Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Effektivt mot hepatit C

0

Bristol-Myers Squibb har presenterat positiva resultat från en fas III-studie på en kombinationsbehandling med daklatasvir och asunaprevir mot hepatit C. I fas III-studien ingick fler än 700 personer med hepatit C av genotyp 1b, både personer som inte tidigare fått behandling och personer som inte svarat på behandling med peginterferon och ribavarin. 

Patienterna behandlades med en kombination av 60 mg daklatasvir en gång om dagen och 100 mg asunaprevir två gånger om dagen i 24 veckor. 12 veckor efter avslutad behandling kunde inga virusnivåer mätas i blodet hos 90 procent av tidigare obehandlade patienter och 82 procent som tidigare fått annan behandling, vilket räknas som att patienten är botad. Av de som redan hade levercirros hade 84 procent inga mätbara virusnivåer efter behandlingen.

Kombinationsbehandlingen tolererades också väl bland patienterna i studien. Bara mellan en och tre procent av patienterna avslutade behandlingen på grund av biverkningar. Dagens behandlingar mot hepatit C innebär ofta svåra biverkningar. Den vanligaste biverkningen i den här fas III-studien var huvudvärk. Förekomsten av allvarligare biverkningar var fem till sju procent, främst förhöjda levervärden. De återgick till det normala efter avslutad behandling, enligt företaget.

BMS ansökte om godkännande för kombinationsbehandlingen hos FDA tidigare i veckan.

Omkring 170 miljoner människor världen över uppskattas ha en hepatit C-infektion. Genotyp 1 är den vanligaste och den mest svårbehandlade. Genotyp 1b är vanligare i Europa, medan genotyp 1a är vanligare i USA.

Bakslag för Roche i brittisk domstol

0

I sommar går patentet på Roches storsäljande bröstcancerläkemedel Herceptin, trastuzumab, ut i Europa. Läkemedelsföretaget Hospira har utmanat två andra patent på Herceptin, som rör doser och antikroppens sammansättning. Anledningen är att Hospira vill lansera sin egen biosimilar till Herceptin den 28 juli, då det generella patentet går ut.

Nu har en brittisk domstol ogiltigförklarat de två patenten, skriver Reuters. Roche ska nu analysera domslutet och överväga nästa steg.

Förra året sålde Roche Herceptin för drygt sju miljarder dollar världen över. I höstas godkände EU att läkemedlet får ges som en subkutan injektion istället för infusion, vilket förenklar administreringen. I februari lanserades den första biosimilaren till Herceptin i Indien, sedan indiska myndigheter återkallat Roches patent.

I USA är Roches Herceptinpatent giltigt till 2019.

Direktupphandling ifrågasätts

0

Den nya dosföretaget Apotekstjänst tog över dosleveranserna i flera landsting i somras, bland annat Västra Götalandsregionen och Region Halland. Apotekstjänst har haft flera problem med leveranserna, och drabbades även av akuta ekonomiska problem. De båda landstingen gjorde då en förskottsbetalning till dosföretaget. VGR skrev senare ett nytt avtal med Apotekstjänst som innebar mer pengar till företaget, utan att göra en ny upphandling.

Det fick konkurrenten Apoteket AB att begära att avtalet ogiltigförklaras. Apoteket menar att det rör sig om en otillåten upphandling. VGR hänvisade bland annat till artikel 106.2 i EU-fördraget, vilket handlar om undantag från konkurrensregler. 

Men det undantaget gäller företag och inte myndigheter, anser Konkurrensverket i ett yttrande till förvaltningsrätten i Göteborg, som prövar ärendet. Konkurrensverket skriver däremot att man i sak inte tagit ställning till om VGRs agerande är en otillåten direktupphandling, utan konstaterar att en myndighet inte kan göra en direktupphandling med stöd av EU-fördraget.

Strulet med dosleveranser har även fortsatt för Region Halland. Hemvårdsförvaltningen har skickat en räkning på 94 000 kronor till landstinget. Anledningen är det extraarbete som leverantörsbytet innebar, skriver Dagens Apotek. Region Halland har bestridit fakturan. 

Positivt med klinikapotekare

0

Det är Akademiska sjukhuset i Uppsala som sommaren 2013 inledde ett pilotprojekt med läkemedelsgenomgångar i samband med utskrivningar. Bakgrunden var dels bristen på sjuksköterskor, dels att man sett att det uppstod många läkemedelsrelaterade fel när patienter skrevs ut från sjukhuset till korttidsboenden i kommunen.

