Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Effektivt mot svåra maginfektioner

Amina Manzoor
-
0

Astrazeneca har presenterat resultat från två fas III-studier på sitt antibiotikum ceftazidim-avibactam, eller CAZ-AVI. Det är en kandidat mot gramnegativa bakterier som kombinerar en bredspektrum cefalosporin med en betalaktamashämmare. Det är vanligt med resistens inom antibiotikagruppen cefalosporiner och genom att koppla på betalaktamashämmaren hoppas man komma runt resistensproblemet.

I fas III-studierna RECLAIM-1 och RECLAIM-2 utvärderades säkerhet och effekt av CAZ-AVI jämfört med ett annat antibiotikum hos patienter som var inlagda på sjukhus med komplicerade intraabdominella infektioner. Totalt ingick 1 066 patienter i studierna. 

Patienterna fick antingen CAZ-AVI i kombination med metronidazol eller enbart meropenem. Båda behandlingarna gavs som infusioner. Resultaten från de båda studierna poolades sedan och analyserades tillsammans, efter överenskommelse med EMA och FDA. 

Resultaten visade att behandling med CAZ-AVI inte var sämre behandling med meropenem. Det primära effektmåttet var andelen kliniskt botade efter 28-35 dagar. Enligt Astrazeneca var läkemedelskandidaten lika bra på att behandla ceftazidimresistenta bakterier som det jämförande preparatet. Förekomsten av biverkningar var ungefär samma för båda preparaten. De vanligaste biverkningarna var illamående, diarré, kräkningar och feber.

Astrazeneca planerar nu baserat på dessa resultat att ansöka om godkännande för CAZ-AVI i EU under första kvartalet 2015. 

Det pågår också studier på behandling med CAZ-AVI mot svåra urinvägsinfektioner, sjukhusförvärvad lunginflammation och patienter med ceftazidimresistenta infektioner.

CAZ-AVI har utvecklats av Astrazeneca tillsammans med Forest Laboratories.

Apoteken satsar på e-handel

Ingert Nilsson
-
0

Apoteket AB lanserade för flera år sedan möjligheten att beställa sina receptbelagda läkemedel via nätet. Men det gick och går fortfarande relativt trögt. Idag expedieras drygt en procent av alla recept via nätet. Förutom Apoteket AB finns apoteket Apotea som enbart driver e-handel.

Men nu börjar också de övriga kedjorna dra igång egen e-handel. Apotek Hjärtat börjar fullskaligt under september och företagets vd, Anders Nyberg, säger till tidningen Folkbladet att han tror att de svenska kedjorna kan närma sig Europanivån, runt tre procent, för e-handel.

Förutom Apotek Hjärtat har också Apoteksgruppen flaggat för att man under den närmaste tiden kommer lansera möjligheten att beställa sina receptbelagda läkemedel via den kedjan.

Även Kronans apotek är på gång.
– Ja, vi har avancerade planer. Men mer kan jag inte säga idag, säger Andreas Rosenlund, företagets informationsdirektör.

Recipharm köper italienskt

Ingert Nilsson
-
0
Recipharma köper det italienska bolaget för 1,1 miljarder kronor.

Corvette Pharmaceutical Services Group har tre produktionsanläggningar i Milanotrakten och enligt Recipharm ger köpet tillgång till nya marknader, såväl Italien som flera tillväxtmarknader.

Corvette hade förra året en omsättning på 499 miljoner kronor och 265 anställda. Kunderna är stora läkemedelsföretag, specialistläkemedelsföretag liksom generikaföretag.
 

Novo Nordisk tar böterna

Ingert Nilsson
-
0

Enligt ett pressmeddelande från Novo Nordisk har företaget accepterat att betala böter på cirka en halv miljon danska kronor för att ha försenat information från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Informationen gällde att FDA inte godkänt företagets två insulinpreparat Tresiba och Ryzodeg. Finansinspektionen menade att fördröjningen hade stor betydelse för investerare.
Novo Nordisk håller inte med om att man försenat informationen men väljer alltså att betala istället för en rättegång.

