Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

Hundra blev två för Boots

0

Vi backar tillbaka bandet lite, till 2009 och utförsäljningen av de statliga apoteken. Sveriges farmacevtförbunds egenföretagargrupp, Farmacevtföretagarna, blev utan något kluster trots att de hade bjudit på flera. Farmacevtföretagarna fick tänka om och efter en hel del förhandlande med de olika apoteksaktörerna blev det ett samarbetsavtal med brittiska Alliance Boots där Boots fick ägarmajoritet. Det gemensamma namnet blev Boots Farmacevtföretagarna, medan apoteken kort och gott skulle heta Boots.

När avtalet väl var klart dröjde det ända till slutet av mars 2011 innan det första Boots-apoteket öppnade. Trots visionen om 100 stycken blev det bara åtta och i maj i år meddelade Boots Alliance att styrelsen beslutat att inte öppna några fler apotek i Sverige inom överskådlig framtid. Huvudkontoret avvecklades och supporten flyttades till England. Efter det har konkurserna följt varandra och i dag finns det bara två apotek i Boots regi kvar i Sverige, ett i Visby och ett i Huddinge utanför Stockholm.

Boots apotek Österport i Visby öppnade för knappt ett och ett halvt år sedan, då det fortfarande fanns ett svenskt huvudkontor. Nu sköts supporten enligt avtal från England och det femåriga kontraktet med Boots gäller fortfarande. Här finns det inga planer på att slå igen.  
– Enligt vår lokala plan går det bra. Marknaden är tuff för alla som öppnar nya apotek. Men det underlättar om man har en realistisk plan från början, och det hade vi, säger Åsa Loy, apotekschef.   

Lennart Axelsson, tidigare vice vd på Boots och före detta förbundsdirektör på Sveriges farmacevtförbund, tycker att det var väldigt tråkigt att Boots valde att dra sig ur den svenska satsningen med tanke på det stora intresset som finns för det starka varumärket. Enligt honom finns det flera anledningar till att det blev som det blev. Dels kom etableringarna igång sent på grund av problem med IT-lösningar, vilket gjorde att man tappade både fart och en del intresserade entreprenörer. Dels är lönsamheten på den svenska apoteksmarknaden låg och Boots hade inte den uthållighet som behövdes.
– Men poletten föll ner ordentligt i maj när nyheten kom att amerikanska Walgreens köpte 45 procent av Boots. Antagligen ville man prestera fina siffror inför köpet och därför inte investera mer på den svenska marknaden, säger han.  

Att så många av Boots-apoteken gick i konkurs så snabbt tror Lennart Axelsson beror på att de behövde mer support innan de blev lönsamma.
– Det naturliga hade varit att Boots gått in och stöttat dem ekonomiskt. Man gjorde en stor investering, men fullföljde den inte. Det har gjort mig förvånad och besviken.

När Boots i början av året aviserade ett kraftigt besparingspaket valde Lennart Axelsson att lämna posten som vice vd. Han tror inte att företaget helt gett upp intresset för Sverige.
– Jag tror att Boots fortfarande studerar den svenska apoteksmarknaden, men det är en ekonomisk fråga. Boots har begripit att intresset för de egna produkterna är stort på den svenska marknaden. Kanske förvärvar man apotek eller skaffar en samarbetspartner så att produkterna kommer ut till de svenska konsumenterna på andra vägar.

Även om det funnits brister i franschiseorganisationen, så vill han inte kalla det för ett misslyckande.
– Det var en annorlunda affärsmodell för Boots som inte hade testat den förut. Det var Farmacevtföretagarna som tryckte på och vi hade ett stort gehör för den från de intresserade entreprenörerna. Jag tror fortfarande att den modellen är väldigt stark, men Boots affärsmässiga support lämnar en del övrigt att önska.

Mats Malmqvist, tidigare franschisetagare och vd för två Boots-apotek i Uppsala, håller inte med och anser att alla inblandade parter gjorde missbedömningar vilket ledde till dagens situation.
– Boots International gjorde en missbedömning vid val av affärsmodell. När de inte fick köpa något kluster charmades de av Farmacevtföretagarna som var blåögda och sade sig kunna erbjuda 200 entreprenörer. Tillsammans gjorde de ett gediget arbete med att utveckla franschisekonceptet men man fick bara ihop en handfull franschisetagare. 

