Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

Kina-samarbete för Astrazeneca

Amina Manzoor
-
0

Linaklotid är den enda antagonisten för guanylatcyclas-C för behandling av irritabel kolon med förstoppning (IBS-C) och kronisk idiopatisk förstoppning, skriver Astrazeneca i ett pressmeddelande. Läkemedlet godkändes för indikationerna i augusti i USA. I maj ansökte Ironwood om tillstånd i Kina för en fas III-studie av linaklotid för behandling av vuxna med IBS-C. 

Astrazeneca betalar Ironwood 25 miljoner dollar och därefter kommer företagen att dela nettovinster och förluster i samband med linaklotid i Kina.

– Kina är en av de snabbast växande marknaderna i världen för receptförskrivna läkemedel, och linaklotid erbjuder en värdefull möjlighet att tillgodose patienters behov lokalt med hjälp av ett innovativt nytt behandlingsalternativ, säger Mark Mallon, vice president för Asia Pacific och chef för AstraZeneca i Kina, i pressmeddelandet. 

Drygt 160 av Ironwoods försäljningsspecialister kommer också att framhålla Astrazenecas läkemedel Nexium vid möten.

EMA inleder utredning mot Roche

Amina Manzoor
-
0

Det var efter en kontroll som det brittiska läkemedelsverket MHRA upptäckte att runt 80 000 biverkningsrapporter för 24 läkemedel i olika styrkor inte skickats vidare till myndigheter. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA undersöker tillsammans med nationella myndigheter bristerna i Roches system för säkerhetsövervakning.

Nu har EU-kommissionen bett EMA att undersöka om Roche begått brott mot EU:s lagar, skriver EMA i ett pressmeddelande. Totalt gäller det brister i biverkningsrapporter för 19 centralt godkända läkemedel, de flesta för behandling av cancer. 

Myndigheten rapporterar till EU-kommissionen som sedan beslutar om eventuella böter eller viten för företaget. EMA fortsätter också undersöka om bristerna påverkat säkerhetsprofilen på något av läkemedlen.

Nöjda kunder på apoteken

Ingert Nilsson
-
0

Sveriges Apoteksförening har låtit ett marknadsundersökningsföretag intervjua 1000 svenskar om hur de upplevde sitt senaste apoteksbesök. Den första mätningen gjordes 2010 och mätt i index för kundnöjdhet och kundlojalitet är kunderna ungefär lika nöjda då som nu med ett index på 76.

Av de som svarat säger sig 96 procent överlag vara nöjda med sitt senaste apoteksbesök. Och kunder som hämtat ut recept eller fått rådgivning är nöjdare än de som enbart köpt något receptfritt.

Öppettiderna är det som kunderna är mest nöjda med efter omregleringen och den positiva inställningen har också förstärkts något. Men lite drygt hälften tycker att det vare sig har blivit bättre eller sämre.

Mest missnöjda tycks kunderna vara med utbudet av produkter, 16 procent anser att det blivit sämre, 30 procent bättre sedan omregleringen. 55 procent tycker varken eller vid den senaste mätningen, de var drygt 70 procent vid den första mätningen 2010.

Kännedomen om de olika apoteken ökar också, vid den senaste mätningen kände de tillfrågade till fyra företag, vid den första mätningen kände man till tre apoteksföretag.

Pfizer köper adhdmedicin

Ingert Nilsson
-
0

Bolagsgiganten Pfizer har köpt det i USA nyligen godkända läkemedlet Quillivant XR för behandling av adhd. Företaget NextWave har fått 680 miljoner dollar för produkten.

Det nya adhd-medlet innehåller samma aktiva substans, metylfenidat, som till exempel Ritalin och Concerta som är godkända i såväl USA som Europa. Men eftersom den nya produkten är flytande behövdes ett separat godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Debatt: ”Svensk forskning måste hålla världsklass”

Läkemedelsvärlden
-
0

Debattinlägg: Alliansregeringen genomförde under förra mandatperioden den största satsningen på forskning i modern tid. Nu går vi vidare. I propositionen Forskning och innovation som lämnades till riksdagen nyligen finns satsningar som höjer nivån på forskningsanslagen med 4 miljarder kronor 2013-2016. Totalt har alliansregeringen med denna höjt anslagen till forskning och innovation med 9 miljarder kronor. Det är trefalt mer än vad Socialdemokraterna budgeterade senast de hade regeringsmakten, och mer än vad som satsats under de tre föregående mandatperioderna sammantagna.  

Den största enskilda satsningen i propositionen är en ökning av anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor, med 600 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 300 miljoner kronor 2016. Från och med 2016 fördelas alltså 900 miljoner kronor mer per år direkt till lärosätena.