Projektet initierades av en chefsläkare på sjukhuset och resultaten har varit så positiva att man beslutat att göra verksamheten permanent. Den ska dessutom utökas till fler av länets kommuner.

Sedan starten har klinikapotekare gjort i snitt tre läkemedelsgenomgångar om dagen, sammanlagt 400 stycken. Dessa har gjorts i samband med att patienterna skrivits ut och kommit till ett korttidsboende.
– Överflyttning till ett korttidsboende innebär ett riskmoment eftersom patienten kommer till ett nytt boende där denne är okänd för personalen och inte har några av sina läkemedel. Korrekta läkemedelslistor vid utskrivningen från slutenvården minskar risken för feldosering, olämpliga kombinationer och biverkningar, säger Anna Alassaad, klinikapotekare
och samordnare inom klinisk farmaci i en presskommentar.

Förutom att se till att patienterna har tillgång till de läkemedel de behöver innebär utskrivningshjälpen avlastning för sjuksköterskor på korttidsboenden där det saknas läkemedelsförråd och där det inte finns samma möjligheter att förnya recept.
I dag arbetar ett tiotal kliniska apotekare i Landstinget i Uppsala län, varav fem på Akademiska sjukhuset.

Fler läkemedel utanför

Stiftelsen Nepi har sammanställt antalet läkemedel som expedieras utanför förmånen sedan omregleringen. Färska siffror visar att det varje månad är omkring 400 000 personer som hämtar ut minst ett recept på apotek utan subvention. Eftersom apoteken själva sätter priset på dessa produkter så skiljer sig priset mellan olika apotek. Läkemedel utanför förmånen går heller inte att byta mot ett billigare likvärdigt alternativ.

Enligt Nepis sammanställning motsvarar detta runt 1,5 miljarder kronor på ett år. Mikael Hoffmann, chef för Nepi, menar att den här möjligheten för apoteken att göra vinst är något som inte förutsågs inför omregleringen.
– Generikatian och vinster med parallellimport finns beskrivet i utredningar runt omregleringen. Men den här delmarknaden finns inte nämnd någonstans och inte konsekvenserna av den heller.

Ett problem med dagens system som bland annat Nepi, Läkarförbundet och Föreningen för Generiska Läkemedel, FGL, pekar på är att patienterna hamnar i kläm när det inte finns prisuppgifter så att det lätt går att jämföra vad ett visst preparat kostar på olika apotek. Organisationerna förespråkar också en modell där utbyte tillåts även utanför förmånen.
– Apoteken borde få samma ersättning för att expediera läkemedel oavsett om de ingår i förmånen eller inte. Det skulle gynna både patienterna och marknaden.

Ett annat problem är hemliga priser. I de fall då landstingen står för kostnaderna vet de inte vad notan kommer att landa på.
– Det gäller till exempel Kuvan och Elaprase. Eftersom apotekskedjorna har olika pris vet landstingen inte vad de ska betala innan fakturan kommer, säger Mikael Hoffmann.
Enligt Johan Florin, ordförande i FGL, sticker Sverige ut i det här avseendet om man jämför med många andra länder.
– Jag känner inte till något annat land i EU där patienterna inte kan se priserna på läkemedel för att få reda på vilket som är det dyraste. Det är också ovanligt att läkemedlen inte är utbytbara trots att de inte ingår i förmånen, säger han.

Både Nepi och FGL anser att det behövs reglering som gör det möjligt för apoteken att byta läkemedel utanför förmånen och att TLV ska fastställa en apotekens handelsmarginal som även gäller för läkemedel utanför förmånen. Även Thony Björk, ordförande för Sveriges Farmaceuter har reagerat på situationen.
-Det är dags att TLV får i uppdrag att ta fram en ny prismodell för receptläkemedel. Dessutom behövs en ny ersättningsmodell för apoteksledet som bättre tar hänsyn till det mervärde som levereras vid en receptexpedition, säger han till Svensk Farmaci.
 