Han anser också att Boots Farmacevtföretagarna och de enskilda entreprenörerna borde blivit misstänksamma och anat att kostnaderna skulle bli för höga med så få apotek. Det är också en av anledningarna till att så många av apoteken gick i konkurs så snabbt.
– Eftersom Boots inte hade 100 apotek kunde de inte gå ut med nationell marknadsföring. Det ledde till dålig försäljning och vi fick dessutom betala för mycket i uppstartskostnader till leverantörer. Det var inte hållbart.

Ett av Mats Malmqvists apotek i Uppsala gick i konkurs efter några månader. Det andra öppnades aldrig eftersom Boots valde att dra sig ur Sverigesatsningen. 
– När Boots tvekade att vara kvar på den svenska marknaden försvann finansieringen, uthålligheten och viljan att fortsätta. Detta gällde inte bara oss utan även andra franschisetagare.

Ok för Actavis och Watson

0

Det var i april i år som den amerikanska generika – och biosimilairtillverkaren Watson Pharmeceuticals meddelade att de vill köpa Actavis för 38 miljarder kronor. Nu har EU-kommissionen sagt att förvärvet är okej ur konkurrensperspektiv.

Företagen inväntar nu besked från amerikanska Trade Commission innan affären kan fullföljas.
 

Kan bli förbud mot rabattavtal

0

I början av året gick Region Skåne ut med en rabattförfrågan till de företag som marknadsför TNF. En förfrågan som resulterade i ett avtal med företaget UCB där UCB som marknadsför Cimzia betalar en återbäring på 15 procent på all försäljning som inte är parallellimporterat.

Detta har fått Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, att protestera och i ett brev till Region Skåne skriver de att de överväger att förbjuda avtalet.

TLV menar att både avtalet och det faktum att sjukvårdshuvudmannen uppmanar förskrivarna att hindra utbyte på ekonomiska grunder, strider mot lagen om läkemedelsförmåner.

Under perioden januari till augusti var antalet kryss som förskrivare i Region Skåne gjort för Cimzia från UCB 105. I övriga län var motsvarande siffra bara nio.
 

Roaccutan får uppdaterad bipacksedel

0

I vanliga fall finns det inte någon produktinformation som tillhör licensförskrivna preparat. Apoteken har inte heller skyldighet att förse patienterna med den typen av information. Men för Roaccutan (isotretinoin) som är ett licenspreparat gäller ett undantag på grund av biverkningsprofilen.

Preparatet som används för att behandla svår acne har en produktinformation som nu har reviderats. Läkemedelsverket uppmanar nu apotek som expedierar Roaccutan att se till att patienter som hämtar ut medlet får den nya informationen.

Gravida och barn under 12 år hör till dem som inte får använda Roaccutan.
 

Tomat kopplas till lägre risk för stroke

0

Den finska studien följde 1031 män under tolv år och jämförde deras nivåer av lykopen i blodet. Lykopen är en karotenoid som förekommer naturligt i blodet och framför allt i blodplasman. Höga halter av lykopen finns i tomat och paprika men också i vattenmelon och grapefrukt.

Vid studiens början delades männen in i grupper utifrån hur höga nivåer av lykopen de hade i blodet. Av de 258 män som hade låga nivåer av lykopen drabbades 25 av stroke och av de 259 som hade höga nivåer var det 11 stycken som drabbades. Forskarna studerade också blodnivåerna av  alfakaroten, betakaroten, alfatokoferol och retinol men såg ingen koppling mellan dessa och stroke.

Enligt forskarna gav gott om lykopen en riskminskning för stroke på 55 procent. Jouni Karppi, en av författarna bakom studien, som publicerats i tidsskriften Neurology, säger till BBC att resultatet korrelerar med annan forskning som visar att ett högt intag av grönsaker och frukt kopplas till minskad risk för stroke. Men forskarna säger också att fler studier behövs inom området.