Vi politiker vare sig kan eller bör detaljstyra hur medlen till svensk forskning används. Däremot måste en regering som tar ansvar för människors skattepengar och tillse att våra lärosäten håller internationell världsklass. Det är med kvalitén på utbildning från andra internationella toppuniversitet som svenska studenter måste kunna konkurrera. Därför måste det vara kvaliteten på forskningen som avgör hur stora skattemedel varje universitet eller högskola får, inte antalet elever. För att kunna mäta kvalitén, måste vi lyfta blicken utanför Sveriges gränser och mot Europa och världens toppuniversitet.

Ett område där Sverige har en stolt historia med vetenskapliga framgångar är inom medicin. Branschen är Sveriges mest kunskapsintensiva och hela 20 procent av näringslivets forskarutbildade finns här. Därför ges området Life science extra stora förstärkningar i budgeten. Satsningen inom Life science-området tar fasta på att samverkan mellan sjukvården, akademin och näringslivet ska förbättras inte minst för att underlätta för kliniska studier. Ett område som lyfts särskilt är utvecklingen av ny antibiotika. Detta är en av de stora globala hälsoutmaningarna, där ökningen av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier och den snabba spridningen av dessa bakterier bland människor och djur kan få ödesdigra konsekvenser. Forskningen behöver också titta på nya vägar då läkemedelsindustrin globalt sett ändrar arbetssätt, där man arbetar mindre med egen forskning för att istället kunna skapa samverkan kring forskningen med akademin och mindre företag.

Såväl medicinsk som teknisk och vetenskaplig forskning kommer att bli avgörande för att vi ska kunna förbättra människors hälsa och välfärd. Alliansregeringens riktade satsningar inom områden av särskild betydelse för samhället minskar trösklarna mellan forskning och näringsliv samt mellan utbildning och arbetsmarknad. Vår prioritering av forskning i budgeten är nödvändig för framtiden.    

Jenny Petersson, riksdagsledamot i Arbetsmarknadsutskottet (M)
Björn Samuelsson, riksdagsledamot i Utbildningsutskottet (M)
 

Läkare söker ”näranytta”

Ingert Nilsson
-
0

Allmänläkaren Ingmarie Skoglund har doktorerat på det hon och hennes kollegor har som en viktig uppgift; att förskriva läkemedel. Fokus för avhandlingen har varit allmänläkarnas tankar om läkemedelsförskrivning och vad som påverkar den.

– Allmänläkare prioriterar arbetssätt som leder till patientnytta och som inte tar onödigt mycket tid från arbetet. Begreppet vi kommit fram till som bäst sammanfattar vad som påverkar en läkare är ”näranytta”, säger Ingmarie Skoglund.

Det innebär att läkare väljer arbetsverktyg, såväl abstrakta som konkreta, som finns nära till hands, är snabba och lätta att använda

Och ger ett exempel från sin egen arbetsdag när förskrivningen inte fungerar enligt principen om näranytta.

– Vi har inte uppdaterat SIL, Svensk informationsdatabas för läkemedel. Det innebär att jag vid ettårsupppföljningar får ägna en stor del av tiden till att bara plocka in medicinerna i systemet så att jag kan skriva ut dem igen. Det blir ett nollsummespel. Det här hade kunnat fixas men det kostar pengar och av någon anledning anses min arbetstid inte göra det.

Konsekvensen blir, sammanfattar Ingmarie Skoglund, att hon när det kommer en gammal patient med många läkemedel förutom att skriva in alla läkemedel troligen kommer att prioritera bort samtalet om patientens läkemedelslista med patienten, eftersom hon också ska hinna med att undersöka patienten och eventuellt ta prover.

– Men det kommer inte fram i diskussionen och där tror jag att ett begrepp som näranytta har en applikation.

I avhandlingen har hon också studerat den evidensbaserade läkemedelsinformationen. En upptäckt är att kvinnliga allmänläkare uppskattade samhällets läkemedelsinformation mycket mer än vad männen gjorde.

– Det fanns ett tydligt genusperspektiv, kvinnorna tog del av och uppskattade samhällets information i betydligt högre grad. Men fråga inte varför, det har vi inget svar på, säger Ingmarie Skoglund.

– Det får en annan studie försöka finna svar på.

 

Höstens influensavaccin rekommenderas

Ingert Nilsson
-
0

Den europeiska vetenskapliga kommittén, CHMP har tittat på de finska studieresultat som ligger till grund för det finländska beslutet att inte använda Fluarix mot säsonginfluensan. CHMP:s slutsats är, som den svenska, att den finska studien innehåller tveksamheter som gör att man inte bör dra in Fluarix på den bedömningen. Istället rekommenderar de svenska myndigheterna, liksom CHMP att Fluarix används vid vaccineringen i höst.

De finska forskarna har undersökt skillnader i det immunologiska svaret för olika vacciner mot pandemisk influensa, som en möjlig orsak till utvecklingen av narkolepsi hos personer som vaccinerades med Pandemrix. Data som sedan extrapolerats.

Men de svar de finländska forskarna fann bör inte ligga till grund för någon indragning är CHMP:s slutsats.

