Annons
Home 2011

Årlig arkivering 2011

God apotekssed på svenska

0

Good Pharmacy Practise, GPP, är de internationella riktlinjer som nu anpassats till svenska förhållanden och fått benämningen God apotekssed.
Arbetet med att anpassa GPP till svensk standard har skett under ledning av Apotekarsocieteten med expertis från förutom den egna organisationen, representanter från Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening.

Dokumentet som
nu är ute på en sista runda för synpunkter innan det definitivt antas, är tänkt att användas av samtliga apoteksaktörer och att deras kvalitetsarbete ska ha sin utgångspunkt i de här gemensamma riktlinjerna. Men även om målgruppen är alla som arbetar med läkemedel så är det i första hand de läkemedelsansvariga på apoteken som dokumentet riktar sig till.
Här finns till exempel riktlinjer för vilka rutiner som ska finnas för inköp och lagerhållning, distribution, stöd och uppföljning till patienter liksom personalens kompetensutveckling.

 

HPV-tvisten kan hamna i EG-domstolen

0

I väntan på Kammarrättens beslut om den nationella upphandlingen av HPV-vaccinet har nu riksdagsledamoten för KD, Désirée Pethrus gett sig in i debatten. I en artikel på debattsajten Newsmill uppmanar hon nu landstingen att inte invänta rättens dom utan istället snarast var för sig upphandla vaccinet.

?Det är viktigt
att en upphandling går rätt till och det ska Kammarrätten ta ställning. Men trots det känner kanske få till att varje landsting inte behöver invänta denna dom utan har rätt att själva upphandla vaccinet för sin unga befolkning? skriver hon i sin debattartikel.
Men kan landstingen göra det?
? Ja, de kan tydligen det. Enligt en bekant som är insatt i de här frågorna är varje landsting suveränt, säger Désirée Pethrus.
? Om den informationen stämmer, vilket jag tror eftersom min bekant har på fötterna, är det graverande att landstingen bara låter ungdomarna vara utan vaccinering.

Att det skulle vara möjligt för landstingen att göra egna upphandlingar i väntan på utslaget i Kammarätten avvisas av Bo Claesson på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
? Nej, alla landsting är i en upphandlingssituation som man är låst att fullfölja, att upphandla vid sidan om skulle vara ett flagrant brott mot lagen om upphandling, säger han.
SKL är landstingens ombud för upphandlingen, men formellt är det varje landsting som upphandlar, säger han.

Désirée Pethrus
har i sin artikel också synpunkter på valet av vaccin. Varför valde man inte Sanofi Pasteurs vaccin Gardasil som ?ger ett bredare skydd??
Borde man ha valt det vaccinet anser du?
? Ja utifrån vad jag lärt mig tycker jag det, SKL får väl försvara sitt val. Men jag menar att man inte kan låta enbart priset vara det avgörande för vilket vaccin man väljer.
? Vi skrev i upphandlingen att vi var beredda att betala tio miljoner kronor extra per årskull för kondylomskyddet. Men skillnaden blev 15 miljoner och då är man enligt lagen om upphandling låst till det. Vi tyckte för övrigt att tio miljoner egentligen var att ta i, säger Bo Claesson.

Enligt den senaste
rapporten från Kammarrätten kan ett beslut komma tidigast om ett par månader, om inte rätten vilket Sanofi Pasteur vill, hämtar in ett yttrande EG-domstolen.
? I så fall kommer det att ta mycket lång tid till innan någon dom faller, konstaterar Karina Olofsson, handläggare på Kammarrätten.
Under tiden fortsätter flickor att vaccinera sig via recept, 99 procent väljer då Gardasil. Under det här året har landstingen köpt Gardasil för 70 miljoner, enligt Bo Claesson.

Varje spruta kostar 1154 kronor. Samma spruta Gardasil har i upphandlingen offererats till 317 kronor per spruta medan det av landstingen tagna vaccinet, GSK:s Cervarix offererats till 210 kronor per spruta.

