Annons
Home 2014

Årlig arkivering 2014

Botox testas mot cancer

0

Behandling med Botox, botulinumtoxin typ A, av cancertumörer i magen har testats av forskare vid NTNU-universitetet i Trondheim. Det visade sig enligt en artikel på universitetets hemsida ha mycket god effekt på möss, tumörerna krympte kraftigt. 

De lovande resultaten har medfört att man nu förbereder en studie på patienter med magcancer.
– Vi har fått godkänt för ett pilotprojekt att testa behandlingen på patienter som inte kan opereras och där all annan behandling testats, säger Göran T. Anderson läkare i gastrokirurgi i en artikel till forskning.no. 
I projektet ska nervgiftet injiceras runt tumören med gastroskopi.

Pilotstudien har godkänts för tio patienter totalt. Men forskarna menar att nervgiftet eventuellt kan användas också vid behandling av prostata-, bukspotts- och ändtarmscancer.

Botoxforskningen är ett samarbete mellan norska, amerikanska, japanska och tyska forskare.

”Inget självändamål med statliga apotek”

0
Har Centerpartiet några planer för statligt ägda Apoteket AB?
Vi tycker inte att det finns något självändamål med att staten ska äga apotek. Nu när vi fortfarande är i ett övergångsskede mellan monopol och fri marknad behövs det, men på sikt anser vi att det också kan säljas.
 
Bör apoteken få statlig ersättning för hälsorelaterade tjänster?
Jag tycker att man ska fundera på det. Den ersättningsmodell som lades i samband med omregleringen var ganska statisk eftersom vi ville ha en modell som var stabil då, men den är inte skriven i sten. Jag skulle kunna tänka mig att staten ska betala mer för den farmaceutiska tjänsten.
 
Förutom ökad apotekstäthet och utökade öppettider, vad är bättre med dagens apoteksmarknad?
Det är att apoteken kan profilera sig, jag brukar tala om att låta tusen blommor blomma. Apoteket AB led av samma sjuka som svensk sjukvård och såg sig som en del av förvaltningsapparaten, kunden skulle vara tacksam bara att den fick komma dit även om det var 47 minuters väntetid. Nu vet apoteken att de finns till för kunderna och det har kommit många spännande initiativ och jag är övertygad om att det kommer bli fler. 
 
Dagens nivå för högkostnadsskyddet, 2 200 kronor, vad anser du om den?
Den ligger på en bra nivå och den ska nu dessutom indexregleras, något vi beslutat om under mandatperioden.
 
Finns det läkemedel, förutom dagens smittskyddsläkemedel, som bör vara kostnadsfria för patienten?
Nej. Om någon sa att jag fick 500 miljoner att göra vad jag ville med skulle jag inte ordna billigare läkemedel utan satsa på annat som till exempel bättre demensutredningar.
 
Är den fria marknaden den bästa modellen för att få fram nya läkemedel?
Antibiotika är ett tydligt exempel där den inte fungerar, där kan inte marknaden sköta det själv. Det finns också vissa sjukdomar som malaria, som är vanliga i länder med svag ekonomi där kan man tänka sig modeller som inte är marknadsstyrda. Men den fria marknaden ska vara den huvudsakliga drivkraften.
 
Hur viktigt är det med läkemedelsforskning och utveckling i Sverige?
Väldigt viktigt. Vi såg en stor oro för de uppköpshot som kom mot Astrazeneca och vi måste fundera på vad som kan göras för att klimatet ska bli mer gynnsamt för den forskande läkemedelsindustrin.
 
– Men staten är en dålig ägare av läkemedelsindustrin och bör inte gå in med pengar. Staten kan däremot se till att vi har en medicinsk grundforskning av hög kvalité och där har vi tillfört pengar och förändrat skatteregler.
 
Ska Tullverket ha möjlighet att beslagta läkemedel som skickas inom EU som misstänks vara illegala?
– Ja den möjligheten bör finnas. Men det är en fråga som måste tas på EU-nivå.
 
Bör myndigheter som Läkemedelsverket och EMA ta hänsyn till miljöaspekter för ett läkemedel när de beslutar om godkännande?
Ja, den frågar driver vi på EU-nivå. För att få effekt bör miljöaspekten komma in vid godkännandet som ofta tas centralt snarare än vid subventionsbeslut som sker nationellt. 
 