Cochrane dömer ut Tamiflu

0

Nyttan av behandling med neuraminidashämmare som Tamiflu och Relenza mot influensa har ifrågasatts under en tid. Redan 2009 ifrågasatte en Cochraneanalys effektiviteten hos det antivirala läkemedlet Tamiflu, oseltamivir. Cochranegruppen menade att analysen inte heller var fullständig då många studier var opublicerade. Läkemedelsföretaget Roche lovade då att göra allt studiematerial tillgängligt. Men när så inte skedde gick Cochrane och tidskriften BMJ under 2012 ihop om en kampanj för att få Roche att göra all studiedata kring Tamiflu tillgängligt. En av anledningarna var att många länder har stora mängder Tamiflu i pandemilager och att det därför var angeläget att veta om läkemedlet var effektivt. Efter några månader gick läkemedelsföretaget med på kraven och gav Cochrane tillgång till all studiedata.

Nu har Cochrane utvärderat studierna och publicerat nya analyser av Tamiflu och Relenza. Roche publicerade nyligen en studie i Lancet som hävdade att behandling med Tamiflu under H1N1-pandemin 2009 minskade risken för dödsfall. Någon sådan riskminskning kan inte Cochrane se.

Enligt den nya analysen förkortar behandling med Tamiflu influensasymtomen med 16,7 timmar hos vuxna, från 7 till 6,3 dagar. Effekten är mer osäker hos barn. Författarna ser inte heller någon skillnad i sjukhusinläggningar, dödsfall eller allvarlighetsgrad av influensan hos personer som behandlats med Tamiflu eller inte. Dessutom kunde behandling öka risken för illamående och kräkningar både hos barn och vuxna. Det fanns även en liten risk för psykiska störningar.

Författarna konstaterar att Tamiflu inte kan sägas minska risken att föra influensaviruset vidare, vilket varit ett av skälen till att WHO rekommenderar användning av medlet till dess att ett pandemivaccin är tillgängligt. Länder bör därför sluta lagerhålla det antivirala medlet. Sedan 2005 har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen haft ett lager av antivirala läkemedel, bland annat Tamiflu.  

Inte heller Relenza, zanamivir, som marknadsförs av GSK har någon effekt på sjukhusinläggningar, komplikationer eller dödsfall i influensa. Läkemedlet förkortar tiden man är sjuk i influensa med drygt en halv dag, men minskar inte heller spridningen av viruset.

Forskarna har för första gången haft alla 83 Tamiflustudier tillgängliga. Men de anser att många av studierna inte håller måttet och exkluderade dem från analysen. Bland annat fanns det många olika definitioner av influensa, osäkerheter i hur biverkningar rapporterades och placebo som innehöll substanser som kan ge biverkningar.

Slutsatsen är att riktlinjerna för neruaminidashämmare vid influensa bör ses över, anser författarna.

Roche skriver i ett uttalande att man verkligen inte håller med om Cochranes slutsatser. 
”Vi står fast vid kvaliteten och integriteten i våra data, vilket avspeglas i de beslut som fattats av över 100 tillsynsmyndigheter världen över och efterföljande belägg som visar att Tamiflu är ett effektivt läkemedel för behandling och förebyggande av influensa.”

Sweden Bio gör om

0

I mars anställde branschorganisationen Sweden Bio, som samlar företag inom life science, Ingrid Heath som vice vd. Nu annonseras ytterligare förändringar i organisationen som bland annat innebär att personalstyrkan på kansliet i Stockholm minskas från sex till fyra medarbetare.

Enligt Sweden Bio är syftet att minska fasta kostnader och öka medlemsnyttan. Finansieringen kommer främst från medlemsavgifter och organisationen får också stöd till vissa särskilda projekt. Till tidningen Life Science Sweden säger vd Jonas Ekstrand att de kommer att täcka upp personalminskningen genom att använda sig av de representanter som sitter de sex arbetsgrupper som är anslutna till organisationen.

Den nya organisationen består av vd Jonas Ekstrand, vice vd Ingrid Heath och analyschef Sara Gunnerås som också är medlemsansvarig. På kansliet finns också Tuulikki Lindmark som ansvarar för Sweden Bios och Vinnovas satsning EU Office support.
 

Minskade utgifter för läkemedel

0

Statens utgifter för läkemedelsförmånen beräknas minska med 500-1 200 miljoner kronor under nästa valperiod, det vill säga mellan 2014-2018.
Det framgår av vårpropositionen som presenterades i morse.
Minskningen beror på TLV:s  arbete med den värdebaserade prissättningen och på takprismodellen för äldre läkemedel.

