandlingen är säker för bredare patientgrupper.

1...345...27Sida 4 av 27