Vilka läkemedelsfrågor blir de viktigaste den kommande mandatperioden?
Antibiotika kommer att vara viktig, den är inte så stor i riksdagen nu. Apotekens 24-timmarsregel kommer fortsätta att debatteras liksom tillgång till apotek på glesbygden.
 

Vill kolla paracetamol

0

Den norska branschföreningen Apoteksforeningens anser att landets Läkemedelsverk bör göra en grundlig utvärdering av hur försäljningen av paracetamol ser ut. Med anledning av svenska Läkemedelsverkets förslag om att paracetamol i tablettform bara ska få säljas på apotek har Per Kristian Faksvåg, director pharmaceutical affairs på organisationen, uttalat sig.

Han menar att det kan finnas skäl till att se över läget även i Norge.
– Jag är bekymrad över de skador som drabbar de som använder produkterna mycket under lång tid, särskilt bekymrad är jag över ungdomars användning. Läkemedelsverket i Norge bör gå igenom omfattningen, tillsyn och uppföljning av försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln, säger han på föreningens hemsida.

Men den norska myndigheten tänker inte gå samma väg som den svenska. Steinar Madsen, direktör vid norska Läkemedelsverket säger till norska Dagens Medisin att två utförda studier inte visar på någon ökning av antalet förgiftningar.

I Norge har paracetamol kunnat köpas utanför apotek sedan 2003.

Gammalt läkemedel kan förebygga njurskador

0

Många diabetespatienter har njurskador med protein i urinen och förhöjt blodtryck. Patienterna har ofta svårt att få kontroll över blodtrycket samtidigt som det är avgörande för njurfunktionen.
Nu har danska forskare funnit en mekanism som kan ha betydelse vid behandling av högt blodtryck hos diabetespatienter.

Patienter med diabetes kontrolleras regelbundet för njurproblem vilket framgår av protein i urinen och ofta samtidigt högt blodtryck. Baserat på dessa undersökningar har forskarna observerat att en viss salttransport i njuren är överaktiv när man har en lätt njurskada med proteinuri.

Den nya mekanismen kan få stor betydelse för patienter eftersom det redan finns ett urindrivande blodtrycksmedel, amilorid, som påverkar den här kanalen i njurarna.Forskarna anser att man med de här fynden som bakgrund bör överväga behandling med amilorid för att uppnå blodtryckskontroll.
En undersökning pågår för att se om behandling med amilorid har speciell effekt på den här patientgruppen.

LmVs valpuls

Anders W Jonsson, Centerpartiet
"Inget självändamål med statliga apotek"

Agneta Luttropp, Miljöpartiet
"Viktigt säkra apotekstillgång i glesbygd"

Barbro Westerholm, Folkpartiet
"Apoteken bör ersättas för hälsotjänster"

Per Ramhorn, Sverigedemokraterna
"Staten behöver styra upp med riktlinjer"

Lena Hallengren, Socialdemokraterna
"Tydlig policy för vad Apoteket AB får sälja"

Metin Ataseven, Moderaterna
"Hälsotjänster ska ses som merförsäljning"

Eva Olofsson, Vänsterpartiet
"Omregleringen har inte ökat kvaliteten"

Anders Andersson, Kristdemokraterna
"Förtroendet för vården riskerar att minska"

Saknas prisuppgift på nätet

0

I våras gick Sveriges Apoteksförening ut och rekommenderade apoteken att på sina webbplatser publicera vad de tar betalt för receptläkemedel som ligger utanför förmånen. Det priset kan nämligen variera eftersom det råder fri prissättning för den gruppen av läkemedel. Debatten om och konsekvenserna av den fria prissättningen har varit i hetluften en tid och med det här sa sig branschföreningen vilja bidra till en bra information till kunden.

Idag, några månader senare är det två av de sex kedjorna som gjort det enkelt för kunden att få reda på priset. På såväl Apoteket ABs som Apoteksgruppens hemsidor skriver man bara in produktens namn och får upp kostnaden. Båda kedjorna hade för övrigt uppgifterna publicerade redan innan branschföreningen kom med sin rekommendation.

Krångligare blir det på Apotek hjärtats hemsida. Här går det inte att få en enkel prisuppgift, utan besökaren måste använda sig av den länk som informerar om ett visst apotek har ett visst läkemedel på lager, där finns också prisuppgiften.