Mutanklagelser i Irak

0

Mutanklagelserna mot GlaxoSmithKline är inte längre begränsade till Kina. Enligt Wall Street Journal har nu företaget börjat undersöka påståenden om korruption i Irak.

I Irak ska företaget ha mutat bland annat 16 statligt anställda läkare och apotekare som fått betalt för att på olika sätt främja försäljningen av GSKs produkter, samtidigt som man var anställd av staten. GSK sysselsätter få personer i Irak, färre än 60, men företaget har enligt en egen talesman noll tolerans mot oetiskt eller olagligt beteende.

Daglig dos acetylsalicylsyra minskar preklampsirisk

0

Behandlingsområdena med acetylsalicylsyra blir allt fler. I en ny studie publicerad i Annals of Internal Medicine fann forskarna, efter att ha granskat 23 olika randomiserade och observationsstudier på kvinnor med hög risk för havandeskapsförgiftning, att behandling med substansen minskade risken för preklampsi.

Forskarna fann att en låg dos acetylsalicylsyra efter den tredje trimestern, kunde minska risken för havandeskapsförgiftning med 24 procent.

US Preventive Services Task Forces, ett oberoende rådgivande expertorgan har, baserat på resultaten, rekommenderat kvinnor i USA med hög risk för havandeskapsförgiftning att använda en låg dos asectylsalicylsyra varje dag efter den 12:e graviditetsveckan.

Branchförening får vice vd

0

I juni börjar Maria Fagerquist som vice vd på Lif. Hon arbetar idag på Novartis Oncolgy där hon har tjänsten Head of European Public Affairs.
– Med Maria kommer Lif att få en drivande och mycket kunnig vice vd med bred överblick över läkemedels- och sjukvårdsområdet, säger Anders Blanck, vd på Lif i ett pressmeddelande.

Maria Fagerquist har tidigare arbetat på bland annat läkemedelsföretaget Pfizer och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket. I utbildningsväg har hon en medicine magisterexamen studier i hälsoekonomi och en executive MBA från Handelshögskolan i Stockholm.

Maria Fagerquist tillträder sin nya tjänst i slutet av juni 2014.
 

Subventionerat till dubbla priset

0

För en tid sedan begärde Meda utträde ur subventionen för sitt penicillin Kåvepenin. Därmed kunde både företaget och apoteken ta mer betalt för läkemedlet som företrädesvis används vid behandling av barn.

Sedan den 1 april är läkemedlet åter subventionerat i de flesta styrkor sedan Meda ansökt om återinträde. Men till det dubbla priset.
– Ja företaget lämnade in en ansökan om återinträde men till ett högre pris och vi bedömde det som befogat, säger Christin Andersson, avdelningschef på TLV.

Skälen till det nya dubbla priset är bland annat att det finns flytande Kåvepenin i samma doser och att det pris Meda ansökte om låg i nivå med det. Innan utträdet kostade till exempel 20 tabletter, 250 mg 26 kronor, nu är priset 52 kronor.
– Så ur den aspekten var det begärda nya priset rimligt. Det är också angeläget att det finns ett alternativ till det flytande då många barn har svårt att ta det på grund av smaken, säger Christin Andersson.

Men om det var befogat med ett högre pris, var det nödvändigt för företaget gå den här omvägen, att först utträda för att sedan ansöka om inträde igen?
– Generellt är vi restriktiva med prishöjningar inom förmånen. Och det här kan ses som en effekt av det, samtidigt som det ju är en utveckling vi helst inte vill se. I just det här fallet fanns det ett alternativ att jämföra med vilket gjorde att vi ansåg höjningen befogad. Men i de flesta fall skulle de läkemedel som lämnat subventionerna behöva ansöka om ett lägre pris än de hade för att få inträde igen, säger Christin Andersson.

Det har blivit något vanligare att företag väljer att frivilligt dra sig ur subventionerna, för att därmed kunna sätta ett eget pris.
– Vi ser det i något ökad utsträckning och det kan bli ett problem, konstaterar Christin Andersson.Därför har också TLVs generaldirektör Sofia Wallström träffat läkemedelsbranschens olika aktörer för att diskutera lösningar.