Den som inte gillar att äta tomater kan ge sig på livsmedel som innehåller E 160 d. Det är lykopens benämning som livsmedelsfärg.
 

Moderat vill begränsa förskrivningsrätt

0

Av de drygt 3 000 motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden rör ett hundratal frågor om läkemedel och apoteksverksamhet. I det senare fallet är det främst omregleringen som fortsatt är en het potatis för oppositionen.

Socialdemokraterna Marie Nordén och Gunnar Sandberg tillhör en skara av socialdemokratiska motionärer som pekar på problemet med att förskrivna läkemedel inte finns på apotek och att man inte får in produkterna inom de lagstadgade 24 timmarna. Motionärerna vill att tillsynen skärps och att såväl apotek som distributörer ska riskera sanktioner om man inte levererar.

Bland de moderata motionerna finns en som kräver att restriktionerna mot försäljning av receptfria kombinationsläkemedel ses över liksom reglerna för generikautbytet.

Camilla Nordberg, moderat ledamot, tycker att dagens lagstiftning som innebär att en läkare kan förskriva läkemedel långt efter att hen slutat arbeta, eller bytt yrke behöver ses över.

För detta bör hon kunna söka stöd hos miljöpartiet som också är kritiska till detta.

Vid publiceringstillfället blev antalet inlämnade motioner alldeles för många. Det har vi nu rättat.

 

Förskott till narkolepsidrabbade

0

De som drabbades av narkolepsi i samband med vaccinering med Pandemrix har tidigare fått en ersättning på 50 000 kronor för sveda och värk, samt ersättning för de extra kostnader som sjukdomen medför.

Men hur stor ersättningen blir totalt blir klart först när de drabbade blivit vuxna, många kommer därför att få vänta i många år innan beloppet blir klart. Läkemedelsförsäkringen har därför beslutat att erbjuda ett förskott på 70 000 kronor på den delen av ersättningen.

För att få ut den summan ska de drabbade skriva på en så kallad överlåtelsehandling som innebär att man överlåter till försäkringen att stämma en tredje part som skulle kunna anses vållande till skadan.

 

Risken med kodein till barn granskas

0

Den europeiska läkemedelsmyndighetens nystartade kommitté, PRAC, granskar just nu läkemedel som innehåller kodein och används som smärtlindring efter operation hos barn.

– FDA har nyligen gjort en ny sammanställning av riskerna för morfintoxicitet hos små barn. Den informationen ska vi nu gå igenom, säger Ulla Wändel Liminga som tillsammans med Qun-Ying Yve är Sveriges delegater i PRAC.

PRAC (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) är en ny kommitté inom på den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA och ett resultat av den nya säkerhetslagstiftningen som trädde i kraft vid halvårsskiftet. PRAC ska i praktiken ta över de uppgifter som gäller säkerhetsfrågor från den vetenskapliga kommittén, CHMP.

– Procedurerna håller nu på att göras om. Bedömningar av riskhanteringsplaner, bedömningen av periodiska säkerhetsuppdateringar är exempel på sådant som flyttar över till PRAC från CHMP, säger Ulla Wändel Liminga.

Förutom de delegater som medlemsstaterna utser till PRAC utser även EU-kommissionen sex speciella experter i kommittén. En representant för läkarkåren och en för patientorganisationerna ingår också i kommittén.

När det gäller granskningen av kodein till små barn finns det farhågor om en ökad risk för morfintoxicitet när kodein ges till barn efter en operation. Det finns ett fåtal fall rapporterade om en mycket ovanlig men livshotande andningsdepression hos barn som ultrasnabbt metaboliserar kodeinet efter operation av tonsiller eller polyper.

 

Nobelpris för stamceller

0

Årets nobelpristagare har med sina upptäckter revolutionerat synen på cellers och organismers utveckling, heter det i motiveringen.

Engelsmannen John B Gurdon upptäckte 1962 att cellers specialisering inte är oåterkallelig, då han i ett klassiskt experiment ersatte cellkärnan i en grodas äggcell med cellkärnan från en mogen cell som hämtats från ett grodyngels tarm.