– Metoden som finländarna använt är problematisk bland annat för att den endast ger en ospecifik antikroppsbindning som inte kan kopplas till Pandemrix, säger Nils Feltelius på Läkemedelsverket.

De metodologiska problemen i studien gör att de preliminära resultaten inte medger slutsatser om samband mellan narkolepsi och olika vacciner, menar CHMP.

EMA:s slutsats är alltså i dagsläget detsamma som den svenska hållningen till vaccinering med höstens influensavaccin: Det finns inga tecken på att Fluarix skulle orsaka narkolepsi.

Diklofenak utreds mer

Ingert Nilsson
-
0

I de utredningar som gjordes för några år sedan upptäcktes en något högre risk för hjärtkärlbiverkningar efter en längre tids behandling med höga doser diklofenak. Substansen finns i många läkemedel mot smärta, till exempel Voltaren som i låga doser finns till försäljning i dagligvaruhandeln.

Nu har nya data tagits fram som stöder resultaten om en ökad risk för hjärtkärlbiverkningar vid höga doser under lång tid.

Den engelska läkemedelsmyndighen, MHRA har därför begärt att EMA:s kommitté för läkemedelssäkerhet, PRAC, utvärderar de nya resultaten och tar ställning till om det behövs en uppdatering av behandlingsråden.

Mer reklam med torr pipeline

Fredrik Hed
-
0

Holland har länge setts som ett föregångsland för rationell ändamålsenlig läkemedelsanvändning och 1995 i Amsterdam grundades IVM, Instituut voor Verantwoord Medicijngebruik (Institutet för rationell läkemedelsanvändning). Runt 50 personer, mest läkare och apotekare, arbetar med att informera holländska läkare, apotekare, patienter, studenter, organisationer och institutioner för att förbättra kvalitet och säkerhet i den inhemska läkemedelsanvändningen.

– Läkemedelsindustrin har stora resurser att påverka. För att uppnå en rationell förskrivning av läkemedel måste det finnas en kritisk motkraft till industrin och vår organisation tillför transparens till deras information, säger Ruud Coolen van Brakel, direktör vid IVM.
 
Trots att IVM är litet i jämförelse med industrin i Holland kan de göra stor skillnad, menar Ruud Coolen van Brakel.
– Vi har en lång tradition med farmacevtiska diskussionsgrupper. Runt 95 procent av alla apotekare och primärvårdsläkare deltar i en sådan grupp. Minst fyra gånger per år träffas de för att diskutera viktig medicinsk utveckling och vad som är bra och vad som är mindre bra i deras förskrivning, säger Ruud Coolen van Brakel.
 
Vid träffarna diskuteras läkarnas individuella förskrivning och jämförs med kollegornas på vårdcentralen, i den egna staden och med hela landet.
– På så vis uppnår vi en sorts självsanering inom professionen eftersom de inte vill avvika för mycket från sina kollegor. Genom ökad transparens i dagens förskrivning, och genom att jämföra läkare med varandra kan vi minska influenserna av irrationell påverkan utifrån. I Holland har dessutom runt hälften av alla allmänläkare tackat nej till att ta emot industrirepresentanter, säger Ruud Coolen van Brakel.
 
Delvis är det en generationsfråga, undersökningar har visat att yngre läkare är mycket mer positiva till rationell förskrivning och att de följer riktlinjer i större utsträckning än äldre.
– Det är kulturellt, yngre läkare anser i större utsträckning att man måste ta ansvar för sitt beteende, även som läkare. De är uppfödda i ett system där man diskuterar och argumenterar, säger Ruud Coolen van Brakel.
 
Det finns en klassisk studie där 95 procent av tillfrågade läkare sa att de själva inte påverkas av marknadsföring, men att 95 procent av kollegorna gör det.
– Så fort du tar en penna eller en kopp kaffe av dem har du etablerat en relation med dem. Annars skulle de inte fortsätta med sina aktiviteter, säger Tim Reed, direktör för Health Action International.
 
Om IVM bara verkar nationellt, arbetar istället Health Action International, HAI, på den globala internationella arenan utifrån sitt kontor i Amsterdam. Precis som IVM är HAI en samhällsorganisation med expertkunskaper. I organisationen arbetar yrkesgrupper som apotekare, läkare, hälso- och sjukvårdspersonal, epidemiologer och samhällsvetare.
 
HAI har tidigare varit en utpräglad protestorganisation men söker sig idag alltmer mot att arbeta genom dialog och diskussion.
– Vi har ändrat vår profil och är idag en mer akademisk, evidensbaserad kampanjorganisation. För att ändra saker, att få samhällen att ändra policy, måste man ha bevis, säger Tim Reed.
 