Brasiliens nyvalda president lovar gratis läkemedel

0

Beslutet att tillhandahålla medicinerna kostnadsfritt är enligt den nyvalda presidenten Dilma Rouseff en del i kampen mot den extrema fattigdomen i landet. Medicinerna kommer att distribueras via de cirka 15 000 apotek som tillhör den nationella kedjan Pharmacias Popular där många läkemedel redan säljs till upp mot 90 procents rabatt.

Omkring 33 miljoner
av Brasiliens 190 miljoner invånare beräknas ha för högt blodtryck och mer än sju miljoner lider av diabetes.
Läkemedlen kommer att vara gratis för alla som har ett recept förskrivet av läkare. Men myndigheterna räknar med att erbjudandet främst kommer att användas av fattiga som använder det offentliga sjukvårdssystemet. Enligt presidenten går idag cirka 12 procent av deras inkomst till inköp av mediciner.

Sedan 1996
är behandling för hiv helt subventionerad i Brasilien och president Rouseff som installerades vid årsskiftet, har lovat att öka investeringarna i landets offentliga sjukvårdssystem.

Fortsatt tillåtet med apotekskedjor i Rumänien

0

Rumäniens hälsominister Attila Cseke fick inte igenom de radikala förändringar på apoteksområdet som han i slutet av förra året lämnat förslag på. Enligt förslagen skulle det bli förbjudet med apotekskedjor och bara farmacevter med två års yrkeserfarenhet skulle få öppna nya apotek. Hälsoministerns förslag innebar också hårdare kontroll av var nya apotek skulle få etableras.

Men regeringen har nu sagt nej till åtstramningen bland annat med hänvisning till att mer än 30 procent av de rumänska apoteken idag ägs av kedjor och att 4700 av dessa finns i de större städerna. En lagändring skulle få allt för stora konsekvenser på den nuvarande ordningen ansåg en majoritet i regeringen.

Hälsoministern fick
dock igenom två ändringar i apotekslagen. Det är nu förbjudet med nyetableringar på järnvägsstationer, flygplatser och stormarknader. På dessa platser råder idag en överetablering enligt regeringen, nätapotek ska också fortsatt vara förbjudet i Rumänien.

Lyckat försök med multivaccin

0

Behandlingen som prövats för första gången på människor har en annan del av influensavaccinet som mål än traditionella vacciner vilket skulle betyda att man inte behöver omformulera vaccinet varje år för att matcha de virus som cirkulerar.

Istället för proteiner
på virusets yta, som kan mutera har det här vaccinet två proteiner inuti viruset som mål. De två proteinerna, nukleoprotein och matrixprotein 1 är i stort sett identiska i alla stammar av influensa.
En annan skillnad är att medan traditionella vacciner snabbt skapar antikroppar ökar det här vaccinet kroppens T-celler som är en annan viktig del i immunförsvaret eftersom de kan identifiera och förstöra de celler som smittats av ett virus.

I en liten studie
har forskarna nu testat sitt vaccin. I den vaccinerades 11 friska volontärer med vaccinet och sedan smittades de och 11 ovaccinerade med en stam av H3N2 influensa A-virus, som isolerades 2005. Enligt forskarna har vaccinet fungerat som planerat. Färre av de vaccinerade fick influensa och deras T-celler var mer aktiverade än de ovaccinerade.
Nästa steg för T-cell vaccinet är större studier, men det kommer att ta flera år innan det här vaccinet kan börja användas.

 

Naturdoktor erkänner spetsade naturmedel

0

I början av 2009 gick Läkemedelsverket ut med en kraftig varning för kosttillskottet Fortodol eftersom det visat sig innehålla läkemedelssubstansen nimesulid som kan leda till allvarlig leverpåverkan och dödsfall.