Japanen Shinya Yamanaka, som länge stått på listan över kommande kandidater, upptäckte 2006 hur en intakt, specialiserad cell från en mus kunde återföras till att bli en mogen stamcell. Han har utvecklat en variant av stamceller som kallas iPS som kan få mogna celler att utvecklas baklänges till omogna stamceller.

 

De två forskarnas upptäckter har helt förändrat synen på cellers utveckling och specialisering i organismen. Eftersom man idag kan omprogrammera celler från människa har vi möjlighet att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling.

Men professor Urban Lendahl vid Karolinska institutet påpekade vid presskonferensen att det kommer ta tid innan den nya kunskapen kan användas till ren stamcellsterapi. I första hand kan kunskapen användas som plattformar för att screena nya läkemedel.

Nya rön om nikotin

0

Forskarna har upptäckt en ny grupp nervceller som styr minnes- och inlärningsprocesser. De här cellerna beskrivs som grindvakter och bär på en receptor för nikotin. Att nikotin har effekter på minne och inlärning är känt sedan tidigare, men nu får man en förklaring på hur rökning påverkar förmågan att minnas och sortera information.

Upptäckten av grindvaktarcellerna, som ingår i ett nätverk med flera andra nervceller i hippocampus, innebär ny kunskap om de nervkretsar som styr minne och inlärning.

Att nikotin har en inverkan på hippocampus är känt sedan tidigare, men det är första gången som forskare lyckats koppla en enskild nervcellstyp till effekten.

Nästa steg i forskningen blir att testa vilken typ av minnen och inlärning som grindvaktarcellen förstärker. Och med tiden kanske man kan ta fram selektiva nikotinläkemedel för att förbättra minne och inlärning hos människor. Substanser som skulle kunna användas i behandlingen av Alzheimers.

Indien drar tillbaka patent

0

Sutent (sunitinib) som används vid behandling av lever- och njurcancer beviljades patent i Indien 2007. Men beslutet har överklagats av generikaföretag som nu fått stöd av landets patentmyndighet som menar att Sutent inte har en sådan ”uppfinningshöjd” att patent är motiverat.

Pfizers VD för Indien har meddelat att företaget kommer att överklaga domen.

Förra månaden avslog högsta domstolen i Delhi företaget Roche anmälan mot ett företag som gjort en kopia på deras cancerläkemedel Tarceva (eriotinib) och Bayer misslyckades att i första instans stoppa den billigare versionen av sitt lever- och njurcancerläkemedel Nexavar (sorafenib).

Xarelto blir subventionerat

0

Xarelto (rivarobaxan) godkänns för subvention i styrkorna 15 mg och 20 mg. Läkemedlet godkänns för förmaksflimmer för att förebygga stroke och systemisk emboli. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bedömer att det inte finns några signifikanta skillnader mellan Xarelto och Pradaxa. Eftersom Xarelto dessutom har ett lägre pris bedöms det vara konstnadseffektivt.

TLV har också godkänt att Xarelto subventioneras för behandling av djup ventrombos och förebyggande av återkommande djup ventrombos och lungemboli. Xarelto har enligt TLV lika stor patientnytta till en lägre totalkostnad än enoxaparin och warfarin.

Villkoret för förmaksflimmersindikationen är dock att det lämnas in ytterligare resultat från planerade och pågående studier senast den 1 september 2015. Xarelto godkändes av europeiska EMA i slutet av förra året.

Vill utvärdera utbyte av läkemedel

0

Myndigheten fick under förra året i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för hur kassationen av läkemedel kan minskas eller hur man på andra sätt kan begränsa läkemedelsanvändningens miljöpåverkan.