Vid sidan av att bemöta industrins marknadsföringsåtgärder går en stor del av HAI:s arbete ut på att förbättra tillgång till läkemedel. Enligt Tim Reed har så mycket som 20 procent av jordens befolkning inte tillgång till grundläggande hälsovård som vi i den rika världen tar för givet.
– WHO har identifierat 350 essentiella läkemedel som är väldigt viktiga för 90 procent av världens befolkning. 1,5 miljarder människor har inte tillgång till dessa. Det är vår viktigaste fråga.
 
En annan viktig HAI-fråga är WHO:s FoU-förslag som skulle kunna göra det mer attraktivt att forska fram läkemedel för vanliga sjukdomar i utvecklingsländer. I WHO:s förslag skulle den rika världen betala för forskning och utveckling vilket skulle göra kostnaden mycket låg för utvecklingsländer.
– Tillgång till läkemedel och rationell användning går hand i hand. Irrationell användning hindrar tillgång till den riktiga varan. Men när man väl har tillgång måste man använda det rationellt, säger Tim Reed.
 
HAI arbetar också för ökad transparens i utvecklingsländernas distributionskedjor. I många sådana länder är det svårt att följa vad som händer från det att läkemedel landar i landet till att det når patienten.
– Vi vet inte vad som händer hos distributören, hos apoteket och hos läkaren som förskriver. Vi vet inte vilka pengar det handlar om eller hur mycket läkemedel som kommer på avvägar. Ökad transparens i alla dessa steg minskar risken att läkemedel läcker ur systemet och att pengar försvinner, säger Tim Reed.
 
Problemet som organisationerna möter är att även om det finns vilja att förbättra så saknas ofta tillräckliga resurser i sjukvårdssystemen. Då blir det svårt att sätta upp läkemedelskommittéer, ta fram behandlingsriktlinjer, bilda läkemedelsverk som granskar kvalitet och godkänner läkemedel och sätta upp funktioner som granskar marknadsföring. Och det blir inte lättare i en värld med ekonomisk recession och lågkonjunktur, där de rika länderna tycker sig ha nog med sina egna problem.
 
Annars är den stora utmaningen, enligt både IVM och HAI, antibiotikaresistensen.
– Många regeringar börjar verkligen bli oroliga över detta och det borde de vara, säger Tim Reed på HAI. 
 
Ruud Coolen van Brakel på IVM menar att lösningen är en väldigt försiktig förskrivning och användning av antibiotika enligt strikta riktlinjer, att inte använda tredje och fjärde generationens antibiotika på djur och att förbjuda försäljning av antibiotika utan recept, något som redan är verklighet i flera länder.
 
Industrins fokusering på smalare diagnoser är enligt dem båda ett resultat av allt större problem att ta fram nya substanser som klarar sig igenom hela utvecklingscykeln.
– Industrin har problem just nu. Den viktigaste forskningen, där det finns stora medicinska behov, inom områden som Alzheimers och Chagas sjukdom, tuberkulos, cancer och malaria, händer inte mycket. Blockbuster-eran är över och då identifierar industrin mindre patientgrupper där de kan göra skillnad, till ett högre pris för samhället, säger Tim Reed.
 
Enligt den franska tidskriften Prescrire har bara någonstans mellan tre och nio procent av alla nya substanser (NCE) en terapeutisk fördel mot tidigare tillgängliga läkemedel, och det är ju inte så bra.
– Sett till folkhälsa kan man ju fråga sig hur mycket mer hälsa vi får ut av de nya läkemedlen ställt i relation till deras kostnad, säger Tim Reed. 
Ingen av dem tycker dock att industrin är mer ”lömsk” än tidigare.
– De är väldigt medvetna om att de granskas och att allmänheten har ögonen på dem. De vet också att de spelar en viktig roll och att de också har ett ansvar mot samhället. Även om det ansvaret inte alltid överensstämmer med de ekonomiska kraven som finns på ett läkemedelsföretag, säger Ruud Coolen van Brakel.
 
I det perspektivet har CSR, corporate social responsibility, blivit den nya flugan inom inte bara pharma utan hela affärsvärlden. Genom att prata om socialt ansvarstagande, starta välvilliga projekt för att skänka bort läkemedel till drabbade och stötta barnhem, kan man flytta fokus från mindre positiva aktiviteter.
– Personligen tror jag att det egentligen bara är en fasad, säger Tim Reed.
Han menar att på grund av att det är torrt i företagens pipeline, kommer det leda till ännu mer marknadsföring.
– GSK är ett flaggskepp inom CSR och jobbar mycket med tillgång till läkemedel i utvecklingsländer. Trots det har företaget ålagts att böta runt sex miljarder USD för otillåten marknadsföring av sina läkemedel och oetiskt uppförande. Den ena handen arbetar med tillgång till läkemedel i fattigare länder och den andra håller på med otillåten marknadsföring. Det ser inte bra ut, säger Tim Reed.
 

Startar studie mot trötthetssyndrom

Petra Hedbom
-
0

Den regionala etikprövningsnämnden i Lund har sagt okej till forsknings- och utvecklingsföretaget Pharmalundensis ansökan om klinisk prövning. Företaget kommer nu att testa substansen Iodocarb på patienter som lider av kroniskt trötthetssyndrom, CFS.