KI tolfte bästa medicinska universitetet

Ingert Nilsson
-
0

Men Karolinska institutets placering, som nummer 12 inom området Clinical Medicine and Pharmacy, är en försämring jämfört med tidigare. För några år sedan, 2009, låg man på plats 8 och i fjol på plats 11.

 

Den här rankingen görs av Shanghais Jiao Tong-universitet och baseras bland annat på publikationer i vetenskapliga tidskrifter, citeringar och Nobelprisvinnare.I topp på listan är Harvard University och det är de amerikanska universiteten som dominerar. Bland de tio bästa finns ett universitet, University of Cambridge, som inte är amerikanskt.

Medan KI halkade ned ett steg jämfört med förra året så avancerade Göteborgs universitet till plats 45, från att förra året rankats bland de 51-75 bästa medicinska universiteten. Uppsala hamnar bland de 51-75 bästa, medan Lund och Umeå placeras bland de 151-200 bästa.

Granskning av Brilinta läggs ned

Ingert Nilsson
-
0
Den amerikanska regeringen har beslutat att lägga ned den granskning av Brilinta som man påbörjade i slutet av förra året.

I den så kallade PLATO-studien jämfördes Brilinta, (ticagrelor) med klopidogrel i kombination med acetylsalicylsyra. I studien visade ticagrelor sig minska hjärt/kärlrelaterade händelser bättre än konkurrenten. I oktober påbörjade justitiedepartementet en undersökning av studien. Nu har man meddelat att den är nedlagd.

 

Danmark ser över smärtsubventioner

Ingert Nilsson
-
0

En mängd olika smärtstillande medel är på väg att förlora sina generella bidrag enligt ett förslag från den danska ersättningskommittén. 
Kommitténs förslag är att de enda NSAID-medel som i framtiden ska ha generell subvention blir ibuprofen och naproxen. För andra NSAID-medel ska läkare ansöka om bidrag enligt kommitténs förslag.

Skälet är, enligt ersättningskommittén, den danska kardiologföreningens bedömning att behandling med NSAID-preparat i gruppen Cox-2-hämmare medför högre risk för kardiovaskulära biverkningar.
Bland de substanser som föreslås förlora den generella ersättningen finns till exempel diklofenak, tenoxikam, meloxikam och nabumeton. I Sverige är subventionen för dessa läkemedel begränsad till vissa förpackningar.

Fortsatt minus för Läkemedelsverket

Amina Manzoor
-
0

Förra året gick Läkemedelsverket minus med 16 miljoner kronor. I myndighetens delårsrapport för det första halvåret fortsätter underskottet. Under årets första sex månader redovisar Läkemedelsverket ett underskott på 31,8 miljoner, vilket var enligt tidigare prognoser. Motsvarande siffra för samma period förra året var ett underskott på 50,7 miljoner. Även prognosen för helåret 2014 pekar på ett underskott, på 31 miljoner.

En anledning till underskottet är att myndigheten anställt fler personer. I juni 2014 hade man 720 årsarbetare, vilket kan jämföras med 680 i juni 2013.

I våras lämnade Läkemedelsverket in ett förslag till Socialdepartementet om att höja avgifterna för tillsyn och kontroll.  Myndigheten skriver i delårsrapporten att man kommer få svårt att bibehålla en balans i ekonomin om avgifterna inte höjs enligt förslaget. Till exempel Föreningen för generiska läkemedel, FGL, har motsatt sig avgiftshöjningar. Även Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har ifrågasatt höjningarna.

Bättre följsamhet efter samtal

Amina Manzoor
-
0
Bättre följsamhet efter samtal

Sedan 2011 kan öppenvårdsapotek i Storbritannien genomföra läkemedelssamtal mot en ersättning från statliga National Health Services, NHS. Samtalen sker inom 7-14 dagar efter patienten hämtat ut sitt läkemedel från apoteket och gäller patienter inom behandlingsområdena astma/kol, diabetes typ II, högt blodtryck och antikoagulantia.