Läkemedelsverket räknar med att det slängs 1 500 ton läkemedel varje år i samband med användning och distribution. Det mesta omhändertas på rätt sätt, men cirka 250 ton hamnar i avlopp eller hushållssopor, och belastar på så sätt miljön.
– Att läkemedel blir över i öppenvården beror främst på att behandlingen avslutats, avbrutits eller att patienten har avlidit. För att minska mängden läkemedel som slängs måste mängden läkemedel som skrivs ut minskas, säger Staffan Castensson, utredare vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Myndigheten föreslår bland annat att man ska utvärdera konstruktionen av läkemedelsförmånen och systemet för generiskt utbyte (periodens vara), att patienten ska få ut sin läkemedelslista om behandlingen ändras och att patientens läkemedelslista ska kompletteras med generiska namn. Andra förslag är att man ska väga in miljörisker i bedömningen om ett läkemedel ska få säljas receptfritt, att det ska bli lättare att kasta läkemedelsavfall och att Socialstyrelsen och Läkemedelsverkets samarbete ska intensifieras för att förbättra läkemedelsanvändningen.

Miljontals tabletter beslagtagna

0

100 länder deltog mellan den 25 september och 2 oktober i insatsen, som kallas Pangea V. Från Sverige deltog Läkemedelsverket och Tullverket. Resultatet blev 20 000 beslagtagna tabletter. Det var framför allt narkotikaklassade läkemedel, potenshöjande medel och bantningsmedel. Men man fann också antibiotika. De vanligaste avsändarländerna var Thailand, Indien och Turkiet.

– Köper man narkotikaklassade sömnmedel och värktabletter från okontrollerade internetsajter har man inte en chans att bedöma vad kapslarna man får egentligen innehåller. Det kom stora partier med det narkotikaklassade värkläkemedlet tramadol i omärkta påsar, helt utan uppgifter om innehåll eller dosering, säger Maria Gustafsson, utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsverket ska nu analysera de beslagtagna läkemedlen. Mycket av dem finns inte på den svenska marknaden eller var helt omärkta kapslar eller tabletter. Förra året togs över 42 000 tabletter i beslag i Sverige under Interpols satsning Pangea IV.

En enkätundersökning som myndigheten lät göra förra året visade att drygt en tredjedel kan tänka sig att köpa läkemedel på nätet via andra kanaler än godkända svenska apotek. Läkemedelsverket menar att en stor del av de läkemedel som säljs olagligt via nätet antingen är okontrollerade förfalskningar, helt verkningslösa eller innehåller substanser som är otillåtna på grund av kända hälsorisker eller för att säkerhetsdata saknas.

Resistenta bakterier spåras i avföring

0

Smittskyddsinstitutet kommer att samla in avföringsprover från 2 000 friska personer under hösten. Samtidigt ska Livsmedelsverket och SVA ta prover och analysera bladgrönsaker, råvatten och kött för att undersöka om mat och dryck kan sprida ESBL, en typ av resistens som sprids snabbt.

– Samband mellan resistensutveckling hos djur och människa gör att problemet kräver att vi har ett helhetsperspektiv och tittar på hela kedjan, från djur och miljö till livsmedel och människa. Vi hoppas att den här studien kommer att ge oss en större förståelse för hur antibiotikaresistens sprids i samhället, säger Sara Byfors, mikrobiologi och projektledare på Smittskyddsinstitutet, i ett pressmeddelande.

Förutom besked om hur ESBL eventuellt sprids mellan människa, livsmedel och djur så kommer studien att ge svar på hur vanligt det är med ESBL. Studien finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och pågår till och med 2014.

Barnvaccin blir subventionerat

0

Rotarix skyddar mot magsjuka orsakad av rotavirus hos små barn, men det ingår inte i allmänna vaccinationsprogrammet. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bedömer att vaccinet är kostnadsbesparande, framför allt då det innebär att föräldrarna i mindre utsträckning är hemma från jobbet för att vårda barn som är sjuka i rotavirusinfektion. Därför beslutar myndigheten att vaccinet ska ingå i högkostnadsskyddet. Subventionen gäller från den 28 september.

– Beslutet innebär att det blir billigare för föräldrar att skydda sina spädbarn mot den absolut vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka hos små barn, säger Andreas Heddini, medicinsk rådgivare på GSK, i ett pressmeddelande.

Rotavirus drabbar främst små barn och i stort sett alla barn har blivit infekterade före fem års ålder och kan orsaka frekventa kräkningar som följs av vattentunna diarréer och feber.

Rotarix är det första barnvaccinet utanför barnvaccinationsprogrammet som blir subventionerat.