Företaget polisanmäldes
av Läkemedelsverket, men förundersökningen lades ned då det inte gick att bevisa att Hela Pharma skulle ha känt till att produkten var förgiftad. Till Radio Skaraborg säger åklagaren Karin Lundström-Kron att hon inte kunde föra fallet vidare eftersom de kontroller som den här typen av företag är skyldiga att göra inte visar mycket.
I USA har nu den här affären tagit en ny vändning sedan Fortodols upphovsman. Kurt Donsbach erkänt att han preparerat naturmedel med nimesulid, det ämne som hittades i Fortodol.
Det påverkar dock inte den svenska rättsprocessen.
? Den förundersökningen går ju ut på vilket ansvar Hela Pharma i Sverige har, inte vad den som tillverkat preparatet i USA gjort, säger åklagaren Karin Lundström-Kron till Radio Skaraborg.

Även om Hela Pharma
numer producerar kosttillskottet i Sverige, utan nimesulid,och säljer det under namnet Fortodol S så säljer man andra av Kurt Donsbach produkter och man har enligt marknadschefen inga planer på att sluta med det.
? Även om han har sagt sig skyldig så är det fortfarande en tolkningsfråga. Det är viktigt att vänta på domen, säger hon till Radio Skaraborg.

 

Vanligt med värktabletter flera gånger i veckan

0

I undersökningen har Sifo frågat 1000 svenskar under ett par dagar i månadsskiftet januari-februari. Slutsatsen är att 3 procent säger att de tar värktabletter varje dag och 8 procent att de tar smärtstillnade flera gånger i veckan. Det är fler kvinnor än män som tar värktabletter så ofta.

Var femte svensk behandlar sig med värktabletter flera gånger i månaden, ungefär lika många svarade att de aldrig tar värktabletter.

Läs mer om debatten om värktabletter och felanvändning i ledaren och specialreportaget i LmV nummer 1 2011.

Använd apoteken mer systematiskt för att förbättra vården

Den Nationella läkemedelsstrategin är ett välkommet initiativ för att komma tillrätta med de brister som finns i läkemedelsanvändningen. Problemen är välkända om än svåra att kvantifiera. Uppskattningsvis dör 3000 personer per år på grund av felaktig läkemedelsanvändning, mellan 6-16 procent av alla sjukhusinläggningar uppskattas bero på felaktig läkemedelsanvändning. Av dessa inläggningar beräknas 50 procent beror på att patienten, antingen tagit för mycket eller för lite av sitt läkemedel.
 
Kostnaderna för bristerna i läkemedelsanvändningen är mycket svåra att uppskatta, siffror som cirkulerat har hamnat på någonstans mellan 10-20 miljarder kronor per år. Att det finns avgörande vinster att göra genom en bättre läkemedelsanvändning är utom all tvivel.
 
Att miljön lyfts upp i den nationella läkemedelsstrategin är bra. Att kunderna på apotek idag inte har någon möjlighet att välja miljömärkta läkemedelsalternativ är märkligt. Fokus har legat på pris och effekt, helt rätt, men det finns ingen motsättning att införa miljöperspektivet på läkemedelsområdet. Miljöfrågorna har länge varit eftersatta inom läkemedelsområdet och det är dags att samtliga aktörer tar sitt ansvar och aktivt arbetar mot en hållbar utveckling.
 
De närmsta åren står samhället inför stora utmaningar när det gäller hälso- och sjukvården. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka, vi får allt bättre vårdmetoder, nya dyrare läkemedel med mera. Kostnader och resurser kommer inte att gå ihop med nuvarande modell. En del av lösningen kommer vara en förbättrad läkemedelsanvändning eftersom den bidrar till lägre kostnader för samhället och hälso- och sjukvården.
 