 
Lodocarb binder kvicksilver och behandlingen bygger på teorin om att personer som utsatts för höga halter av kvicksilver kan uppvisa symptom på bland annat kroniskt trötthetssyndrom.
 
Studien blir en öppen studie med 20 patienter i åldern 35-60 år där den aktiva substansen ges till alla deltagare. Efter önskemål från etikprövningsnämnden kommer studien att kompletteras med ett återbesök minst tre månader efter behandlingen för att kunna fånga upp eventuella långtidseffekter.
 

Hoppas hitta svar i tarmfloran

Petra Hedbom
-
0

Hallå där Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för Wallenberglaboratoriet vid Göteborgs universitet!

Du och dina kollegor har fått 31 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Vad ska ni göra med pengarna?
– Vi ska undersöka hur den normala tarmfloran ser ut hos barn, hur den fungerar och hur den är kopplad till olika sjukdomar. I det här projektet ska vi studera om det finns kopplingar mellan förändringar i tarmfloran och utvecklandet av fetma. Vi har redan material från 500 barn i Halmstad som vi följt från födseln och vars tarmflora vi har sekvenserat.

Vad är målet med forskningen?
– Vi vill se hur en normal tarmflora fungerar och hur den kan kopplas till fetma. Genom att jämföra floran mellan barn som utvecklar fetma med smala barn kan vi undersöka om det finns förändringar och se när under utvecklingen de i så fall uppstår. Är det så att barn med fetma saknar vissa bakterier skulle man kunna tänka sig att de får en ersättning i form av probiotika. Det skulle inte handla om någon probiotika som finns idag utan att vi isolerar bakterier som bedöms vara viktiga och sedan prövar dem kliniskt. Om det fungerar kan det bli en framtida behandling eller eventuellt kunna ges i preventivt syfte.

– I studien följer vi också vad barnen äter under det första året, om de ammas, får tillägg eller läkemedel som till exempel antibiotika. Vi tittar också på om barn som fötts med kejsarsnitt får en annan tarmflora och hur de påverkas.

Hur kan tarmfloran påverka vikten?
– De här mekanismerna är väldigt dåligt kartlagda och vi ska bland annat använda musmodeller för att se vilka mekanismer som påverkar ämnesomsättningen. Genom att överföra tarmfloran från olika utvecklingsstadier hos barn till bakteriefria möss ska vi ta reda på olika funktioner på värdens ämnesomsättning.

– En annan sak vi vet är att tarmfloran interagerar med olika komponenter i födan, framför allt med kolhydrater som vi inte själva kan bryta ner, men också med proteiner och fetter.

– Det som är speciellt med det här projektet är att vi inte börjar från noll utan redan har material från 500 barn som vi följer. Finansieringen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse vilket ger oss fantastiska möjligheter.

Varför studerar ni just fetma hos barn?
– Att vara överviktig som barn ökar risken att bli överviktig och få fetma som vuxen och att drabbas av följdsjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Det gör att barnfetma är ett högt prioriterat samhällsproblem.
 

Ifrågasätter skillnader i cancerbehandling

Petra Hedbom
-
0

I artikeln, som publicerats på DN-debatt, tar skribenterna upp tre exempel på cancerpreparat som de menar att patienterna nekas, får tillgång till för sent eller måste bekosta själva. Det första exemplet är ipilimumab (Yervoy) mot malignt melanom. Det rekommenderades av gruppen för nya läkemedelsterapier, NLT, först ett år efter godkännande 2011, trots de enligt författarna goda studieresultaten.

Det andra exemplet de tar upp är everolimus (Afinitor) för behandling av hormonkänslig bröstcancer. Preparatet är idag godkänt för behandling av vissa njurcancerpatienter men inte av personer med bröstcancer. Vissa sjukhus erbjuder behandlingen men andra inte, vilket enligt författarna blir ”ett postkodlotteri för patienterna”.

Ytterligare ett fall är abiraterone (Zytiga) som i en studie visat att män med spridd prostatacancer som fick läkemedelt hade en överlevnadsförbättring på i median 3,9 månader jämfört med standardbehandling. De två läkarna och de tre representanterna från patientorganisationer ifrågasätter att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har kommit fram till att Zytiga är dubbelt så dyrt som brittiska hälsovårdsmyndigheten NICE gör.

Debattörerna, bland annat Jonas Bergh, professor vid Karolinska institutet och Jan-Erik Damber, professor vid Sahlgrenska akademin, ifrågasätter att svenska cancerpatienter inte längre kan erbjudas bra och nya läkemedelsbehandlingar.
 

Svensk Dos bud underkänns av domstol

Amina Manzoor
-
0

De sju landstingen, Sörmland, Örebro, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland, var först med att upphandla dosdispenserade läkemedel i januari, skriver tidningen Svensk Farmaci. Svensk Dos AB vann upphandlingen, men den överklagades av Apotekstjänst AB som menade att Svensk Dos inte uppfyllde kravet på ekonomisk stabilitet.