Meda har inte nåtts för en kommentar.

Många miljarder för cancerrisk

0

Takeda och Eli Lilly har dömts att tillsammans betala 9 miljarder dollar, 60 miljarder kronor, för att ha undanhållit cancerrisken med diabetesläkemedlet Actos, pioglitazon.Det är en domstol i Louisiana som dömt ut det rekordhöga skadeståndet.

Juryn ansåg att företagen dolt de cancerrisker som är förknippade med behandlingen.Av de nio miljarderna ska det japanska företaget Takeda betala 6 miljarder dollar och de resterande 3 miljarderna ska betalas av Eli Lilly. Enligt juryn har de två företagen ignorerat eller bagatelliserat de risker som fanns med behandlingen och vilselett myndigheterna. Juryn menade, enligt nyhetsbyrån FirstWord, att företagen agerat med hänsynslöst förakt för patienters säkerhet.  

I den här rättegången var käranden en man som efter fem års behandling med pioglitazon drabbats av cancer i urinblåsan.Takeda, Japans största läkemedelsföretag, säger i en kommentar att man respektfullt bestrider domen och att man med alla lämpliga medel kommer att överklaga den.
Tre tidigare rättegångar som också gällt behandling med diabetesmedlet har gått Takedas väg.Förra året hämtade drygt 3 000 patienter ut pioglitazon på svenska apotek.

Mer artrit bland barn till missbrukare

0

Kanadensiska forskare har analyserat data från en befolkningsstudie som gjordes i Kanada 2005. De fann att bland de över 13000 vuxna deltagarna var risken 30 procent högre att drabbas av artrit som vuxen om man hade en familjebakgrund med missbruk jämfört med om man växt upp i en familj utan missbruk av alkohol.
– Vi tror att svårigheter i barndomen förändrar hur en person reagerar på stress. Barn som växer upp i en missbruksmiljö växer upp med en kronisk stress som kan skapa en långvarig dysfunktion i kroppens stressresponssystem. Och förändringar i responssystemet kan knytas till artrit, säger ledaren för forskargruppen, Esme Fuller-Thomson till nättidningen Medscape.

Det var efter att ha kontrollerat för riskfaktorer kopplade till kronisk sjukdom, som forskarna fann en klar signifikans mellan föräldrars alkoholmissbruk och vuxna barns artrit.Samtidigt är forskarna tydliga med att det är omöjligt att fastslå ett kausalt samband eftersom datamaterialet är hämtat från en befolkningsstudie.
Studien är publicerad i International Journal of Population Research .

Ranbaxy uppköpt av Sun Pharma

0

Sammanslagningen gör företaget till det största i Indien och det femte största generikaföretaget i världen.Det nya företaget kommer att ha verksamhet i 65 länder, 47 tillverkningsanläggningar och beräknas generera intäkter på cirka 4,2 miljarder dollar.
Enligt Pharma Times innebär förvärvet en ökad exponering mot tillväxtekonomier som Ryssland och Brasilien, samtidigt som Sun Pharma stärker sitt inflytande i USA och Indien.

För Ranbaxy som på senaste tiden haft problem med de amerikanska myndigheterna innebar nyheten att aktierna steg. FDA har till exempel förbjudit export till USA från fyra av företagets tillverkningsenheter i Indien då man inte uppfyllt de ställda säkerhetskraven.
Sun Pharma ska tidigare ha varit intresserat av det svenska företaget Meda. Ett intresse som avvisades från Medas sida.

Hjärtsviktsstudie avbryts i förtid

0

Enligt företaget är det den oberoende kommittén Data Monitoring Committee, DMC som rekommenderat Novartis att stoppa den kliniska studien Paradigm-HF i förtid eftersom effektmåtten uppnåddes tidigare än planerat.

De tidiga resultaten visar att den nya läkemedelskandidaten, LCZ696, tydligt fördröjde kardiovaskulär död och reducerade sjukhusvård på grund av hjärtsvikt, jämfört med behandling med ACE-hämmaren enalapril.

I Sverige har cirka 250 000 personer hjärtsvikt. Den nya läkemedelskandidaten är en kombination av valsartan och en ny klass läkemedel, så kallade neprilysinhämmare.
Novartis börjar nu diskussionerna med hälsomyndigheter för att få den nya behandlingen godkänd.