Övriga tre kedjor tillhandhåller idag inte några priser alls på nätet för läkemedel utanför förmånen.
– Vi har inte fått ut informationen. Vi jobbar med en del tekniska anpassningar och räknar med att det ska komma under hösten, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans apotek.

På Lloyds säger man samma sak, man saknar i dagsläget systemstöd för prisuppgifterna. 
– Men vi som bransch rekommenderar apoteken att offentliggöra priserna, så det kommer, säger Fredrik Ljungström, företagets kommersiella chef.

Och inom Cura-kedjan är de offentliga priserna under processande enligt  vd Håkan Magnusson.

Offentliga priser tycks helt enklelt inte vara det som prioriteras av apoteken. Och i dagsläget är det relativt få produkter som av olika skäl inte subventioneras. Enligt en beräkning gjord av Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, hämtar cirka 400 000 personer ut läkemedel utanför förmån under en månad.

– Vi tycker ju att grundproblemet är att vi inte får byta till en billigare produkt om kunden vill det, säger Andreas Rosenlund.

Idag får farmaceuter till exempel inte byta ut malariamedlet Malarone mot det generiska och billigare Horisto, eftersom preparaten inte är subventionerade. Och precis som när det gäller sildenafil eller desogestrel skriver läkarna nästan alltid det välkända varunamnet, Viagra respektive Cerazette på recepten, vilket omöjliggör byte till billigare produkter eftersom läkemedlet inte ingår i förmånen.

Att farmaceuter borde få rätt att expediera en annan produkt, förutsatt att de är utbytbara, än den läkaren skrivit på receptet, tycks rent principiellt inte vara någon laddad fråga. Men att ändra regelverk tar tid. Principen, enligt lag, är att farmaceuter ska expediera den produkt som förskrivaren skrivit på receptet. Punkt.

Så finns det undantag. Enligt förmånslagen är apoteken skyldiga att byta utifrån de regler TLV fastställt när det gäller läkemedel som subventioneras. Och i Läkemedelsverkets föreskrifter finns vissa undantag för när farmaceuter får göra ändringar i receptet. Om myndigheten kan bemyndigas att också skriva in det här som ett undantag är oklart. Det kommer kanske den utredning som TLV ansvarar för att ha svaret på när man till nästa år ska lämna förslag på eventuella ändringar som kan behöva göras i regelverket som en konsekvens av att vissa läkemedel inte ingår i förmånen.

Nytt samarbete för Recipharm

0

Företaget inleder ett samarbete med det Göteborgsbaserade läkemedelsföretaget Isofol Medical.

Samarbetet ger Recipharm tillgång till Isofol Medicals läkemedelskandidat Modufolin som utvecklas för att öka effektiviteten och minska biverkningarna av cellgifter. Recipharm hyser enligt ett pressmeddelande stark tilltro till att preparatet kommer att godkännas.
Recipharm har också investerat åtta miljoner i sin nya partner.

Göteborg väntar på läkemedelsprövningar

0

Före årsskiftet ska Göteborg om planerna går i lås få ett statligt centrum för kliniska läkemedelsprövningar. Enligt LIFE-time.se inväntar Vetenskapsrådet bara på att få det formella uppdraget från regeringen.

Under sommaren kom regeringen med förslaget om att inrätta enheten i Göteborg.Utredaren Ingrid Petersson föreslog en statlig nämndmyndighet med ansvar för att stärka den kliniska läkemedelsforskningen i Sverige. Nu blev det istället ett centrum under Vetenskapsrådet.

I propositionen 2012 finns 40 miljoner kronor avsatta för verksamheten under 2015 och sedan 50 miljoner kronor per år. Pengarna ska bland annat användas för att få sjukvården att gå in i kliniska läkemedelsprövningar.

Effektivt med två vaccin mot polio

0
Poliovaccin i form av orala droppar är det vanligaste i länder som drabbats av sjukdomen. Men ny forskning från Indien visar att tillägg av en injicerad dos ger en extra skjuts åt immunförsvaret. Det är i dag i princip tre länder som fortfarande är hårt drabbade av polio; Pakistan, Afghanistan och Nigeria.
 
