Djupt liggande bukfett har ett högre uttryck av vissa gener som är kopplade till inflammation och metabola sjukdomar i jämförelse med underhudsfett. Uttrycket av dessa gener är också kopplade till BMI och kroppssammansättning hos de kvinnor, doktoranden Malin Alvehus, vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet studerat.
Det tyder enligt henne på att en ökad låggradig inflammation i bukfettet kan bidra till hälsoriskerna med bukfetma.
Efter viktnedgång hos kraftigt överviktiga noterades en dramatisk nedgång av antalet inflammationsrelaterade gener i fettväven liksom en förbättrad insulinkänslighet.
Annons
Home 2012
Årlig arkivering 2012
Inflammation i fettväven tros bidra till diabetes
Bästa appen har koll på läkemedel
Avsikten med tävlingen som görs i samarbete med Vinnova är att stimulera kreativitet och nytänkande för en effektivare vård och omsorg. Och appen som bäst levde upp till detta ansåg juryn att Läkemedelskoll gjorde.
Lösningen gör det enkelt att förmedla information till vården, är tidsbesparande och skapar kontroll, menade juryn. Dessutom ska man med den kunna se vilka läkemedel ett apotek har i lager.
Juryn ansåg att konstruktörerna kommit långt i utformningen av appens funktioner och att den har förutsättningar att få finansiering.
Priset på 50 000 kronor är ett bidrag till vinnarna Christopher Evans, Daniel Carlzon, Christian O Andersson och Sara Renström för att fortsätta utveckla appen.
Tveksamt om metformin minskar dödlighet
Metformin är idag standardbehandlingen vid typ 2-diabetes. Men enligt en metaanalys som franska forskare gjort är det svårt att säga om läkemedlet påverkar dödsrisk.
Författarna till artikeln som publiceras på PJonline har gjort en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier där man utvärderat effekten av metformin jämfört med enbart diet, placebo, ingen behandling och metformin som tilläggsbehandling. Totalt ingick 13 studier med totalt drygt 13 000 patienter. Forskarnas slutsats är att man inte kunde se att metformin hade någon signifikant effekt på dödligheten i de här studierna.
Men forskarna påpekar att analysen innehåller relativt få studier och påpekar att läkare inte ska frestas förskriva annan antidiabetika vars effekter är ännu mindre kända. Jämfört med andra behandlingar kan metformin vara ett med minst nackdelar, menar de. Det behövs helt enkelt fler studier för att klargöra metformins effekt på dödlighet,
Gel för bröstförstoring stoppas
Det är bland annat efter påstötningar från Läkemedelsverket som Uppsalaföretaget Q-Med nu beslutat att Macrolane inte längre ska injiceras för bröstförstoring.
Det var våren 2010 som Läkemedelsverket uppmärksammades på svårigheterna att tolka mammografibilder från kvinnor som fått sina bröst injicerade med gelen som består av hyaluronsyra.
Efter en utredning kom myndigheten fram till att den medicinska nyttan med produkten är låg jämfört med de problem den skapar när mammografibilderna ska tolkas. Det händer också att gelen orsakar knölar som orsakat onödig oro och utredning, enligt Läkemedelsverket.
Läkemedelsverkets slutsats var att de här sidoeffekterna inte var godtagbara med tanke på produktens värde och man anser därför att gelen inte bör användas vid bröstförstoring.
I Frankrike är det sedan tidigare förbjudet att använda den och liknande produkter av samma anledning.
Företaget har nu fattat beslutet att åtminstone tills vidare upphöra med injektionerna i bröst.
Billigt sviktpreparat lika bra som det dyrare
Den svenska studien som publicerades i början av förra året var en registerstudie som visade att de patienter som behandlats med Atacand (kandesartan) hade lägre dödlighet än de som behandlats med Cozaar (losartan). Patentet för Cozaar hade då precis gått ut och var betydligt billigare än det andra ARB-preparatet.
Studien fick ganska direkt mothugg. Kritiker menade att man inte kunde dra sådana slutsatser av studien eftersom patientgrupperna till exempel inte var jämförbara; gruppen som behandlats med losartan var till exempel betydligt äldre och sjukare än de som behandlats med kandersartan.
Och nu har en dansk forskargrupp presenterat samma typ av studie utifrån det danska läkemedelsregistret, men till skillnad mot den svenska justerat för bland annat ålder, sjukdom och doser.
Deras slutsats är att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de två ARB-preparaten.
TLV tar sig an medicinteknik
Uppdraget är till ett försök för att utröna om bedömningarna är till nytta för hälso- och sjukvården. Regeringen har själv bestämt att insulinpumpar ska ingå som en av två produkter i projektet. Vilken den andra produktgruppen blir ska TLV besluta.
Medicintekniska produkter som omfattas av läkemedelsförmånen säljs på apotek, men det vanligaste är att patienterna får dem via vården. I båda fallen kan landstingen göra upphandlingar.
De hälsoekonomiska bedömningar som TLV gör är tänkta att ligga till grund för hälso- och sjukvårdshuvudmännen kliniska beslut och upphandling.