Genom åren har Apoteket AB tagit en rad initiativ och drivit projekt för att förbättra läkemedelsanvändningen: läkemedelsgenomgångar, läkemedelsprofiler, bokad rådgivning med mera. På den omreglerade apoteksmarknaden ser vi nu en försiktig utveckling av nya tjänster på apoteken, där bland annat följsamhetsprojekt är ett viktigt område. Vad detta kommer leda till vet vi inte idag, men vi kan anta att apoteksaktörerna kommer utveckla olika former av tjänster för att bygga lojalitet med kunderna.
 
På apoteken pågår dagligen en kvalitetssäkring av förskrivningen och en omfattande rådgivning till kunderna. I sina bästa stunder är apotekens bidrag till en bättre läkemedelsanvändning påtaglig och konkret och en viktig del av apoteksaktörernas service.
 
Apoteken har historiskt inte använts planerat och systematiskt av samhället för att förbättra läkemedelsanvändningen. Detta är ett misstag och en brist. Apoteken är vårdens förlängda arm. Vi möter de flesta av vårdens patienter fler gånger än vad vården gör. Vi har medarbetare med en stor kompetens inom läkemedelsområdet. Apoteken har en unik position mellan vård, läkemedelsindustri, myndigheter och patienten. Vi möter patienten vid apoteksdisken gång på gång på gång. Om man verkligen vill påverka människor finns en kommunikationskanal som är starkare än alla andra, det samtal som sker öga mot öga, det samtal som sker varje dag på apoteken. Vardagen på apotek är att arbeta med läkemedelsanvändning.
 
Den nationella läkemedelsstrategin ska nu ta steget från vision till konkreta åtgärder, och projekt. Här behövs apoteken eftersom vi har den nära kontakten med vårdens patienter. Vår vardag är konkret, vi ska få våra kunder att förstå vikten av att ta sitt läkemedel på rätt sätt vid rätt tidpunkt.
 
Samtidigt är inte apoteken en fristående aktör eller isolerad ö. Vi är en del av vården och vi vill arbeta tillsammans med den. Det är först då vi kommer att lyckas.

Johan Wallér
vd för Sveriges Apoteksförening

Rune Dahlqvist till TLV

0

Rune Dahlqvist är professor i klinisk farmakologi och kommer närmaste från en tjänst som enhetschef för klinisk farmakologi vid Umeå universitet och verksamhets chef vid landstingets Läkemedelscentrum.

Han sitter också med i Läkemedelsverkets läkemedelsnämnd och är vetenskapligt råd för Socialstyrelsen.

Rune Dahlqvist började sin tjänst på TLV den 1 februari.

EU rekommenderar screening av kolorektal cancer

0

Rekommendationerna för hur medlemsländer bör genomföra screening för kolorektal cancer kommer från Europakommisionens hälsodirektorat. Över 90 experter från 32 olika länder har varit inblandade i framtagandet, och kommissionen rekommenderar nu alla medlemsländer att införa screening. Dödligheten i kolorektal cancer kan minska med 15 procent om alla mellan 50 och 74 år kallas till screening menar kommissionen.

Idag genomförs ingen screening av kolorektal cancer i Sverige. Socialstyrelsen kommer att ha en hearing i frågan under våren och planerar att komma med nya riktlinjer om två år. Rekommendationerna från EU-kommissionen är bara vägledande i det arbetet.

EU-kommissionen har tidigare publicerat rekommendationer kring screening för bröstcancer och livmoderhalscancer.

Snart dags för fältinspektion på apotek

0

På Läkemedelsverket håller man nu på att utbilda särskilda inspektörer som ska arbeta med fältinspektioner av apotek. Redan tidigare har myndigheten bedrivit tillsyn av apotek men då har den skett från skrivbordet och handlat om att bland annat bedöma ansökningar. Snart är det dags att ge sig ut till de fysiska apoteken.

För detta har Läkemedelsverket rekryterat ny personal för detta och totalt handlar det om sju till åtta personer som kommer att vara apoteksinspektörer.
– Vi kommer att inspektera apoteken utifrån de regelverk som finns och till exempel se att de har kvalitetssystem som uppfyller gällande krav, säger Annika Babra på Läkemedelsverket.