I dessa länder används framför allt ett oralt vaccin eftersom det är relativt billigt.  Men nu visar forskning som publicerats i Science att det mest effektiva är att kombinera injicerat vaccin med orala droppar.
 
Enligt BBC menar Världshälsoorganisationen att detta är en historisk upptäckt som kan bidra till att effektivt stoppa sjukdomen. Samtidigt är den största utmaningen i de drabbade länderna att få ut vacciner till de som behöver, snarare än valet av vaccin.
 
Enligt BBC används metoden att kombinera de båda typerna av poliovaccin redan i delar av Nigeria och är på väg att introduceras i Pakistan.
 

Roche köper biotech

0
Ännu en storaffär inom läkemedelsbranschen är ett faktum. Roches köp av amerikanska Intermune är det största som företagen gjort sedan 2009 då de förvärvade hela Genentech. Affären har godkänts av båda företagens styrelser och summan Roche betalar är 8,3 miljarder dollar, motsvarande omkring 57 miljarder kronor.
 
Enligt First Word är en av anledningarna till köpet att Roche får tillgång till Intermunes läkemedel Esbriet (pirfenidone). Preparatet är godkänt i Europa och Kanada för behandling av ideopatisk lungfibros och en ansökan ligger också inne hos FDA.
 

Pfizer kan om Astrazeneca vill

0
Pfizer tycks inte ha gett upp hoppet om att förvärva läkemedelsföretaget Astrazeneca. Enligt amerikanska och brittiska nyhetskällor har personer med insyn i frågan sagt att förhandlingar kan inledas om bara Astrazeneca vill.
 
Pfizer uppvaktade Astrazeneca i våras men fick i maj nej på sitt bud på 116 miljarder dollar. Enligt brittiska regelverk var de sedan tvungna att vänta i minst sex månader innan de gör ett nytt försök, en tidsfrist som löper ut den 26 november. Om Astrazeneca vill, kan de inleda nya förhandlingar redan efter tre månader, det vill säga den 26 augusti.
 
Enligt nyhetsbyrån First Word tittar Pfizer också över möjligheten att köpa andra företag som bland annat generikaföretaget Actavis.
 

Blandade reaktioner på förslag

0
På torsdagen presenterade Läkemedelsverket ett förslag som innebär att receptfria läkemedel i med paracetamol i tablettform enbart ska få säljas på apotek. Bakgrunden är att man på myndigheten sett en trend där antalet förgiftningar orsakade av paracetamol ökat.
 
Sveriges Farmaceuter är positiva till förslaget som de menar signalerar att paracetamol inte är ett riskfritt preparat. 
Glädjande nyheter, säger ordförande Thony Björk om förslaget på förbundets hemsida. 
 
Förslaget har nu gått ut till berörda tillverkare som har tre veckor på sig att svara. Ett av de företag som nu tittar på det är GSK som marknadsför Panodil och Alvedon.
– Patientsäkerheten är det viktigaste för oss och det finns en signal om att antalet förgiftningar har ökat även om fler studier är på gång. Vi analyserar nu förslaget och återkommer med ett svar inom tre veckor, säger Jonas Vikman, ansvarig för samhällskontakter på GSK.
 
Han säger också att försäljningen av receptfria tabletter med paracetamol inte har ökat sedan omregleringen.
Antalet tabletter per person och år har ökat från 72 till 76 mellan 2008 och 2013 men det är den receptbelagda delen som ökat.
 

Apotekare informerar om ebolaviruset

0

I Liberias huvudstad Monrovia åker apotekare och apotekarstudenter apotek och andra försäljningsställen för läkemedel för att informera personalen om man kan undvika att smittas av och sprida ebolavirus. Initiativet kommer från Pharmaceutical Association of Liberia och påbörjades i onsdags rapporterar Pharma Journal.

Som en del i kampanjen kommer de också att dela ut informationsblad till allmänheten för att slå hål på många av de myter som råder kring viruset och den sjukdom som det medför. Liberia är ett av de värst drabbade länderna och rapporterar nu den kraftigaste ökningen av antalet smittade och döda.

Läget beskrivs av många som desperat och i försök att bli friska tar smittade personer till en mängd verkningslösa och till och med skadliga metoder. Tidigare i augusti rapporterade WHO om två personer i Nigeria som avled efter att ha druckit stora mängder saltvatten i tron om att det skulle ta bort viruset.