Genomslaget för läkemedelssamtalen har varit stort, av landets fler än 11 000 öppenvårdsapotek har 91,2 procent genomfört minst ett samtal. Apoteket får cirka 280 kronor i ersättning av NHS för varje samtal. Under 2013 genomfördes fler än 76 000 samtal, vilket kostade NHS 19 miljoner pund, cirka 217 miljoner kronor.

Nu har forskare vid University of Nottingham och University College London utvärderat läkemedelssamtalen. Enligt forskarna är ett stort problem att så mycket som 25 procent av läkemedel mot kroniska sjukdomar inte tas som de ska, vilket kan leda till sämre hälsa.

Forskarna genomförde en randomiserad studie som omfattade 500 patienter. Hälften fick ett läkemedelsamtal efter uthämtat läkemedel medan resten inte fick någon uppföljning. Efter tio veckor utvärderades patienternas följsamhet. I gruppen som inte fick något samtal var följsamheten 60,5 procent och i gruppen som haft ett läkemedelssamtal var följsamheten 70,7 procent. Följsamheten var något högre när man även inkluderade patienter som bytt läkemedel på läkarens rekommendation, 64,9 procent utan uppföljning och 74,7 med läkemedelssamtal.

Läkemedelssamtalen var också kostnadseffektiva. När ersättningen för apoteken dragits av beräknade forskarna att samtalen gav en besparing på cirka 240 kronor, bland annat eftersom patienterna inte besökte sin läkare lika ofta. Samtalen uppskattades också av studiedeltagarna.

Forskarna uppskattar att ett läkemedelsamtal kan öka följsamheten med cirka tio procent vilket kan leda till minskade kostnader i framtiden. 

Brittiska NHS har inte kommenterat rapporten eftersom förhandlingar om finansiering av läkemedelssamtalen fortfarande pågår, skriver Pharmaceutical Journal.

Det svenska Läkemedelsverket håller just nu i ett pilotprojekt kring strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Det omfattar patienter med astma- eller kolläkemedel och totalt ingår 46 apotek. Pilotprojektet ska slutrapporteras i december, men det syftar till att ta reda på om läkemedelssamtal är möjliga, inte om de förbättrar patienternas hälsa.

 

Försöker med ny sjukdom

Amina Manzoor
-
0

Tevas och Active Biotechs läkemedelskandidat Nerventra, laquinimod eller lakinimod, fick i början av året en negativ rekommendation av EMAs kommitté för humanläkemedel, CHMP. Anledningen var bland annat att djurförsök visade en risk för cancer och fosterskador som inte kunde uteslutas hos människor på lång sikt. Företagen bad om en omprövning, men även den ledde till att CHMP inte rekommenderade ett godkännande.

Nu ger företagen substansen en ny chans. Teva kommer att starta en fas II-studie för att utvärdera effekt och säkerhet av laquinimod hos patienter med den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. Studien planeras att starta nästa månad och ska omfatta 400 patienter.

Laquinimod är en CNS-aktiv immunmodulerande substans som utvecklats av svenska Active Biotech och licensierats till läkemedelsföretaget Teva.

MP föreslår gratis p-piller i hela landet

Amina Manzoor
-
0

Idag har landstingen olika regler för subvention av preventivmedel för unga kvinnor. Trots att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram en rekommendation för en gemensam modell för preventivmedelssubvention har många landsting ett år senare fortfarande inte infört den. Enligt rekommendationen skulle kvinnor under 26 år betala maximalt 100 kronor per år för de preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna.

Nu föreslår Miljöpartiet att p-piller, p-stavar och spiraler ska vara gratis för alla kvinnor under 26 år oavsett var de bor i Sverige. Miljöpartiet hoppas att det skulle leda till färre aborter och bättre hälsa.
– Det handlar inte om att vi tycker att alla tjejer ska käka mer hormoner, utan att unga personer i Sverige får tillgång till preventivmedel som passar dem, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, till Sveriges Radio P3 Nyheter.