I oktober 2013 ska uppdraget slutredovisas.
Ny upptäckt för att behandla cancer
Forskare vid Lunds universitet har funnit ett samband mellan de två proteinerna retinoblastomaprotein och gamma-tubulin vid cancer. Retinoblastomaproteinet motverkar celldelning och saknas vid många typer av cancertumörer, det leder till förhöjda värden av gamma-tubulin som i höga nivåer gynnar utvecklingen av cancertumörer.
Nu letar forskarna efter substanser som kan stoppa gamma-tubulinets påverkan på celldelningen och som skulle kunna bli grunden för ett nytt läkemedel, hoppas forskarna. Och man tror att utsikterna är goda eftersom det redan idag finns substanser som hämmar ?kusiner? till gamma-tubulin.
I studien har kroppsvävnader och arvsmassa från patienter med bröstcancer, urinblåsecancer, småcellig lungcancer, tjocktarmscancer och ögoncancer. De två proteinerna visade sig spela en viktig roll i samtliga.
Hjärtsjukdom kostar miljarder
Totalt uppgick kostnaderna för hjärt-kärlsjukdomar i Sverige till 61,5 miljarder kronor under 2010. Det visar en studie som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi tagit fram på uppdrag av Hjärt-lungfonden. I det ingår sjukvårdskostnader och kostnader vid sjukskrivning och när anhöriga måste gå ner i arbetstid för att ta hand om den sjuka.
– Den nya rapporten är den första som visar vad hjärtsjukdom kostar Sverige. Genom att satsa mer på forskning går det att minska både människors lidande och samhällskostnaderna, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd, i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten stod sjukvården för 41 procent av de totala kostnaderna, eller 25,1 miljarder kronor. 30 procent, 18,5 miljarder, utgjordes av kostnader från vård av närstående. 17,9 miljarder eller 29 procent utgjordes av produktionsbortfall på grund av förtidig död, sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsstöd.
Hopp om ny behandling mot Alzheimer
Bapineuzumab rikar sig mot beta-amyloid och har i djurförsök visat sig minska plackbildning. En ny studie av forskare vid Sahlgrenska akademin visar att substansen även påverkar biomarkörer i mänsklig ryggvätska som förknippas med mild Alzheimers. I studien ingick 46 personer med mild till måttlig Alzheimers. 27 behandlades med bapineuzumab och 19 med placebo.
– Hos de som behandlades med bapineuzumab noterades en minskning av de aktuella biomarkörerna. Det tyder på att läkemedlet sänker hjärnans nivåer av det Alzheimerrelaterade proteinet P-tau och kan bidra till att minska nervcellsskadan och bildningen av de neurofibriller som är karaktäristiskt för sjukdomen, säger Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Resultaten presenteras i tidskriften Jamas Archives of Neurology. Studien utfördes i samarbete med forskarna på Neurokemi lab, Pfizer och Janssen Alzheimer Immunotherapy.
Forskarna har i en tidigare studie visar att substansen även minskar mängden beta-amyloid i hjärnan.
– I höst kommer nya och större långtidsstudier som skall ge svar på vilken effekt läkemedlet har på symptomen. Då får vi veta om vi har det första läkemedlet som verkligen kan bromsa själva sjukdomen, säger Kaj Blennow.
Mässling i Nacka
Tidigare i år hade Järna utanför Stockholm ett mindre utbrott av mässling då ett tiotal personer smittats. Järna är ett centrum för antroposofin i Sverige och på orten finns en högre andel ovaccinerade än rikssnittet.
Nu har två små barn i Nacka-området blivit sjuka i mässling. Det första barnet smittades under en resa i Asien. Det andra barnet smittades troligtvis då barnet var på Fisksätra vårdcentral samtidigt som det sjuka barnet, uppger Smittskydd Stockholm. Eventuellt har ytterligare ett barn smittats vid besök på vårdcentralen.
Barnen besökte Fisksätra vårdcentral 19/3, 23/3, 26/3, 27/3,4/4,10/4 och 12/4. Nu varnar Smittskydd Stockholm för att andra som besökt vårdcentralen under samma dagar och saknar immunitet mot mässling kan ha blivit utsatta för mässlingsvirus. Fisksätra vårdcentral har informerat övriga vårdcentralen och närakuter i Nacka och Värmdö.
Självtest av blodfetter ökade följsamheten
Många patienter slarvar med att ta sina läkemedel mot förhöjda blodfetter. Den så kallade Coll-studien har undersökt om ett självtest för kolesterol ökar patienternas följsamhet och hur kolesterolvärdena påverkas.
Studien genomfördes på 17 centra runt om i Sverige och inkluderade 257 patienter med hyperlipidemi och tillhörde en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Patienterna fick ett kit med information om sjukdomen och ett självtest för kolesterol för att själva kunna hålla koll på sitt LDL-kolesterol. Patienterna fick också fylla i uppgifter om följsamhet, motivation och LDL-kolesterolvärde. Studien pågick under 12 månader och sponsrades av Pfizer.
