Överenskommelsen är ett resultat av avvecklingen av Astrazenecas forskning i Södertälje skriver KI:s rektor Harriet Wallberg Henriksson och Torbjörn Rosdahl finanslandstingsborgarråd i Stockholms läns landsting på DN debatt idag.
Syftet med överenskommelsen är att resultaten från den kliniska forskningen snabbare ska leda till nya och bättre behandlingar. De två parterna ska nu ta fram en gemensam handlingsplan för detta.
Samarbetet bygger på att använda det som brukar definieras som Sveriges styrka; en heltäckande vård, omfattande epidemiologiska register, kvalitetsregister och biobanker.
Sjukdomar som prioriteras är folksjukdomar som hjärt/kärlsjukdom, bröstcancer och typ 2-diabetes.
Annons
Home 2012
Årlig arkivering 2012
Samarbete för bättre klinisk forskning
Vårstäda bland medicinerna
Kampanjen är en del av ett projekt i den nationella läkemedelsstrategin som syftar till att minska kassationen av läkemedel eller på annat sätt begränsa läkemedlens miljöpåverkan. Kampanjen pågår under en månad med budskapet att oberoende av var man köpt sitt läkemedel, så kan de överblivna lämnas tillbaka till vilket apotek som helst.
Målet är att 80 procent av de inte använda läkemedlen ska återlämnas.
Bakom kampanjen står förutom Sveriges apoteksförening bland andra, Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting och Svensk dagligvaruhandel.
Medivir vill testa medel mot artros
Det svenska forskningsbolaget meddelar att man nu ska lämna in en ansökan till en europeisk läkemedelsmyndighet om att få starta fas 1 prövningar med sin kandidat MIV-711. Det är en cathepsin K hämmare för behandling av benrelaterade sjukdomar som till exempel artros, osteoporos eller benmetastaser.
Läkemedelsverket förordar Lucentis
Läkemedelsverket har nu tagit ställning i frågan om behandlingen av ögonsjukdomen makuladegeneration.
Utifrån vad man vet idag förordar myndigheten användning av Lucentis.
Skälen är flera, men myndigheten pekar i sin sammanställning bland annat på att kunskapsläget för Avastin när det gäller effekt och säkerhet är bristfälliga och att säkerhetsdata tyder på en ökad risk för ögoninflammationer och eventuellt också vissa systemiska biverkningar.
Läkemedelsverket avråder alltså nu från off label-förskrivningen med Avastin.
Förskrivningen som anmälts till Socialstyrelsen av Diabetesförbundet kommer dock enligt Anders Bergström ordförande i Norrbottens läkemedelskommitte att fortsätta.
? Vi uppfattar det inte som att Läkemedelsverket förhindrar oss att fortsätta använda Avastin, säger han och hänvisar till att myndigheten säger att användningen av icke godkända läkemedel ska ske inom ramen för kliniska prövningar eller annan form av strukturerad uppföljning.
? Vi anser att vi har en mycket strukturerad uppföljning av vår förskrivning. Den rapporteras till makularegistret och alla eventuell biverkningar registreras noga. Vi anser att vår användning sker inom ramen för vad Läkemedelsverket anser godtagbart, säger Anders Bergström.
Indien inför tvångslicens på cancerläkemedel
Det är första gången som så kallade tvångslicensiering av ett patenterat läkemedel beviljats av de indiska myndigheterna.
Läkemedelsanalytiker och jurister menar att beslutet kan öppna dörren för en strid ström av andra tvångslicenser i Indien och andra utvecklingsländer.
Enligt beslutet ska Bayer licensiera tillverkningen av cancerläkemedlet Nexavar, sorafenib, till det indiska företaget Natco Pharma. För licensen ska det indiska företaget betala Bayer sex procent i royalty på omsättningen. Natco ska sälja läkemedlet för 176 dollar i månaden, vilket är ungefär tre procent av de 5 600 dollar som Bayer tar betalt för läkemedlet i Indien. Licensen gäller enbart för användning i Indien enligt beslutet.
Nexavar används vid behandling av njur- och levercancer, idag är det färre än 200 indier som behandlas med läkemedlet. Förespråkare av generiska läkemedel välkomnar det indiska beslutet då de menar att det här kan bli en framtida modell för utvecklingsländerna och beskriver tvångslicenser som en möjlig medelväg framåt, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Men de västerländska företagen kommer sannolikt, enligt nyhetsbyrån, att se beslutet som ett nytt exempel på hur Indien inte ger företagen det immateriella skydd de behöver för att kompensera för utvecklingskostnaderna av nya läkemedel.
Företaget Bayer säger i en kommentar att man ska se över vilka juridiska möjligheter man har att försvara de immateriella rättigheterna.