Det finns möjlighet för Läkemedelsverket att göra oanmälda inspektioner men i normala fall kommer apoteken att informeras några veckor innan besöken. När det är dags för de första är inte bestämt men det kommer att bli under våren.

Tidigare har det hörts kritik från apoteksaktörerna att det blir krångligt med många kontroller från olika myndigheter när både Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och TLV ska inspektera men en samkörning av inspektionerna är inte på gång just nu.
– Vi samverkar med Socialstyrelsen och för diskussioner om att ha gemensamma inspektioner men eftersom vi har olika regelverk så krävs det en del planering.

Ingen praktiklön på Apoteket AB i höst

0

I och med omregleringen av apoteksmarknaden är det från och med höstterminen 2011 upp till varje apotekskedja att själva avgöra om och hur mycket de vill ge i ersättning till farmacevtstudenter som gör praktik på apoteken. Tidigare har apotekarstudenter studenterna fått en ersättning som legat på mellan 12 och 14500 kronor i månaden.

Beskedet kommer efter att Sveriges Farmacevtförbund hört av sig till aktörerna och frågat om ersättningen. Många av kedjorna har inte svarat men på Apoteket AB har man tagit beslutet att upphöra med praktiklön något som oroar förbundet.
– Vi riskerar nu att framför allt apotekarstudenterna väljer bort att göra sin praktik på ett apotek i Sverige och söker sig till utlandet eller andra branscher, säger Boris Pendic, ordförande i Sveriges Farmacevtförbunds studentsektion.

Från Apoteket AB är argumentet att praktiken är att betrakta som en kurs som  berättigar till studiemedel.
– Vi har tittat på utbildningar både utomlands och i Sverige och konstaterat att på de flesta andra får man inten lön under praktiken, säger Per Stadler, arbetsrättsstrateg på Apoteket AB.

Att praktiklön skulle bli ett konkurrensmedel mellan kedjorna som resulterar i att studenterna väljer bort Apoteket AB tror han inte på.
– Klart det skulle kunna hända men jag tror att det är andra saker än pengar som spelar in när man läser till farmacevt. Konkurrensen kommer nog snarare handla om profilering av praktiken och hur den utformas med bra handledning till exempel. Vi konkurrerar hellre med sådant.

I diskussionen har en kritik varit att CSN ger rätt till studiemedel i 20 veckor medan praktiken är i 26 men Per Stadler tycker inte att det är en fråga för företagen.
– Eftersom det är lärosätena som bestämmer hur lång praktiken är och CSN som beslutar om studiemedel är det en diskussion som bör föras mellan dem.

De studenter som gör sin praktik på Apoteket AB kommer kunna få viss ersättning upp till 2000 kronor i månaden för merkostnader som resor och dubbelt boende.

HPV-vaccin skyddar män mot kondylom

0

Det är den amerikanska forskaren Anna R Guillano som tillsammans med kollegor från flera länder undersökt om HPV-vaccinet Gardasil också kan skyddar unga män mot de sjukdomar som orsakas av viruset. Resultatet, som publicerats i New England Journal of Medicine, tyder på att vaccinet ger ett 90-procentigt skydd mot infektion av de virustyper som ingår i Gardasil hos unga män.

I studien ingick 4000 sexuellt aktiva män mellan 16 och 26 år. Även om personer redan hade en infektion med HPV fick de ett skydd på 60 procent mot att drabbas av kondylom och förstadier till anal- och peniscancer enligt studien.

I Sverige är det beslutat att flickor från mellan 11 och 12 år ska erbjudas vaccination mot HPV med vaccinet Cervarix, inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Det vaccinet skyddar inte mot de virus som orsakar just kondylom. Landstingens upphandling av Cervarix har stoppats sedan beslutet överklagats av företaget Sanofi Pasteur MSD som marknadsför Gardasil vilket gjort att vaccineringen skjuts på framtiden.