Förvaltningsrätten dömde till förmån för landstingen, men ärendet överklagades till Kammarrätten i Jönköping. Rätten bedömer nu att landstingen inte på ett korrekt sätt kunnat visa att Svensk Dos har tillräcklig finansiell styrka, skriver Svensk Farmaci.

Landstingen måste nu göra om sin anbudsprövning, och Svensk Dos så kallade nollbud diskvalificeras. I domskälen står det att landstingen inte har kunskaper nog inom logistikområdet eller dosdispensering för att avgöra om Svensk Dos kan klara av att utföra tjänsten utan ersättning. Apoteket AB ska ha begärt nästan 190 miljoner kronor mer för att utföra tjänsten.

De sju landstingen har, på grund av den försenade processen, beslutat att anlita Apoteket AB under de första nio månaderna 2013.

Hälsodrycker nästa steg för Sanofi

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget Sanofi förbereder sig för en rad patentförluster, till exempel Plavix och Lovenox (Klexane i Sverige). Det har fått företaget att leta efter nya affärsområden. 

Ett sådant är hälsoprodukter och företaget har nu inlett ett pilotprojekt tillsammans med Coca-Cola om att utveckla hälsodrycker. Beautific Oenobiol, som hälsodryckerna kallas, ska ge konsumenterna bättre hy, starkare hår, viktminskning och mer vitalitet, skriver The Wall Street Journal. Dryckerna innehåller mineralvatten, fruktjuice och andra näringsämnen.

Till en början ska produkterna säljas på apotek i Frankrike, och om de blir en succé kan dryckerna börja säljas i fler europeiska länder.

Våra allra minsta

Ingert Nilsson
-
0
Våra allra minsta

Det är snart två år sedan Parisay Tadayon öppnade sitt apotek i Akalla ett par mil norr om Stockholm. Hon beskriver det som att hon nu lever sin dröm på apotekets 84 kvadratmetrar.
– Varje morgon när jag kommer hit, drar upp jalusierna, tittar på min skyltning, öppnar dörren och larmar av tänker jag – Gud, det här är mitt. Och jag är faktiskt väldigt stolt.
De flesta kvadratmetrarna utgörs av butiksdelen som är tämligen rymlig. Här riskerar inte kunder att snava över kampanjstånd som erbjuder tre av något till priset av två.
– Nej mina kampanjer är lite mer impulsiva och de dikteras inte från något huvudkontor. Säg att det kommer en kund och frågar om jag har någon bra rabatt på tandvårdsprodukter: Jo, säger jag, ta tre betala för två, beskiver Parisay Tadayon och slår ut med armarna.

Om det är rymligt i butiksdelen är det desto trängre bakom, där kontor, lager, kök och tomma backar från grossisterna samsas om utrymmet. Parisay Tadayon är receptarie och äger tillsammans med två andra personer apoteket i aktiebolagsform.  Hon, en av de andra delägarna som också är receptarie och en lageransvarig arbetar på plats på apoteket.
Hon har svårt att egentligen komma på något negativt med att vara sin egen. Förutom då den låga marginalen.
– Jag har friheten att ta hem det kunderna vill ha, det kan du inte om du ingår i en kedja. Just nu har jag till exempel lovat en kund att kolla upp lite olika örttéer.

Det är visserligen bara en kund men, säger Parisay Tadayon, skaffar hon ett te kunden är nöjd med, då har hon fått en kund till och varje kund är viktig när man är liten.  Hon visar en förpackning med en gel som ska lindra stela ben.
– Det är en enda kund som använder det här preparatet. Genom att jag ser till att ha det hemma kommer hon till mig också för att hämta ut sina recept.

Utan bengelen hade kunden troligen fortsatt att hämta ut sina recept i Kista, två tunnelbanestationer eller drygt två kilometer bort där flera olika apotekskedjor finns representerade, men ingen med kundens bengel i sortimentet. I Akalla är aktiebolaget Akalla Apotek och Hälsokost helt utan konkurrens.

Drygt tre år efter omregleringen har omkring dussinet oberoende entreprenörer öppnat ett 20-tal små apotek. Landets minsta sett till yta är nog Robert Svanströms och Johan Olofssons kioskliknande apotek på Lilla Essingen i Stockholm. Robert Svanström, vice ordförande i SOAF, Sveriges oberoende apoteksaktörers förening, menar att de fristående apoteken är alldeles för få.
– Det är klart att det är ett underbetyg att det bara finns runt 20 små apotek i Sverige.

SOAF hävdar att hindren för att ta sig in på apoteksmarknaden är för stora för små företagare. Det tillsammans med mycket begränsade möjligheter att få bra lönsamhet är enligt föreningen skälet till att de oberoende inte är fler. Initialt fanns till exempel inte ett expeditionsstöd anpassat för och med ett pris som de små aktörerna hade råd med, vilket ledde till att många hade svårt att komma igång.