Miljöpartiet räknar med att förslaget skulle kosta 236 miljoner kronor per år. Förslaget omfattar inte kondomer eftersom det redan är gratis.

Astrazenecas preparat bra mot gikt

Amina Manzoor
-
0

Astrazenecas kombinationsbehandling mot gikt har visat goda resultat i tre placebokontrollerade fas III-studier. I studierna CLEAR1 och CLEAR2 studerades substansen lesinurad i kombination med xantinoxidashämmaren allopurinol hos patienter med kronisk gikt som inte nått målnivå av urinsyra enbart med behandling av allopurinol. Patienterna fick antingen 200 mg eller 400 mg lesinurad tillsammans med 80 mg allopurinol en gång om dagen, eller placebo och allopurinol. Bland de patienter som fick kombinationsbehandlingen hade fler nått målnivåer på mindre än 6.0 mg/dL urat efter sex månader än bland dem som enbart fick allopurinol.

I studien CRYSTAL testades lesinurad 400 mg tillsammans med febuxostat 80 mg en gång om dagen. Även där nådde fler patienter målnivå på lägre än 5.0 mg/dL urat efter sex månader än de patienter som enbart fick febuxostat. I gruppen som fick 200 mg lesinurad var skillnaden inte statistiskt säkerställd. 

De vanligaste biverkningarna var infektion i övre luftvägarna, förkylning och ryggont. Förekomsten av njurrelaterade biverkningar var desamma för placebo i grupperna som fick lesinurad 200 mg, men högre för gruppen som fick 400 mg lesinurad. Astrazeneca meddelar att en fullständig säkerhetsbedömning för de tre studierna pågår och kommer att presenteras senare i år.

Astrazenecas forskningschef Briggs Morrison påpekar i ett pressmeddelande att gikt är en allvarlig kronisk inflammatorisk sjukdom och att mellan 40-70 procent av giktpatienterna inte når målnivåerna för urat med dagens standardbehandling.

Astrazeneca har också meddelat att man påbörjar fas III-studier på tralokinumab mot svår astma. 

Lovande i tidig fas mot chikungunya

Amina Manzoor
-
0

Sedan slutet av 2013 pågår ett utbrott av chikungunya i stora delar av Västindien och Centralamerika. Chikungunya är en virussjukdom som sprids via myggor och ger hög feber, utslag och långvariga ledsmärtor. Sjukdomen har sedan i år rapporterats i USA, i Florida rapporteras dagliga fall, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det finns idag varken behandling eller vaccin mot chikungunya, men nu har amerikanska forskare genomfört en fas I-studie på en vaccinkandidat, skriver Reuters. Forskarna vid amerikanska NIH gav 25 friska vuxna mellan 18-50 år totalt tre doser av vaccinkandidaten under en 20-veckorsperiod. 

Studiedeltagarna utsattes inte för chikungunyaviruset, utan deras immunrepons mättes. Den första dosen gav en immunrespons hos nästan alla deltagare, medan den andra dosen gav höga nivåer antikroppar hos alla. Det var en markant ökning av antalet antikroppar efter den tredje dosen. Nivåerna vara länge och kunde mätas hos alla studiedeltagarna sex månader efter den sista dosen. Dessutom visade sig vaccinkandidaten säker i studien, då inga allvarliga biverkningar inträffade. 

Vaccinkandidaten har i djurstudier visat sig skydda apor mot viruset. Enligt forskarna kan det dock dröja flera år innan det kan påbörjas fas II-studier, skriver Reuters.

Studien har publicerats i The Lancet.

Hög dos bättre för äldre

Amina Manzoor
-
0

En stor nordamerikansk studie på nästan 32 000 äldre personer visar att en fyra gånger högre dos influensavaccin gav färre fall av säsongsinfluensa. Den randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studien pågick över två influensasäsonger. 