Vid studiens slut uppgav 93 procent att de tog 90 procent av sina läkemedel, jämfört med 95 procent vid studiens start. 45 procent av patienterna upplevde att deras motivation att ta sina läkemedel ökat och 67 procent av patienterna hade fått en ökad medvetenhet kring sin sjukdom. Men även patienternas kolesterolvärde förbättrades. Vid studiens start hade 32 procent av patienterna ett LDL-kolesterolvärde under 2,5 mmol/L. Efter 12 månader var den siffran 60 procent.
– Resultatet från studien visar att om patienten genom självtest får större ansvar för din behandling så ökar både förståelsen för sjukdomen och motivationen att medicinera enligt läkarens ordination. Att majoriteten av patienter når sina målvärden för kolesterol och därmed minskar risken att drabbas av hjärtsjukdom är inte bara positivt för patienten utan även i ett vidare hälsoperspektiv, säger professor Anders G Olsson som varit prövare i studien, i ett pressmeddelande.
Samband mellan ftalater och diabetes
Studien visar ett samband mellan den typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk bland äldre att få diabetes.
– Även om våra resultat måste bekräftas i fler studier ger de stöd för hypotesen att vissa miljökemikalier kan bidra till uppkomsten av diabetes, säger Monica Lind, docent i miljökemi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna har analyserat uppgifter från den så kallade Pivus-studien, där drygt 1 000 70-åriga kvinnor och män i Uppsala ingår. Resultaten visade inte oväntat att diabetes var vanligare bland de som var feta och hade höga blodfetter. Men de såg också ett samband mellan halten i blodet av ftalater och förekomst av diabetes, även då man tagit hänsyn till fetma, blodfetter, rökning och motionsvanor. De med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att få diabetes jämfört med de med lägre nivåer. Vissa av ftalaterna kunde kopplas till en stört insulinproduktion i bukspottskörteln.
Svårt att ge småbarn läkemedel
Undersökningen, som är gjort på 339 småbarnsföräldrar, visar att 25 procent av föräldrarna ofta oroar sig för att barnet ska bli sjukt, och det är vanligare att mammor oroar sig än pappor.
Nästan var femte förälder (17 procent) tycker att det är svårt att få i sitt barn läkemedlet när det är sjukt. 35 procent är oroliga över läkemedlets effekt och 12 procent är rädda för att överdosera, enligt undersökningen.
När småbarnsföräldrarna behöver tar de helst hjälp av Sjukvårdsupplysningen. 62 procent av föräldrarna ringer Sjukvårdsupplysningen, 49 procent frågar BVC och 35 procent rådfrågar apotekspersonal i samband med att de köper läkemedel.
Kronans droghandel har tillsammans med Novus gjort undersökningen under mars på 339 föräldrar med barn under ett år. 147 var män och 192 kvinnor.
Minskad lönsamhet trots växande marknad
Världsmarknaden för läkemedel beräknas växa med fyra procent per år under 2010-2015, enligt Euler Hermes. Men tillväxttakten varierar kraftigt, från 0,4 procent i Västeuropa, till 11 procent i Östeuropa och 17 procent i Asien. Tillväxten beror bland annat på en allt äldre befolkning och att välståndet i världen ökar.
Mellan 2009-2015 beräknas generikamarknaden växa från 4 procent till 12 procent över världen. Det tillsammans med patentutgångar och att läkemedelsföretagen haft svårt att ta fram nya innovativa läkemedel gör att lönsamheten försämrats i de stora läkemedelsföretagen. Läkemedelsmyndigheterna ställer också högre krav på nya läkemedel och besparingar i sjukvården bidrar också till prispress på läkemedel.
Enligt analysen verkar läkemedelsindustrins guldålder vara över, även om de europeiska läkemedelsföretagen inte är lika hårt påverkade av patentutgångar som de amerikanska bolagen. Läkemedelsföretagen försöker anpassa sig genom bland annat personalnedskärningar. Under åren 2009-2011 försvann 105 000 jobb inom industrin, fram för allt i USA. Bolagen försöker även slå sig in på nya områden genom bland annat uppköp.
– Försvagade av patentutgångar, svårigheter kring godkännanden och deras placering i långsamt växande marknader kommer Big pharma, som fortfarande genererar betydande medel, förmodligen att fortsätta förlora marknadsandelar till tillverkare av generiska läkemedel om de inte köper upp dem, säger Euler Hermes chefsekonom Ludovic Subran, i ett pressmeddelande.
Varning för lusthöjande medel
Produkterna Viamax Pure Power och Powertabs säljs i bland annat svenska nätbutiker som ?lusthöjande medel?. De ska innehålla olika örter, men enligt analyser av europeiska läkemedelsmyndigheter innehåller produkterna substansen dithiodesmethylcarbodenafil, uppger Läkemedelsverket. Den substansen antas ha liknande effekter som sildenafil, den aktiva substansen i Viagra.
Substansen är odeklarerad och kan vara farlig för den som tar läkemedel till exempel mot kärlkramp och vid vissa hjärtsjukdomar. Myndigheten varnar därför för användning av produkterna och arbetar med ärenden som rör försäljning av dem.