Trots att det sedan mitten av 2000-talet finns möjligheter till tvångslicensiering av folkhälsoskäl har bara ett fåtal länder, bland annat Brasilien och Thailand hittills använt sig av den möjligheten. De flesta har gällt aids-läkemedel. Indien är det andra landet, efter Thailand, som använt möjligheten för en cancerbehandling.
?Läkemedelsföretagen har varit mycket aggressiva i sin strävan att förhindra att tvångslicensen används för cancerläkemedel och andra sjukdomar som också ingår?, enligt Jamie Love, ordförande i en organisation som arbetar med patent och mänskliga rättigheter.
Tvångslicens kan användas i situationer där en uppfinning inte blir tillgänglig för allmänheten till ett rimligt pris. Och enligt de indiska myndigheterna visar den mycket begränsade användningen av Nexavar i Indien att behandlingen är för kostsam.
Bayer å sin sida argumenterar att priset ska ställas i relation till läkemedlets utvecklingskostnad, inte bara allmänhetens köpkraft. Företaget hävdar också att tvångslicensen inte är nödvändig, eftersom Nexavar redan säljs som generika av ett annat indiskt företag, Cipla.
Det företaget har dock Bayer stämt för patentintrång, vilket fått de indiska myndigheterna att beskriva Bayer som att man talar med två tungor.
Om tvångslicensen av Nexavar överlever de kommande juridiska processerna är det troligt att fler patenterade läkemedel kommer att gå samma väg, eftersom de ofta är för dyra för indierna, spår Reuters.
Gratis vaccin mot hepatit B i Västernorrland
Idag ingår inte vaccin mot hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet men fler landsting har börjat erbjuda alla barn gratis vaccination. Landstinget i Västernorrland beslutade på torsdagen att införa gratis vaccination. Enligt Sveriges Radio innebär vaccineringen en extra kostnad på knappt en miljon kronor per år och vaccineringarna kan börja i maj.
Norrbottens, Södermanlands och Västernorrlands landsting erbjuder gratis vaccination mot hepatit B. Flera landsting erbjuder vaccination mot en kostnad. I alla landsting vaccineras barn som tillhör riskgrupper.
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar alla länder att vaccinera för att utrota hepatit B. Enligt Dagens Nyheter kan vaccin mot hepatit B komma att ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Det beräknas kosta omkring 26 miljoner kronor per år enligt Socialstyrelsen.
– 177 länder vaccinerar redan barn mot hepatit B. Genom att inkludera vaccinet i ett allmänt program skulle det gå att nå fler, säger Agneta Holmström, enhetschef för hälsoskydd och smittskydd på Socialstyrelsen, till tidningen.
Sämre effekt av orala cancerläkemedel
Undersökningen är gjord av Medco, ett amerikanskt hälsovårdsföretag, och omfattade runt 11 600 patienter som tog vanliga cancerläkemedel som Gleevec, Nexavar, Sprycel, Sutent, Tykerb, Tarceva och Tasigna.
Till exempel var det 43 procent av patienterna som behandlades med Gleevec för leukemi, som även behandlades med andra läkemedel som kunde minska effekten för Gleevec. Samtidigt var det 68 procent som tog läkemedel som kunde höja dosen till potentiellt toxiska nivåer. I undersökningen nämns läkemedel som Nexium, steroider, kalciumflödeshämmare, vissa antibiotika samt svampmedel som skulle kunna bidra till dessa interaktioner.
Anledningen var att de onkologiska läkemedlen förskrevs av en onkolog och att de övriga förskrevs av en primärvårdsläkare.
Resultaten presenteras vid ett möte arrangerat av American Society for Clinical Pharmacology and Therapeutics möte under fredagen i Washington, USA.
? Det behövs mer kommunikation mellan samtliga läkare som förskriver läkemedel till patienter, säger Medcos Steve Bowlin till Reuters.
Krav på tvångssterilisering försvinner
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att lagen ändras så att de omdebatterade kraven på tvångssterilisering för att få genomgå könsbyte försvinner. Även kraven på att vara svensk medborgare och ogift tas bort.
Lagen om fastställande av könstillhörighet har med några få undantag varit oförändrad sedan införandet den 1 juli 1972. Socialdepartementet skriver i ett pressmeddelande att ?det finns behov av att justera lagstiftningen för att harmonisera den med annan lagstiftning och ta bort regler som är otidsenliga?.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2013.
Kritik mot mini-vårdcentral som öppnar idag
Vårdcentralerna går under namnet Minutkliniken och finns inne på Kronans droghandels apotek. Tanken är att utan krav på tidsbokning hjälpa till med enklare åkommor som ögoninflammationer, öroninflammationer, halsinfektioner och andra enkla och vanliga sjukdomar, som i dag står för cirka 50 procent av besöken i primärvården.