Totalt ingick 31 989 deltagare som var 65 år eller äldre. 15 991 personer lottades till högdosvaccin och 15 998 fick standarddosen. Bland dem som fick den högre dosen insjuknade 1,4 procent i laboratoriebekräftad influensa jämfört med 1,9 procent i gruppen som fick standardvaccinet. Enligt forskarna kan ungefär ett av fyra influensafall undvikas genom att ge äldre personer den högre dosen influensavaccin.

Förekomsten av negativa händelser och biverkningar var något lägre i gruppen som fick högdosvaccinet. Det inträffade lika många dödsfall i båda grupperna, och inget dödsfall kopplas till vaccinering.

Studien var finansierad av Sanofi Pasteur och företagets vaccin Fluzone i standarddos och högdos användes också. Studien är publicerad i tidskriften NEJM.

Biverkningsinformation kan påverka följsamhet

Amina Manzoor
-
0

I en analys i tidskriften BMJ har nya zeeländska forskare gått igenom hur möjliga biverkningar presenteras för 15 vanliga läkemedel mot kroniska sjukdomar. Några av substanserna som forskarna granskade biverkningsinformation för var simvastatin, metformin, omeprazol och celecoxib. Forskarna har tittat på både officiella och inofficiella anglosaxiska källor och kommer fram till att informationen varierar mellan källorna. Inget av de 15 läkemedlen hade färre än i median 26 möjliga biverkningar, och 8 av de 15 läkemedlen hade fler än 50. Myndighets- och patientinformationskällor nämnde generellt färre möjliga biverkningar.

Enligt författarna kan överdriven, inkonsekvent och dåligt presenterad information om möjliga biverkningar göra skada. Det kan till exempel minska följsamheten och leda till negativa förväntningar, vilket i sin tur kan leda till ökad biverkningsrapportering. 

Författarna anser att en förbättrad standardisering, granskning och analys av biverkningar skulle ge en mer balanserad biverkningsinformation till patienter och förskrivare. Till exempel bör risk för vissa biverkningar om möjligt presenteras i absoluta tal och biverkningsinformationen ska enbart baseras på data från randomiserade studier. 

I studien tar författarna även upp att vanligt förekommande problem som huvudvärk, ryggont och trötthet nästan alltid nämns som möjliga biverkningar, vilket kan medföra att vissa patienter kan missta de problemen som biverkningar.
– Om man i en placebokontrollerad studie ser att det är signifikant fler patienter som behandlas med den verksamma substansen och som får den aktuella biverkningen, anges den i produktinformationen som en biverkning. Alternativt kan nya biverkningar identifieras vid den löpande säkerhetsuppföljningen efter godkännandet och resultera i att produktinformationen behöver uppdateras, säger Kerstin Jansson, chef vid enheten för läkemedelssäkerhet vid Läkemedelsverket. 

Hon har inte läst studien ännu men anser att den förmodligen inte kan appliceras på svenska förhållanden eftersom bipacksedlar och produktresuméer i Sverige granskas av myndigheten på ett strukturerat sätt.
– För produktinformation som är godkänd av Läkemedelsverket finns ett vetenskapligt underlag. Företagen tar fram förslag till texter efter data från de kliniska prövningarna eller från spontanrapporteringen av biverkningar och myndigheten granskar relevansen i informationen före godkännandet.

Stivarga även mot GIST

Amina Manzoor
-
0

EU-kommissionen har godkänt Stivarga, regorafenib, för behandling av patienter med gastrointestinal stromacellstumör, GIST, vars cancer fortsatt växa trots tidigare behandling eller som inte tolererat tidigare behandling med imatinib eller sunitinib. Stivarga är en proteinkinashämmare som sedan tidigare är godkänt för behandling av kolorektal cancer.

GIST är ett mjukdelssarkom i mag-tarmsystemet och varje år upptäcks cirka 130 fall i Sverige. I den fas III-studie som ligger till grund för godkännandet visades det att patienter som behandlades med Stivarga i median hade 4,8 månader till sjukdomsprogression eller död jämfört med 0,9 månader för de patienter som fick placebo.

1...192021...48Sida 20 av 48