Att tidigarelägga ersättningen från landsting är det viktigaste för de fristående apoteken, enligt Robert Svanström. Idag har många apotek ett ansträngt kassaflöde då det uppstår ett glapp genom att apoteket ska betala grossisterna för sålda läkemedel innan de själva får ersättning från landstinget. De ligger också ute med moms som de betalar till grossisterna och sedan får tillbaka av skatteverket.
– Det här drabbar de små apoteken hårdare, eftersom de har mindre marginaler att ligga ute med pengar eftersom de själva ofta är högt belånade för att finansiera uppstarten av apoteket, säger Robert Svanström.

När jag dyker upp på Apoteket Jullen i Stenungsund, knappt fem mil norr om Göteborg går Nenad Vranjes runt med dammtrasan och torkar av hyllor medan apotekaren Malin Rehnberg övertygar en kund om att hon inte behöver köpa Omega 3 eftersom kunden just berättat att hon varje morgon äter en strömmingsmacka.
– En fördel med ett litet fristående apotek är att jag faktiskt inte känner mig hetsad att sälja till varje pris, säger Malin Rehnberg.

Precis som i Parisay Tadayons apotek i Akalla är butiken vare sig belamrad med skönhetsprodukter eller erbjudanden om schampo. Utbudet av handelsvaror är påtagligt mindre än hos kedjorna. Jämfört med kedjorna består också en större andel av omsättningen av receptbelagda läkemedel.
– Men många kunder går ju härifrån med något mer än den medicin de kommit för att hämta ut, säger Nenad Vranjes.
Han äger apoteket tillsammans med sin fru Ljiljana. Hon är apotekare. Han är tandsköterska och har prytt Göteborgspostens förstasida i sin egenskap av man i en kvinnodominerad yrkeskår. Nu beskriver han sig som apotekets allt i allo.

Förutom utbildningen som tandsköterska har han studerat ekonomi, något han har nytta av eftersom det är han som sköter det övergripande ekonomiska, räknar kassan och går till banken med pengarna. Förutom att han städar och ibland står i kassan, medan hustrun är apotekschef och läkemedelsansvarig.

Till skillnad mot apoteket i Akalla har Nenad Vranjes två konkurrenter på armlängs avstånd, Apotek Hjärtat i gallerian och Medstop på torget. Apoteket Jullen ligger i samma byggnad som vårdcentralen med öppna dörrar mellan vårdcentral och apotek.

Det är lite av en strid på kniven om kunderna. Även om Stenungsund är en inflyttningsort gäller det att ta kunder från konkurrenterna. Det gör Apoteket Jullen med sitt läge intill vårdcentralen och sina öppettider.
– Vi har öppet lite längre på lördagar. De andra stänger klockan 15 vi stänger 16 precis som vårdcentralen. Och på morgonen öppnar vi en kvart tidigare än konkurrenterna. Vårdcentralen öppnar åtta, vi kvart i nio, då blir det lagom att komma förbi oss och hämta ut medicinerna efter läkarbesöket, säger Nenad Vranjes.

Att bestämma själv och jobba efter eget huvud är det som både Nenad Vranjes och Parisay Tadayon menar är den stora fördelen med att vara fristående apoteksägare. Men båda två hade kontakt med Boots och farmacevtföretagarna för att undersöka deras koncept, innan de bestämde sig för att köra på egen hand. Kraven på till exempel lokalens storlek, minst 100 kvadratmeter, att minst 40 procent av handelsvarorna skulle vara Boots produkter, en avgift på runt fem procent och enhetliga kläder, gjorde att det inte blev något joint venture för någon av dem.
– Hade jag kunnat sälja deras produkter i det här lilla bostadsområdet? Tack och lov att de inte godkände lokalen på 84 kvadratmeter, säger Parisay Tadayon, idag när Boots packat ihop.

Apoteksomregleringen konstruerades så att den innebär stordriftsfördelar som möjlighet att förhandla till sig rabatter på parallellimporterade läkemedel, receptfria läkemedel och på handelsvaror. Det var också skälet till att regeringen vid omregleringen beslutade om det statliga småföretagarklustret, Apoteksgruppen med 150 apotek.
– Det blev ju sättet att ge småföretagare en rimlig chans att klara sig på apoteksmarknaden, säger Robert Svanström.

Föreningen för småföretagarna, SOAF, försöker dock få till stånd rabatter för sina medlemmar och har till exempel förhandlat sig till sådana med några parallellimportörer. Däremot lyckades man inte komma med i det avtal som flera av kedjorna tillsammans upprättat med Oriola där grossisten förhandlar om rabatter på receptfria läkemedel och handelsvaror för apotekens räkning.
– Vi ville vara med, men bjöds aldrig in, säger Robert Svanström.