Mini-vårdcentralerna bemannas av en sjuksköterska som tar emot patienten. Via telefon och videolänk finns en legitimerad läkare som vid behov kan skriva ut ett recept.
Men satsningen får kritik från Läkarförbundet. Thomas Flodin, som är ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, säger i en intervju i Dagens Nyheter att ?Det låter som om man får betala dyrt för en sämre produkt. Man får inte träffa en läkare, utan läkaren ska bedöma något som skickas elektroniskt.?
Thomas Flodin menar att det bakom ett symtom kan döljas ett flertal olika sjukdomar, vilket kan missas i den nya kliniken. ?Jag bedömer inte den här verksamheten som helt patientsäker?, säger Thomas Flodin till Dagens Nyheter.
FuG får 800 000 kr för hiv-projekt i Uganda
I Uganda finns antiretrovirala läkemedel tillgängliga gratis på sjukhusen. Men många hiv-infekterade som bor på landsbygden, långt från sjukhus, har inte tillgång till dessa läkemedel.
Genom ett samarbete mellan Farmacevter utan gränser och den ugandiska organisationen Racobao ska nu tillgängligheten göras större även på mindre hälsocentraler ute på landsbygden. FuG får därför 800 000 kr från Forum Syd för att under 2012 och 2013 arbeta med att stärka samhällsstrukturer för förbättrad hantering av antiretrovirala läkemedel till hiv-infekterade. FuG bidrar själv med ytterligare 80 000 kronor till projektet, medel som kommer från medlemsavgifter och gåvor.
Projektet syftar enligt FuG till att få myndigheterna att ta sitt ansvar för de hiv-infekterades hälsosituation. Genom att utbilda personer som lever med hiv, skapa nätverk och stödja lobbygrupper bidras till en långsiktigt hållbar lösning där de lokala hälsomyndigheterna tar ansvar för en säker tillgång till antiretrovirala läkemedel och en hållbar läkemedelsanvändning. Dessutom ska volontärer, ?treatment helpers? och hälsoarbetare som utbildats i tidigare samarbetsprojekt få uppföljningsutbildning om antiretroviral behandling.
Farmacevter utan gränser har under fem år arbetat tillsammans med Racobao för att förbättra användningen av antiretrovirala läkemedel.
Kina sätter press på läkemedelsföretagen
De kinesiska myndigheterna kämpar för att få ekonomin att gå ihop med den allt mer växande och äldre befolkningen. Därför kommer myndigheterna att kräva än större prissänkningar från de läkemedelsföretag som vill sälja sina läkemedel i Kina.
Utifrån en modell i Anhui-provinsen, som lett till prissänkningar inom flera områden med upp till 30 procent, kommer man också inleda upphandlingar inom allt fler områden för att få högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga pris. Idag omfattas drygt 300 läkemedel av upphandlingsförfarande, med det nya initiativet väntas runt 800 läkemedel omfattas. Åtgärderna gör det också lättare att bygga ut sjukvården och att kunna inkludera fler människor.
Analytiker kommenterade utspelet med att även om det pressar ner priserna är det positivt eftersom volymen ökar. Åtgärden riktas framför allt mot dyrare läkemedel för välfärdssjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdomar.
Svenskt företag säljer läkemedel till Irak
? Vi har fått en lista med ett 40-tal läkemedel, och gigantiska kvantiteter som vi ska köpa och leverera till Kurdistan i norra Irak, berättar Gunnar Boström företagets export direktör.
Han och hans hustru, som båda tidigare arbetat inom läkemedelsindustrin, startade det här företaget för fyra år sedan, som nu tagit hem ett stort kontrakt. Förutom den här leveransen av läkemedel ska Qaiwan Group bland annat starta en ny apotekskedja som Mjölbyföretaget är engagerat i med namnet Swedish European Pharmacy. Uppbyggnaden av ett sjukhus och en cancerklinik ingår också i samarbetsplanerna mellan det svenska och irakiska bolaget. Företaget Qaiwan Group är en av de största oljeexportörerna med omfattande program för byggnation och återuppbyggnad av Iraks sjukhus och hälsovård.
Samtliga läkemedelsinköp kommer att ske från kontoret i Mjölby och kommer att ge svenska företag möjlighet till stora kontrakt, enligt Gunnar Boström. 200 miljoner dollar placerar det här företagets omsättning på en topp-fem lista bland svenska läkemedelsföretag.
Phil Med Alliance affärsidé är att tillhandahålla läkemedel, som godkänts inom EMA eller FDA, främst original men också generiska.
? Det finns ett behov och önskan ute i världen om att få köpa ?riktiga läkemedel? och Phil Med:s ide är att tillhandahålla dessa på marknader där läkemedelsföretagen är dåligt representerade, säger apotekaren Ulf Rydell som knutits till företaget och arbetat många år utomlands, bland annat i Vietnam.
