Svenska behandlingsriktlinjer rekommenderar sedan 2013 smalspektrumantibiotika som första val mot okomplicerad urinvägsinfektion hos män. En ny registerstudie från Centrum för antibiotikaresistensforskning, Care, i Göteborg visar också att förskrivningsmönstret är på väg att förändras. År 2013 fick över 45 procent av männen i studien bredspektrumantibiotika mot sin okomplicerade urinvägsinfektion, år 2019 hade andelen som fick sådan behandling minskat till drygt 30 procent.
Detta visar samtidigt att vården trots rekommendationen fortfarande i många fall väljer bredare antibiotika, som ökar risken för resistensutveckling.
Kartlade behandling mot urinvägsinfektion hos män
I studien undersökte forskarna hur det gick för manliga patienter som fick smalspektrum- respektive bredspektrumantibiotika mot akut okomplicerad urinvägsinfektion. Forskarna såg en något högre risk för komplikationer hos dem som fick smalspektrumantibiotika. Men de anser att skillnaden är så liten att det inte motiverar att man väljer läkemedel som driver på utvecklingen av antibiotikaresistens. Studien är publicerad i tidskriften Infectious diseases.
Registerstudien genomfördes i Västra Götalandsregionen. Forskarna analyserade data om 38 864 män från 18 år och uppåt som diagnostiserades med akut okomplicerad urinvägsinfektion under perioden januari 2012–december 2019. Männens medelålder var 67 år.
Forskarna undersökte hur vanligt det var med komplikationer bland dem som fick smalspektrumantibiotika respektive bland dem som fick bredare alternativ. De vanligaste smalspektrumpreparaten i studien var pivmecillinam och nitrofurantoin medan de bredspektrumterapier som förekom hörde till gruppen fluorokinoloner.
Såg en viss riskökning
Icke allvarliga komplikationer som återfall i akut urinvägsinfektion var mellan 1,5 och 2,4 gånger så vanligt hos dem som inte fick fluorokinoloner. När det gäller allvarliga komplikationer som pyelonerfrit, där bakterieinfektionen drabbar njurvävnad och/eller prostata var skillnaden dock betydligt mindre.
De som fick pivmecillinam hade 1,3 gånger högre risk för pyelonefrit inom 30 dagar än de som fick fluorokinoloner. Bland dem som fick nitrofurantoin var motsvarande riskökning 1,6.
När det gäller den mycket allvarliga komplikationen sepsis syntes ingen riskskillnad mellan de två nämnda smalspektrumpreparaten respektive fluorokinoloner.
Preparatvalet viktigt för resistensen
Tinna (Christina) Åhrén är en av forskarna bakom studien. Hon är forskare i infektionssjukdomar, regionläkare i Västra Götalandsregionen samt medicinsk rådgivare inom antibiotikanätverket Strama.
– Sepsis var mycket ovanligt, endast omkring hundra fall i hela materialet, vilket i sig talar sitt tydliga språk, säger hon i ett pressmeddelande.
Hon menar att studiens resultat ger ett gott stöd för behandlingsrekommendationen om smalspektrumantibiotika som förstahandsval mot urinvägsinfektion hos män.
– Skillnaderna mellan grupperna var så små att det inte motiverar behandling med bredspektrumantibiotika. Eftersom urinvägsinfektioner är så vanliga är det viktigt att använda smalspektrumantibiotika där det går. Det är en av de viktigaste bland flera åtgärder för att bromsa resistensutvecklingen.
Tar tid ändra förskrivningsmönster
Tinna Åhrén hoppas och tror att allt fler läkare kommer att följa rekommendationen:
– Det tar alltid tid att ändra förskrivningsmönster i vården. Kunskap och trygghet hos förskrivande läkare är avgörande, liksom att hela vårdorganisationen arbetar åt samma håll. Vi vet att vårdcentraler med god kontinuitet och stark ledning lyckas bäst med en hållbar antibiotikaanvändning.
Hon och övriga forskare bakom studien betonar dock att deras slutsatser gäller just okomplicerad urinvägsinfektion utan feber. Vid mer komplicerade infektioner, underliggande sjukdomar eller infektion med feber ska bredare antibiotika fortsatt användas.