Enligt Robert Svanström kommer en turbulent tid att följa. Ett par fristående apotek har redan gått i konkurs och fler lär det bli om inte förutsättningarna förbättras spår han.

För Centerpartiet var just många småföretagare bland apoteksentreprenörerna en hjärtefråga som dåvarande näringsministern framhöll som en av vinsterna med omregleringen. Även socialminister Göran Hägglund talade sig innan omregleringen varm för apotek som ägdes av apotekaren själv. Anders W Jonsson, partikollega med Maud Olofsson och ordförande i riksdagens socialutskott, tycker till skillnad mot Robert Svanström inte att dryga dussinet fristående apoteksägare innebär en flopp. Han tycks tvärtom glatt överraskad över att det finns några alls.
– Jag tycker att varje enskild entreprenör är mycket glädjande.

Men, säger han, även om man i hans parti gjorde vad man kunde för att minimera stordriftsfördelarna vid omregleringen så är de uppenbara i dagens system. Och han delar därför Robert Svanströms syn på de 150 apoteken i Apoteksgruppen som ett sätt att säkra ett småföretagande om dock under statligt paraply och i kedjeform.
– Att vi lyckades plocka undan de 150 ärgrunden i småföretagandet och jag är inte främmande för att när apoteksmarknaden stabiliserats låta fler av Apoteket AB:s apotek säljas till hågade entreprenörer.

Småföretagande under statligt överinseende alltså.

Förutsättningar för oberoende apoteksägande är inte en fråga som varit uppe hos näringsutskottet. Mats Odell, partikamrat med Göran Hägglund, och utskottets ordförande säger liksom Jonas Eriksson, miljöpartist och vice ordförande att problematiken inte har diskuterats.
– Men det här borde vara en bransch fullt möjlig att driva som egenföretagare, tycker Mats Odell.

Jonas Eriksson är mer skeptisk.
– Inte för att jag är emot egenföretagande utan för att jag är tveksam till om det här är en verksamhet som är lämplig att driva i egen regi med de kostnader som finns för till exempel expeditionssystem och krav på leverenstrygghet.
Miljöpartiet var motståndare till omregleringen men Jonas Eriksson menar att under de förutsättningar som råder så är det viktigaste är att medborgarna har så nära som möjligt till ett apotek och att de får sina läkemedel.

Möjligheterna till egenföretagande på apoteksmarknaden tycks alltså inte vara någon het fråga för politikerna. Men regeringen har gett Tillväxtverket tre miljoner kronor för att som det heter i beskrivningen ”skapa bättre förutsättningar för småföretagare i apoteksbranschen”.

Projektledaren Gunilla Svensson låter lite skeptisk till den möjligheten.
– Som jag förstått så här långt anser de sig behöva något vi inte kan hjälpa till med. En slutsats vi kan tänkas dra är att det nuvarande ersättningssystemet inte är rimligt för små aktörer. Sen kan man förstås fundera över om det här är en marknad som är lämplig för dem. I så fall behöver nog en del regler och system för ersättning ändras konstaterar hon.

Små marginaler och dålig likviditet till trots; såväl Nenad Vranjes som Parisay Tadayon planerar att öppna åtminstone var sitt apotek till, något Robert Svanström redan gjort tillsammans med sin kollega.
– Du förstår, det här är arvet till mina barn, säger Parisay Tadayon.

ASA kan bromsa nedgång i hjärnkapacitet

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har under fem år studerat förändringar i den intellektuella kapaciteten hos 601 kvinnor mellan 70-92 år gamla. Alla kvinnorna hade förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke.

129 av kvinnorna fick en daglig låg dos acetylsalicylsyra, motsvarande en fjärdedels magnecyl. Kvinnorna fick genomgå olika tester för att mäta fysisk och intellektuell kapacitet, till exempel språk- och minnestester.

– I slutet av den femåriga undersökningen hade den mentala kapaciteten minskat hos samtliga kvinnor, och andelen som drabbades av demens var lika stor i hela gruppen. Men nedgången i hjärnkapacitet var betydligt mindre och gick långsammare hos de kvinnor som fick acetylsalicylsyra, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Effekten kvarstod fortfarande då hänsyn tagits till ålder, genetiska faktorer och användning av andra antiinflammatoriska läkemedel. Forskarna påpekar dock att det behövs mer studier för att dra några definitiva slutsatser.

– Våra resultat tyder på att acetylsalicylsyra kan skydda hjärnan, åtminstone hos kvinnor med hög risk för hjärtinfarkt eller stroke. Men vi vet inte de långsiktiga effekterna av rutinmässig behandling, och vi vill absolut inte uppmana äldre att självmedicinera med huvudvärkstabletter för att undvika demens, säger Silke Kern.

Studien har publicerats i BMJ Open. Forskarna kommer nu att följa upp kvinnorna i en studie under ytterligare fem år.

1...91011...45Sida 10 av 45