? I Kurdistan bor nu många hemvändare som vant sig vid våra läkemedel och som också har pengar att handla för.
Phil Med Alliance har idag också kontrakt med Iran för leverens av bland annat Dukoral och Anapen mot allergichock. Men Gunnar Boström säger att det nya kontraktet med Irak innebär att man kommer att vila på hanen när det gäller andra nya projekt.
Phil Med Alliance är medlem i Swecare, en nationell organisation för svensk export av svensk hälso- och sjukvård.
Hur har tillgängligheten blivit sämre?
– Jag skulle säga att tillgängligheten trots fler apotek och bättre öppettider blivit sämre, för vad hjälper fler apotek när preparaten som patienterna ska hämta inte finns inne. Det är många kollegor till mig som också är irriterade över det här. Läkemedel vi förskriver saknas i mycket högre utsträckning än de tidigare gjorde.
Hur drabbar det dig?
– Jag är 50+ så jag har varit med några år nu. Och tidigare när det blev något krångel med receptet ringde apoteket upp, de har ju våra direktnummer och så kunde vi klara det på telefonen. Det gör de inte idag, vilket jag tycker är ganska anmärkningsvärt. Istället kommer
patienten tillbaka och säger att ”de hade inte den där förpackningen, kan du skriva ett nytt recept på 200 stycken istället så får jag ut dom nu”.
Är det någon speciell kedja du tänker på?
– Jag tror inte det är någon större skillnad. Men det här skapar problem både för mig och för patienterna som är ganska luttrade vid det här laget med att de inte kan få sina mediciner direkt. De kan ju inte komma igång med sin behandling som det var planerat. En del uppföljningar gör vi på telefonen efter en veckas behandling. Och när vi ringer upp dem får vi veta att ”jag fick medicinen igår”. Då går det inte att utvärdera.
Det kanske är speciella läkemedel?
– Inte alls, det handlar om vanliga smärtlindrare som de åtminstone bör kunna ta hem till nästa dag. Exemplet som fick mig att kontakta Läkemedelsverket var en ny låg koncentration metadon som vi väntat på i många år och som nu äntligen fanns. Men när två av mina patienter kom för att hämta ut det fick de veta att det inte fanns att få. Då ringde jag till leverantören som hade åtskilliga förpackningar på lager. Apotekskedjan har senare ringt mig och sagt att det berodde på datafel. Men det här ett par exempel i mängden.
Rör om i dosgrytan
Upphandlingen i Region Skåne tog Svensk Dos också hem, här med en viss, men lägsta, ersättning för dostjänsten. Den upphandlingen har Apotekstjänst överklagat då man anser att Svensk Dos inte uppfyller de ekonomiska krav som ställs på leverantören.
Apotekarprogram för arbetslösa
Den 12 mars startade Lunds universitet ett fem terminer långt apotekarprogram. Enligt Tommy Eriksson, programansvarig för den nya utbildningen, har arbetsförmedlingen en överenskommelse med Astrazeneca i Lund om att starta det kompletterande apotekarprogrammet. Utbildningen kommer att finansieras av arbetsförmedlingen, förmodligen via EU:s globaliseringsfond.
– Vi fick en förfrågan från Arbetsförmedlingen om att starta den här utbildningen. Vi ser ett stort behov av fler apotekare inom vården i Skåne, det behövs ungefär 40 stycken fler och uppenbarligen ser arbetsförmedlingen samma behov, säger Tommy Eriksson.
För att bli antagen krävs en akademisk examen med naturvetenskaplig inriktning varav minst 100 veckors högskolestudier i naturvetenskapliga ämnen. Dessutom är det ett krav att vara inskriven som arbetssökande på arbetsförmedlingen.
Enligt Tommy Eriksson är apotekarutbildningen i Lund inriktad mot läkemedel i vården och läkemedel som produkt och skiljer sig från den i Uppsala och Göteborg.
– Denna är mer inriktad på att apotekaren ska bli läkemedelsexpert på användning av läkemedel och på själva produkten läkemedel, säger han.
Lunds universitet har sedan tidigare examensrätt för att utfärda apotekarexamen, vilket gäller även för den nya utbildningen. Mellan 12 och 16 studenter har antagits och samtliga har tidigare arbetat vid Astrazenecas nedlagda forskningsenhet i Lund.
Gråzonen fortsätter
– Även om det inte råder några tveksamheter om att den hanteringen var fel så är det negativt att det tar sån tid att utreda, anser Johan Wallér vd för Sveriges apoteksförening.
Och Lars Asteborg på Socialstyrelsens tillsynsavdelning håller med.
– Det här är en gråzon, som kan behöva förtydligas.