Samtidigt råder det missnöje i landet övre att tillgången på de experimentella läkemededel mot viruset som finns inte räcker. Oron för att falska läkemedel ska börja säljas har fått Liberias läkemedelsmyndighet att skärpa kontrollerna på landets apotek.

 

Namn på biosimilarer oroar

0

Undersökningen som gjorts bland läkare i som förskriver biologiska preparat visar att 61 procent tror att om en biosimilar har samma icke-proprietära namn som referenspreparatet så är det automatiskt godkänt för samma indikationer.  Så är det inte alltid vilket lett till en oro bland företrädare för den amerikanska läkarkåren, skriver Pharma Times.

I USA finns idag inga biosimilarer på marknaden och FDA ska just inleda granskningen av den första som är en variant av Amgens Neupogen (filgrastim).

I ett brev till FDA-komissionären Margaret Hamburg, skriver elva medicinska organisationer och ett 20-tal individuella förskrivare att biosimilarer som godkänns måste ha ett namn som skiljer sig väsentligt från referensprodukten för att undvika missförstånd och sammanblandningar. De menar också att med samma namn kommer biverkningar orsakade av de olika produkterna att klumpas ihop.

Samtidigt argumenterar företrädare för apotekare, fackförbund och andra för att olika namn kommer att bidra till förväxlingar, felaktiga förskrivningar och dubbelmedicinering.

Billigare med receptfritt på nätet

0

HUI Research har på uppdrag av nätapoteket Apotea undersökt hur priserna på 51 receptfria läkemedel varierar mellan olika apotekskedjor och nätapotek. I undersökningen ingick fyra apotekskedjor och ett nätapotek.

Undersökningen visar att 50 av de 51 undersökta egenvårdsläkemedlen var billigast på nätet. I snitt varierade det 18 procent mellan högsta och lägsta pris när både butikshandel och näthandel inkluderades. När HUI jämförde priserna enbart mellan apoteksbutikerna var skillnaden i snitt 7 procent.
– Idag är det svårt för konsumenten att skaffa sig en uppfattning om ett enskilt läkemedel är dyrt eller billigt. Jag är övertygad om att konsumenternas prismedvetenhet ökar när apoteksbranschen i allt större utsträckning flyttar ut på nätet och prissättningen blir transparent, säger Lena Larsson, vd för HUI Research i ett pressmeddelande.

Många apotekskedjor ligger i startgroparna för att starta näthandel. I dagsläget har bara Apoteket AB näthandel.

Paracetamol bara på apotek

0

De senaste åren har bland annat Giftinformationscentralen rapporterat ett ökat antal samtal om paracetamolförgiftningar. 2006 fick man 2 500 samtal om paracetamolförgiftningar, och 2013 var det nästan 4 400 samtal. Antalet samtal som kan kopplas till att enskilda patienter vårdats på sjukhus på grund av förgiftning ökade också, från 529 under 2006 till 1 161 under 2013.

Nu föreslår Läkemedelsverket att paracetamol i tablettform bara ska få säljas på apotek från och med den 1 mars 2015.
– Vi har sett att det ökade antalet samtal till Giftinformationscentralen om paracetamolförgiftningar sammanfallit i tid med en ökad försäljning. Därför har vi funnit det lämpligt att ta bort beredningsformen från dagligvaruhandeln, säger Anders Carlsten, direktör för användning vid Läkemedelsverket.

Paracetamol i andra beredningsformer, till exempel brustabletter och i flytande form, berörs inte.
– De beredningsformerna ingår i stort sett aldrig i överdoserinsgfallen, säger Anders Carlsten.

Läkemedelsverket har nu skickat ut förslaget till berörda företag, drygt 15 stycken. De har tre veckor på sig att yttra sig och därefter fattar myndigheten ett beslut i frågan.
– Läkemedelsverket har följt frågan länge. Det är en väl känd företeelse att överdosering av paracetamol ökar risken för leverskada. Det var också en av anledningarna till att vi begränsade förpackningsstorlekarna, från 30 till 20 tabletter.

– Den här åtgärden är en stark signal på vikten av att läkemedel används på rätt sätt. Vi fortsätter att följa frågan, men vi hoppas att den här åtgärden ska minska paracetamolförgiftningarna, säger Anders Carlsten.