Svensk uppfinning ska ge godare tabletter

0

Tanken föddes när KTH-studenten Fredrik Lilieblad själv skulle svälja en tablett som han tyckte smakade illa. Borde det inte gå att klä in medicinen med något som gjorde det enklare att svälja? Tillsammans med ekonomen Johan Axelsson började de fila på hur det skulle kunna gå till.

Nu drygt tio år senare är deras produkt, Medcoat, klar att möta kunderna. Den fungerar så att man klär in tabletten i en tunn gelfilm med citrussmak.
– Det har tagit sin tid och vi har jobbat mycket med att få fram rätt konsistens på gelen. Kravet var att den skulle vara lättlöslig, inte interagera med läkemedlen, vara hal och lättsvald men samtidigt stabil i förpackningen, säger Johan Axelsson, vd för företaget Med Coat AB.

Efter diverse samarbeten med olika konfektyrföretag och Uppsala universitet som inte ledde till någon lösning satte sig Johan Axelsson och Fredrik Lilieblad själva vid labbänken och testade. Till slut, och efter hjälp av ett amerikanskt företag och en anställd kemist fick de fram vad de sökte. Produkten är klassad som ett livsmedel och patenterad i Europa och USA.
– Vi har också gjort en rad tester och klinisk studie som publicerades i somras som visar att det fungerar bra, säger Johan Axelsson.

Produkten Medcoat kommer till en början att säljas hos Medstop, Vårdapoteket och Apoteket AB men enligt Johan Axelsson pågår förhandlingar med flera av de andra kedjorna.

Inga nya riktlinjer för vaccinering

0

Det var i tisdags som den finska hälsovårdsmyndigheten, THL publicerade en delrapport som visade på ett samband mellan vaccinering med influensavaccinet Pandemrix och den kroniska sjukdomen narkolepsi. Enligt rapporten är det troligt att ytterligare någon faktor spelar in som gör att vissa personer har drabbats och ytterligare kartläggning av sambandet ska göras.

I Finland har myndigheterna stoppat vaccineringen med Pandemrix efter rapportering om ökat antal narkolepsifall men det är inte något som är aktuellt i Sverige.
– Vi ser ingen anledning att ändra riktlinjerna utifrån de uppgifter vi har, säger Agneta Holmström, enhetschef på Socialstyrelsen.

Pandemrix rekommenderas idag bara till personer med nedsatt immunförsvar. Grupper som löper ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa rekommenderas av Socialstyrelsen att vaccinerar sig med det vanliga säsongsinfluensavaccinet, som skyddar mot tre typer av influensa, varav A(H1N1) är en.

Enligt Agneta Holmström har Socialstyrelsen en tät dialog med bland annat Läkemedelsverket och om nya uppgifter skulle komma kan läget förändras.
– Just de här siffrorna gäller bara Finland och det var en delrapport. Men sambandet kommer att utredas ytterligare, bland annat pågår en stor europeisk utredning.

Världshälsoorganisationen WHO har meddelat att de inom några dagar kommer att göra ett uttalande angående den finska utredningen.

Bra utgångsläge ? våga satsa!

?Den som är satt i skuld är icke fri? ? bevingade ord från Göran Persson. Man behöver inte vara finansminister för att känna igen sig i hur det känns att drastiskt dra ner på kostnaderna. De flesta har egna erfarenheter, oavsett om det gäller ansvar för statsfinanser, myndigheter, företag, avdelningar eller privatekonomi. Under 90-talet hade Sverige skenande läkemedelskostnader och systemet var ohållbart i längden.

Läkemedelsstrategin pekar i förstudien ut generikareformen 2002 som den åtgärd som bröt trenden. Basen i reformen är att låta generikaföretagen tävla mot varandra med öppna transparenta priser och att apoteken ska expediera det utbytbara läkemedlet som har lägst pris. Huvudprincipen i systemet bygger alltså på att det inte är apoteken som väljer vilket läkemedel som ska expedieras. Ingen hade nog vågat hoppats på vilken enorm dynamik den åtgärden kunde skapa – med prissänkningar på upp mot 98 procent på AIP. Systemet ger över 5 miljarder kronor per år i besparingar.

Det finns mer pengar att spara om användningen av biosimilars ökar. Eftersom biologiska läkemedel inte är automatiskt utbytbara på apotek så krävs dock ett ökat engagemang från förskrivande läkare, budgetansvariga klinikchefer och Läkemedelskommittéer. Här går det dock trögt och jag hoppas att Läkemedelsstrategin hittar vägar att nå dessa besparingar. När det går att genomföra besparingar och ändå ge samma terapi ska man naturligtvis göra det. Annars är det bortkastade skattemedel.

Men besparingarna skapar också utrymme att behandla patienter som verkligen behöver en dyrare läkemedelsbehandling. Det finns områden för både bredare grupper och inom särläkemedel där det saknas likvärdiga billigare alternativ. Det är alltid lika tråkigt att höra om patienter som inte får adekvat behandling med motiveringen att det är för dyrt ? samtidigt som landstingen lämnar tillbaka över en halv miljard till staten som regeringen allokerat för just läkemedelsbehandling. Dessa pengar är mer än årskostnaden för alla särläkemedel. Här har Läkemedelsstrategigruppen en angenäm uppgift att se till att ge invånarna bästa möjliga behandling för pengarna.

Det är dock viktigt att värna generikasystemet som ger oss dessa miljardbesparingar. Äventyrar vi detta äventyrar vi samtidigt handlingsutrymmet. Inför omregleringen av apoteksmarknaden framfördes i huvudsak två argument mot generikasystemet. Konkurrensen på AUP skulle upphöra med privata vinstdrivande apotek och intresset att etablera apotek i Sverige skulle försvinna om inte apoteken fick förhandlingsrätt (dvs själva välja generikaleverantör). Verkligheten visade dock att dessa farhågor inte hade förankring i verkligheten. Nya patentutgångar ger samma prisnedgångar som tidigare och intresset att köpa eller etablera apotek verkar det ju inte vara något fel på.

Miljövänliga läkemedel är en viktig fråga som förtjänar en plats på Läkemedelsstrategins dagordning. Generikabranschen ser gärna tydliga och skarpare miljökrav på läkemedel. Det är bra om vi hittar regler för den svenska marknaden men ska man verkligen få en effekt på miljön i de drabbade områdena i t ex Indien så måste det internationella regelverket skärpas upp rejält. FGL skickade en uppmaning till regeringen 2007 att arbeta för en internationell lösning. Kraven vid läkemedelstillverkningen är mycket högt ställda och då är det både märkligt och otidsenligt att tillsynen endast reglerar vad som hamnar i tablettburken men inte alls beaktar utsläppens eventuella miljökonsekvenser. GMP- certifiering, som både är ett regelverk och en kvalitetsgaranti, gäller för hela produktionskedjan. Men som reglerna är utformade idag kan företag som tillverkar råvaror följa GMP och ändå släppa ut miljöfarliga ämnen. Detta borde regleras i GMP eller liknande internationella riktlinjer.

Även om detta är en internationell angelägenhet så måste frågan adresseras från något håll och det är viktigt att hålla frågan levande. Att hävda att det inte går, tar för lång tid, eller att det är bättre att koncentrera sig på att sopa framför egen dörr – är att blunda för verkligheten. Resistenta bakterier och miljöpåverkan respekterar inga landsgränser och frågan är för viktig för att skjutas på framtiden.

Kenneth Nyblom
vd FGL, Föreningen för Generiska Läkemedel